Näktergalen En knuff framåt Carina Sild Lönroth
Copyright Carina Sild Lönroth och Malmö högskola 2007 Rubriken ingår i serien Rapporter om utbildning. De publiceras vid lärarutbildningen på Malmö högskola. Layout och omslag: Holmbergs i Malmö AB Foto: Näktergalen Mentorsverksamhet Tryck: Holmbergs i Malmö AB 2007 ISSN 1101-7643
Innehållsförteckning Förord... 5 Inledning... 10 Bakgrund till Näktergalen mentorsverksamhet...13 Näktergalen - en permanent verksamhet...16 Näktergalens organisation...17 Näktergalens arbetsår, en översikt... 21 Rekrytering av studenter...23 Rekrytering av barn...28 Mentorsutbildning...37 Den gemensamma startdagen...41 Mentorer och barn tillsammans...44 Handledning och utbildning för mentorer...56 Mentorernas funderingar och frågor...59 Den gemensamma avslutningsdagen...62 Hur har Näktergalen fungerat?... 68 Så säger barnen...68 Så säger föräldrarna...72
Vilka studenter rekryteras?...78 Varför vill studenterna bli mentorer?...81 Vad har mentorskapet inneburit för mentorn?...84 Mentorernas bilder av vad barnen har fått ut av Näktergalen... 94 Uppföl jningsstudie Ungdomar som minns...102 Positiva ungdomar...103 Vad gjorde de tillsammans med sin mentor?...105 Mentorn en positiv förebild...113 Mentorns förhållningssätt...120 Sammanfattning av resultaten...137 Näktergalens nyckelfaktorer...144 Mentorskapets speciella kvaliteter...149 Näktergalen är en knuff framåt...153 Referenslitteratur...155
Förord Den här boken handlar om möten som gjort intryck och gett avtryck. Under tio år har Näktergalen möjliggjort niohundra sådana möten mellan ett barn och en student. Det är möten där olikheterna dem emellan har varit en tillgång för båda, eftersom mötena handlat om att få tillfälle att se den andre som individ och inte som en representant för en viss grupp, religion eller etnicitet. För mig är möten de första stegen i de ansträngningar som görs för att samhället ska kunna förändras till det bättre. Jag har en inneboende vilja och tro på att det är i det lilla som vi kan förändra det stora. Jag vet att när vänskapsband knyts brukar fördomar dementeras, och jag vet att möten kan förändra attityder mycket snabbare och bättre än vad information någonsin kan göra. För mig som verksamhetsledare för Näktergalen är det en stor glädje att varje år få möta en mångfald av barn och mentorer på startdagen och några veckor senare möta dessa par igen och se att de har utvecklat en gemenskap. Jag är glad över att det finns så många studenter vid Malmö högskola som engagerar sig som mentorer och som vill ge av sin tid åt ett barn som inte är deras. Jag är glad och tacksam över att Malmö högskola ger sina studenter denna möjlighet till möten som kan öka och fördjupa studenters förståelse för barns olika uppväxtvillkor och ge dem insikt i och kunskap om andra människors levnadsvillkor. De får samtidigt en bättre beredskap för att kunna arbeta i ett mångkulturellt samhälle. Jag är också glad och tacksam över att barn i Malmö kan få en mentor, en vuxen förebild utanför den egna familjen, en som kan öppna nya dörrar, ge nya infallsvinklar och dessutom kan ge barnen en inblick i hur det är att vara studerande på en högskola. Solskenshistorier om barn som själv har skrivit Jag vil åkså ha en mentår visar att Näktergalen är populär också bland barnen.
Syftet med denna bok är att delge mina egna och andras erfarenheter från de år som jag har arbetat med Näktergalen. Jag började 1998 som projektledare efter att ha varit ledamot i referensgruppen under ett år och sedan år 2005 är jag verksamhetsledare för Näktergalen. Jag vill förmedla de grundtankar, de syften och mål som verksamheten vilar på. Boken kan ses som en dokumentation av Näktergalens verksamhet i samband med att Näktergalen firar sitt 10-årsjubileum. Boken är skriven för dem som har hört talas om Näktergalen och vill veta mer, och för dem som vill få lust och hjälp att inspireras till att starta liknande mentorsverksamheter. De som väntar på att få läsa en mer vetenskaplig rapport om Näktergalen får vänta ett tag till. I boken framförs erfarenheter och reflektioner från de barn och mentorer som genom åren har medverkat, och jag redovisar också vad de ungdomar som tio år efter det att de hade en mentor säger, minns och betonar. Under alla år har jag dokumenterat och sammanställt allt det som barnens föräldrar, skolornas kontaktpersoner och verksamhetsledningens koordinatorer har berättat och skrivit. Jag har också årligen sammanställt handledningsanteckningar, mentorsutvärderingar och årsberättelser. Alla dessa sammanställningar ligger till grund för innehållet i denna bok. De som är extra intresserad av statistik (av sökande mentorer, antal kvinnor och män, vilket område på Malmö högskola de kommer från etc.) finner den som bilagor vid bokens slut.
Tack till Jag vill framföra ett tack till Knut och Alice Wallenbergsstiftelsen för det ekonomiska stöd som möjliggjorde starten av Näktergalen och ett speciellt till Håkan Westling som med stort patos engagerat sig i pilotprojektet. Och tack till den förre rektorn Lars Haikola vid Lärarutbildningen, som under de tre första pilotprojekt åren var ordförande i referensgruppen och alltid kom med kloka synpunkter. Skickar också ett tack till Perach i Israel där hela idén med mentorsverksamhet har sitt ursprung. Och ett speciellt tack till Amos Carmeli för hans stöd och entusiasm. Tack också till docent Lena Rubinstein Reich, Malmö högskola som har varit med sedan start och som utvärderat Näktergalens tre första år. Tack till tidigare rektor på Malmö högskola, Per-Olof Glantz som helhjärtat trodde på Näktergalens idé och stöttade denna under sina år som rektor. Vill även framföra ett speciellt tack till nuvarande rektor Lennart Olausson vid Malmö högskola som vidsynt backat upp Näktergalen från projekt till verksamhet vid Malmö högskola. För mig har det också varit en förmån att få arbeta i en stad som visat en öppenhet och som ekonomiskt bidragit till utökningen av Näktergalen, ett speciellt tack till Bertil Nilsson. Alla barn, mentorer, koordinatorer, kontaktpersoner och alla i referensgruppen, utan ert arbete och entusiasm hade inte Näktergalen kunnat sjunga så högt och glatt, tack! Tack också alla ungdomar som öppenhjärtigt delade med sig av sina erfarenheter. Tack till min chef Bim Riddersporre för all uppmuntran.
Tack Karin Müntzing för dina glada tillrop, ditt stöd, och din konstruktiva kritik. Du har varit min skrivarmentor, en mästare på ord och ords valörer. 8
Carina Sild Lönroth Carina Sild Lönroth, är fil kand. i ämnena pedagogik/ psykologi och sociologi. Sedan 1990 är hon verksam som högskoleadjunkt på lärarutbildningen vid Malmö högskola och har undervisat i ämnena pedagogik och psykologi alltsedan. 1998 blev hon, efter att ha suttit ett år i Näktergalens referensgrupp, projektledare för mentorsprojektet Näktergalen. Allt sedan år 2005 är hon verksamhetsledare för Näktergalen mentorsverksamhet som då blev en permanent verksamhet vid Malmö högskola. Mellan åren 2001 2004 var hon biträdande enhetschef för enheten Lek Fritid Hälsa på lärarutbildningen, Malmö högskola. Hon är projektledare för pilotprojekten Näktergalen Kristianstad och Näktergalen Helsingborg. Hon är även project coordinator för EU projektet MentorMigration och kommer att under en treårs-period koordinera arbetet för att implementera centrala delar av Näktergalen modellen i sju Europeiska städer. Hösten 2007 kommer hon även att vara projektledare för det ett åriga pilotprojekt Näktergalen Senior. 9
Inledning Denna Näktergalen är namnet på den mentorsverksamhet vid Malmö högskola som skapar möjligheter för högskolans studenter och Malmös barn att mötas, umgås, lära känna varandra, och få en inblick i varandras världar. Studenten ansöker om att få vara mentor, barnet ansöker om att få en mentor. Näktergalens verksamhetsledning ordnar så att de träffas samt följer och stöttar dem på vägen under de åtta månader som studenten och barnet medverkar i Näktergalen. Varje år deltar mellan nittio och hundra mentorer och lika många barn. Sedan starten 1997 har niohundra mentorer och niohundra barn kunnat mötas i Näktergalen. Näktergalens mål är att främja integration och verka för social- och etnisk mångfald. Integration innebär först och främst att våga mötas inte bara vid busshållplatsen, i affären eller i trappuppgången utan också att umgås och lära känna varandra. Integration är en ömsesidig process som i Näktergalen börjar som ett möte och efterhand utvecklas till en vänskap. Den vänskapen kan också leda till en ökad förståelse och tolerans för olika sociala och etniska bakgrunder och på sikt leda till ökad integration, förståelse och samverkan mellan människor. 10
Social- och etnisk mångfald handlar om tolerans och ömsesidig respekt, men det handlar också om att ta vara på möjligheter att låta sig berikas. Det gör mentorerna och barnen i Näktergalen. Tillsammans omsätter de principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund i konkret handling. De vet och vill att alla barn oavsett kön, etnisk bakgrund, föräldrarnas utbildning eller bostadsområde ska ges samma möjligheter och förutsättningar att förverkliga sina framtidsdrömmar. Propositionen Den öppna högskolan pekar på nödvändigheten av ökad mångfald inom högre utbildning. En hel del av de barn som medverkar i Näktergalen har ingen tradition av högskolestudier med sig hemifrån. De vet inte vad högskolan är, de har inte någon i sin familj eller släkt som har studerat på högskola. Men efter medverkan i Näktergalen tillsammans med mentorn som är en student säger barnen att de också ska studera på Malmö högskola. Via sitt mentorskap blir studenterna delaktiga i samhällsutvecklingen genom att ge sitt bidrag till att motverka snedrekryteringen till högskolor och universitet, och barnen får en inblick i något som de kanske inte annars skulle ha fått. Dörrar öppnas! Det finns ett stort intresse för Näktergalen vid andra högskolor och universitet både nationellt och internationellt. Näktergalen har medverkat vid ett flertal nationella och internationella konferenser, och ett flertal studiebesök har arrangerats under åren för representanter från kommuner, högskolor och universitet. Näktergalen blev av högskoleverket utsedd som ett gott exempel år 2000 (Högskoleverket rapportserie 2000:9 R) och år 2002 fick Näktergalen Malmö stads integrationspris. I det Europeiska närverket URBACT har Näktergalen utsetts som ett gott exempel, from exclusion to inclusion ( www.urbact.org) 11
Näktergalen har även två pilotprojekt i Skåne Näktergalen Kristianstad vid högskolan Kristianstad och Näktergalen Helsingborg vid Lunds universitet, Campus Helsingborg. Båda är treåriga pilotprojekt som startade i mars 2005 med Näktergalen vid Malmö högskola som förebild, i samarbete och finansiering med respektive stad, högskolan/ universitetet, och Region Skåne. En EU-ansökan (Comenius 2.1) om medel för att implementera centrala delar av Näktergals-modellen i sju Europeiska länder beviljades år 2006, vilket lett till att Näktergalen, Nightingale nu även finns i Ljubljana i Slovenien, Girona i Spanien, Linz i Österrike, Zug i Schweiz, Berlin och Freiburg i Tyskland och Stavanger i Norge. (www.mentormigration.eu) Hösten 2007 startar ett ettårigt pilotprojekt, Näktergalen Senior, i samarbete mellan Malmö högskola, Södra Innerstadens SDF och Fosie SDF (stadsdelsförvaltning). Näktergalen Senior kommer att ge studenter och seniorer möjlighet att mötas och ömsesidigt utbyta erfarenheter. Studenter från Malmö högskolas område Hälsa och Samhälle, företrädesvis studenter som läser till äldrepedagoger och socionomer, och seniorer i åldern sjuttio plus från Södra Innerstaden och Fosie stadsdel kommer att rekryteras. I detta pilotprojekt kommer båda att vara mentorer till varandra. 12
Bakgrund till Näktergalen mentorsverksamhet Pilotprojekt med Perach som förebild Mentorsprojektet Näktergalen startade år 1996 då dåvarande Lärarhögskolan beviljades medel av Wallenbergsstiftelsen för att starta ett pilotprojekt i Malmö, med det israelsiska mentorsprojekt Perach som förebild. Syftet med pilotprojektet var att skapa ett mentorsprojekt vid en svensk högskola med liknande innehåll och organisation som Perach. Perach, det hebreiska ordet för blomma, startade 1974 och är numera ett integrerat inslag i Israels högskolesystem. Perach s övergripande syfte är både att bidra till en utjämning av sociala skillnader bland barn och att ge framtidens styreskvinnor/män insikt i och förståelse av andra människors levnadsvillkor. (http://www.perach.org.il/) Efter ett halvt års planering startade pilotprojektet 1997 i ett samarbete mellan Lärarhögskolan i Malmö, den Kommunala Invandrarförvaltningen och två skolor i Malmö. Namnet Näktergalen har sin bakgrund dels i Malmöpoeten Hjalmar Gullbergs diktning om näktergalen, dels i den symbolik som fågeln fått: Näktergalen som är en liten fågel som sjunger vackert när den känner sig trygg. Pilotprojektet pågick fram till juni år 2000 och då hade sammanlagt 204 barn och 204 studenter deltagit. Utvärdering av pilotprojektet Efter de tre första pilotprojekt åren gjorde år 2001 Lena Rubinstein Reich en utvärdering Mentorsprojektet Näktergalen. Möten mellan skolbarn och högskolestudenter. Denna visade bl. a att Näktergalen hade en hög genomförandeprocent, 97 % av mentorerna fullföljde sitt uppdrag som mentor. Utvärderingen visade vidare att den största lärdom som mentorerna fått 13
var att få inblick i en annan värld än den de själva tillhörde eller var uppväxta i, och hur detta kunde avspegla sig i traditioner, normer och relationer i familjen. Flera framhöll att det inte gick att läsa sig till det de lärt sig som mentor. När barnen beskrev hur det har varit att ha en mentor så var ett återkommande tema: jätteroligt och mentorn har varit som en kompis/vuxenkompis. Studenterna gav också många exempel på hur deras mentorsbarn utvecklats, t ex blyga barn som fått bättre självförtroende och barn som förbättrat sitt språk. Malmö högskola 1996 beslutade regeringen att förlägga en ny högskola till Malmö. Denna satsning var ett led i en nationell utbyggnad av antalet högskoleplatser i Sverige och en vision om ett nytt Malmö, en stad som dittills varit en traditionell industristad. En ny högskola i Malmö förväntades kunna bidra till att fler Malmöungdomar skulle gå vidare från gymnasieskola till högskola. Och den förväntades även kunna bidra till att de studenter som utexaminerats från den blivande högskolan skulle välja att bli yrkesverksamma inom Malmö regionen. En högskola i Malmö skulle dessutom höja utbildningsnivån hos stadens befolkning och därmed öka attraktionskraften för ett mer utbildnings - och kunskapsintensivt näringsliv. (propositionen 1996/97: 1 utgiftsområde 16) I juli 1998 inrättades Malmö högskola. Nu år 2007 har Malmö högskolan drygt 20 000 studenter och är den åttonde största högskola i Sverige. Studenterna är fördelade på sex flervetenskapliga utbildningsområden: Hälsa och samhälle (HS), Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER), Konst, kultur och kommunikation (K3), Lärarutbildningen (LUT), Odontologiska fakulteten (OD) samt Teknik och samhälle (TS). (Läs gärna mer www.mah.se) Malmö högskola har antagit ett etnicitets- och migrationsperspektiv 14
som ska genomsyra högskolans verksamhet så att personal och studenter verkar för och drar nytta av den etniska och sociala mångfald som finns både i samhället och på högskolan. (Malmö högskola, 2004) Malmö stad Mer än var tionde barn i Sverige levde i fattigdom år 2002. Värst var situationen för barn med utländsk bakgrund, av dem levde var tredje i ekonomisk utsatthet. (Rädda barnen 2004). År 2004 finns Malmö med sina 32 % överst på listan över kommuner med störst andel fattiga barn. (Rädda barnen 2004). Malmö är Sveriges mest mångkulturella stad. År 2007 består Malmös befolkning av cirka 276 000 invånare som kommer från 171 olika länder och 52 % av Malmös barn och unga har annan bakgrund än svensk (antingen födda utomlands eller med båda föräldrarna födda i utlandet). Trots att flera viktiga beslut under 1990-talet bidragit till en positiv vändning för Malmö, bland annat tillkomsten av Öresundsbron och etableringen av Malmö högskola, har segregationen tilltagit. (www.malmo.se Strategisk utveckling, Malmö stad ) Stadsdelen Fosie där fem av de sex skolor som medverkar i Näktergalen finns, visar upp betydande skillnader när det gäller människors levnadsvillkor. Barnens levnadsvillkor i hemmen, i skolorna och på fritiden skiljer sig markant från det som gäller i andra delar av Malmö. Arbetet med att bryta segregationens negativa effekter kräver samordnade insatser från många olika sektorer i samhället. Skolan är den arena där alla barn och ungdomar vistas under en stor del av sin tid och skolans roll i ansvaret för att åstadkomma breda attitydförändringar är central. För att bryta denna negativa spiral krävs det flera olika insatser, och bland dessa kan Näktergalen kan vara ett verksamt instrument. 15
Storstadssatsningen Riksdagen beslutade 1999 om en särskild satsning med det dubbla syftet att stödja storstadsregioner som landets tillväxtmotorer, samtidigt som den negativa utvecklingen av socialt, ekonomiskt och etniskt segregerade bostadsområden skulle vändas. I avtalet kom Malmö och staten överens om ett åtgärdsprogram gällande fyra utsatta stadsdelar i Malmö, däribland Fosie. Näktergalen som då redan samarbetade med skolor i Fosie fick medel att fortsätta projektet, med krav om att det årligen skulle utökas med en skola. Näktergalen utökades då också till att inte enbart gälla lärarstudenter utan studenterna skulle rekryteras från Malmö högskolas alla områden, t ex blivande tandläkare, ingenjörer, socionomer och studenter med inriktning på globala och internationella relationer och som tidigare lärarstudenter. Näktergalen - en permanent verksamhet Från och med 1 juli 2005 heter verksamheten Näktergalen mentorsverksamhet ( PRV registrerat, se bilaga 1) och är en permanent verksamhet vid Malmö högskola. Näktergalen är unik i Sverige, det finns ingen annan verksamhet där studenter är mentorer åt skolbarn. Jag kommer här att använda mig av Näktergalen som enhetligt begrepp både som projekt och som verksamhet. Grundtanken Grundtanken bakom Näktergalen är dels att verksamheten ska vara till ömsesidig nytta för alla inblandade, dels att det ska leda till att nätverk skapas mellan barnen, deras familjer, deras skolor, studenterna och högskolan. För både barn och mentorer innebär Näktergalen ny vänskap, nya kunskaper och nya erfarenheter. Samspelet mellan mentorn och barnet kan ses som en första länk i skapandet av ökad förståelse och tolerans för varandras olika sociala och kulturella bakgrunder, vilket på sikt kan bidra till en ökad integration i samhället. 16
Syften Barnen: Ska få ökad möjlighet att skapa god självkänsla. Ska få en vuxen förebild, en studerande vid Malmö högskola. Ska få nya erfarenheter och kunskaper i en relation med en högskolestuderande. Mentorerna: Ska få möjlighet att vara en vuxen förebild i en nära relation med ett barn. Ska få inblick i ett barns liv och härigenom ökad kunskap, förståelse och empati för människors olika livsvillkor. Ska få ett komplement till sin högskoleutbildning, kunskaper som man inte kan läsa sig till. Mål Målet är att vänskapen mellan barn och mentor ska leda till en ökad förståelse, respekt och tolerans för varandras olika sociala och kulturella bakgrunder. Målet är att barnen ska klara sig bättre i och utanför skolan och i högre utsträckning söka till högskolestudier. Målet är att mentorerna genom sitt mentorskap långsiktigt ska motverka snedrekrytering på högskolor och universitet, och därigenom bidra till en utjämning av sociala och utbildningsmässiga skillnader. Näktergalens organisation Näktergalen verkar som spindeln i nätet i ett nära samarbete mellan högskolan, deltagande skolor och staden. Näktergalen har en platt organisation bestående av koordinatorer och en verksamhetsledare. Kontoret finns som en del i Lärarutbildningens enhet Skolutveckling och ledarskap. 17
Koordinatorer Koordinatorerna arbetar med verksamhetens dagliga drift i ett nära samarbete med verksamhetsledaren. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att rekrytera studenter de blivande mentorerna till verksamheten, informera olika studentgrupper, intervjua studenter samt göra urval av dessa. I rekryteringsarbetet ingår även intervjuer av barn och matchning av barn och mentorer. Varje koordinator handleder cirka 40 mentorer individuellt och i grupp, och ansvarar för gemensamma aktiviteter för barn och mentorer. I arbetet ingår även informationsspridning både på verksamhetens hemsida och såväl inom som utanför högskolan. Verksamhetsledare Verksamhetsledaren är ytterst ansvarig för verksamhetens planering, genomförande, utvärdering och är dessutom budgetansvarig. Verksamhetsledaren har det övergripande ansvaret för att verksamhetens ramar, mål och syften hålls men också att det finns en vidareutveckling inom dessa. Planering, organisation och uppföljning utgör viktiga hörnstenar i arbetet. I arbetet ingår också att vara ansiktet utåt och sprida information på bland annat konferenser, både nationellt och internationellt. Mycket tid har lagts ner på att utveckla projektet till en permanent verksamhet samt sprida information såväl inom högskolan som utanför. Verksamhetsledaren är arbetsledare för koordinatorerna men också koordinatorernas medarbetare. Deltagande grundskolor Näktergalen riktar sig till mångkulturella skolor som har en blandad socioekonomisk närmiljö. Elevunderlaget på skolan ska vara årskurs 18
2-6 (dvs. årskurs 1-5 under rekryteringsperioden) och av de eleverna ska minst 20 % ha anmält sitt intresse för att få en mentor. I Näktergalen (2006/2007) medverkar fem grundskolor samt en s.k. Mottagningsenhet, som tillhör en av skolorna. Barn som tillhör Mottagningsenheten är relativt nyanlända i Sverige. De går i skolan på Mottagningsenheten cirka ett år innan de börjar i förberedelseklass, och därefter slussas de vidare till en vanlig klass. Av sex skolor, inklusive Mottagningsenheten, finns fem skolor i området Fosie och en skola ligger i centrum av Malmö. Cirka 15 20 barn från varje skola brukar delta. Näktergalen är ett tillskott som implementeras och utvecklas på de medverkande skolorna. Det är därför viktigt att det finns engagerad skolpersonal som kan informera, inspirera och stötta föräldrar och barn att söka till Näktergalen. Det som krävs av skolan är ett genuint intresse och en kunskap om vad Näktergalen kan innebära för både barn och mentorer. I skolan tenderar klasserna att bli allt större och lärarnas tid för enskilda elever allt mindre. En mentor kan därför för barnet bli en mycket speciell person att träffa, en person som indirekt också kan påverka barnet positivt i skolarbetet. Det är därför extra viktigt att skolan har en god förståelse av den mångbottnade nyttan av mentorns insatser. Detta är av betydelse både för det enskilda barnet och för klassgemenskapen då t ex flera barn i samma klass kan ha varsin mentor. Det samarbete som utvecklats mellan de medverkande skolorna och Näktergalen upplevs som väldigt positivt av alla, ett samarbete som är till för barnens bästa. Skolan uppgift är att informera föräldrar och barn om verksamheten vilket sker i utvecklingssamtalen och på föräldramöten. Skolan ansvarar för mentorsutbildning 2 (se sid. 41 ). 19
Verksamhetsgrupp I verksamhetsgruppen ingår förutom koordinatorerna och verksamhetsledaren en kontaktperson från varje deltagande skola. Verksamhetsledaren är ordförande i gruppen, vars huvudsakliga uppgift är att hålla fortlöpande kontakt mellan verksamhetsledningen och deltagande skola. Verksamhetsgruppen fungerar som en länk mellan mentorerna, barnen, föräldrarna och skolan. Verksamhetsgruppen är delaktig i planeringen av Näktergalens verksamhetsår och sammanträder cirka en gång var sjätte vecka. Kontaktperson En kontaktperson från varje skola ingår i verksamhetsgruppen. Kontaktpersonen sköter distribueringen av informationsbroschyrer, brev, blanketter och har huvudansvaret för arbetet med att prioritera bland de sökande barnen. Kontaktpersonen sköter även kontakten med barnet och familjen och om problem i mentor - barn - relationen skulle uppstå, samt hjälper till vid behov. Kontaktpersonen ska vara en person som har många barnkontakter och god kännedom om barnen på skolan. På de deltagande skolorna har detta oftast varit en skolsköterska eller en kurator. Referensgrupp Under tiden för pilotprojektet hade referensgruppen som uppgift att ansvara för uppföljningen och utvärderingen och därtill vara diskussionspart. Numera tjänar gruppen som diskussionspart till verksamhetsledningen. Gruppen får både ta del av det fortlöpande arbete som sker i verksamheten och den dokumentation och utvärdering som görs kontinuerligt. Gruppen består av Malmö högskolas rektor som är ordförande, samt representanter från staden och högskolan. Verksamhetsledaren är föredragande. Gruppen träffas ca 2 3 ggr per termin. 20
Näktergalens arbetsår, en översikt Mars Skolan får informationsbroschyrer inför utvecklingssamtal med barn/föräldrar. Kontakt med schemaläggare, lärare, enhetschefer, studentambassadörer och informatörer m fl. inför rekrytering av studenter. Mars maj Rekrytering av studenter. Maj Föräldrar och barn lämnar intresseanmälan, skolan gör prioriteringslistor. Rekrytering av studenter, intervjuer av studenter, kontroll av referenser. Prioriteringsmöte med skolans kontaktperson om vilka barn som sökt, och vilka som ska prioriteras. 21
Juni Fortsatta intervjuer av studenter, kontroll av referenser. Mail skickas ut till alla sökande studenter, preliminärt antagna som mentorer. Augusti Nyrekrytering av studenter. September Informationsmöte för föräldrarna. Intervjuer av barn. Matchning av barn och mentorer. Mentorsutbildning 1. Mentorsutbildning 2, studiebesök på barnets skola. Oktober Startdag första mötet mellan barn/föräldrar och mentorer. Mentorerna utvärderar mentorsutbildning och startdag. November Första individuella handledningen för mentorer. Gemensamma aktiviteter för barn och mentorer, genomförda av koordinatorerna. December/Januari Grupphandledning, utbetalning av lön till mentorer. Gemensamma aktiviteter för barn och mentorer, genomförda av koordinatorerna. Januari (maj.) Mentorsgruppsaktiviteter för barn och mentorer, genomförda av mentorerna. 22
Februari Frivillig handledning. Mars Mentorsutbildningstillfälle 3, föreläsning om separationen. Rekrytering av nya mentorer. April Individuell handledning. Fortsatt rekrytering av nya mentorer. Maj Avslutningsdag för barn/föräldrar/syskon och mentorer. Fortsatt rekrytering och intervjuer av nya mentorer. Mentorerna gör utvärdering, skriver årsberättelse, lön och arbetsintyg. Utskick till preliminärt antagna mentorer. Rekrytering av studenter Jag stannar till vid en affisch som hänger på väggen i en av korridorerna på Malmö högskola. På bilden ser jag en tjej i min egen ålder och en flicka som gömmer sig bakom ett konstverk. Under bilden står det: Bli mentor, sök till Näktergalen mentorsverksamhet. Några dagar senare får jag ett mail från Näktergalen, de söker studenter till verksamheten. Jag går in på deras hemsida och läser. När jag sitter där och läser så lockar faktiskt tanken mig. Jag skulle också vilja göra något för någon annan, stötta och finnas till, det hade nog känts bra! Jag saknar också den barnkontakt som jag hade tidigare med mina syskonbarn men som nu blivit begränsad i och med att jag flyttade till Malmö. Men har jag tid? 23
Alla studenter vid Malmö högskola kan söka till Näktergalen. De sökande studenterna måste dock studera vid Malmö högskola både höst- och vårterminen under det aktuella mentorsåret. Under vårterminen i februari/mars maj månad sker rekryteringen av studenter. Informationsbroschyrer delas ut och affischer hängs upp på högskolans alla områden. Det finns information och ansökningsformulär på Näktergalens hemsida som pdf-fil, och på Malmö Högskolas hemsida. Mass-mail skickas också till alla studenter. Broschyrer med intresseanmälan delas ut vid gruppinformationer, de finns vid bemannande informationsbord och de läggs även i studenternas brevlådor på studentboendena. Verksamma mentorer brukar också vara delaktiga i rekryteringen. De har bl.a. uppmanats att informera om Näktergalen i sin egen studentgrupp. På frivillig basis brukar även mentorerna engagera sig i rekryteringsarbetet och stå vid informationsbord eller göra gruppinformationer. Efter att ha funderat några dagar så bestämde jag mig för att söka. Ansökan har fått mig att tänka på om jag själv haft någon mentor eller positiv förebild när jag var liten. Den jag direkt tänkte på var min truppgymnastledare som jag tränade för under hela min barndom och uppväxt. Jag tänkte på hennes ledaregenskaper, på hennes positiva inställning till oss barn och hur hon kunde entusiasmera en hel grupp barn. Att hon också var så bra på att lyssna och många gånger fick mig att se saker och ting utifrån ett annat perspektiv. Men skulle jag också kunna vara en sådan positiv förebild för ett barn? 24
Intresseanmälan Studenterna anmäler sitt intresse genom att fylla i en intresseanmälan. Där lämnar studenten sina personuppgifter, meriter, uppgifter om två referenspersoner och en motivering till varför de vill bli mentor. De ombeds även skriva något om sig själv, sina intressen och erfarenheter och annat som de tror kan vara en tillgång när de ska arbeta som mentor. Sista maj är sista ansökningsdag. Alla intresseanmälningar diarieförs. Jag har börjat tänka på min barndom och hur jag växte upp och vad det är som gör att jag nu vill bli mentor. Jag har också funderat över vilka erfarenheter jag har och hur de nu skulle kunna vara till nytta och tillgång i arbetet som mentor. Sommarvikariatet på sjukhuset t ex då jag fick lösa problem och ställdes inför olika dilemman. Där lärde jag mig att ha bättre tålamod. Jag fick också höra patienternas olika berättelser och livsöden. Berättelser som många gånger berörde mig djupt och väckte min medkänsla. Men räcker den erfarenheten? Jag har ju egentligen aldrig arbetat med barn. Studentintervjuer Efter sista datum för inlämnad ansökan påbörjas intervjuerna, och referenser från sökande kontaktas. Alla sökande studenter blir kallade till intervjuer, vilka genomförs av koordinatorerna. Till intervjun ska studenten ha med sig ett foto på sig själv, som ska vara ett stöd för koordinatorns minne till senare matchning. Studenten ska även ha med sig en ifylld blankett Utdrag ur brottsregistret. I Malmö stad ska alla som arbetar med barn lämna utdrag ur belastningsregistret vilket också mentorerna ska göra innan de påbörjar sitt mentorsuppdrag. Syftet med intervjuerna är att ringa in vad studenten har för intressen, erfarenheter och kvalifikationer. Dessa uppgifter ligger till grund 25
för de avgöranden som gäller vilket barn som studenten senare kan matchas med. Studenten får berätta om sig själv, sina fritidsintressen, tidigare arbeten och erfarenheter. Frågor som bl.a. ställs är Varför vill du bli mentor? Vad i din bakgrund/ tidigare erfarenhet, kan du dra nytta av i en mentorsroll? Vad kan du tänka dig att göra tillsammans med barnet på era träffar? Vilket vill du helst: att du och barnet har liknande intressen eller att ni har olika intressen? Koordinatorn undersöker även vilka förväntningar som studenten har, samt redovisar vilka förväntningar som verksamhetsledningen har på en mentor. Ibland används fallbeskrivningar som bas i intervjuerna. Idag fick jag ett mail från Näktergalen att jag var välkommen på intervju. Jag kände mig nästan lite nervös när jag skulle cykla iväg till intervjun men det var också lite högtidligt, för jag har fattat ett viktigt beslut som jag verkligen vill genomföra. En av intervju frågorna fick mig verkligen att tänka till. Vad tror du barnet kommer att tycka om hos dig? Blev först lite fundersam men sa sen att jag tror att barnet skulle tycka om min lekfullhet och min förmåga att lyssna. Undrar om de tyckte att det var bra svar? Jag sa också att jag hoppades att jag skulle matchas med ett barn som hade en annan bakgrund än jag själv har. Nyrekrytering Då antalet sökande studenter under vårterminen inte brukar vara tillräckligt stort görs även en nyrekrytering kring högskolestart i septem- 26
ber. Syftet är både att få fler intresserade studenter och att ta vara på en extra möjlighet att få fler manliga sökande. Eftersom huvudkontoret ligger på Lärarutbildningen, brukar nyrekrytering av praktiska skäl ske bland lärarstudenter i första hand. Utskick brukar även göras till samtliga nya studenter som en flyers som läggs bland den information som studenterna får hemskickat före kursstart. FÖR DIG SOM ÄR STUDENT PÅ MALMÖ HÖGSKOLA Sök till Näktergalen Mentorsverksamhet. Ömsesidig nytta för dig och ett skolbarn. Ni träffas en gång i veckan från oktober till maj. Som mentor får du handledning, 5.000 kronor i lön och arbetsintyg. Sista ansökningsdag 31 maj! www.mah.se/naktergalen Antagna mentorer och reserver Alla studenter som har lämnat in en intresseanmälan och blivit intervjuade blir i första steget preliminärt antagna. Det som slutligen avgör om studenten blir mentor baseras på intervjuer med den sökande, 27
referenserna och om det finns något barn att matcha studenten med. De studenter som inte blir antagna kommer med på en reservlista. Det händer att mentorer måste avbryta under pågående mentorsår. Då kan ett nytt matchningsförsök göras för att ge barnet en ny mentor från reservlistan. Detta sker naturligtvis endast om barnet och barnets familj samtycker till detta. Rekrytering av barn Idag berättade min fröken att man kunde få en egen mentor. Hon sa att flera barn på skolan haft mentor och att de hade tyckt att det hade varit jättekul. Ahmed berättade om när han och hans mentor lagade mat och när de var på teater tillsammans. Jag tyckte det lät roligt. På kvällen visade jag min mamma och pappa broschyren som jag fått och lappen med översättningen. Min mamma sa att om jag fick en mentor så skulle jag kunna öva min svenska och bli ännu bättre på det. Och min pappa sa att min mentor kanske kunde visa mig olika saker i Malmö. Sen fyllde vi i lappen och jag stoppade ner den i min väska. På kvällen innan jag skulle somna tänkte jag Tänk om jag får en mentor, vad kul det skulle vara! Under vårterminen får de medverkande skolornas barn i årskurs 1-5, med föräldrarnas medgivande, söka till Näktergalen. I genomsnitt söker nästan dubbelt så många barn som det finns plats för. Under något år delade Malmö högskola och Malmö stad (Storstadssatsningen) på finansierings ansvaret och då fanns det möjligheter att ta emot fler barn. Det antal barn som Näktergalen kan ta emot är avhängigt av hur finansieringen kan ordnas. 28
År Antagna barn Antagna flickor Antagna pojkar (1) 1997/98 68 (2) 1998/99 74 (3)1999/00 60 (4) 2000/01 100 51 49 (5) 2001/02 86 47 39 (6) 2002/03 104 61 43 (7) 2003/04 115 69 46 (8) 2004/05 94 49 45 (9) 2005/06 86 40 46 (10) 2006/07 93 56 37 Barnbroschyr Under vårterminen får alla barn i årskurs 1 5 på deltagande skolor en barnbroschyr. Barnbroschyrerna finns översatta till ett flertal språk i syfte att kunna nå alla barn och föräldrar. Där finns en kort information om Näktergalen, om vad det innebär att få en mentor, hur ofta barn och mentorer träffas etc. Barnbroschyren innehåller även en intresseanmälan, där barn och föräldrar kan anmäla sitt intresse för att få en mentor samt lämna uppgifter om barnets ålder och kön, uppgifter om barnet har inbokade aktiviteter någon eller några dagar i veckan, och uppgifter om barnet haft mentor tidigare. Barnet lämnar svarstalongen till sin klasslärare som också har möjlighet att skriva korta kommentarer i en ruta på intresseanmälan om varför barnet bör prioriteras, eller om något annat som kan vara viktigt för verksamhetsledningen att veta, till exempel vid matchningen. Klassläraren lämnar svarstalongen till skolans kontaktperson. 29
Prioritering Min fröken sa att hon inte visste om jag skulle få någon mentor. Hon sa att det var många barn som hade sökt och att vi skulle få ett brev hem efter sommarlovet. Det är ju jätte länge till dess, tycker jag. Varför måste de leta så länge efter en mentor till mig? Jag skulle vilja ha en mentor nu och en som jag skulle kunna vara med på mitt sommarlov. För det är så tråkigt att bara var hemma hela sommaren och bara vara med mina syskon. Kontaktpersonen sammanställer intresseanmälningarna och gör en prioriteringslista över alla sökande barn. Lärarnas och skolledningens kunskaper om barnen är viktiga vid prioriteringen av barnen. Syftet är inte att samla information om barnet utan enbart att avgöra vilka barn som ska bjudas in till höstens informationsmöte och senare kunna vara med i matchningen. En speciell prioriteringslista har utarbetats. Barn som prioriteras kan vara barn som är relativt nyanlända till Sverige, barn som behöver träna det svenska språket, barn som bor i familjer med många syskon, ensamma barn, barn som behöver en kvinnlig eller manlig förebild, eller barn som behöver vidga sitt kontaktnät och träffa nya vuxna. Viktigt är också att barnet har tid att träffa sin mentor och inte har för många fritidsaktiviteter inbokade under veckan. Det ska inte heller vara barn från familjer med alltför stora problem eller svårigheter. Barnen ska kunna klara av att både knyta an i en ny relation och kunna upprätthålla denna. Barn som prioriteras är de barn som man bedömer kan få mest nytta och utveckling av att delta. Ytterligare en aspekt vid prioriteringen är strävan att alltid åstadkomma en jämn ålders- och könsfördelning bland de deltagande barnen. 30
På sommarlovet tänkte jag flera gånger på om jag skulle få en mentor och vad vi ska göra ihop. Jag ska nog visa henne min lekplats och mitt gömställe under vår balkong. Där har jag mina hemliga stenar. Min pappa har sagt att mitt namn Faizah betyder framgångsrik. Han säger att jag är det och därför tror han att jag kommer att få en mentor. Hoppas han har rätt och att det blir så. Då skulle jag bli jätteglad! Flera gånger under sommaren har jag tänkt på hur jag vill vara som mentor. Jag har också fantiserat om vilket barn jag kommer att få. Flera gånger har jag tänkt Åh, det här måste jag absolut göra tillsammans med mitt mentorsbarn, om jag nu får ett! Samtidigt måste jag hejda mig, för barnet måste ju också få lov att bestämma. Jag har också tänk på om vi inte alls skulle ha samma intresse, vad ska vi då göra? Informationsmöte med föräldrarna Prioriterade barn och deras föräldrar bjuds in till ett informationsmöte i september månad. Mötet hålls på barnens skola, vilket visat sig vara av avgörande betydelse för att locka familjer att komma. Erfarenheten har visat att högst två tredjedelar av de inbjudna brukar komma, vanligtvis är det endast hälften av de inbjudna som kommer. Inför mötet brukar det också behövas hjälp av kontaktpersonen som kan påminna barnen och föräldrarna om mötet. Målet är att 90 100 barn från de sex deltagande skolorna ska delta. För att uppnå detta med bortfall inräknat brukar det bjudas in sammanlagt cirka 150 barn från de sex deltagande skolorna. På mötet får föräldrarna information om Näktergalen av verksamhetsledaren, och föräldrarna har vid detta tillfälle också möjlighet att ställa frågor. Erfarenheten har visat att det är mycket viktigt att för- 31
äldrarna får tydlig information om verksamhetens syfte och ramar och vad deras roll kommer att vara i samarbetet mellan mentorn och dem själva för att relationen mellan barnet och mentorn ska fungera så bra som möjligt. Skolans kontaktperson och skolledningen deltar också i mötet. I de fall då prioriterade barn inte har kommit till informationsmötet, görs ibland försök att hitta andra lösningar. Koordinatorn har t ex träffat barnen på skolan och intervjuat dem där, och ansvaret för informationen till föräldrarna har skickats ut eller överlåtits till skolans kontaktperson. Detta har endast varit tillfälliga lösningar. I de fall där barnets föräldrar inte har fått tillräcklig information på grund av språkproblem eller av att tolkar har saknats, har det ofta senare uppkommit missförstånd och andra problem i relationen mellan mentorn och familjen. Parallellt med verksamhetsledarens information, samtalar koordinatorerna med barnen i grupp och intervjuar dem för att få underlag till matchningen. Nästan direkt efter att skolan började igen så fick vi ett brev från Näktergalen. I brevet stod det att jag och mina föräldrar skulle komma till ett möte på min skola. På mötet pratade en tant och jag fick gå i in i ett annat rum med några andra barn från min skola. En farbror frågade oss vad vi ville göra med vår mentor och vad vi brukade göra efter skolan och så. Jag sa att jag ville göra en massa kul med min mentor. Undrar om han tyckte att jag svarade bra? Sen sa han att det inte hade kommit så många barn i kväll så därför kunde kanske alla få en mentor. Tänk om det är sant! Mamma och pappa fick fylla i ett papper och så skrev de: Vill att Faizah får svensk mentor. 32
Föräldrars medgivande Vid informationsmötet undertecknar föräldrarna ett medgivande där de godkänner att barnet får delta i Näktergalen. I detta ingår även ett medgivande om att barnet får åka bil med mentorn eller i sällskap med mentorn, om att barnet får fotograferas vid olika aktiviteter under mentorsåret och om att fotot får läggas på Näktergalens hemsida och användas i informationssyfte. Barnets namn används aldrig. På blanketten för medgivandet ska föräldrarna även skriva om barnet har någon allergi vilket kan vara viktigt att veta inför matchningen eller om någon annan familjemedlem har allergi som t ex kan innebära att barnet inte kan matchas med en mentor som har hund, katt eller häst. De ska även ange om barnet är inbokat på andra aktiviteter i veckan. Föräldrarna kan ibland också ge uttryck för önskemål antingen muntligt eller skriftligen på medgivandet. Det kan till exempel vara önskemål om att barnet får en manlig mentor, en mentor som är svensk och kan lära barnet det svenska språket och ge en inblick i svenska seder, eller en mentor som har bil så att barnet kan få se något utanför Malmö. Barnen intervjuas Barnen intervjuas av koordinatorerna i grupp, intervjuerna sker i samtalsform. Grupperna sätts samman så att det blir jämn fördelning avseende kön och ålder. Varje koordinator intervjuar cirka fem-sex barn åt gången. Koordinatorn ringar in barnets intressen och önskemål genom att ställa frågor om vad barnet brukar göra på raster, efter skoltid och varför hon/han vill ha en mentor och hur de vill att mentorn ska vara. Svaren ger dels viktig information inför matchningen, dels framkommer det också om det är barnet själv som vill ha en mentor eller om det är någon i omgivningen som trycker på och vill att barnet ska vara med, utan att barnet själv vill det. 33
Barnen får också möjlighet att uttrycka egna önskemål om vad de skulle vilja göra tillsammans med en mentor. Det vanligaste svaret på frågan Varför vill du ha en mentor? är att barnen vill göra något trevligt tillsammans med sin mentor, de vill gärna prova att göra sådant som de annars inte skulle ha gjort eller fått göra, eller helt enkelt ha något att göra efter skolan. Jag vill ha en mentor som vill göra saker och gå på bio för där har jag aldrig varit. Några barn kan även ha något orealistiska önskningar om vad de helst skulle vilja göra tillsammans med en mentor, aktiviteter som kan vara dyra som till exempel att gå på Aq-va-kul (badhus), bio, Laserdome (skjutbana), köra go-cart eller åka till Köpenhamn. Förmodligen har barnen hört andra barn berätta om vad de gjort med sin mentor och kanske tror att det ska vara häftiga aktiviteter varje gång. 34
Barnen framför ofta också specifika önskemål om hur mentorn ska vara. Min mentor ska vara snäll, snällare än fröken i alla fall! Han ska ha bil. Det finns också en hel del barn som uppger att de vill ha någon att prata med, någon att vara med eller få göra något tillsamman med under sin fritid. När min mamma och pappa arbetar i restaurangen då har jag ingen att vara med. Jag vill gå ut med någon stor person, för när jag går med mamma måste hela familjen gå med. Mot slutet av intervjusamtalet brukar koordinatorn berätta för barnen om vad man kan göra med en mentor och då också ge lite mer konkreta vardagliga exempel på olika aktiviteter som barn och mentorer gjort tillsamman under åren, som att prata med varandra, laga mat eller baka tillsammans, träffa varandras familjer, pyssla, cykla, sporta, gå ut med hunden, göra promenader, eller besöka högskolan. Efter avslutade intervjuer tar koordinatorn ett gruppfoto på barnen samt gör minnesanteckningar som båda sen används vid matchningen. Matchning Efter att barn och studenter intervjuats är det dags för matchningen. Matchningen görs i september månad, efter nyrekryteringen av studenter och efter barnintervjuerna. Matchningen är ett viktigt moment i verksamheten där grunden för en bra mentorsrelation mellan barn och mentor ska läggas. Koordi- 35
natorerna försöker matcha paren utifrån intressen och önskemål men också utifrån studenternas tidigare erfarenheter. Det är viktigt att studenten har de förutsättningar som behövs för att kunna möta barnets behov, intressen och personlighet. Av denna anledning är det angeläget att ha tillgång till ett så brett underlag som möjligt av studenter och att det finns en spridning beträffande ålder, kön, utbildning, och bakgrund. Ofta gäller det att hitta en gemensam nämnare hos barnet och studenten vilket till exempel kan vara ett gemensamt intresse. Men den gemensamma nämnaren kan också vara att studenten kompletterar barnet i något avseende. Ett barn som är mycket stillasittande och mest gör inneaktiviteter kan önska sig en mentor som vill vara ute, gå i skogen eller cykla. Ibland är det bra att använda sig av olikheter vid matchningen. Ett blygt barn bör inte matchas med en tystlåten mentor. Ett oerhört sportintresserat barn kanske inte alltid ska matchas med en sportintresserad mentor. För både barn och mentor kan det ibland vara nyttigt att försöka lyfta blicken från alltför invanda mönster. Matchningen ska göras så att de bästa förutsättningarna skapas för varje barn och mentor, och för att relationen dem emellan ska kunna utvecklas så bra som möjligt. Det händer ofta att mentorerna vid handledningen berättar om den lyckade matchningen. Vid matchningen gäller regeln att flickor alltid matchas med kvinnliga mentorer. Pojkar i åldern 11 12 år matchas med manliga mentorer så långt möjligt. Bland barnen brukar antalet flickor och pojkar vara ganska jämt men med en tendens till något fler flickor. Anledningen till detta kan vara medvetenheten om att inte bara prioritera pojkar som syns och märks utan att även prioritera skötsamma eller blyga flickor. 36
Antagna mentorer och barn I slutet av augusti fick jag äntligen beskedet som jag väntat så på. Jag var antagen som mentor och var välkommen till första utbildningstillfället. Jag blev verkligen glad. Nu har de matchat mig med ett barn och jag undrar så vem jag har blivit matchad med. Jag har så smått fantiserat om vem det är och i min fantasi så är det en liten flicka, från ett annat land. Tänk om det istället blir en svensk pojke! När matchningen är gjord skickas brev hem till mentorerna om att de är antagna (matchade med ett barn) och välkomna till mentorsutbildningen. De får ännu inte veta vilket barn de har fått, detta besked lämnas vid mentorsutbildning 1. Efter första mentorsutbildningstillfället skickas även ett brev hem till barnet och föräldern/föräldrarna om att de har fått en mentor och att de är välkomna till startdagen. I brevet finns namnet på mentorn, men inget annat. Mentorsutbildning Mentorerna deltar i tre obligatoriska utbildningstillfällen under sitt mentorsår. Dessa är förlagda till sen eftermiddag/kvällstid. Två av utbildningstillfällen ges före start och ett utbildningstillfälle ges i slutet av mentorsåret. Syftet med mentorsutbildningen är både att mentorerna ska få en gemensam grund att stå på när de ska utföra sitt mentorsuppdrag och att de ska kunna sätta uppdraget i ett sammanhang. Utbildningens mål är också att mentorerna ska få insikt i vilka ramar, syften och mål som gäller för mentorskapet och Näktergalen. Alla studenter oavsett inriktning eller utbildning går samma mentorsutbildning, med samma innehåll. 37
De första två mentorsutbildningstillfällena ges i slutet av september. Det tredje och sista utbildningstillfället ges inför mentorskapets avslutning i slutet av mars. Verksamhetsledningen ansvarar för mentorsutbildningen ett och tre. De deltagande skolorna ansvarar för och arrangerar mentorsutbildning 2 som ett studiebesök på respektive skola. (se mer Mentorsutbildning 2) Mentorsutbildning 1 När jag tittar igenom mappen som jag fått och läser vad som förväntas av mig blir jag lite orolig. Tänk om jag inte hinner med allt? Jag ska dokumentera mitt arbete, göra utvärderingar, ingå i en mentorsgrupp och dessutom träffa mitt mentorsbarn en gång per vecka. Hur ska jag hinna detta och dessutom studera? Efter fika-pausen får vi se ett bildspel med en massa barn och sen säger verksamhetsledaren att de barn som vi nyss sett var de mentorsbarn som vi blivit matchade med. Det riktigt pirrar till i min mage. Vem kan det vara? Och när jag sen får veta att jag fått ett mentorsbarn som heter Faizah som är 9 år, så känns allt otroligt kul. När jag kommer hem ska jag skriva ett vykort till mitt mentorsbarn Faizah och berätta om vem jag är och att jag ser jättemycket framemot att få träffa henne i Folkets park om två veckor! Den första mentorsutbildningen hålls precis innan mentorn ska påbörja sitt mentorsuppdrag. En föreläsning hålls av verksamhetsledaren om Näktergalens syften, ramar och mål, om betydelsen av att bygga en god relation i mötet med barnet och dess familj och hur man kan göra detta. Syftet med föreläsningen är att förbereda mentorn på mötet med barnet och dess familj. Här framhålls betydelsen av att skapa en god relation till barnet bland annat genom att hitta 38
de positiva och starka sidorna hos barnet, och att alltid utgå ifrån dessa. Näktergalens grundidé är att barnet ska få möjlighet att höja sin självkänsla. För att kunna åstadkomma detta är det viktigt att mentorn utgår från det som barnet tycker om att göra eller är bra på, och utgår från ett här och nu. De blivande mentorerna får också höra om hur viktigt själva samspelet med barnet är och att mentorn kan vara en viktig människa i barnets uppbyggnad av sin självbild, en självbild som barnet formar i mötet med andra. Dessutom betonas vikten av att mentorn alltid ska försöka samarbeta med föräldrarna med barnens bästa för ögonen, och att låta bli att generalisera om vad som anses vara rätt och fel, naturligt eller onaturligt i mötet mellan olika kulturer. En student, som tidigare har varit mentor, medverkar genom att berätta om sina erfarenheter som mentor. Vid detta första mentorsutbildningstillfälle får mentorerna också reda på namnet på det barn som de matchats med. Mentorsmappen och mentorsguiden Vid Mentorsutbildning 1 får alla mentorer också en mapp innehållande: Överenskommelse Blankett för eventuellt skatteavdrag Månadsrapporter som ska fyllas i varje vecka som mentorn träffat barnet. Mentorsguide I mentorsmappen finns även information om Malmö stad, inklusive en karta över staden, som mentorn kan ha nytta av under året. Det finns information om diverse aktiviteter som finns att göra i Malmö, som till exempel kultur - och sportaktiviteter. I mappen finns även en mentorsguide. 39
Mentorsguiden Mentorsguiden innehåller information om Näktergalens mentorsverksamhet, bakgrund, syfte, mål, vad mentorsuppdraget innebär, kort information om handledning och utbildning samt vilka utvärderingar som mentorerna ska göra under mentorsåret. Guiden innehåller även information om Näktergalens gemensamma aktiviteter, frikort, rabatter och en lista över material som finns till utlåning. I mentorsguiden finns även information om vem mentorn ska vända sig till om en olycka eller något liknande skulle hända, samt viktiga telefonnummer. Där finns även en liten lapp att klippa ut och alltid ha med sig i plånbok eller dylikt där mentorn ska skriva in telefonnummer till föräldrarna eller annan anhörig som kan nås om en olycka skulle inträffa. Överenskommelse Mentorerna undertecknar en överenskommelse där hon/han accepterar de villkor som finns för mentorsuppdraget. Originalet lämnas tillbaka till mentorn vid första handledningstillfället och en kopia sparas av verksamhetsledningen. Månadsrapport Här fyller mentorn varje vecka i sina träffar med barnet. Månadsrapporten lämnas ifyllda till verksamhetsledningen, en gång per månad. (se sid. 55) 40
Idag kom brevet som jag väntat så länge på. Där stod det att jag hade fått en mentor och att hon hette Tove. Jag hoppade högt upp i luften när mamma läste upp brevet. Jag kan knappast tro att det är sant! Jag tänker på Tove och jag tror att hon har långt ljust krulligt hår och jag hoppas att hon är snäll. Mina syskon sa att de också ville ha en mentor men då sa jag att det bara var jag i vår familj som kunde få en mentor. I brevet stod det också att vi skulle komma till Folkets park och där ska jag få träffa Tove, min mentor. Jag längtar till söndag! Mentorsutbildning 2, studiebesök på barnets skola. Detta informationstillfälle hålls i samma vecka som startdagen, på varje medverkande skola. De mentorer vars barn går på aktuell skola bjuds in till denna. Syftet är att mentorerna ska få en inblick i sitt mentorsbarns skolmiljö, få information om skolan och dess närområde. De får också information om vad barnen brukar göra på sin fritid, vad bostadsområdet har att erbjuda och eventuell information från föreningar. Mentorn får också möjlighet att då träffa de andra mentorerna som också matchats med ett barn på skolan. De får dessutom träffa skolans kontaktperson och eventuellt skolledaren. För skolan innebär detta informationstillfälle också en möjlighet att få träffa de mentorer som är knutna till skolans antagna barn. Den gemensamma startdagen Alla mentorer, barn och föräldrar inbjuds till den gemensamma startdagen, den första söndagen i oktober. Platsen är Malmö Folkets park, en plats som är väl lämpad för en glad inledningsfest. Verksamhetsledningen och skolornas kontaktpersoner finns på plats. Mentorerna är inbjudna att komma en halv timme före barnen och föräldrarna. Detta garanterar att inget barn behöver stå och vänta på sin mentor. 41
Mentorerna och därefter barnen får var sin nummerlapp vid parkens entré, och som första uppgift att med hjälp av nummerlappen leta sig fram till varandra. Detta sker med stor nyfikenhet och iver. Paren erbjuds därefter att ge sig ut på en tipsrunda. Den innehåller flera frågor som är direkt riktade till barnen. Tipsrundan har visat sig vara ett bra redskap för att få igång en konversation; isen bryts, nervositeten försvinner och man börjar lära känna varandra på ett avslappnat och roligt sätt. Äntligen söndag, jag känner mig både glad och nervös. I entrén till parken får jag en nummerlapp med nummer 26. Det känns som ett bra turnummer! Jag har tänkt mycket på Faizah de senaste dagarna och jag undrar så vem hon är. Jag känner mig lite spänd inför detta första möte för tänk om Faizah inte kommer att tycka om mig, och tänk om det blir svårt att göra sig förstådd med Faizahs föräldrar? När jag står där lutad mot trädet ser jag plötsligt en flicka komma gåendes mot mig. Pappan och mamman ler och emellan dem går hon, det måste vara Faizah, tänker jag! Sen ser jag att hon har nummer 26 i handen. Jag går fram och hälsar. Jag ser att Faizah tittar lite extra på mig när jag hälsar på hennes mamma och pappa. Jag får nästan intrycket att hon verkar tänka: Jaha, så det är du och jag som ska träffas varje vecka och ha kul tillsammans! Sen lämnar Faizah över en blomma till mig och jag blir riktigt rörd! 42
När vi kommer fram till Folkets park står Lena, från min skola, där vid ingången. Hon prickar av alla barn på en lista och sen delar hon ut nummerlappar till oss. Jag får en lapp med nummer 26. Jag känner igen några barn från min egen skola men det är jätte många barn som jag inte känner. Hela parken är full av folk! Jag förstår inte hur man ska kunna hitta sin mentor här? Plötsligt knuffar pappa till mig och säger åt mig att titta bort mot det stora trädet för där står en tjej med ett nummer i handen. Hon ser lång ut och hon skrattar och tittar på mig. Pappa säger åt mig att gå dit bort och se efter vilket nummer hon har. Plötsligt vill jag inte alls gå dit men pappa tar mig i handen och sen går vi bort till henne. Det var Tove, min mentor. Jag tycker hon ser snäll ut. Föräldrarna får en liten föräldraguide som innehåller dels kort information om Näktergalens verksamhet, dels rader där föräldrarna själva kan skriva in mentorns namn och telefonnummer. Viktigast ändå är att föräldrarna också får möta barnets mentor denna startdag, och därigenom får en bild av vem det är som de ska lämna sitt barn till. Startdagen brukar avslutas med att verksamhetsledningen, skolornas kontaktpersoner, föräldrar, mentorer och barn har en picknick med medhavd fika. Pressmeddelande skickas ut dagen innan, vilket ofta lett till att startdagen lockat journalister och pressfotografer. Efter startdagen kan barn och föräldrar glädja sig åt att se trevliga reportage om Näktergalen i tidningarna. 43
Mentorer och barn tillsammans I Näktergalen är det mentorerna som ska göra den största arbetsinsatsen. Mentorns uppdrag är att skapa en personlig relation med barnet och vara ett stöd och en positiv förebild. Mentorn ska ge barnet tid och uppmärksamhet och göra sådant tillsammans med barnet som barnet inte gjort tidigare, vidga barnets vyer, ge barnet nya erfarenheter. 44
Vår första träff var jag hembjuden till Faizah och hennes familj. Alla hennes syskon tittade storögt på mig när jag kom och sen följde de med oss när Faizah visade runt i lägenheten. Jag blev bjuden på middag, det var kyckling och saffranris med berbaris-bär och pistage-nötter. De var jättegott och speciellt gott var riset längst ner i kastrullen som hade en så god knaprig skorpa. Faizahs pappa var den som ställde flest frågor och vad jag förstod så hade han varit i Sverige längre än både Faizah, hennes mamma och syskon. Faizah verkade lite blyg men svarade på alla frågor och hon nickade och log glatt när jag sa att jag kunde komma och hämta henne efter skolan nästa vecka, på tisdag. Verksamhetsledningen rekommenderar mentorerna att göra första träffen med barnet efter startdagen hemma hos barnet, där barnet känner sig tryggast. Efter detta kan de successivt vidga vyerna tillsammans och vid nästa tillfälle vara i barnets bostadsområde, låta barnet visa lekplatser, fotbollsplaner och besöka barnets skola. Därefter kan de kanske vara i mentorns bostad. Träffarna planeras oftast utifrån barnets intressen och önskemål. De flesta brukar göra ganska vardagliga aktiviteter som att laga mat tillsammans, baka, spela spel, eller åka till staden för att fika. Ibland görs besök på bibliotek, museer, konsthallar eller högskolan. Många ägnar sig även åt olika sportaktiviteter såsom badminton, bowling, skridskoåkning, bad och många deltar även i de gemensamma aktiviteterna (se sid. 51). Alla barn och mentorer är försäkrade under tiden de träffas samt till och från träffarna. För barnet innebär samvaron med mentorn att få vara i samspel med en vuxen som är där enbart för barnet självt, inte också för syskon eller klasskamrater. Mentorn kan vara den som låter barnet vara i centrum, som ser barnet och lyssnar, uppmärksammar och uppmunt- 45
rar barnet. Språket, ett av de viktigaste verktygen för att möjliggöra integration i samhället, övas naturligt i denna relation. Ett barn lär sig svenska som nytt språk allra bäst i ett nära möte med någon som är intresserad av barnets funderingar och också kan dela med sig av sina egna. För de barn som är relativt nyanlända innebär mötet med mentorn en ytterligare möjlighet att få träna det svenska språket två tre timmar i naturliga sammanhang en gång per vecka, vilket nästan kan jämföras med privatlektioner i svenska. Detta har bidragit till mycket goda resultat i dessa barns språkutveckling. Vi har varit på det stora biblioteket och lånat böcker. Tove har hjälpt mig att hitta böcker på svenska som jag kan läsa. Vi har hittat jätteroliga böcker. Jag vill åka till det stora biblioteket igen. Vi skriver dagbok tillsammans. Vi har köpt en jättefin bok som vi skriver i. Tove säger att jag har blivit bra på att stava. Ibland tittar jag i boken och så minns jag allt vi har gjort. Vi har klistrat in foto på varandra och skrivit lite om oss. Vi har klistrat in bio biljetterna och andra biljetter som vi har fått. Nästa gång när jag ska träffa Tove så ska vi spela spel hemma hos mig. Tove säger att det heter sällskapspel och att hon har flera sådana spel hemma hos sig som hon ska ta med sig nästa gång. Mentorn som en länk till nya vyer För en del barn kan isoleringen i det egna bostadsområdet tillfälligt brytas när barnet får träffa sin mentor. En del barn har inte tidigare varit i centrum av Malmö mer än vid enstaka tillfällen som till exempel Malmö-Festivalen. En del barn tillbringar även sin sommar i bostadsområdet, utan möjlighet att uppleva vare sig skog, landsbygd eller hav. Att få en mentor kan innebära att barnet och mentorn tillsammans upptäcker de möjligheter som erbjuds i barnets bostadsom- 46
råde. Men de kan också ta vara på tillfället att vidga sina vyer genom att utforska vad som finns att tillgå utanför det egna bostadsområdet. För några barn blir mötet med mentorn också första gången som de får prova på aktiviteter eller komma till platser som de aldrig har besökt. Att få gå på bio för första gången, att få prova att åka skridskor, att få besöka konsthallar, teatrar och bibliotek kan ge upplevelser som vidgar vyerna. Även mentorerna får tillfällen att vidga sina vyer. Många av dem är nyinflyttade studenter och mentorskapet innebär även för dem ett bra tillfälle att lära känna Malmö stad och upptäcka dess möjligheter. Vi har gjort en massa saker som jag inte gjort innan. Det är kul för vi bestämmer alltid tillsammans vad vi ska göra. Vi har badat på Aq-va-kul, varit på museet och sen har vi varit i en stor gymnastikhall som Tove haft gymnastik i. Hon visade mig hur man hjular och sen gjorde hon en stor volt i luften. Jag skulle också vilja gå på gymnastik och göra volter. Det är oftast jag som föreslår vad vi kan göra tillsammans. Eftersom både Faizah och jag är relativt nyinflyttade till Malmö har vi upptäckt och provat på olika aktiviteter. Jag är förvånad över hur roligt man kan ha det tillsammans med en nioåring! Jag har upptäckt Malmö på ett sätt som jag inte gör med mina kompisar. Dessutom tycker jag att jag fått tillbaka lite av mitt eget barnasinne. Mentorn som en kvinnlig/manlig förebild Mentorn ska vara en kvinnlig eller manlig förebild, vilket till exempel innebär att föregå med gott exempel i ord och handling i frågor som rör normer, moral, etik och allas lika värde. Det brukar finnas 47
många tillfällen till samtal om olika föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara. I dessa samtal kan barnen bli medvetna om och kanske även ifrågasätta en del av sina föreställningar. Jag tycker det är ett privilegium att jag får del av en flickas vardag på ett så här nära vis. Jag har försökt att inte pracka på henne några av mina egna åsikter om kläder, musik eller sätt att leva på. Utan istället har jag diskuterat olika frågor för att få ta del av hur hon ser på saker och ting men även berättat om hur jag själv ser på det. Faizah tycker att det är konstigt att jag inte är gift. Jag var en uppståndelse i hennes familj när jag berättade att jag bodde själv i en lägenhet. Samtidigt funderar jag över med vilken själklarhet familjen ser på att deras 17 åriga dottern snart ska bli bortgift. Jag har funderat på de två olika världsbilder som nu Faizah får med sig genom att träffa mig, kanske också ett alternativt sett att leva på. Vi har varit hemma hos Tove flera gånger. Det är så tyst hemma hos henne för hon har inga barn. En gång bakade vi en tårta och då färgade vi vispgrädden grön och så lekte vi att vi var grodor som skulle äta vår grodtårta. Det var tokigt. Jag tycker synd om Tove som inte har någon man att gå hem till efter våra träffar. Tove bor alldeles själv, hon har ingen man fast hon är så snäll. Hon har en stor lägenhet med massor av böcker. Hennes stora rum ser ut som ett bibliotek. När jag blir stor vill jag också ha så många böcker. 48
Mentorn, en förebild som student Mentorn träffar barnet en gång i veckan två till tre timmar och en personlig relation kan utvecklas där mentorn blir en positiv förebild också i egenskap av student vid en högskola. Mentorn kan berätta om sina studier och sin väg dit, förklara vad det är som mentorn studerar och varför mentorn valt att studera. Många mentorer besöker högskolan tillsammans med barnet, ibland flera gånger. Det är mycket vanligt att barnen därefter fortsatt att prata om högskolan som de har fått se, och om deras önskan om att själv få studera där när de blir stora. Faizah har ingen i sin familj eller i sin släkt som har gått på högskola så för henne är det helt nytt att vuxna går i skolan. En gång frågade hon mig om jag var arbetslös eftersom jag fortfarande gick i skolan. Jag vill gärna ge Faizah nya perspektiv på vad man kan utbilda sig till på en högskola. Jag har berättat om vad jag själv läser. Faizah har svårt att förstå vad det är jag utbildar mig till, Vad är IMER, undrar hon när vi går runt på högskolan. En fråga som också ger mig en möjlighet att själv få tänka efter och på ett enkelt lättförklarligt sätt tala om vad det är som jag egentligen studerar och vad IMER är. En gång när vi var på en spelhåla på Malmö högskola så hittade vi en katalog som jag och några andra barn tittade i. Där stod det vad man kunde läsa för något. Vi frågade Tove och en annan mentor vad man kunde bli för något om man gick på Malmö högskola. Då berättade Tove och den andra mentorn om en massa spännande som man kunde läsa och sen arbeta med. Innan ville jag bli hårfrisörska eller laga bilar som pappa men nu tror jag att jag ska läsa på IMER, för det tycker jag låter kul. Och så kanske jag också ska bli mentor när jag blir stor! 49
Samarbetet med föräldrarna Jag tycker att Faizahs föräldrar alltid är väldigt vänliga och de vill verkligen att det ska gå väl för Faizah. Jag kan nästan skämmas lite inför mig själv över vilka tankar jag hade från början. Jag tyckte inte att de lät Faizah leka med sina kompisar, eftersom hon ofta måste passa sina småsyskon. Jag tyckte också att det var konstigt att Faizah delade rum med tre av sina syskon och att hon inte hade eget rum, inte ens eget skrivbord. Istället ser jag nu att Faizahs föräldrar verkligen vill att det ska gå bra för henne precis som mina föräldrar ville att det skulle gå bra för mig. Däremot tänker och gör de det på olika sätt. Från början tyckte jag att Faizahs familj var så annorlunda min egen, men nu tycker jag istället att likheterna är fler än olikheterna. Jag tycker verkligen att jag fått en inblick i hur det kan vara att komma från ett annat land och inte kunna språket. Jag tycker att jag själv har fått en djupare insikt eftersom jag ofta blir den som inte kan göra mig förstådd. Samarbetet och kontakten med föräldrarna brukar löpa problemfritt för de flesta mentorer. Föräldrarna har själva lämnat in ansökan för sitt barn och är därmed också oftast välvilligt inställda till mentorn. Många föräldrar ser mentorn som en i familjen, de bjuder både på fika och på middag. Någon ser mentorn som en ny vuxen vän, någon att prata med om glädjeämnen eller bekymmer som man har. För en del föräldrar blir mentorn också en som kan ge nya uppslag och idéer om vad man kan göra i Malmö med sitt barn. Ibland både vill och behöver föräldern mentorn som en vän, som någon att prata med och få stöd av. Då är det viktigt att mentorn kan hålla lite distans och inte riskera att bli förälderns mentor istället för barnets. Med syfte att värna om den roll son mentorn ska ha rekommenderar Näktergalens verksamhetsledning att mentorerna inte hel- 50
ler ska ägna sig åt barnpassning i familjen. Det ska få vara en egen relation som barnet ska ha till sin mentor, barnet ska inte behöva dela mentorn och mentorns uppmärksamhet med syskon eller föräldrar. Som mentor är det däremot viktigt att leva sig in i och försöka förstå det föräldrarna gör och säger, och att respektera deras integritet. Mentorns måste alltid ha barnets och familjens bästa i fokus. Gemensamma aktiviteter Idag har vi varit på Malmö högskola och lekt. Det var jättekul! Vi lekte i en gympasal. Det var flera barn och mentorer där. Toves kompis var där med sitt mentorsbarn. Hon var 10 år och gick på en annan skola. Vi kanske ska träffas igen och göra något allihopa en annan gång. I början av mentorsåret brukar barn och mentorer ha många idéer om vad de ska göra tillsammans men efter en tid kommer det i regel en svacka, ett fenomen som är väl känt såväl i Perach som i Näktergalen. Denna idétorka brukar inträffa när de första tre smekmånaderna är över, det vill säga kring julhelgen. Därför arrangerar verksamhetsledningen under november- december gemensamma aktiviteter till vilka mentorer och barn inbjuds. Aktiviteterna brukar vara styrda lekar som syftar till att barn och mentorer ska lära känna varandra, spelhåla, då de kan spela spel tillsammans, lekar i idrottshallen, maskeradfest eller pyssla tillsammans. De gemensamma aktiviteterna är också bra tillfällen för mentorerna att lära känna andra mentorer och för barnen att umgås med andra barn, få spegla sig i nya människor och skapa nya relationer. Samarbetet i de gemensamma aktiviteterna mellan studenter som rekryterats från helt olika utbildningar kan också gynna en senare samverkan studenterna emellan. För barnet kan den gemensamma aktiviteten vara det första besöket på högskolan. 51
De flesta aktiviteterna är planerade i förväg och finns i mentorsguiden, de läggs även ut på Näktergalens hemsida. Några aktiviteter planeras in efterhand under året. Aktiviteter som brandkårsbesök, teaterbesök, skateboard-åkning brukar uppskattas. Strävan är att det ska finnas en så stor variation på aktiviteterna att de kan passa alla. En del mentorer uttrycker lättnad över att de gemensamma aktiviteterna finns. Detta gäller de mentorer som har blyga barn eller barn som tycker det är kul att vara tillsammans med andra barn och inte endast med mentorn. Även för de barn som är lite svårflörtade i början kan de gemensamma aktiviteterna, som innebär att barnet får prova något helt nytt, leda till att barnet skapar både större tillit till den egna förmågan och en större öppenhet. Material till utlåning Det finns spel, filmer och datorspel till utlåning som mentorerna kan låna 1 2 veckor. På Näktergalens hemsida finns en lista över det material som finns till utlåning. 52
Mentorsgruppsaktiviteter Alla mentorerna är indelade i mentorsgrupper som består av sex sju mentorer och tillhörande barn. Dessa mentorsgrupper anordnar i tur och ordning aktiviteterna under januari till maj månad. Varje grupp blir tilldelad en vecka och grupperna bestämmer sen själva vilken veckodag och vilken aktivitet de vill genomföra och var den ska hållas. Gruppen bestämmer även om det ska vara en aktivitet till självkostnadspris, om det ska vara en sista anmälningsdag, om barn och mentorer ska ha något med sig. Till dessa aktiviteter kan det komma allt från endast de par som arrangerat aktiviteten till cirka tjugo par. Det brukar finnas stor variation på aktiviteterna t ex. filmvisning, prova på olika sport-aktiviteter, utflykt till skogen och olika skapande aktiviteter. Mentorsgruppsaktiviteter pågår under veckorna fyra till sexton, vilket innebär att det under dessa veckor alltid finns någon aktivitet i veckan som barn och mentorer kan vara med på, om de vill. Syftet med mentorsgrupperna är att de ska underlätta för mentorer och barn att knyta nya kontakter, men också för att de med sina aktiviteter ska hjälpa till med driften av Näktergalen och därmed bidra till att kostnaderna hålls låga. Idrottsskola Näktergalen samarbetar med de studenter på lärarutbildningen som studerar Idrott och fysisk bildning. Samarbetet innebär att barnen i Näktergalen får möjlighet att delta i en idrottsskola under vårterminen. Näktergalsbarnen gör detta utanför verksamheten, alltså inte tillsammans med sin mentor. Idrottsstudenterna låter barnen prova på olika idrottsaktiviteter en eftermiddag per vecka under vårterminen. Denna idrottsskola provades med framgång första gången år 2004, och har fortsatt sedan dess. Cirka tio barn i snitt brukar komma. 53
Samverkan med olika arenor i Malmö stad Idag åkte vi till Malmö. Vi var på det stora museet. Jag har bara varit där en gång innan med min skolklass. Jag tycker Tove är snäll och rolig. En gång när vi skulle gå till konsthallen kom vi för tidigt och då lekte vi på lekplatsen utanför. Fast Tove är vuxen så åkte hon rutschbana, det tyckte jag var jättekul! Vi skrattade högt och det var mycket roligare än att titta på alla tavlorna sen. Nästa gång vi träffas ska vi gå på teater. Det tycker jag ska bli spännande för jag har aldrig varit på något sådant. Det åligger varje högskola att förutom att bedriva utbildning och forskning också samverka med det omgivande samhället. För Malmö högskolas del är det dessutom ett uppdrag som särskilt betonats sedan starten av högskolan. Näktergalen är ett exempel på hur högskolan samverkar med det omgivande samhället. Flera kontakter har knutits inom stadens fritids- sport- och kultursektorer. Som exempel kan nämnas samarbetet med Malmö Museum som ger gratis inträde till alla barn och mentorer under mentorsåret, Aq-va-kul (badhus i Malmö) som ger ett rabatterat pris på barnbiljetterna, Folkets park som upplåter caféet Far i hatten till startdagen. Räddningstjänsten Syd (Malmö Brandkår) ger varje barn och mentor ett studiebesök under året i syfte att upplysa och informera om brandkårens arbete samt motverka bilden av Räddningstjänsten som en polisiär myndighet. 54
Malmö dramatiska teater ger gratis föreställningar för alla barn och mentorer samt ett studiebesökstillfälle då de får titta bakom scenen. Genom att dessa kontakter knutits med olika kultur- och fritidsarenor inom staden kan verksamhetens kostnader hållas nere samtidigt som de innebär en ömsesidig vinst för båda parter. Barn får göra saker som de tidigare inte provat på och i längden kan detta innebära att de får nya intressen som de kanske vill fortsätta med och utveckla även efter det att mentorsåret är slut. Detta gäller naturligtvis även mentorerna. Det innebär också att Malmö öppnar upp olika arenor inom staden och bidrar till att ge Malmös barn en meningsfull fritid. Månadsrapport De aktiviteter som mentorn och barnet gör tillsammans dokumenterar mentorn i en månadsrapport samt delger några reflektioner (fyra tillfällen per papper). Exempel på ifylld månadsrapport: Vecka 46 Datum _14/11 Kl. _15.30 -_18.00 Timmar _2,5 Vi åkte till Koggmuseet. Sen satt vi hemma hos Zelko och pratade. Reflektioner? Nu kan vi skoja med varandra fysiskt ( brottas, kittlas etc.) Kul! Då Zelko tidigare höll sig lite tillbaka och var väldigt blyg. Vecka 47 Datum 23/11_ Kl.. 15.00-17.30 Vi spelade tennis på Bellevuestadion Timmar _2,5_ Reflektioner? Han har en grym serve!! Vecka 48_ Datum 29/11_ Kl. _14.30_-_18.00 Timmar _3,5_ Tog bussen till Aq-va-kul och plaskade runt tills vi blev trötta. 55
Reflektioner? Han var lite rädd för vattnet men plaskade ändå runt för glatta livet. Litade verkligen på att jag tog emot honom både från rutschkanan och när vi var ute på djupt vatten. Ekonomisk ersättning till mentorer För mentorsuppdraget (oktober till maj) får mentorerna 5000 kronor. Av dessa betalas 2000 kronor ut i december månad och resterande 3000 kronor betalas ut i slutet av juni, efter avslutat mentorskap. (Läs mer sid. 148) Handledning och utbildning för mentorer Jag tycker att det är bra att det finns handledning inbokad. Jag har egentligen inga större problem men jag tycker att det känns skönt att få ventilera mina funderingar bl.a. de som rör barns olika levnads -och livsvillkor. Jag jämför mycket med min egen barndom. Jag hade t ex inte föreställt mig att någon kunde bo så trångbott idag år 2007 som Faizah och hennes familj gör. Familjens ekonomiska problem och bekymmer gör att jag hela tiden måste hitta på kostnadsfria aktiviteter och idéerna kan ibland tryta. Jag känner mig därför lättad över de bussbiljetter som jag fått och de kostnadsfria aktiviteter som Näktergalen arrangerar. I grupphandledningen tycker jag att vi mentorerna är ett bra stöd för varandra. Jag har fått tips och idéer på olika aktiviteter som jag och Faizah kan göra tillsammans. Jag och en annan mentor har också bestämt att vi ska träffas tillsammans med våra mentorsbarn. Jag tycker också att det känns bra att få höra andra mentorers upplevelser och erfarenheter, och plötsligt får man nya perspektiv och känner sig inte så ensam om sitt problem. 56
Deltagande i handledning är ett obligatoriskt inslag för alla mentorer. Syftet med handledningen är dels att verksamhetsledningen ska kunna följa utvecklingen i relationen mellan mentor, barn och familj så att tids- och engagemangsramar hålls, dels att mentorn genom handledningen ska få tillgång till stöd och bollplank. Handledning 1 Första handledningen är individuell och sker i november/december då mentorn träffat barnet en till två månader. Syftet med den första handledningen är att koordinatorn och mentorn ska få en bild av hur mentorskapet fungerar, hur kontakten mellan barnet (föräldrarna) och mentorn fungerar, och hur mentorn hittat sin roll. Även frågor om hur matchningen fungerar och om mentorns egna förväntningar infriats tas upp. Om det uppstått problem i relationen får mentorn stöd och hjälp i handledningen. Vid första handledningen är det vanligt förekommande att mentorer talar om att mötet med barnet och familjen har inneburit något av möte med en ny-annorlunda värld (läs mer sid. 60) Grupphandledning Andra handledningstillfället, i januari, träffas varje mentorsgrupp för en handledning tillsammans med koordinatorn. Syftet med grupphandledningen är att mentorerna ska få stöd av varandra, ge varandra tips och idéer och få höra andra mentorers upplevelser och erfarenheter. Det brukar vara en positiv erfarenhet för alla mentorer att få höra hur de andra mentorerna har det, och för några mentorer kan det dessutom vara en lättnad och en bekräftelse att få höra att andra mentorer upplever liknande saker som de själva gör. Syftet är också att mentorerna ska få möjlighet att träffas och lära känna varandra i mentorsgruppen, bland annat för att lättare kunna planera sin kommande gruppaktivitet. 57
Frivillig individuell handledning I februari månad är handledningen frivillig för de mentorer som har behov av det. Varje koordinator brukar dock endast ha en handfull mentorer som anmäler sig till detta. Mentorsutbildning 3 En separationsföreläsning hålls första veckan i mars av verksamhetsledaren. Syftet är att förbereda mentorerna på att mentorsuppdraget börjar gå mot sitt slut, att de ska förbereda sig själv på en mental bromssträcka och börja tala med barnet och barnets familj om avslutningen. Föreläsningen handlar om betydelsen av att avsluta på ett tydligt sätt. Mentorerna får höra att det är lika viktigt hur man börjar en relation som hur man avslutar en relation, att anknytning och avslutning är lika viktiga moment i mentorskapet. De får en beredskap att förstå och tillåta barnets olika reaktioner vid separationen och inser vikten av att inte lova barnet något som de inte kan hålla. Många gånger kan det för mentorerna också handla om att komma till klarhet med sina egna reaktioner inför avslutningen. Individuell sluthandledning Vid sluthandledningen i mars- april summerar koordinatorn och mentorn mentorsåret tillsammans och mentorn får feedback på sitt arbete och engagemang. Koordinatorn plockar även upp trådarna från tidigare handledningar och från föreläsningen om separationen, och låter mentorn konkretisera hur hon/han har tänkt sig att gå tillväga vid avslutningen. Koordinatorns roll vid handledning Koordinatorns roll är att lyssna och stödja mentorn i sina frågor och tankar, och stimulera mentorn till att prova olika tankesätt för att hitta sin egen lösning. Som handledare gör koordinatorn det möjligt för mentorn att se på sitt problem med lite distans och kanske ur ett annat perspektiv. 58
Koordinatorn lyssnar, inväntar svar och frågor, ställer nya frågor i avsikt att förstå, bekräfta och stödja det som mentorn säger och tänker. Koordinatorn kontrollerar även att mentorn sköter sitt uppdrag. Mentorernas funderingar och frågor Det är både trevligt och intressant att få upptäcka världen utifrån en nioårings perspektiv och få inblick i dagens barnkultur. Jag har försökt att ge Faizah vidgade vyer om vad man kan göra i Malmö. Första biobesöket som vi gjorde tillsammans verkade vara en omtumlande upplevelser och gjorde intryck på Faizah! Hon är oerhört snäll och omtänksam, bio-godiset som vi köpte skulle sparas och delas med syskonen, mamma och pappa. Att träffa Faizah har många gånger varit en skön avkoppling från allt pluggande och vi har verkligen blivit goda vänner, Faizah och jag. För de allra flesta mentorer brukar samvaron med barnet gå bra. De trivs tillsammans och har det trevligt ihop. Några kan till och med förvånas över att det kan vara så trevligt att få umgås med ett barn och flera tycker att det både är lärorikt och roligt att få ett barnperspektiv på saker och ting och även att få barnasinnet tillbaka. Varför är barnet med? Ibland undrar mentorn över varför barnet är med. När denna fråga dyker upp kan inte heller koordinatorn svara, vilket är helt i enlighet med Näktergalens intention att låta barn och mentor få mötas helt förutsättningslöst, utan att ha några förutfattade meningar om varandra. Koordinatorns uppgift är att se till att mentorn inte spekulerar om varför barnet är med. Mentorns roll under dessa månader ska vara att ha trevligt tillsammans med barnet och bidra till att stärka barnet, inte att fokusera på problem och svårigheter som barnet kanske kan ha. 59
Reaktioner i mötet med en ny-annorlunda värld Det är vanligt att några mentorer tar upp problem som de upplever i familjernas livssituation och som kan ha väckt känslor av både vanmakt och frustration. De beskriver en ny- annorlunda värld som de aldrig tidigare varit i. Det kan gälla allt från trångboddhet till annorlunda livsstil eller vanor. Då är det viktigt att mentorn får hjälp med att inse att som mentor kan hon/han inte förändra barnets uppväxtsituation. Ett mentorskap ska varken förändra föräldrarna eller barnets uppväxt. Vad mentorerna däremot kan förändra är den egna attityden och inställningen till familjen genom att ha ett öppet förhållningssätt och respektera familjens sätt att leva, tycka och tänka. Om situationen skulle vara så allvarlig att det finns risk för barnets hälsa och välmående kan kontaktpersonen på barnets skola kontaktas och ärendet utredas. Detta har dock hänt ytterst sällan. Bekymmer angående pengar Några mentorer tar upp familjers ekonomiska problem som kan leda till bekymmer för mentorn då det gäller att be om t ex busspengar eller pengar till olika aktiviteter. Extra viktiga är då de kostnadsfria aktiviteterna som Näktergalen arrangerar. Det finns även inköpta bussbiljetter som mentorn kan hämta för de barn/familjer som har stort behov av dessa. Språksvårigheter En stor andel av barnen i Näktergalen har sin bakgrund i andra länder än Sverige och vistelsetiden i landet varierar liksom deras språkkunskaper i svenska. En hel del barn brukar få vara översättare åt sina föräldrar och missförstånd uppstår lätt beträffande träfftider eller aktiviteter som bokats in med mentorn. Några föräldrar är analfabeter och kan därför inte tillgodogöra sig skriftlig information. Några mentorer beskriver hur de blivit familjens språkrör, de ombeds ringa läkare eller översätta brev. Några föräldrar verkar inte riktigt 60
vara medvetna om, eller ha förstått, vad mentorskapet går ut på. Det finns de som till exempel vill att mentorn ska göra läxorna med barnet varje gång, hämta och lämna barnet till och från olika aktiviteter eller ta med de andra syskonen på mentorsträffarna. Det är naturligtvis bra att mentorn kan vara till hjälp och stöd men det är viktigt att mentorn är tydlig och sätter gränser för att tiden i första hand ska kunna ägnas åt mentorsbarnet. 61
Den gemensamma avslutningsdagen Genomförande Barnen, deras syskon och föräldrar samt mentorerna inbjuds alla till den gemensamma avslutningsdagen andra söndagen i maj. Verksamhetsledningen och kontaktpersonerna deltar också vid detta tillfälle. Den gemensamma avslutningen markerar ett slut som gäller många, barnet, familjen och mentorn är inte ensamma om att de nu ska avsluta, alla ska avsluta denna dag. Det är viktigt att barnets föräldrar är med på avslutningsdagen som ett stöd för barnet och även för mentorn eftersom det kan vara svårt för mentorn att vara den enda vuxna i denna situation. Det har hänt att mentorer har fått åka hem med barnet efter avslutningsdagen och lämna barnet i en tom lägenhet, och det är varken bra för barnet eller mentorn. De barn och mentorer som inte kan komma på avslutningsdagen får avsluta på egen hand. Avslutningsdagen brukar vara en glad utomhusdag på Ribbersborgstranden i Malmö och det arrangeras olika lekar, ansiktsmålning och som avslutning brukar även en trollkonstnär komma. Mentorerna har fått rådet att ge något till barnet som ett minne från deras tid tillsammans. En del brukar lämna över de dagböcker som de skrivit tillsammans och där träffarna dokumenterats med bilder, biljetter och något eget skrivet t ex en minnesbok från deras träffar och tid tillsammans. 62
Hela stranden var full av barn och mentorer. Tove målade clownansikte på mig och mina syskon sen badade vi fötterna i vattnet och sen åt vi maten vi hade med oss. Bäst tyckte jag om trollkarlen som trollade bort min pappas 500:lapp. Han satte eld på den först men sen hittade han den bakom mitt öra! Det var jättekonstigt! Min mamma och pappa sa att vi ska åka till stranden igen i sommar. 63
Reaktioner hos mentorer och barn De flesta mentorer brukar uttrycka en viss lättnad över att mentorsuppdraget är slut, samtidigt som de menar att det både varit lärorikt och kul och att de också kommer att sakna sitt mentorsbarn. Men det finns även de mentorer som kan känna sig bekymrade och oroliga över hur det kommer att gå för barnet när de inte längre ska träffas. Några mentorer kan också känna sig kluvna över att lämna barnet, de kan känna sig som svikare som överger barnet. Barnets frågor om varför de inte längre ska träffas kan också väcka oro och ångest hos båda. Att vara vänner, att tycka om varandra, att ha det trevligt tillsammans och ändå inte kunna fortsätta att träffas kan vara jobbigt för båda parter. Under Näktergalens alla år har dock ingen förälder, inget barn, ingen mentor kontaktat verksamhetsledningen med anledning av att de inte klarar av separationen. Det har aldrig hänt att den har varit så svår eller besvärlig att någon behövt professionell hjälp. Jag kan känna lite oro över hur det ska gå när Faizah och jag inte längre ska träffas. Jag tror att jag betytt mycket för henne och gett henne en möjlighet att få ett eget liv. Jag tycker att Faizah öppnat sig mycket och jag tycker att vi haft många bra samtalstunder tillsammans. 64
Faizahs har frågat varför vi inte längre ska träffas och de frågorna har känts jobbiga. Jag har försökt komma tillrätta med min egen ångest och kanske är det så att min ångest över att prata med Faizah och hennes familj om avslutningen är större än Faizahs oro. Samtidigt tycker jag också att det ska bli skönt att avsluta eftersom det har tagit mycket mer tid än jag trodde det skulle ta. Jag tycker det är synd att Tove och jag inte kan träffas mer. Tove ska åka till sin mamma och pappa och storasyster och sen ska hon åka till London. Men hon har sagt att hon ska skicka ett vykort från London, till mig. Och jag ska skriva ett brev till henne och skicka med ett foto från min födelsedag som vi ska fira i Folkets park och vi ska åka karuseller. Jag längtar till den 23 juli för då fyller jag 10 år! Avslutningsdagen på stranden blev trevlig. Solen sken och Faizah var glad hela tiden. Jag lämnade över dagboken som vi gjort tillsammans. Vi satt länge och tittade i den och mindes. Jag hade även satt in ett foto i en fin ram från startdagen där Faizah och jag står med nummer 26 i handen. 65
När jag senare ska gå blir det först en stor avskedskram kram med Faizah, sen med alla hennes syskon och sen med hennes föräldrar. Sen springer Faizah iväg med en fotboll som hon kastar till sina syskon. När jag vänder mig om på min cykel hör jag Faizah och hennes syskon skratta högt och jag ser att deras mamma och pappa nu också har hoppat in i fotbollsmatchen! Årsberättelse, mentorsutvärdering och arbetsintyg Varje mentor har i uppgift att vid mentorsårets slut skriva en årsberättelse om hur mentorsår varit, cirka en A4- sida. De ska även skriva något om vad de tror att barnet fått ut av deras möten. Mentorerna ska även fylla i en mentorsutvärdering som består av cirka tio frågor som gäller bland annat mentorns relation till barnet och vad mentorskapet inneburit för mentorn samt hur de tycker verksamheten fungerar. Jag känner att jag har utvecklats mycket och jag ser det som ett privilegium för egen del att få den kontakten och erfarenheten, den kan inte ersättas med någon utbildning. Det har förvisso tagit mer tid än jag trodde men det har verkligen varit ett innehållsrikt år. Jag har skrattat, lekt, busat och på nytt provat att åka pulka och skridsko, sånt som bara ett barn kan locka en till. Och jag har fått glömma mig själv för att sätta mig in i en annan. Jag blir också glad när jag ser på Faizah hur hon utvecklats, hon har utvecklat sitt svenska språk, hon har blivit mer frimodig och hon har t o m sagt att hon nu vet vilken buss man ska ta för att komma till Malmö högskola, för där ska hon plugga sen, säger hon. 66
Jag har haft fokus på att försöka bidra till en meningsfull fritid och att vidga vyerna och ge Faizah nya erfarenheter samtidigt som jag försökt vara en positiv kvinnlig förebild. Jag tror också att Faizah upplevt våra träffar som en frizon hon måste ju ofta passa sina småsyskon. I början av vår relation fick jag för mig att jag var till för Faizah men det är egentligen bara halva sanningen. Hon gav mig oerhört mycket och vi båda samspelade och gav och fick av varandra. Att jag har fått en inblick i hennes värld samtidigt som hon tittade in i min. Så tack Näktergalen för att ni hjälper oss att öppna en annan värld inte bara till dessa barn utan också till oss själva. När alla månadsrapporter, årsberättelsen och mentorsutvärderingen är inlämnade till verksamhetsledningen skickas ett arbetsintyg och lön hem till mentorn. 67
Hur har Näktergalen fungerat? Så säger barnen Under vårterminen 2006 ställdes sju uppföljningsfrågor till sammanlagt trettiofem barn som medverkar i Näktergalen Kristianstad och Malmö och som just avslutat sitt år tillsammans med sin mentor. Frågorna ställdes dels i intervjuer, dels i enkäter som fylldes i. På frågan Vad har du och din mentor gjort tillsammans? svarar barnen mest frekvent att de gjort vardagliga aktiviteter som skett hemma hos mentorn eller barnet. Vi har bakat, grillat, fikat, ritat, pysslat. Vi har gått på promenad. De minns dessa vardagliga aktiviteter och att det var trevligt, kanske också för att dessa aktiviteter också har gett utrymme för samtalsstunder då de lärt känna varandra. Den andra kategorin är aktiviteter som ägt rum utanför hemmet och som de tagit sig till med buss, bil eller tåg. Vi har varit på stan och fikat. Vi har åkt tåg till Helsingborg. Det finns också svar som visar på att de haft speciella aktiviteter tillsammans som har att göra med mentorns eller barnets intresse. 68
Vi har träffat min mentors häst. Hon kom och tittade på när jag dansade. Flera har även tagit upp gruppaktiviteter som Näktergalen arrangerat. Vi har varit på halloweenfest, spelkväll, idrottsaktiviteter. Och flera nämner också att de besökt högskolan, min mentors skola. Min mentor går också i skolan, där har vi varit flera gånger. På frågan Vem brukar bestämma vad ni ska göra? svarar alla barn att de alltid bestämt tillsammans. Barnen svarar att mentorn brukar fråga eller komma med förslag, men att de alltid bestämt tillsammans. Några barn tillägger att de själva ofta fått önska eller föreslå vad de skulle vilja göra när de skulle träffas. På frågan Vad har varit det bästa med att ha en mentor? svarar alla barn att allting har varit bra och alla säger att det är kul eller jättekul att få ha en mentor. Några barn svarar att det bästa är att ha någon att prata med, ha någon att vara med och att ha något att göra. Det bästa är att va med hon. Några av barnen säger att det bästa med att ha en mentor är att få träffa någon varje vecka och få göra olika saker tillsammans. Andra barn säger eller skriver mer tydligt att det bästa med att ha en mentor är att de tillsammans med mentorn har kunnat göra sådant som de annars inte skulle ha gjort. Man får nästan göra vad som helst med sin mentor, saker som man inte gör annars. Ganska många barn uttrycker även glädje över att ha haft en mentor. De har till och med känt sig lyckliga! Det finns de barn som är väldigt stolta över att ha en mentor. 69
När man går ut med han. Att få gå ut med henne och så. Några barn tycker själva att de har utvecklats, att de har lärt sig något genom att ha en mentor. Det finns de barn som har berättat för sin mentor att de blivit lugnare i skolan efter att ha fått en mentor, något barn säger att hon/han kan göra sina läxor bättre nu. Andra barn berättar att de har lärt sig svenska bättre eller att de har blivit bättre på att prova nya saker. Jag har blivit bättre bättre på att prata. Jag kan åka skridskor nu, det kunde jag inte innan. På frågan Vad har varit det sämsta? svarar barnen att ingenting har varit det sämsta, allt har varit bra, allt har varit roligt. Ett barn säger att det sämsta är när de inte kunde träffas. Och några barn säger att det sämsta är när någon blir sjuk och träffarna måste ställas in. En annan svarar: Det sämsta är att jag inte haft en mentor innan. Dessvärre finns det också ett besviket barn bland svaren. Det barnet hade en mentor som inte genomförde sitt uppdrag och detta kommer tydligt fram i barnets svar när han säger: Att han aldrig kom när vi bestämde. Han sa att allt var för dyrt. Han sa alltid att vi inte hinner. Vi hade för lite tid. Den sista fråga som ställdes var Finns det något mer som du vill berätta som jag inte har frågat om? Nej, svarade alla barn utom två. De två svarade: Jag skulle vilja träffa mentorn längre tid varje gång, tiden går så fort, jag skulle vilja göra fler saker med alla. Nej inte mer, jag är för tröt att svara på mer frågor snälla non!! 70
Dessa barns svar kan ses som tecken på att deras världar vidgats och de själva utvecklats. 71