Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Ålidhemmskolan Dokumentinformation Kvalitetsredovisning upprättad enligt förordning SFS 2005:609 Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Dokumentansvarig Annacarin Gritzner, Ull-Britta Jansén Fastställd/Upprättad 2010-09-14 Reviderad 2010-09-14 Version 3 Giltighetstid 09-10

2 Innehåll Inledning. 2 Förutsättningar... 3 Elevernas arbetsmiljö 4 Elevernas lärande och skolans studieresultat 10 Elevernas personliga och sociala utveckling. 19 Andra prioriterade mål och åtgärder. 21 Slutord 23 Inledning Denna kvalitetsredovisning är skriven av s två rektorer. Den riktar sig till alla som vill ta del av s verksamhet som elever, föräldrar, tjänstemän och politiskt ansvariga. Vid finns 240 elever fördelade på Förskoleklass till åk 9 och Rh-klass åk 6-10 för rörelsehindrade elever. Annacarin Gritzner är rektor för grundskolan åk 4-9 och Rh-klassen. Ulla-Britta Jansén är rektor för förskoleklass till åk 3 och skolbarnsomsorgen. Skolans sammansättning med elever från många olika länder, olika skolformer och verksamheter ger förutsättningar för en positiv mångfald. har fotbollsprofil i samarbete med GUIF där 35 elever i åk 7-9 deltog under läsåret. Vi har valt att redovisa mål och resultat för förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg tillsammans på grund av att man arbetar nära varandra. Målen är hela skolans mål och alla verksamheters uppdrag är att arbeta mot dessa samt att de utvärderar verksamheten tillsammans. Våra mål och handlingsplaner för läsåret är utvärderade av personalen och till olika delar av eleverna. Utifrån olika utvärderingar, trivselenkäter och andra elevenkäter samt medarbetarenkäten har vi inhämtat resultat som redovisas i detta dokument. Rektorernas verksamhetsbesök ligger också till grund för denna redovisning. Kvalitetsredovisningen redovisar den utveckling och det arbete som gjorts under läsåret på vår skola och beskriver skolans styrkor och utvecklingsområden. Förutsättningar Beskrivning av skolan är en mångkulturell skola i ett av Umeås mest invandrartäta områden. Grundskolans upptagningsområde från åk sex är skolorna i Innertavle, Sofiehem och Ålidhem. Från Yttertavle och Innertavle åker eleverna skolskjuts varje dag. RH-klassen har hela kommunen som upptagningsområde. Inför vårterminen 2010 flyttade vi in i en nybyggd skola där bibliotek och fritidsgård finns i samma lokaler, Ålidhems kultur- och resurscentrum.

3 Skolan har en skolbibliotekarie anställd som vi har ett mycket gott samarbete med. Vi delar denna tjänst med Tomtebo och Carlshöjds skolområden. Vi samarbetar med fritidsgården då det gäller aktiviteter, elevsociala åtgärder samt lokaler. Skolan har ny teknik med Activeboard i alla klassrum och 50 bärbara datorer som används flitigt av eleverna Våra styrkor personalen Vår skola har stabil, kunnig, engagerad och erfaren personal. Personalen har i många fall arbetat här i många år och trivseln är hög enligt medarbetarenkäten. All personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak har ansvar för. Grundskolan, förutom Rh-klassen, har 24 lärare, varav 2 är specialpedagoger och 2 resurspedagoger, 1 studie- och yrkesvägledare 40%, 2 fritidspedagoger, 8 elevassistenter och 1 fritidsledare 50%. Rh-klassen har 2 specialpedagoger och 1 klassassistent. I Skolbarnsomsorgen/Fritids har skolan 49 barn. Kompetensutvecklingen har under året inriktats på arbetet med Likabehandling, bedömning och betyg och matematik. Personalen har också haft möjlighet att välja sin egen fortbildning som t ex litteraturstudier eller andra föreläsningar och seminarium. Vid två tillfällen under året har personalen i skolområdet samlats med ett gemensamt innehåll. Teman har varit matematik och gemensam värdegrund. Arbetslaget och ämneslaget är basen för det pedagogiska arbetet. Där planeras verksamheten och undervisningens innehåll för att barnen och eleverna ska få så god undervisning/verksamhet som möjligt. Här läggs också grunden för trivsel och god arbetsmiljö för eleverna. I F-5 har en lärare ansvaret för sin grupp med stöd av fritidspedagog och klassassistent. I åk 6-9 finns det två mentorer för varje klass och varje elev har en mentor som har ett speciellt ansvar för den eleven. Mentorn följer upp elevens kunskapsutveckling, trivsel, samarbete och studieresultat. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har inte varit stor i grundskolan eller inom skolbarnsomsorden. När det gäller korttidsfrånvaron försöker vi lösa den inom befintlig personalgrupp annars anlitar vi Jobbsupport. Våra styrkor eleverna De 240 eleverna på vår skola kommer från ca 15 olika länder och tillsammans bidrar alla till den mångkulturella stämning som vi har på skolan. Elevantalet på grundskolan har under flera år minskat och det är ett bekymmer för vår skola. Resurserna som är individrelaterade gör att ekonomin drabbas när vi inte får tillräckligt många elever i respektive årskullar. Olika elevtal i klasserna och tillval i språk fördyras i en krympande organisation. Samarbete med föräldraföreningen Tyvärr har inget samarbete med föräldraföreningen funnits detta läsår på grund av att det inte fanns föräldrar som hade möjlighet att delta i arbetet. Däremot har vi inför byggandet av den Nya haft en referensgrupp med föräldrar från hela skolområdet.

4 Elevernas arbetsmiljö Återblick Vi såg en ökning av trivseln på skolan och att fler elever kände till de ordningsregler som finns på skolan. Vi låg ungefär lika som snittet i Umeå kommun när det gällde trivsel och 4% högre när det gällde att känna till ordningsoch trivselregler, men vi måste fortsätta arbeta för att höja dessa siffror ytterligare. Det var också en förbättring av resultaten på de frågor som rör mobbning och kränkande behandling. I kartläggningen av trygga/otrygga platser för åk sex i grundskolan såg vi en markant förbättring När det gäller arbetsro såg vi en tydlig förbättring men vi låg fortfarande under kommunsnittet i åk 7 och åk 9. Under läsåret deltog personalen i kompetensutveckling när det gäller att upptäcka och förebygga mobbning och annan kränkande behandling. En förklaring till att siffrorna förbättrats var vår satsning på resurspedagoger som tillsammans med skolans kurator ägnade mycket tid till samtal i grupp och enskilt. Vi hade också fler vuxna i korridorerna och i elevuppehållsrummet som snabbt kunde ta tag i olika händelser. Elevinflytandet måste vi bli bättre på. Trots en liten ökning låg skolan fortfarande lågt när det gäller inflytandet över undervisningens innehåll. Vi måste bli bättre på att tydliggöra för eleverna i vilka frågor eller inom vilka områden vad man kan vara med och påverka. Förbättringsarbete, analys av måluppfyllelse och resultat Mål i för- och grundskolans verksamhetsplan för 2009-2011: En skola för alla där barn- och ungdomars rätt att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas, vilket innebär att: barn- och ungdomar i förtroendefulla relationer erövrar kunnande om demokrati, utvecklas och lär det råder nolltolerans mot all diskriminering och kränkande behandling alla förskolor och skolor arbetar efter en väl förankrad likabehandlingsplan till goda lärandemiljöer tillgodoses, vilket innebär att: barn och ungdomar har inflytande över sin arbetsmiljö och sitt lärande och upplever en positiv arbetsmiljö arbetssätt och arbetsformer anpassas och varieras utifrån det kompetenta barnets/elevens intressen, behov och förutsättningar olikheter ses som en tillgång och möjlighet barn och ungdomar upplever arbetsro

5 Skolans Mål 09-10: Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling genom - en känd och fungerande likabehandlingsplan - en fungerande kamratstödjarverksamhet - elevsamverkan mellan olika årskurser och i skolområdet - tydliga ordningsregler och tydliga konsekvenser vid oacceptabelt beteende Elevinflytande inom skolans alla områden ska öka genom elevens val, klassråd, elevråd, matråd, elevskyddsombud, Skol-IF - att eleverna är delaktiga i planering - elevreferensgrupp för Nya Upplevelsen av arbetsro ska öka genom - att fortsätta arbetet med att förbättra skolans inre miljö- t.ex. elevrum, rastaktiviteter - tydliga ordningsregler och tydliga konsekvenser vid oacceptabelt beteende - fler vuxna i korridor och utomhus - kartläggning av trygga/otrygga platser Trygghet, trivsel och likabehandling Vi har i alla klasser/grupper arbetat fram regler och normer som ska leda till bättre arbetsro och det är viktigt att skolans ordnings- och trivselregler är kända av alla elever och all personal. Kamratstödjare finns från åk 4-9, men det har inte fungerat tillfredsställande i alla åldrar. Alla klasser i åk 1-5 har Livskunskap utlagt på schemat vid ett tillfälle i veckan. Åk 6-9 har fr o m höstterminen 2009 Livskunskap integrerat i undervisningen, framförallt inom Svenska och So Skolbarnsomsorgen/Fritids har åldersblandade grupper där alla lär känna varandra och fritids arbetar även med pojk- och flickgrupper. En aktiv elevsamverkan har förekommit mellan några klasser på skolan, elevgemensamma aktiviteter för alla elever på skolan och en gemensam friluftsdag på skolområdet. Ett Bokbundisprojekt genomfördes under läsåret- äldre elever läser för yngre, t ex åk 7 läser med åk 1, och åk 9 läser med åk 5. Vi har påbörjat ett bra samarbete och är i startgroparna för att utforma gemensamma traditioner och förhoppningsvis ett fortsatt samarbete på skolområdet. En kamratdag mellan åk sex och nio genomfördes under vårterminen för att de yngsta eleverna ska lära känna de äldsta eleverna på skolan. På klasstiden varje vecka tas frågan om elevernas arbetsmiljö upp. Skolan har sex elevskyddsombud i åk 7-9 som genomfört elevskyddsrond. Elevskyddsombud har även deltagit i skolans vanliga skyddsrond. Två resurspedagoger finns på skolan som tillsammans med mentor, kurator och fritidsledare arbetar för att förbättra skolans arbetsmiljö. Skolan har en arbetsgrupp, med deltagare från alla arbetslag, som reviderar planen mot kränkande behandling

6 Resultat kommunens elevenkät vt 2010 åk F-3 Tabell 4 - Trygghet och trivsel (%) Umeå kommun Trygg på lektioner, raster och t.o.fr. skolan 100 100 100 97 98 97 Trivs i skolan 100 88 93 98 97 98 Inte kränkt av andra elever* - - - - - - Inte kränkt av lärare/vuxen 100 100 100 95 94 95 Inte rädd/hotad av elev/lärare/vuxen 100 88 93 93 92 92 Medelvärde 100 94 96 96 95 96 * Frågan utgår p.g.a. för oprecis formulering. Resultat kommunens elevenkät vt 2010 åk 4-6 Tabell 4 - Trygghet och trivsel (%) Umeå kommun Trygg på lektioner, raster och t.o.fr. skolan 94 98 96 95 96 96 Trivs i skolan 89 93 91 90 87 88 Inte kränkt av andra elever 68 70 69 71 71 71 Inte kränkt av lärare/vuxen 89 89 89 92 90 91 Inte rädd/hotad av elev/lärare/vuxen 91 96 94 94 96 95 Medelvärde 86 89 88 88 88 88 Resultat skolans egen trivselenkät vt 2010 åk 4-9: Trivs du på? 93% av eleverna svarar att de trivs mycket eller ganska bra. Har du kompisar i klassen? 90, 7% svarar att de har några eller många kompisar. Har du blivit kränkt av någon eller några elever på skolan? 82,5% svara Nej och 10,5% svarar någon enstaka gång. Om du har bekymmer, finns det någon vuxen som du kan prata med? 74,4% svarar Ja medan 25,6% svarar Nej. Har du blivit utsatt för kränkande språkbruk (exempelvis könsord)? 72,1% svarar Nej och 27,9% svarar Ja.

7 Resultat kommunens enkät vt åk F-3 Tabell 11 - Skolbarnsomsorg Umeå kommun Trivs på fritids/fdh 100 100 100 98 97 98 Trygg på fritids/fdh 100 100 100 99 98 99 Har någon kamrat att vara med 100 57 75 96 95 96 Andra retas/bråkar inte med mig 100 71 83 91 89 90 Inte rädd för något annat barn 100 86 92 94 93 94 Har vuxen att prata med efter bråk 100 100 100 98 97 97 Får göra intressanta och roliga saker 100 100 100 96 93 94 Personalen bryr sig om vad jag säger 100 100 100 99 97 98 Får lugn och ro när jag behöver 60 43 50 77 75 76 Får välja vad jag ska göra 80 100 92 96 92 94 Inomhusmiljö - leksaker, material m.m. 100 100 100 98 93 95 Utomhusmiljö - gungor, leksaker m.m. 100 86 92 91 89 90 Medelvärde 95 87 90 94 92 93 Resultat kommunens enkät vt åk 4-6 Tabell 11 - Skolbarnsomsorg Umeå kommun Trivs på fritids/fdh 100 100 100 90 90 90 Trygg på fritids/fdh 100 100 100 96 94 95 Har någon kamrat att vara med 100 88 91 88 86 87 Andra retas/bråkar inte med mig 100 100 100 89 83 86 Inte rädd för något annat barn 67 100 91 96 95 95 Har vuxen att prata med efter bråk 100 100 100 89 94 92 Får göra intressanta och roliga saker 100 100 100 83 79 81 Personalen bryr sig om vad jag säger 100 100 100 93 94 93 Får lugn och ro när jag behöver 100 88 91 81 77 79 Får välja vad jag ska göra 100 100 100 85 89 87 Inomhusmiljö - leksaker, material m.m. 100 100 100 89 86 87 Utomhusmiljö - gungor, leksaker m.m. 100 88 91 81 81 81 Medelvärde 97 97 97 88 87 88

8 Elevers inflytande Resultat kommunens elevenkät vt 2010 åk F-3 Tabell 5 - Inflytande (%) Umeå kommun Eleven/klassen får delta i planering 100 67 79 51 50 51 Eleven/klassen får delta i utvärdering - - - - - - Lärarna bryr sig om vad jag säger 100 100 100 98 97 98 Får påverka innehållet i klassrådet 67 60 63 79 71 75 Medelvärde 89 76 81 76 73 74 Resultat kommunens elevenkät vt 2010 åk 4-6 Tabell 5 - Inflytande (%) Umeå kommun Eleven/klassen får delta i planering 77 51 64 61 67 64 Eleven/klassen får delta i utvärdering 79 59 69 74 75 74 Lärarna bryr sig om vad jag säger 86 70 78 83 82 83 Får påverka innehållet i klassrådet 86 59 73 78 73 76 Medelvärde 82 60 71 74 74 74 Sammanfattande bedömning Vi ser att eleverna trivs och är trygga på skolan utifrån olika enkäter. Eleverna upplever också att de deltar i planering och utvärdering, men det är en klar skillnad mellan flickor och pojkar där pojkarnas resultat är lägre. Vi har ett bra resultat jämfört med Umeå kommun när det gäller trygghet, trivsel och inflytande och skolbarnsomsorgens resultat för åk 4-6 ligger högre på alla områden utom ett. Arbetsron i de yngre åldrarna inom skolbarnsomsorgen måste förbättras eftersom 60% av flickorna och 43% av pojkarna inte upplever att de får lugn och ro när de behöver. Skolbarnsomsorgen/fritids bör också arbeta med livskunskap. Kartläggning av trygga/otrygga platser både inomhus och utomhus måste fortsätta så att vi vet var vi ska förbättra arbetsmiljön. Språkbruket mellan eleverna måste vi arbeta med för att en förbättring ska ske. Alltför många elever upplever att de utsätts för kränkande språkbruk. Personal upplever också att de hör sådant allt för ofta. Vi måste få eleverna att bli medvetna om sitt språk. Likabehandlingsplanen måste bli mer känd bland eleverna (och även bland personal och föräldrar) Vi måste arbeta aktivt med den på uppsatta tider som gäller för alla t.ex klassrådstid. Enligt trivselenkäterna är känslan av trygghet och trivsel stor bland eleverna,

men vi måste fortsätta arbeta för att alla ska må bra och få ett ännu bättre resultat. Kamratdagen för åk 6 och 9 bör ligga på hösten så att det känns mer meningsfullt. Viktigt att tydliggöra för eleverna vad elevinflytande egentligen innebär. Att arbeta mer med ämnesövergripande teman kan öka elevinflytandet. På det hela taget och under de förutsättningar som funnits har det som vi gjort fungerat bra. Den nya skolan innebär ett stort lyft när det gäller elevernas fysiska arbetsmiljö. Det har tagit tid att bo in sig i de nya lokalerna, men nu i slutet av vårterminen börjar allting fungera tillfredsställande och vi ser ljust på framtiden! 9 Beslutade åtgärder Det ska råda nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling Elevinflytande inom skolans alla områden ska öka Upplevelsen av arbetsro ska öka

10 Elevernas lärande och skolans studieresultat Återblick Systematiska anteckningar kring elevernas kunskapsutveckling fördes för att användas som underlag för samtal med elever och lärare. Verksamhetsintegrationen mellan förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan involverade såväl elever som personal i återkommande aktiviteter. Åtgärdsprogram upprättades för alla elever som behövde särskilda stödåtgärder. Dessa följdes upp och reviderades. Särskilt stöd gavs i största möjliga utsträckning inom den klass eller grupp som eleven tillhörde. Lärarna kände sig trygga i sin yrkesroll och klarade att leda arbetet både när eleverna arbetade självständigt och när de arbetade i grupp. Gruppindelningen var i första hand de vuxnas ansvar och genomfördes med inriktning att skapa trygghet för eleverna. Samverkan mellan grundskolan och fritidshemmet byggde på en helhetssyn på barn som innebar att olika sidor av elevers utveckling och lärande hörde ihop och påverkade varandra. Man strävade efter att olika verksamheter skulle komplettera varandra så att det blev en väl avvägd balans i elevernas dag, mellan utmaningar och avkoppling, mellan lek och lärande, mellan aktiviteter i stora och mindre grupper etc. Det fanns ett nära samarbete mellan lärare, förskollärare och fritidspedagoger i arbetslag och vid andra tillfällen. Samarbetet byggde på att man tog tillvara varandras erfarenheter och kunskaper. De olika personalkategorierna i ett arbetslag hade både egen och gemensam kompetensutveckling. Vår skola hade ett stort antal elever med annat modersmål än svenska. På skolan fanns en heltid lärare i svenska som andra språk Eftersom vi hade en stor grupp elever som behöver svenska som andra språk måste vi prioritera behoven, och satsar i första hand på de yngsta eleverna och de som är nyanlända. Vi kunde se att det skett en förbättring när det gällde läsförståelsen hos våra elever. Resultatet hade förbättrats i år jämfört med tidigare år. Vi är på rätt väg men mycket arbete återstår. Vi hade en engagerad och kompetent personal som ska fortsätta att arbeta mot våra gemensamma mål. Vi tror att dokumentationen och uppföljningen av skolans kvalitetsarbete kommer att förbättras genom dels fortsatt arbete med IUP, men också genom att förbättra arbetslagens samarbete kring mål, genomförande och utvärdering. En översyn av rutiner och överföring mellan årskurserna pågår på skolområdet. Nationella prov åk 9: Den genomsnittliga betygspoängen i matematik och svenska hade ökat medan den sjunkit i engelska. Det var pojkarnas resultat i matematik och svenska som ökat medan flickornas sjunkit något. Totalt hade de elever som inte uppnått betyget Godkänd ökat i engelska (1,9% i år jämfört med 1,1% förra året)och matematik (11,3% jämfört med 8,0 förra året) medan vi såg ett förbättrat resultat i svenska (2,1% jämfört med 4,6%). Alla flickor klarade nationella proven i

svenska och engelska. Fortfarande var det i matematik som eleverna hade svårast att uppnå Godkänd. Betyg åk 9: Den genomsnittliga betygspoängen hade sjunkit förra läsåret från 12,8 till 12,2. Pojkarna hade ökat sin betygspoäng från 10,7 till 11,4 medan flickornas betygspoäng hade sjunkit från 14,6 till 13,5. Under förra läsåret hade vi en stor ökning av flickornas poäng från 11,8. Vi har ännu inte lyckats med måluppfyllelse i alla ämnen. Musik var det ämne som har flest elever med ej uppnådda mål under läsåret 08-09. I redovisningen fanns inte de elever som klarade Godkänt på ferieskolan. 11 Förbättringsarbete, analys av måluppfyllelse och resultat Mål i för- och grundskolans verksamhetsplan för 2009-2011: En skola för alla där barns- och ungdomars rätt till lärande och kunskap uppfylls vilket innebär att: alla barn och ungdomar har rätt att få tillgång till ett rikt och fungerande språk samt estetiska uttrycksformer. Barnens och elevernas kommunikativa utveckling är för- och grundskolans viktigaste uppdrag barn och ungdomar utvecklar ett resonerande angreppssätt, förmåga att lösa problem med matematiska verktyg samt att dra slutsatser rörande övergripande naturvetenskapliga frågor förskolan och skolan utvecklar en medvetenhet om hälsa och hållbar utveckling som förutsättningar för lärande Skolans mål 09-10: Elevernas inflytande och förmåga att ta ansvar för det egna lärandet ska öka genom - att aktivt använda de individuella utvecklingsplanerna - att eleverna utvärderar och reflekterar Andelen elever som uppnår godkänt i alla ämnen ska öka genom att alla elever deltar i undervisningen i alla sina ämnen - att inrätta baskurser i olika ämnen - ämnesövergripande studier - PriMa- matematikprojekt i Umeå kommuns skolor Stimulera den språkliga utvecklingen i alla ämnen genom - kulturaktiviteter med god kvalité - samverkan mellan olika ämnen - arbeta med Kiwi materialet Likvärdigheten i bedömning och betygsättning ska öka genom - studiedagar med inriktning på bedömning - en ökad dialog för att uppnå en likvärdig bedömning och tolkning av målen - nationella prov i åk tre, fem och nio

12 Förskoleklass Elevernas inflytande och förmåga att ta ansvar för det egna lärandet ska öka. - Genom att barnen ska klara av- och påklädning själva. - Genom att ansvara för att hålla reda på sina egna kläder. - Genom att lära sig fint bordskick. - Lära sig att plocka undan saker man använt som pennor, spel o.s.v - Att kunna ta in kunskap som förmedlas på olika sätt i samlingar och arbetsstunder. Analys av resultatet De flesta barn klarar av - och påklädning. Vissa svårigheter återstår för ett par, vilket beror av fysiska begränsningar. Vad gäller annan kunskapsinhämtning har resultatet för de flesta varit mycket gott. Barngruppen har visat stort intresse för övergripande temaarbeten om människokroppen och fågelkännedom. Förskoleklassbarnen har visat att de kan lära sig ett föredömligt beteende vid matsituationerna. Ljudnivån kan dock förbättras genom att bättre kontrollera det spontana pratet, vilket fortfarande är svårt för några barn i förskolegruppen. Stimulera den språkliga utvecklingen. Genom hörförståelse vid sagostund, vid instruktioner till arbetsstund och liknande situationer. Genom schemalagda språklekar. Återkommande biblioteksbesök. Genom fokus på matematiska begrepp. Vi uppmuntrar barnen att skriva till sina teckningar i den mån de klarar detta. Genom muntliga framträdande vid morgonsamlingar, Genom sånger, ramsor,ordkunskap och samtal vid alla tänkbara situationer. Genom att visa intresse för barnens modersmål och ta in enstaka ord från andra språk. Analys och reflektioner Det sistnämda, att ta in barnens modersmål i vardagliga situationer har varit både roligt och stimulerande för hela barngruppen och detta stärker den flerspråkliga identiteten. Detta kan vi utöka ytterligare. Bokstavsträning och fler schemalagda språklekar vore bra för att öka barnens språkliga medvetenhet ytterligare. Bibliotekssamarbetet har fungerat jättebra. Biblioteksbesöken har också fungerat bra de senaste månaderna utifrån våra vidtagna åtgärder att återkommande prata om vikten av att man respekterar uppsatta regler. Eftersom individuella utvecklingsplaner saknas i form av IUP-pärmar är det nödvändigt att via språkliga tester följa barnens språkurveckling. Detta görs bäst i form av exempelvis BOKUP-test vid höstterminstart och i slutet av vårterminen. Möjligheten att följa barnets språkliga utveckling skulle underlätta ett individuellt utvecklingsstöd samt vid överlämnandet till årskurs ett.

13 Kunskaper i åk 3 Flickors och pojkars läs- och stavningsförmåga Skola Antal elever Läsning pojkar Fl Delt fl Delt Po po Delt Tot tot 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Sofiehem 6 4 14 13 20 17 1 2 2 0 4 2 1 1 0 Ålidhem 1 1 5 4 6 5 0 1 0 1 0 1 0 1 0 Innertavle 9 9 5 5 14 14 0 1 0 1 1 1 0 1 0 Totalt 16 14 24 22 40 36 1 4 2 2 5 4 1 3 0 22 Stanine 1-9 Stavning Stavning pojkar 1 2 3 4 5 67 8 9 3 3 0 0 3 2 1 1 Ålidh 0 0 0 1 2 1 0 0 0 1 0 2 2 0 0 0 3 4 0 3 7 3 1 1 22 Resultatet för flickor kan inte redovisas då det endast fanns en flicka i klassen. Resultatet för pojkarna är bra och det är en pojke som har stanine 2 i läsning annars ligger resultatet mellan stanine 4-8. 1-3 räknas som lågt staninevärde och 7-9 högt. Andel elever som uppnått kravnivån i nationella prov i åk 3 år 2010 Skola Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Umeå kommun A) Skriftliga räknemetoder (kravnivå 10 p, max 15 p) B) Räkna i huvudet (kravnivå 13 p, max 20 p) C) Tid (kravnivå 9 p, max 13 p) Flickor 12,0 100 0 20,0 100 100 10,0 100 0 15,0 100 0 17,0 100 0 9,0 100 100-100 - 100 Pojkar 13,8 100 75 19,5 100 100 12,8 100 100 18,3 100 50 20,5 100 100 9,3 100 100-100 - 100 Totalt 13,4 100 60 19,6 100 100 12,2 100 80 17,6 100 40 19,8 100 80 9,2 100 100-100 - 100 Flickor 12,2 86 41 18,3 96 65 11,9 96 72 17,6 96 45 19,5 97 65 7,8 89 41-95 - 74 Pojkar 12,0 85 36 18,1 95 61 11,8 95 73 17,5 95 46 19,3 95 64 7,6 86 38-93 - 72 Totalt 12,1 86 39 18,2 95 63 11,9 95 72 17,5 95 45 19,4 96 65 7,7 87 40-94 - 73 Mdv = medelvärde, Uk = uppnått kravnivån (%) och 2hp = uppnått två högsta poängen (%). D) Likheter, tallinjen och talföljder (kravnivå 13 p, max 20 p) E) Uppdelning av tal och helheter (kravnivå 14 p, max 21 p) F) Area och volym (kravnivå 6 p, max 10 p) G) Statistik gruppuppgift (kravnivå nått 3 av 4 kriterier varav statistik är ett) Deltagit i alla prov och uppnått kravnivån A) Muntlig uppgift (kravnivå nått 3 av 4 kriterier) B) Läsning: skönlitterär text: "Moster Gittan " (kravnivå 13 p, max 18 p) C) Läsning faktatext: "Lägg ägg " (kravnivå 13 p, max 18 p) Skola Uk Mdv Uk 2hp Mdv Uk 2hp Uk Uk Uk Umeå kommun Flickor 100 17,0 100 100 15,0 100 0 100 100 100 100 100 100 Pojkar 100 16,8 100 75 17,0 100 75 100 100 100 100 100 100 Totalt 100 16,8 100 80 16,6 100 60 100 100 100 100 100 100 Pojkar 100 16,8 99 72 16,7 97 69 97 97 96 99 99 90 Flickor 97 16,3 96 57 16,2 96 57 93 91 86 94 97 76 Totalt 99 16,6 97 65 16,5 96 63 95 94 91 97 98 83 Mdv = medelvärde, Uk = uppnått kravnivån (%) och 2hp = uppnått två högsta poängen (%). D) Elevens högläsning: "Moster Gittan " (kravnivå nått alla 4 kriterier) E) Skrivuppgift: berättande text: "Vänskap " (kravnivå uppnått kriteriet) F) Samma elevtext som i delprov E: "Vänskap " (kravnivå uppnått båda kriterierna) G) Samma elevtext som i delprov E: "Vänskap " (kravnivå uppnått alla tre kriterier) Uk H) Skrivuppgift: beskrivande text: "olika fåglar - olika ägg " (kravnivå uppnått kriteriet) Uk Deltagit i alla prov och uppnått kravnivån

14 Andel elever vt 2010 som ej nått målen i åk 5 Andel (%) Bd En Hk Idh Ma Mu No So Sl Sv Te Flickor 18 18 18 18 Pojkar 9 9 9 Totalt Andelen i procent blir stor eftersom vi endast har 11 elever i åk 5. En elev som inte uppnått målen blir 9%. Andel elever som uppnått kravnivån i nationella prov i åk 5 år 2010 Flickor Pojkar Totalt Andel (%) 2010 2010 2010 Svenska Antal 2 1 3 A Läsa och förstå litterära texter 100 100 100 B Läsa och förstå sakprosa 100 100 100 C Skrivuppgift, berättande 50 100 67 D Skrivuppgift, förklarande 50 100 67 E Läsa, samtala 100 100 100 Uppnått kravnivån på alla delprov 50 100 67 Matematik Antal 8 2 10 A Miniräknare, räknesätten 75 100 80 B Längd, area, skala 88 100 90 C Tid, statistik 88 100 90 D räknemetoder 89 100 91 Uppnått kravnivån på alla delprov 75 100 80 Engelska Antal 8 2 10 A Samtala/tala 100 100 100 B Lyssna/förstå 100 100 100 CD Läsa/förstå 100 100 100 E Skriva 100 100 100 Uppnått kravnivån på alla delprov 100 100 100 Resultatet i Svenska för flickor i åk 5 blir missvisande av den anledningen att sex flickor läser Svenska som andraspråk och de har inte redovisats i denna tabell. De sex flickorna har uppnått kravnivån på alla delprov.

15 Kunskaper i åk 9 Genomsnittlig betygspoäng: VT10 Engelska Matematik Svenska Nat. prov Betyg Nat. prov Betyg Nat. prov Betyg Totalt 15,2 15,1 10,8 11,7 14,1 14,2 Flickor 14,4 14,7 11,0 12,2 14,7 15,1 Pojkar 16,0 15,6 10,5 11,1 13,4 13,3 Andel elever som ej uppnått betyget Godkänd (%): Totalt 0,0 0,0 16,7 5,9 1,5 3,0 Flickor 0,0 0,0 20,0 5,6 2,9 2,9 Pojkar 0,0 0,0 12,9 6,3 0,0 3,1 Kommentar: Resultat från np avser endast de elever som deltagit i provet, medan betygen avser alla elever. slutbetyg åk 9 vt -10 Alla ämnen BL HKK IDH M1 M2 ML MU NO BI FY KE SO GE HI RE SH SL SVA TK EN MA SV Genomsnittlig betygspoäng: Totalt 13,7 14,2 15,6 13,5 15,3 14,2 14,1 12,9 11,8 12,1 13,6 14,3 13,3 14,1 14,3 15,0 13,8 15,1 11,7 14,2 Flickor 14,6 16,5 17,1 13,5 16,5 15,0 15,3 13,6 12,6 12,4 14,6 15,0 13,9 15,3 16,8 15,0 14,2 14,7 12,2 15,1 Pojkar 12,7 11,6 13,9 13,4 13,3 10,0 12,8 12,2 10,9 11,7 12,5 13,4 12,7 12,8 11,6 0,0 13,3 15,6 11,1 13,3 Andel elever som ej uppnått betyget Godkänd (%): Totalt - 4,4 2,9 7,4 0,0 0,0 2,9 7,4 8,8 8,8 2,9 2,9 4,4 2,9 2,9 0,0 2,9 0,0 5,9 3,0 Flickor - 0,0 0,0 5,6 0,0 0,0 0,0 5,6 5,6 8,3 0,0 0,0 2,8 0,0 0,0 0,0 2,8 0,0 5,6 2,9 Pojkar - 9,4 6,3 9,4 0,0 0,0 6,3 9,4 12,5 9,4 6,3 6,3 6,3 6,3 6,3 0,0 3,1 0,0 6,3 3,1 Kommentar: Moderna språk har förkortats med M1 (steg 1) och M2 (steg 2) Elevernas lärande i matematik Satsningen på matematik har fortsatt under detta läsår. Utvecklingsområden har varit att prata matematik, problemlösning och färdighetsträning. En arbetsgrupp finns för att tillsammans utveckla matematikundervisningen. I åk 1-5 har eleverna arbetat på individ nivå. På lektionerna har vi arbetat både i grupp och enskilt. Lektionerna har inletts med en gemensam genomgång, enskild räkning och sedan avslutats med ett gemensamt problem. Vi har även använt en del praktiskt material så som multiplikationsbrädan, multiplikationsmaterialet Gotlandsmodellen samt spelet Mattemagi. Vad som uppfattades som svårt på de nationella proven i matematik var problemlösningsuppgifterna. Här kan vi se att eleverna behöver ett fortsatt stöd i sin läsning för att kunna förstå vad uppgifterna handlar om. Särskilt stöd Åk F-5 Under året har vi arbetat med att hitta en organisation i verksamheten där ökat stöd och bättre anpassning till enskilda individer i behov av särskilt stöd varit prioriterat. För att möta behovet har en specialpedagog 100% och ca 20% lärartjänst används. Stödet har under läsåret inte varit statiskt utan anpassats över tid efter hur behoven sett ut. Olika metoder för att hjälpa dessa elever på bästa sätt har används, både enskild undervisning, gruppundervisning, förändringar i undervisningsmetoder och dialog om bl a förhållningssätt. Varje vecka har ansvariga pedagoger för förskoleklass åk 5 haft handledning med specialpedagog för att kartlägga, diskutera, följa upp och utvärdera olika stödinsatser,

16 som i första hand används i den miljö som eleven vistas i. Extra studiehjälp har erbjudits under läsåret. För åk 4-5 har det varit två tillfällen och för de yngre åldrarna vid ett tillfälle. Alla elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram som följs upp, utvärderas och revideras kontinuerligt. Åk 6-9 En arbetsgång för elever i behov av särskilt stöd finns utarbetad så att lärarna tydligt ska veta vilka rutiner som finns på skolan. Åk 6-9 har en specialpedagog anställd för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Detta kan ske i liten grupp eller med handledning i den ordinarie klassen. Vi har under året haft en elevassistent som funnits som stöd för elever enskilt och/eller i grupp. Två lärare har en del av sin tjänst som resurspedagoger och de har arbetat mycket för att hjälpa de elever som behöver stöd i att utveckla sina socioemotionella förmågor. Detta har skett genom samtal och/eller undervisning enskilt eller i grupp. Skolan försöker i övrigt anpassa material och undervisning så att alla elever ska uppnå målen i olika ämnen. De elever som inte klarar målen i olika ämnen har alla åtgärdsprogram. Vi har en högre måluppfyllelse jämfört med tidigare i matematik för pojkar och det kan vara ett resultat av det särskilda stödet. De elever som behövt har fått studiehandledning på sitt modersmål och ett bra samarbete mellan modersmålsläraren och ämnesläraren är viktigt. Bedömning och betygssättning Vid terminsstart och/eller ämnesstart går elever och lärare tillsammans igenom kursplaner och betygskriterier. Vid nya moment i undervisningen samtalar lärarna med eleverna om vad som krävs för att klara undervisningen. Vid svårighet med bedömning samarbetar lärarna och gemensamma prov hålls i viss utsträckning. Vid arbetslags- och ämneslagsträffar förs diskussioner kring kursplaner och betygskriterier. Bedömningen ska vara lika mellan klasserna i årskursen. Resultat kommunens elevenkät vt 2010 åk F-3 Tabell 8 - Individualisering (%) Umeå kommun Får kunskaper som jag tror jag får nytta av 83 88 86 98 99 98 Får arbeta med intressanta saker 100 88 93 89 82 86 Får sätta upp egna mål för skolarbetet 67 0 25 57 49 53 Får arbeta med lagom utmanande uppgifter 67 100 88 93 89 91 Medelvärde 79 69 73 84 80 82

17 Tabell 9 - Utvecklingssamtal och bedömning/betyg (%) Umeå kommun Får tydlig information om kursplanen 100 80 88 81 82 81 Får tydlig information om hur det går 100 100 100 84 86 85 Utvecklingssamtalen är meningsfulla 100 60 75 95 89 92 Medelvärde 100 80 88 87 86 86 Tabell 7 - Lärarna/undervisningen (%) Umeå kommun Lärarna förklarar/undervisar bra 100 100 100 98 97 98 Får röra på mig under skoldagen 100 100 100 97 97 97 Får experimentera/göra undersökningar 67 25 43 41 43 42 Får använda dator i skolarbetet 50 25 36 30 30 30 Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt 83 75 79 79 75 77 Medelvärde 80 65 71 69 68 69 Resultat kommunens elevenkät vt 2010 åk 4-6 Tabell 8 - Individualisering (%) Umeå kommun Får kunskaper som jag tror jag får nytta av 96 74 85 87 83 85 Får arbeta med intressanta saker 57 44 51 60 55 57 Får sätta upp egna mål för skolarbetet 68 67 67 65 59 62 Får arbeta med lagom utmanande uppgifter 79 81 80 80 77 78 Medelvärde 75 67 71 73 68 70 Tabell 9 - Utvecklingssamtal och bedömning/betyg (%) Umeå kommun Får tydlig information om kursplanen 86 81 84 81 84 83 Får tydlig information om hur det går 79 78 78 79 81 80 Utvecklingssamtalen är meningsfulla 82 67 75 71 69 70 Medelvärde 82 75 79 77 78 78

18 Tabell 7 - Lärarna/undervisningen (%) Umeå kommun Lärarna förklarar/undervisar bra 86 87 86 88 89 89 Får röra på mig under skoldagen 89 67 78 92 89 91 Får experimentera/göra undersökningar 61 48 55 49 50 49 Får använda dator i skolarbetet 54 37 45 54 52 53 Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt 61 59 60 59 59 59 Medelvärde 70 60 65 68 68 68 Sammanfattande bedömning Staninevärdena i läsning och stavning bland pojkarna är bra. Flickor kan inte redovisas då det endast fanns en flicka i klassen. Utifrån de nationella proven i åk 3 och 5 så har eleverna en hög måluppfyllelse i samtliga ämnen. Den genomsnittliga betygspoängen i åk 9 har ökat från 12,2 till 13,7. Flickorna har ökat från 13,5 till 14,8 och pojkarna från 11,4 till 12,7. Vi måste erbjuda eleverna extra tid i de ämnen de riskerar att inte nå målen. Det kan ske med stöd av specialpedagog, styrda arbetspass, läxhjälp och på elevens val. Vi har bra resultat jämfört med Umeå kommun inom områdena Individualisering, Utvecklingssamtal och bedömning/betyg, och Lärarna/undervisningen Beslutade åtgärder Elevernas inflytande och förmåga att ta ansvar för det egna lärandet ska öka Andelen elever som uppnår godkänt i alla ämnen ska öka Stimulera den språkliga utvecklingen i alla ämnen Likvärdigheten i bedömning och betygsättning ska öka

19 Återblick Elevernas personliga och sociala utveckling Socialt hade eleverna vidareutvecklats till en del. I klasserna fanns en stark gruppkänsla och i vår skola är det självklart och normalt att man är olika både till utseende och språk. Vi kunde se många positiva effekter av de mångkulturella möten som sker. Konflikter uppstod visserligen i vår skola på samma sätt som i många andra skolor och konfliktlösningarna var inte alltid de bästa. Därför arbetade vi hela tiden med att träna eleverna i att ta ansvar för sitt eget handlande. Det är ett långsiktigt arbete som inte får avstanna. Livskunskapen var ett viktigt ämne där frågor kring normer och värden bearbetades. Fotbollsprofilen för åk 7-9 var ett viktigt inslag i skolans verksamhet och det goda samarbetet mellan ledaren och skolan gjorde att vi kunde hjälpas åt vid olika elevärenden. Samtal kring Hälsa och livsstil var något som förekom i många ämnen, men kanske främst i livskunskap, idrott, no, so och hemkunskap. Förbättringsarbete, analys av måluppfyllelse och resultat Skolans mål 09-10: Ett ökat stöd och bättre anpassning till enskilda individer genom verksamhet/samtal med elever i behov av särskilt stöd - samarbetsdag för åk 6 och kamratdag mellan åk 6 och åk 9 - individuella samtal för åk 6 med kurator eller skolsköterska Utvecklingen av elevernas socioemotionella färdigheter ska öka genom - att arbeta med Livskunskap som är schemalagd eller integrerat i ämnena - att verka för ett förtroendefullt samspel mellan elever, personal och föräldrar - individuella samtal En ökad jämställdhet genom - undervisning för eleverna i jämställdhetsfrågor - samverkan mellan skolans olika årskurser och verksamheter - att verka för ett förbättrat språkbruk - att se olikheter som en tillgång och möjlighet Hälsa och livsstil Många av eleverna är med i Tobaksfri Duo men med en extra insats skulle man kunna få med fler. Skolan bör satsa mer på drogförebyggande arbete Ca 25 % av eleverna i åk 6-9 tycks ha svårt att kunna prata med någon vuxen på skolan. Skolan måste hitta modeller för att öka förtroendet vuxna-barn. Elever säger ofta att det är svår att hitta lärare utanför lektionstid. En orsak kan vara den nya skolans organisation där det saknas en naturlig träffpunkt för per-

20 sonalen under raster. Nu kan personal befinna sig på Torget, i pausrummet, arbetsrummet eller på någon institution. Fritidsgårdens/uppehållsrummets placering ger en bra tillgänglighet och möjlighet till samvaro. Öppettider och aktiviteter bör emellertid förbättras. Många av eleverna deltar i fotbolls- och innebandylag. Skolan bör anordna återkommande aktivitetsdagar där eleverna kan prova på olika idrotter och inspireras till fysisk aktivitet. Tanken är att eleven ska aktivera sig själv på fritiden. Resultat kommunens elevenkät vt 2010 åk F-3 Tabell 10 - Elevers skattning av sin personlig och social utveckling (%) Umeå kommun Viktigt att det går bra för mig i skolan 100 100 100 96 95 96 Känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet 100 80 88 98 92 95 Tar eget ansvar under arbetspassen 100 60 75 96 91 94 Har inte lätt att ge upp om en svår uppgift 67 100 88 81 80 81 Hjälper till att skapa lugn och ro - - - - - - Går bra för mig att samarbeta 100 100 100 98 97 97 Säger vad jag tycker på klassråd/lektioner 67 80 75 74 71 72 Medelvärde 89 87 88 91 88 89 Resultat kommunens elevenkät vt 2010 åk 4-6 Tabell 10 - Elevers skattning av sin personlig och social utveckling (%) Umeå kommun Viktigt att det går bra för mig i skolan 100 100 100 91 88 90 Känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet 82 67 75 68 64 66 Tar eget ansvar under arbetspassen 82 81 82 90 79 85 Har inte lätt att ge upp om en svår uppgift 96 81 89 92 89 90 Hjälper till att skapa lugn och ro 50 37 44 55 41 48 Går bra för mig att samarbeta 93 89 91 91 90 90 Säger vad jag tycker på klassråd/lektioner 86 63 75 61 63 62 Medelvärde 84 74 79 78 73 76

21 Sammanfattande bedömning Vi har sammanfattningsvis ett bra resultat i den kommungemensamma enkäten. 100% av eleverna har svarat att det är viktigt att det går bra för mig i skolan jämfört med Umeå kommuns resultat på 96% i åk F-3 respektive 90% för åk 4-6%. På frågan om eleverna säger vad de tycker på klassråd/lektioner svarar 75% i båda åldersgrupperna Ja jämfört med Umeå kommuns 72% i åk F-3 respektive 62% i åk 4-6. Beslutade åtgärder Ett ökat stöd och bättre anpassning till enskilda individer Utvecklingen av elevernas socioemotionella färdigheter ska öka Arbeta för en ökad jämställdhet Andra prioriterade mål och åtgärder Återblick Samarbetesprojektet med Universitetet och Designhögskolan hade avslutats och förhoppningsvis kommer det att fortsätta med nya projekt Temaarbetet i NTA var stimulerande både för barn och vuxna. Fördelarna var att man planerat och arbetat ett par vuxna tillsammans. Vi hade ytterligare utvecklat och förbättrat samarbetet mellan skolan och omvärld genom att utvärdera och revidera arbetsplanen. Arbetet med Hållbar utveckling fortsatte både i skolan och i skolområdet för att innan 2010 utmynna i en ansökan om Skola för hållbar utveckling. Förbättringsarbete, analys av måluppfyllelse och resultat Skolans mål 09-10: Utveckla arbetslivsorienteringen- samarbetet mellan grundskola och omvärld ska öka genom - samarbete mellan skola, arbetsliv och föreningar - Operation Dagsverke Verka för en Hållbar utveckling genom - samverkan mellan olika ämnen och temaarbeten - studiebesök - att ansöka om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

22 Hållbar utveckling Vi har bland annat arbetat med följande: Den inre och yttre miljön elever och personal har varit med och påverkat den nya skolans inre och yttre miljö. Eleverna har fått lära sig att ta hand om sitt material oh att hålla reda på sina saker. I en del klasser återvinner man papper. Naturskolan eleverna har regelbundet haft utomhusundervisning i ett samarbete med Naturskolans lärare. Där de har fått lära sig att ta hand om sig själva och sin miljö. Eleverna har fått undervisning i allemansrätten I klasserna har man regelbundet pratat om vad man kan göra för naturen i vår närmiljö. Återbruk av material/kläder eleverna i åk 9 designar och skapar nya kläder av gamla. Future City ett ämnesövergripande samarbete för en mer medveten samtid och framtid. I åk 6 arbetar man under ett antal veckor på vårterminen i ett temaarbete där eleverna medvetandegörs om hur ett samhälle byggs upp och realiseras. Arbetet är både praktiskt och teoretiskt. I projektet arbetar lärare och elever ämnesövergripande inom ämnena svenska, no och bild. Eleverna skapar sin egen stad på en ö (befintlig i Umeå) med byggnader i modellutförande De arbetar i olika grupper med - hur byggnader ska se ut och fungera hur vi ska klara transporter hur vi ska få rent vatten, ren luft och energi hur vi ska bygga hus och anläggningar så att de håller länge. Samverkan med omvärlden Åk 6-9 Arbetsplanen för samarbete mellan grundskola och omvärld revideras och utvecklas varje år. För detta finns en arbetsgrupp på skolan. PRAOverksamheten följs upp inom ämnena svenska och samhällsorientering. Alla elever från åk 6 till åk 9 har praktisk yrkeslivsorientering. Skolans elever deltar i Operation dagsverke varje år med två syften; att hjälpa barn i andra länder och att vara ute i samhället. Eleverna deltar också i olika studiebesök. Vi har haft samarbete med Ålidhems ungdomsgård, biblioteket, Umeå universitet, olika idrottsföreningar, räddningstjänsten, polisen m m Entreprenörskap i skolan Inom ramen för Operation Dagsverke lär sig eleverna mer om entreprenörskap, vad det innebär och att vara ute i samhället. Eleverna har också inom samhällsorienteringen arbetat med hur livet som vuxen ser ut. Hur man skaffar arbete, hur mycket det kostar att skapa ett hem m m. Ämnesövergripande arbeten som t ex Future city, se rubriken Hållbar utveckling, är ett gott exempel på entreprenörskap i skolan.

Sammanfattande bedömning Ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling har skickats in. Vi arbetar vidare med att förbättra sopsorteringen på den nya skolan. Planen för samverkan mellan skola och arbetsliv revideras varje läsår. Entreprenörskap i skolan kan utvecklas vidare t ex i samarbete med praoverksamheten. 23 Beslutade åtgärder Utveckla arbetslivsorienteringen - samarbetet mellan grundskola och omvärld ska öka Verka för en Hållbar utveckling Slutord har en bra verksamhet med välutbildad och kompetent personal. Vi arbetar kontinuerligt med att skapa en trygg arbetsmiljö som gagnar elevernas lärande och utveckling. Genom att utgå ifrån elevernas olika förutsättningar och erfarenheter vill vi skapa en skola som kännetecknas av en fortsatt hög kvalitet. Umeå den 14 september 2010 Annacarin Gritzner Rektor Ulla-Britta Jansén Rektor