1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn gällde i de bägge kommunern. Dett för tt inte konkurrensfördelr sk uppstå i den en eller ndr kommunen. Utifrån de detljplneärenden som vr ktuell vid tillfället och utifrån de tillsynsärenden som fnns på kommunern som gällde cmping påbörjdes rbetet med cmpingpolicyn. Kommunern hr också diskutert policyn med Länsstyrelsen för tt få stöd i sin formuleringr och för tt sedn få hjälp tt sprid tnkrn till ndr kommuner. Cmpingpltser benämns oft som ett boende för det rörlig friluftslivet. Rörligt friluftsliv kn definiers som ett friluftsliv som ej är beroende v fst nläggningr. Med denn definition är inte en nlgd cmpingplts en plts för det rörlig friluftslivet, den kn däremot vr utgångspunkten för det rörlig friluftslivet. Motivet för tt nlägg en cmpingplts i ett strndnär, känsligt område kn vr tt människor enkelt sk kunn t sig ut i nturen direkt från en tillfällig övernttningsplts där det ändå erbjuds en viss service. Mn bör också i dess smmnhng försök skilj på turism och friluftsliv. Turismen är en näring medn friluftslivet inte är ekonomiskt betingt. Turismen hr förändrts och vuxit efter ndr världskriget. Tidigre vr turism främst något för överklssen, mn gjorde oft årslång individuell resor och oftst med ett uttlt bildningsinnehåll. Den modern turismen är istället kort periodiskt återkommnde, oft årlig resor, med nästn uteslutnde rekretivt syfte. Turismen hr blivit en ktivitet, som en stor del v västvärldens befolkning deltr i. Betydnde för turismen hr vrit bilismens genombrott när fler och fler fick möjlighet tt res längre sträckor med egen bil. Ännu i mitten v 1950-tlet övernttde mer än 60 procent v bilturistern i bilen eller i tält. I ett försök tt få kontroll på cmpingen börjde mn vid den tiden tt nlägg ett stort ntl cmpingpltser. Då vr husvgnen ännu en sällsynt företeelse på de svensk vägrn. Vid ingången till 1960-tlet fnns cirk 3 000 stycken. I dg finns i Sverige omkring en kvrts miljon husvgnr plus någr tiotusentl husbilr. Enligt en utredning från Etour ökr intresset v tt hyr stugor eller utrustde husvgnr i Sverige idg. Denn utveckling kn led till tt större områden inom cmpingpltsern måste sätts v för stugor eller större vgnr med olik bekvämligheter som t ex frmdrget vtten och vlopp om cmpingvärdrn vill möt behoven. Cmpingpltsern i Tnums kommun hr fått llt fler pltser de senste åren, både mer fst säsongspltser och rörlig pltser. Säsongscmpingen gör tt säsongen
2(8) förlängs på mång cmpingpltser. Att smm plts utnyttjs v smm cmpinggäst år efter år innebär också tt mång hr byggt till ltner och uterum på sin vgnr. De senste åren hr cmpingpltsern på mång håll utvecklts från trditionell cmpingpltser till turistnläggningr som erbjuder mer ktiviteter och boende i form v hotellrum eller stor stugor. Det finns en mrknd för denn typ v boende i vår kommuner och dett bör bekts i kommnde plnläggning. Den nu ktuell cmpingpolicyn vgränss i huvudsk till tt behndl den delen som rör trditionell cmping och hur mrken inom dess områden sk disponers. I Tnums kommun finns 14 cmpingpltser vrv de flest ligger i ett hvsnär läge och i fler fll direkt vid strnden. Fler v dem berörs v både riksintressen och strndskydd. 2. Syfte Syftet med cmpingpolicyn är tt vr ett stöd i utvecklingen v cmpingpltser så tt utrymme lämns för både fst och rörlig cmping smt tt tillgängligheten för llmänheten till ttrktiv nturområden säkerställs. Det är också v stor vikt tt lik regler tillämps för smtlig cmpingpltser och tt dess regler sprids till övrig kommuner, främst längs Bohuskusten. 3. Vision Målet för rbetet med cmpingpolicyn är tt få en hållbr cmpingverksmhet med långsiktig utvecklingsmöjligheter, där det råder rättvis förhållnden melln de olik cmpingpltsern. Arbetet med cmpingpolicyn sk led frm till: - tt ll kommunens cmpingpltser sk vr detljplnelgd eller reglerde med områdesbestämmelser - tt ll kommunens cmpingpltser hr fullgod VA-lösningr - tt cmpingpltser med pltser för helårsnyttjnde sk h bemnning året runt - tt ytor tillskps i kommunen för uppställning v husbilr under ordnde former, istället för tt inspråkt centrl prkeringsytor i tätortern - tt vstädde cmpingytor under vinterhlvåret sk kunn upplevs som ett nturområde för llmänheten enligt llemnsrätten - tt strndnär ytor är fri från uppställd husvgnr Smmntget är målsättningen tt Tnums kommun sk kunn erbjud mång människor tt komm och besök kommunen och finn boende på någon v kommunens mång fin cmpingpltser både under längre perioder och vid kortre besök. Cmpingnäringen sk ges möjlighet tt utveckls till modern cmpingpltser. 4. Genomförnde För tt genomför intentionern i policyn krävs tt kommunen klrgör för vrje enskild cmpingägre (både fstighetsägre och verksmhetsutövre), de krv som ställs på verksmheten smt vd den gällnde lgstiftningen innebär. Den verksmhetsnsvrig sk informers om tt det kommer tt sätts upp en
3(8) tidsgräns för när åtgärder sk vr påbörjde och när de sk vr slutförd för tt uppfyll gällnde krv. Den lgstiftning som i först hnd berör cmpingverksmheten är: - Miljöblken - Pln- och bygglgen - Lgen om skydd mot olyckor Överträdelse v gällnde bestämmelser kn gäll exempelvis: - Dispens från strndskyddet skns - Cmping inom Nturreservt - Ej tillåten långtidsuppställning - Mrknvändning i strid mot gällnde detljpln - Brister i vloppshnteringen - Brister i vfllshnteringen - Brister i vttenkvlitet - Brister i brndskydd 5. Definitioner För tt kunn rbet vidre utifrån cmpingpolicyn krävs tydlig definitioner v de begrepp som nvänds. 5.1 Cmpingplts En cmpingplts är ett område som mot ersättning upplåts för tillfällig och/eller säsongvis uppställnde v tält och/eller husvgnr. Enligt Lgen om Hotell- och pensiontsrörelse definiers denn typ v rörelse som en verksmhet med minst 5 rum som kn t emot minst 9 gäster. Denn definition bör kunn tillämps även för en cmpingplts. Denn storlek ställer krv på tt det finns en nordnd vttenoch vloppshntering smt vfllshntering med kpcitet npssd för verksmheten. Att nlägg en cmpingplts är bygglovpliktigt enligt Pln- och bygglgen. 5.2 Cmpingkvrter Delområde inom cmpingplts som består v ett definiert ntl cmpingtomter. 5.3 Cmpingtomt Cmpingtomter är den enhet som cmpingpltsen hyr ut till den enskilde cmpren. Inom en cmpingplts är det ej möjligt tt hävd en hemfridszon. Ett minimimått på c 100 m² kn motivers med storleken på dgens husvgnr, men det är möjligt med mindre tomter för t ex tältcmping. Cmpingtomterns storlek redoviss i smbnd med bygglovet för cmpingpltsen. Cmpingtomten sk vr utmärkt på mrken. Nyttjndet v cmpingtomten begränss v den 2 meter bred zonen mot tomtgränsen från cmpingenheten som nges i brndskyddsbestämmelsern. Denn regel är huvudregeln tt följ, under viss förutsättningr kn, efter kontkt med räddningstjänsten, en nnn uppställning nyttjs inom delr v cmpingpltsen.
4(8) 5.4 Cmpingenhet En cmpingenhet är husvgn/husbil + tält. cmpingenhet 2m bil 2m 2m förtält 5.5 Vild cmping Vild cmping är cmping utn stöd v gällnde plner eller bygglov. Allemnsrätten ger rätt tt tält en ntt på nnns mrk utn särskilt tillstånd. Bil med husvgn kräver tillstånd från mrkägren. Om sådnt tillstånd erhållits utnför strndskyddt område bör mn h rätten tt stå uppställd under en norml semesterperiod, mx 3-4 veckor. 5.6 Tält Textilt klimtskydd för korttidsboende. 5.7 Förtält Textilt klimtskydd. Biutrymme till tält, husvgn och husbil. 5.8 Husvgn Husvgn för uppställning på cmpingplts definiers med stöd v vägtrfikförordningen. Det innebär tt husvgnen sk kunn drs med personbil på llmän väg utn särskilt tillstånd. Vgnrns storlek sk vr mximlt 25 m². Hjul sk vr fstmonterde men vgnens stödben får vlst hjulen.
5(8) Gsolinstlltion i husvgnr vr godkänd och kontrollers årligen. 5.9 Husbil En husbil sk vr registrerd och besiktigd. Särskild uppställningsytor bör nordns för husbilr i smhällen eller i nslutning till cmpingpltsern för tt undvik cmping på centrl prkeringsytor. Dett sk ske på smm sätt som gästhmnr för båtr där gästen mot betlning kn få tömm sin tnkr och få viss service. 5.10 Cmpingstug Cmpingstugor tillåts om högst 30 m² och utn rätt till bostdskomplement. Stugns tomt utgörs v byggndens utbredning på mrken och sk inte vr vstyckningsbr. Det är viktigt tt i detljplner nge tydlig utformningsbestämmelser för cmpingstugorn. Cmpingstugor bör inte ägs enskilt och bör vr vsedd för uthyrning 5.11 Annn typ v boende I nslutning till cmpingpltsern kn det prövs i en detljpln tt plnlägg mrk för nnn typ v boende t ex hotellrum, vndrrhem eller större stugor. Dett får prövs i en detljpln och bör generellt inte tillåts i de strndnär områden där det är lämpligst med rörlig cmping. Denn typ v områden kn också ställ högre krv på infrstrukturen i områden vd gäller t ex vägnät inom området. 6. Gällnde lgstiftning Det finns en rd lgr och förordningr som på olik sätt berör cmpingpltser och ders besökre. Dess är tillämpbr i både plneringsstdiet v ny pltser smt vid uppföljning v redn befintlig. I följnde vsnitt redoviss det innehåll i de viktigste v dess lgr, som kn påverk cmping utformningen, kortfttt. 6.1 Pln- och bygglgen Syftet med pln- och bygglgen beskrivs br i 2 kp 1 : Mrk- och vttenområden skll nvänds för det eller de ändmål för vilk områden är mest lämpde med hänsyn till beskffenhet och läge smt föreliggnde behov. Pln- och bygglgen klssificerr en husvgn som stått på smm ställe under längre tid än en norml semesterperiod om 3-4 veckor som en byggnd och därmed bygglovpliktig. Skns bygglov kn byggndsnämnden ingrip genom tt beslut om föreläggnde om rättelse eller begär hndräckning. Hr byggnden stått på smm plts i mer än 10 år kn föreläggnde ej meddels. Ett föreläggnde som gäller en enskild byggnd måste rikts till både fstighetsägren och ägren v husvgnen/byggnden. (Se vidre under Miljöblken vd gäller områden som berörs v strndskydd.)
6(8) I en detljpln kn nges vilk pltser som är för långtids- respektive korttidsuppställning. En bestämmelse om korttidsuppställning är dock i prktiken svår tt övervk. Ett lterntiv kn vr tt för delr v cmpingen nge tt den skll vr vstädd t ex 1 oktober vrje år. Denn bestämmelse kräver br ett besök på pltsen för tt övervk tt bestämmelsen följs. Modellen med vstädning v viss ytor innebär dock ett hinder för ökt säsongsutnyttjnde. Här krävs en vvägning melln tt förläng turistsäsongen och tt få viss ytor vstädde. I en detljpln med områden vstt för stugor kn inom dess områden fst husvgnr ställs upp utn tt det strider mot plnen. Däremot krävs bygglov om inget nnt nges i plnen. Ett villkor för tt bygglov sk kunn ges är tt vgnrn inte strider mot t ex utformningsbestämmelser. Inom områden för stugor eller för fst husvgnr är det möjligt tt lämn en totl byggrätt smt en mx byggrätt per enhet. T ex kn mn inom ett område lämn en totl byggrätt på 300m² och en mximl byggrätt per enhet på 30m², dett innebär tt mn mximlt kn ställ upp 10 vgnr/stugor på 30m², lterntivt kn mn ställ upp 20 vgnr/stugor på 15m². Dett gör det möjligt tt välj tt bygg fler mindre stugor eller ett fåtl lite större så länge brndskyddsreglern följs. Pln- och bygglgen är den lg där mn kn få stöd i utformningen v cmpingen. Det är med denn lg mn kn regler nvändningen v olik delområden inom cmpingen. Ansvret för tt nsökn om bygglov för cmpingpltsen är lämnd till kommunen ligger på verksmhetsutövren. Ansökn sk vis ntlet cmpingtomter per kvrter. För tt underlätt hnteringen för både cmpingägre och kommun finns möjlighet tt lämn en bygglovsbefrielse i plnen för säsongsuppställning v husvgnr inom viss områden. 6.2 Miljöblken Miljöblkens mål beskrivs i blkens portlprgrf: Bestämmelsern i denn blk syftr till tt främj en hållbr utveckling som innebär tt nuvrnde och kommnde genertioner tillförsäkrs en hälsosm och god miljö. En sådn utveckling bygger på insikten tt nturen hr ett skyddsvärde och tt människns rätt tt förändr och bruk nturen är förend med ett nsvr för tt förvlt nturen väl. I Miljöblken finns bestämmelser om riksintressen, strndskydd, nturreservt mm. Här finns även bestämmelser som berör enskild vloppsnläggningr, bestämmelser om störningsnivåer mm. Inom strndskyddde områden råder ingen preskriptionstid, d v s vgnr som står uppställd inom strndskyddde områden utn tillstånd kn inte hävd tt de stått mer än 10 år utn dess vgnr sk vlägsns. I smbnd med ett detljplnerbete finns möjlighet tt studer om det är möjligt tt tillåt cmping inom delr v de strndskyddde områden och i så fll vilken typ v cmping.
7(8) Innn en cmpingplts ts i bruk eller utvidgning görs smt då en ny detljpln ts frm sk en nmäln görs till den nsvrig nämnden enligt förordningen 1998:899, 38. 6.3 Lgen om skydd mot olyckor Sttens räddningsverk hr 2004 tgit frm llmänn råd och kommentrer om brndskydd vid cmpingnläggningr. I dess nges bl tt vståndet melln cmpingenheter bör vr minst fyr meter. Det bör finns en pln över cmpingnläggningen där en eventuell tomt- och kvrtersindelning frmgår liksom körvägr, särskild brndsektioneringsåtgärder, vr släckutrustning finns plcerd mm. Dess llmänn råd sk tillämps loklt beroende på t ex cmpingens beläggning, storlek smt räddningstjänstens instsberedskp. I Strömstds kommun tillåts ing uterum vid vgnrn med hänsyn till cmpinggästerns säkerhet. Vid uppställning tillåts endst en boendeenhet per cmpingtomt. Drget på husvgnrn sk vr vänt mot vägen så tt det är lätt åtkomligt och vgnrn lätt kn flytts i händelse v brnd. Förutom ovnstående lgstiftning kn även nnn lgstiftning berörs när det gäller cmpingpltser, t ex livsmedelslgen, lkohollgen och VA-lgen. 7. Detljplnering För tt ök ntlet korttidspltser i kommunen behövs ett större ntl cmpingtomter totlt, ntingen genom utvidgning v befintlig eller genom nläggnde v ny cmpingpltser. Med hänsyn till resurshushållning bör utökning v befintlig cmpingpltser ske i först hnd. Både nynläggning v cmpingpltser och utökning v befintlig bör föregås v detljplneläggning. I en detljpln för en cmpingplts finns möjlighet för följnde typer v mrknvändning tt finns med: - område för helårscmping, uppställning v husvgnr under hel året - område för sommrcmping, uppställning v husvgnr och tält under perioden 1 pril till 30 september. Under övrig tid sk området vr helt vstädt och trädäcksmteril och övrig cmpingttribut sk vr helt vlägsnde. - område vstt för cmpingstugor - område med plts för vinterförvring v husvgnr under perioden 1 oktober till 31 mrs Område som utgör Nturmrk i plnen sk ges en tydlig fysisk vgränsning mot cmpingkvrteren eller övrig mrknvändning. I en detljpln bör även reglers tt uppfyllnder/schktning på mer än 0,5 m kräver mrklov.
8(8) I detljplnen sk också följnde reglers: - terrsser/trädäck, mx yt 30 m², inklusive golv under förtält - mx uppbyggnd v trädäck över mrk 0,3 m, räcke/hägnd med högst punkt 1,2 m över mrken. 9. Allmän informtion Som huvudregel sk gäll tt cmpingtomter närmst vttnet sk vr för korttidscmping. Fysisk vgränsningr i någon form, t ex stenmur, spljé, dike, väg etc sk kunn utgör gräns melln olik typer v mrknvändning som helårs- och sommrcmping. Villvgnr, d v s vgnr med byggndsmått som gör tt de kräver särskild trnsport och ej kn drs med personbil, sk inte tillåts på ytor vstt för sommr- och helårscmping. Bygglov kn söks för villvgnr inom områden vstt för cmpingstugor. I nnt fll sk särskild områden ts frm som är npssde för denn typen v boende. Dess områden är tt nse som ett bostdsområde med de krv som ställs vseende åretruntverksmhet, infrstruktur, service, brndskyddsvstånd för småhus mm, i princip ett normlt bostdsområde med sin krv. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN TANUMS KOMMUN