Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Relevanta dokument
Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Beteendeanalys en praktisk vägledning

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Ledarskapets betydelse vid förändringsarbete. Siv Sagerberg.

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Siv Sagerberg.

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Vad är psykisk ohälsa?

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari

KBT-baserat skolnärvaroarbete

Målbeteenden. Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg

Lågaffektivt bemötande

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Hantering av problemskapande beteende

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Känslor och känslohantering

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Varför gör de inte som jag säger?

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

1

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?

Motivation till förändring

Besluts- & Upplevelseavdelning. Informationsavdelning

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

INFORMATION OM INVEGA

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Hantering av problemskapande beteende

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Trauma och återhämtning

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Problemskapande beteende

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Titel Hälsocoach Söderköping.

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

SMART Utbildningscentrum

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Problemskapande beteende

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Transkript:

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet

Beteendemedicin Den teoretiska grunden för beteendemedicin är att beteenden och faktorer i livsstilen kan påverka kroppssjukdomars tillstånd, uppkomst och framför allt deras utveckling. Genom förändrat beteende kan sjukdomar lindras, botas och hälsan öka.

Hälsa En process över tid som varierar vad gäller hälsosamma levnadsvanor. Lättare leva hälsosamt när vi mår bra än när vi mår dåligt. Vad som uppfattas som hälsosamt varierar över tid.

Hälsopsykologi Psykologiska faktorer för att åstadkomma hälsofrämjande beteendeförändringar Sätta in åtgärder som understödjer hälsoprocessen Motverka beteende som driver ohälsoprocessen framåt

Hälsouppfattningsmodellen Allmänna hälsohot Jag kan drabbas av problemet, är sårbar Uppfattar att en beteendeförändring minskar hotet OCH är värt insatsen Alla tre aspekterna måste vara uppfyllda för er beteendeförändring

Psykisk ohälsa Allmänna hälsohot (känner inte till dessa, orkar inte ta in informationen, förstår inte informationen) Jag kan drabbas av problemet, är sårbar (jag håller på att dö ändå, jag är osårbar, lever jag??) Uppfattar att en beteendeförändring minskar hotet OCH är värt insatsen (Jag har andra viktigare fiender, jag orkar inte, mitt liv är ändå inte värt att leva) Alla tre aspekterna måste vara uppfyllda för er beteendeförändring

Hälsobeteendets kontext Är motion alltid bra? För mkt och för litet skämmer allt Ätstörning? Tvång? Ensidig ångeststrategi? Den enda källan till självkänsla.

Känslor, tankar och uppmärksamhet Främst en pedagogisk uppdelning En del av problemet och därmed även en del av lösningen Det är inte hur man har det utan hur man tar det

Känslor är starka drivkrafter Grundaffekter 9 st Positiva: Välbehag/glädje och intresse/iver Neutrala: Förvåning/överraskning Negativa: Vrede/raseri, avsky, avsmak, rädsla/skräck, ledsnad/förtvivlan, skam/förödmjukelse Sammansatta känslor, emotioner har som syfte att motivera till beteende

Negativa affekter Främst rädsla och ångest aktiverar kampflyktreaktionen i olika utsträckningar Ångestkänslighet relevant för utvecklingen och vidmakthållandet av livsstilsrelaterade besvär Minskar de självläkande processerna såsom spontan exponering

När känslorna hindrar. Lär oss hantera känslor under uppväxten, vissa känslor bättre än andra. Skam (vanlig vid psykisk ohälsa) är den värsta känslomässiga smärtan som finns. Kan motivera till förändring men leder främst till sämre självkänsla och gör oss känsliga för misslyckanden. Vi kan reglera ner negativa emotioner på kort sikt vilket dock kan förvärra problemet på lång sikt T. ex. undvikande som motverkar bättre självkänsla minskad oro/ångest på kort sikt

Emotionsregleringsstrategier Om ett beteende snabbt minskar en negativ känsla är den oerhört potent. Om en strategi är adaptiv eller ej bör ses i relation till de långsiktiga konsekvenserna. Undvikande, flykt, katastroftankar och oro är strategier som generellt anses mindre lämpliga

Tankar Repetitivt negativt tänkande en kombination av oro och ältande av varierande intensitet och kring olika typer av symtom.ett sätt att tänka kring egna problem (nutid, dåtid, framtid) eller negativa upplevelser (i dåtid eller förväntade) som är repetitivt, påträngande och svårt att frigöra sig från Kan ses som ett undvikande.

Beteendeförändring med hjälp av inlärningsteori Psykisk sjukdom kan innebära svårigheter med motivation, logiskt tänkande, uthållighet, ökad stress och ångestkänslighet etc Ta reda på vilka specifika svårigheter som finns vid en viss psykisk sjukdom som kan försvåra förändring av levnadsvanor

Associationsinlärning förknippning som övergår till generalisering Att lära via fysiologiska förändringar och reflexer (t.ex. skrämsel och smärtreflexen, illamående, diarre, magont osv..men även välbehag, avspänning och ökad vitalitet) Trigger ger en respons, triggern blir förknippad med responsen

Associationsinlärningens möjlighet Personer med schizofreni och affektiva sjukdomar motiveras främst av att det är skönt och/eller roligt att utföra fysisk aktivitet (Vancampfort et al, 2013, 2015)

Konsekvensinlärning Viljemässig beteende som lärs in via dess konsekvens. Trigger leder till ett beteende som ger en konsekvens. Konsekvensen antingen förstärker eller försvagar beteendet. Något läggs till Något tas bort Beteendet ökar Positiv förstärkning (belöning, uppmuntran) Negativ förstärkning (olusten försvinner) Beteendet minskar Positiv försvagning (straff, olust, skam) Negativ försvagning (ngt trevligt, uppskattat försvinner)

Kortsiktiga konsekvensers kraft Positiv och negativ förstärkning är ofta mer påtaglig och därmed mer effektivt än positiv och negativ försvagning

Konsten att främja hälsobeteenden Vilka beteenden bör öka (underskottsbeteenden t.ex. för lite FA)? Vilka beteenden bör minska (överskottsbeteenden t.ex. för mkt sittande)? Hur kan vi vidmakthålla ett önskat beteende? Beteendeanalys problemanalys utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektiv med fokus på association och konsekvens

Hälsoförändringsmodell Upplevelse och motivation; tre faser 1. Nuvarande beteende hot mot hälsan 2. Upplevelse att rekommenderat beteende minskar hotet 3. Upplevelse av att fördelarna med förändringen överstiger nackdelarna

Hälsoförändringsmodell Färdigheter - hur ska det rekommenderade beteendet utföras, när, var och varför.? Professionellas kompetens viktig.ex. fysioterapeut vid olika rörelsesvårigheter, dietist vid kostförändring etc.. Kontext vilka förutsättningar i omgivningen krävs för rekommenderat beteende? Återkoppling konsekvensinlärning, helst positiv förstärkning t.ex. hitta en motionsform, intensitet som känns skön att utföra, att vänner bekräftar positiva hälsoförändringar

Sammanfattning Ta reda på hur psykisk sjukdom försvårar inlärning av nya hälsosamma beteenden. Ta redan på personlighetsfaktorer som försvårar inlärning och utövande av nya hälsosamma beteenden. Kontakta professioner som behärskar frågan om färdigheten och kan göra en bedömning av denna. Ha tålamod och räkna med misslyckanden