Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende.



Relevanta dokument
Beställning och bedömning av U-Proteiner. Aleksandra M. Havelka

24 april Proteinelektroforesutskick 2016:2

U-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger.

Elektrofores utskick

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m

Proteinelektroforesutskick 2015:02

Proteinelektrofores. Utskick 2017:02. Karin Appelgren Ronald Lautner Göran Oleröd

Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.

Resultat från Proteinelektrofores utskick Omgång 2016:01

Anders Larsson Redovisning av av pro pr teinelektrofor oteinelektro esutskick foresutskick

Det kliniska värdet av små M-komponenter

Redovisning av utskick Protein elfores Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson

Proteinelektroforesutskick 2017:01

Dugga Klinisk Kemi, DS

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

Proteinelfores utskick hösten- 2012

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Grundläggande tolkning av leverprover

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

Alfa 1-antitrypsinbrist

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)

Gastroenterologi HT 2014

Förändringar i Webbremiss beställningar av laboratorieanalyser

Vid ytterligare penetration av anamnesen framkommer att han använder alkohol sparsamt men röker ett paket cigaretter dagligen sedan 17 års ålder.

NJURSEM FALL 1: 77-årig man med myelom

Gastroenterologi VT 2014

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt?

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet

Datum Diarienr: SkaS

CSV proteiner. Equalis 25:e mars 2010

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

Gastroenterologi HT 2015

Pneumoni på vårdcentral

Vad gör Roche med sin CRP-kalibrering?

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Därför använder vi sänka

Om primär immunbrist (PI)

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(6) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 11, december 2017

SVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS).

Afinion 2 Patientnära, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Innehållsförteckning


RF-CCP. Prov /C (förväntat positivt för P-RF och P-CCP):

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

MabThera (rituximab) patientinformation

Nya analysinstrument på NU

Dugga i klinisk kemi DSM2,T Lycka till!

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Del 4_5 sidor_13 poäng

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

LEVERPATOLOGI. Göteborg L Franzén

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

b) Var immunkomplexen bildas eller deponeras beror på deras storlek. Ag > Ak = små IK, Ak> Ag = stora IK (och laddning)

Leverpåverkan vid obesitas

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Peter Fors Alingsås Lasare2

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

Ackrediteringens omfattning

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, Tandläkare, MD.

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

2 Biobanken - VIP-prov i blå Sofiabox till Biobanken norr

Myokardit och perikardit. Håkan Wåhlander Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Fall 1, tioårig pojke (I)

Tänkvärt vid provtagning och analys av kortisol

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 26/10, Skrivtid: 14:15-19:15 Lärare:

Transkript:

Tolkningsguide Proteinanalyser Klinisk kemi och transfusionsmedicin 2014 PLASMAPAKET P-Akutfasproteiner I paketet ingår följande analyser: P-Albumin, P-alfa-1-Antitrypsin, P-Orosomucoid, P- Haptoglobin och P-CRP. Nedan följer ett förslag på gradering av resultat: Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende Referensintervall Sänkt Gränsvärde Nedre Övre Gränsvärde Lätt Måttlig Krafti g P-Antitrypsin Män <0,78 0,78 0,86 1,8 2,2 2,5 4,2 >4,2 Kvinnor <0,85 0,85 0,94 1,9 P-Orosomucoid <0,50 0,5 0,52 1,2 1,4 1,7 2,8 >2,8 P-Haptoglobin <0,17 0,17 0,24 1,9 2,4 3,0 4,0 5,0 >5,0 P-CRP >5 10 30 65 100 >100 Mycket kraftig Albumin: Förhöjda värden ses bl.a. vid intorkning. Sänkta värden ses bl.a. vid inflammation, förluster och minskad syntes t.ex. vid leversjd. Koncentration < 25 g/l benämns kraftig hypoalbuminemi. Antitrypsin: Förhöjda värden ses bl.a. vid inflammatoriska tillstånd ff.a. i lever, östrogenpåverkan (p-piller, graviditet). Sänkta koncentrationer ses vid brist. Vid koncentration < 0,7 g/l bör man i princip alltid utreda patienten med s.k. Pi-typning om inte patienten har känd antitrypsinbrist sedan tidigare, vgs provtagningsanvisningar. Orosomucoid: Förhöjda värden ses vid inflammatoriska tillstånd, ex vis i lever, kronisk inflammation vid Crohns sjd, RA och SLE och vid steroidbehandling. Sänkta koncentrationer anses inte ha någon klinisk relevans men ses vid bl.a. nefrotiskt syndrom och övriga proteinförluster. Haptoglobin: Förhöjda värden ses vid inflammatoriska tillstånd och anses associerad med processer i kärl-, stödje-vävnad. Sänkta koncentrationer ses bl.a. vid hemolys, leversjd, benmärgssjd. Det är normalt med icke mätbara nivåer upp i tonåren. CRP: Förhöjda värden ses vid inflammatoriska tillstånd av olika genes inkl infektioner. Mycket kraftigt förhöjda nivåer talar för allvarligare sjd och kan i många fall tyda på närvaro av bakteriell infektion. Inflammationsmönster: Förändringen i koncentration av akutfasproteiner är vanligen proportionell mot graden av inflammation. CRP följer relativt snabbt förändringar i inflammatorisk aktivitet medan övriga markörer har ett mer långsamt förlopp över flera dygn. Vid inflammation i kärl-, stödjevävnad dominerar vanligen ökning av haptoglobin ( / albumin, antitrypsin, orosomucoid, haptoglobin), kan bl.a. ses vid reumatiska tillstånd och polymyalgia reumatica. Vid processer i lever, benmärg dominerar vanligen ökning av antitrypsin

( antitrypsin, orosomucoid, / haptoglobin) P-M-komponent I paketet ingår kvantitativa analyser av IgA, IgG och IgM samt elektroforetisk kvalitativ bedömning av förekomst av M-komponent. Bedömning av polyklonala immunglobulinkoncentrationer (utan M-komponent), från 6 års ålder: Sänkt Gränsvärde Nedre Referensintervall Övre Gränsvärde Lätt Måttlig Kraftig Mycket kraftig P-IgA (g/l) <0,81 0,81 0,88 4,5 4,9 6,0 8,0 >8,0 P-IgG (g/l) <6,5 6,5 6,7 15 16 18 24 32 >32 P-IgM (g/l) <0,23 0,23 0,27 2,1 2,8 5,0 7,0 >7,0 IgA: Ökning över 4,5 g/l ses bl.a. vid IgA-nefrit, lung- och tarminfektioner, regional enterit och portahypertension samt vid etylism. IgA-stegring kan ibland också ses vid reumatoid artrit. IgG: Måttlig till kraftig ökning (20-80 g/l) kan ses vid SLE, kronisk aggressiv hepatit, benmärgsmetastaser och abscesser. IgM: Måttlig till kraftig IgM-ökning över 3-4 g/l är vanlig vid parasitoser som malaria, trypanosomiasis och filariasis samt vid primär biliär cirros och mykoplasmainfektioner. Lätta IgM-ökningar ses bl.a. vid många virussjukdomar. Sänkta koncentrationer immunglobuliner, ff.a. IgG, kan ses exempelvis vid benmärgshämning, immunsuppression och immunbrist. Undersökning med tu-bence Jones protein bör därför beställas om någon misstanke om myelom föreligger. Vid misstanke om selektiv IgG-subklassbrist som orsak till infektionsbenägenhet kan P-IgGsubklasser beställas. P-Komplementfaktorer P-C3, P-C4 inklusive P-Akutfasproteiner I paketet ingår C3 och C4 samt analys av Akutfasproteinpaket. Både C3 och C4 är akutfasproteiner och ska ställas i relation till övriga akutfasproteiners koncentrationer. Förhöjda värden ses vid inflammatorisk reaktion utan ökad komplementförbrukning. Normala värden C3 och C4 vid samtidig inflammation talar för ökad komplementaktivering. C3: Låga värden ses ex vis första veckan efter debut av akut glomerulonefrit (GN). Låg halt C3 i kombination med normal nivå C4 kan tala för aktivering via den alternativa vägen och ses även vid akut poststreptokock-gn/membranproliferativ GN. Vid autoimmuna sjd som SLE är C3-nivån ofta normal eller måttligt sänkt, främst vid nefrit. Sänkt koncentration C3 kan även ses vid syntesdefekt och sällsynt vid ärftlig total brist. C4: Låg koncentration i kombination med normal nivå C3 förekommer vid immunkomplexsjukdomar som SLE med aktivering via klassiska vägen. Hereditärt eller förvärvat angioödem (C1-inh-brist) som orsak till låg C4-halt måste övervägas, särskilt om den klassiska vägens funktion är nedsatt. Vgs provtagningsanvisningar för analys av C1-inh på externt laboratorium. Kombination av sänkt C3 och C4 kan tala både för aktivering av klassiska vägen i kombination med andra aktiveringsvägar. Isolerad mycket låg C4-halt vid ärftlig C4-brist är mycket ovanlig.

C3 C4 Talar för aktivering via / ev tillstånd / Klassisk väg / immunkomplexsjd t.ex. SLE Klassisk väg ev i komb med annan väg Alternativ väg / poststrep, mem prol GN P-Nutritionsparametrar P-Transferrin, P-Transtyretin inklusive P-Akutfasproteiner I paketet ingår Transferrin och Transtyretin samt analys av Akutfasproteinpaket. Sänkta koncentrationer utan inflammation gör att ett försämrat nutritionsläge kan misstänkas. Även vid inflammation sjunker koncentrationer av transferrin och transtyretin vilket gör nutritionsläge vid samtidig inflammation svårvärderat. Sänkt transtyretin kan också orsakas av minskad levercellsmassa. Transferrin kan också vara svårbedömt eftersom också järnbrist, steroidhormoner, alkohol och leversjukdom påverkar nivåer på olika sätt. P-IgG Subklasser I paketet ingår analys av IgG1, IgG2, IgG3 och P-IgG4. Låga värden för en eller flera IgGsubklasser i upprepade prov utan samtidigt lågt total-igg innebär IgG-subklassbrist. IgG2-brist medför ökad risk för luftvägsinfektion med ff.a. kapslade bakterier (t.ex. pneumokocker). Hos barn kan förmågan att bilda IgG2 vara försenad vilket kan orsaka en övergående infektionsbenägenhet upp till tre års ålder. Uppföljning krävs för att skilja detta från kvarstående immunbrist. IgG3-brist anses ofta ge luftvägsinfektioner med både bakterier och virus och vara associerat till astma, kronisk bronkit samt påtaglig trötthet. IgG4-brist isolerat anses inte ha någon säker klinisk relevans. Förhöjda halter kan också ha diagnostiskt värde: Isolerat förhöjt IgG4 har beskrivits vid olika autoimmuna och inflammatoriska tillstånd, ff.a. IgG4-relaterad systemisk sjd med autoimmun pankreatit. Förhöjt IgG4 förekommer också hos en mindre andel av patienter med pankreascancer och vid atopi. Kraftigt förhöjd halt av någon IgG-subklass kan förstås också ses vid IgG M-komponent. (Observera att P-M-komponent måste beställas vid misstanke om M-komponent!).

URINPAKET tu-njurstatus (ej Bence Jones proteinuri) Dygnsurin samlas och anges. I paketet ingår följande analyser: tu-albumin, tu-igg, U- Protein HC och U-Kreatinin. Förutsatt att uppgift om volym och insamlingstid angivits för dygnsurin besvaras såväl total dygnsutsöndring som kreatininrelaterad utsöndring för respektive analys samt att koncentrationen U-Protein HC också besvaras i mg/l. Om uppgift om volym och insamlingstid saknas besvaras endast kreatininrelaterade urinproteiner respektive U-Protein HC i mg/l. Observera att lätta kedjor ej analyseras och att urin inte kvalitativt bedöms med elektrofores vid denna undersökning (vid myelom-misstanke, utredning av Bence Jones proteinuri beställ analys tu-bence Jones protein ). Gradering och typ av proteinuri: Glomerulär proteinuri: Endast albumin (ej IgG) selektiv. Läckage av både albumin och IgG till urin oselektivt mönster. Vid kraftigt förhöjda koncentrationer IgG i plasma kan läckage av IgG men ej albumin noteras i urin, anses inte vara glomerulär proteinuri. Förslag till gradering av glomerulär proteinuri: tu-albumin g/dygn Albumin/Kreatini n-kvot mg/mmol Ref intervall Gränsvärde Lätt Måttlig Kraftig Mycket kraftig < 0,03 0,10 0,30 2,0 5,0 >5,0 <3,0 morgonurin <5,0 annan tid 10 30 200 500 >500 Dokumenterade gränsvärden för diagnostik av mikroalbuminuri och proteinuri: Dygnssamling U-Albumin Stickprov U-Albumin/U-Kreatinin (mg/mmol) (g/dygn) Normal <0,03 <3,5 Mikroalbumuri 0,03-0,30 3,5-30 Makroalbuminuri 0,30-3,0 30-300 Nefrotisk grad av proteinuri >3,0 >300 Tubulär proteinuri: Ökad koncentration U-protein HC, förhöjd U-protein HC/kreatininkvot. tu-bence Jones protein Dygnsurin samlas och anges. I paketet ingår följande analyser: tu-albumin, tu-igg, tu- Kappa, tu-lambda och U-Kreatinin samt elektroforetisk bedömning av förekomst av Bence Jones protein på koncentrerad urin. Förutsatt att uppgift om volym och insamlingstid angivits för dygnsurin besvaras såväl total dygnsutsöndring som kreatininrelaterad utsöndring för respektive analys. Om uppgift om volym och insamlingstid saknas besvaras endast kreatininrelaterade urinproteiner. Cerebrospinalvätska: Väsentligen oförändrade rutiner. Kräver parade prov plasma och cerebrospinalvätska. Paket P-M-komponent utförs enligt ovan, inkluderar för övrigt analys av P-Albumin, Csv-Albumin, Csv-IgG, beräkning av Csv-IgG-syntesindex, Csv/P-Albuminkvot samt isoelektrisk fokusering av cerebrospinalvätska inklusive medicinsk bedömning.

Referenser: 1. Equalis. Rekommenderade referensintervall för serum/plasma-proteiner. April 2002. 2. Equalis. Riktlinjer för elforestolkning. 2011. 3. Nilsson-Ehle P, Ganrot PO, Grubb A et al. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin, 9:e uppl. 2012: 111-144. 4. Dansk retningslinje for M-komponent analyser. GUIDELINES DSKB/DMSG 2012. 5. Truedsson L et al. Klinisk immunologi, 1:1 uppl. 2012: 91-133. 6. Korkeila Lidén M. Prevention och protektion vid diabetesnefropati. Läkartidningen 2013 Maj 22-28; 110(21):1025-7.