SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR. Sammanträdesdatum Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande)

Transkript

1 SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidson Jan Engvald Björn Forselius Roland Hedberg Anders Hillbo Sören Hollander Gunnar Lindberg Robert Olsson Håkan Rosenqvist Lars Rökaeus Johan Sandfeldt Bernard Devine (ersättare för Anders Mattsson) Närvarande suppleanter: - Övriga närvarande:

2 Björn Eriksen Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander (sekreterare) Anmält förhinder: Anders Mattsson 1. Välkommen till Bernard Devine Ordföranden hälsade Bernard Devine välkommen att delta i dagens sammanträde som ersättare för Arne Mattsson, som anmält förhinder. 2. Anteckningarna från föregående sammanträde Då inga anmärkningar framfördes mot anteckningarna från septembermötet lades dessa till handlingarna. 3. Sammanträdestider våren 1997 Referensgruppen beslöt lägga fast följande sammanträdestider våren 1997: - Onsdagen den 22 januari - Onsdagen den 5 mars - Torsdagen den 15 maj. 4. Information från styrelsens sammanträde den 1 oktober Det utsända protokollet kommenterades särskilt vad gäller styrelsens tolkning av uppdragen i budgetpropositionen och styrelsens syn på relationerna mellan referensgruppen och driftgruppen på KTH. När det gäller den punkt i propositionen som väckt flest frågor - möjligheten till uppringd Internet-anslutning till lokalsamtalskostnad - är styrelsens uppfattning att SUNETs viktigaste roll är att dimensionera nätet för att kunna ta emot trafiken från samtliga högskolestuderande. En tänkbar tolkning - att SUNET skulle finansiera Internet-abonnemang (motsvarande) åt samtliga högskolestuderande - avvisades som uppenbart orimlig.

3 Senare kontakter med departementet har klargjort att det som avses med skrivningen är att den som studerar på distans och har långt till studieorten inte skall ha sämre förutsättningar att använda Internet hemifrån än den som vistas stadigvarande på studieorten. De avtal som universitet och högskolor sluter med Internetleverantörer i syfte att ge de studerande tillgång till Internet bör alltså utformas så att distansstuderande inte diskrimineras. 5. Referensgruppens synpunkter på studerandeabonnemang Flera högskolor har slutit avtal med en kommersiell Internetleverantör om särskilda anslutningsvillkor för högskolans studerande. Jämfört med vanliga Internetabonnemang är dessa villkor utomordentligt förmånliga för den studerande och högskolorna har i många fall kunnat överlåta en stor del av administrationen av de studerandes konton på leverantören. Samtidigt finns det krav/önskemål som leverantörerna hittills inte kunnat tillgodose. Högskolorna vill t ex ha tillgång till loggarna från trafiken. De studerande bör kunna få en egen domän så att de kan få tillgång till den egna högskolans servrar och de skall kunna nå SUNET med tillräcklig kapacitet. Utvecklingen går mot modem med kapaciteten 56 kbit/s och sådana bör kunna användas av de studerande. Intressant är också vilken internationell kapacitet som leverantörerna erbjuder. Eftersom alla högskolor har likartade intressen i denna fråga ser referensgruppen gärna att SUNET tar ett större grepp och försöker förhandla fram ett nationellt avtal. Att döma av de goda villkor som många leverantörer redan ger finns det ett stort intresse hos många leverantörer att ta hand om denna typ av trafik, varför det inte bör vara omöjligt att både få fler krav tillgodosedda och få mycket goda ekonomiska villkor i en stor nationell upphandling. Dessa synpunkter bör föras fram till SUNETs styrelse. 6. Rapport från bbng-gruppen Johan Sandfeldt presenterade slagkraftigt bbng-gruppens tankar om lämplig topologi och tillgodoseende av krav på redundans i ett framtida SUNET. Han redogjorde också för gruppens syn på teknikval och presenterade de preliminära kostnadsberäkningar som gjorts för olika alternativ. Redundans vill bbng-gruppen garantera genom att ha krav på dubbla förbindelser till varje ansluten ort både i primärnätet och sekundärnätet, varvid förbindelserna förutsätts gå i skilda fysiska stråk. Om en länk går ner skall alla orter ha minst halva bandbredden kvar till sin omvärld via reservlänken.

4 Hittills har SUNET-trafiken på ryggradsnätet baserats på att det finns snabba routers i varje region som kommunicerar med centrala routers i Stockholm. I bbng-gruppens förslag har en del av dessa routers ersatts av mycket snabba ATM-switchar, som knyts samman i ett LAN-liknande nät och förbinds med routers i de olika regionerna. Modellen tillåter att routers i de olika regionerna kan kommunicera direkt med varandra via ATM-switcharna utan att belasta en central SUNET-router. Switchar är för närvarande snabbare än (hittills på marknaden lanserade) routers och dessutom billigare. Det senare slår igenom i gruppens preliminära och självfallet högst osäkra (arbetsgruppens primära uppgift har inte varit att räkna) kostnadskalkyler: De visar att ATM-alternativet blir klart billigast och billigare än alternativet SDH med routers. Reservation görs dock för att ATM-alternativet kommer att kräva stora utbildningsinsatser, eftersom denna teknik är ny och ännu inte särskilt känd. ATM-linjernas kapacitet kan anpassas till behovet men totalt sett blir kostnaden för linjer ändå ungefär lika stor i ATM och SDH-alternativen. För att pröva om ett nät med ATM-switchar verkligen fungerar och går att hantera har bbng-gruppen föreslagit att tester genomförs som ett led i COAST-projektet. För ett sådant test krävs utrustning (switchar, routers m m), nya förbindelser samt avsevärda arbetsinsatser av de berörda. Totalt uppskattar man kostnaden för testerna till ca 1 Mkr. Hans Wallberg lovade att lägga fram förslaget om tester för styrelsen sedan utrustningen specificerats av bbng-gruppen. När det gäller alternativet SDH + routrar finns andra frågetecken. Den routerutrustning som finns på marknaden idag klarar bara två 155 Mbit/sförbindelser (ATM-switcharna klarar 32). Nyare och bättre routrar finns sannolikt men har ännu inte släppts på marknaden. En kontakt med Cisco bör kunna sprida ljus över vad som kommer under Medlemmarna i bbng-gruppen kommer också att företa studieresor för att ta del av andras erfarenheter. En resa till USA planeras, och närmast reser ett par av medlemmarna till Finland tillsammans med COAST-projektet för att utbyta erfarenheter kring ATM. Under sitt arbete har bbng-gruppen haft fortsatt kontakt med framförallt Björn Carlsson i SUNETs driftgrupp. Ett problem i kommunikationen är att Björn är mycket upptagen, samtidigt som skillnaderna i synen på ATM kvarstår. I sina tester vill bbng-gruppen bl a undersöka om Björns oro för försämrad kontroll över nätet om man väljer en ATM-lösning är befogad. Ordföranden tackade för presentationen och underströk att gruppen under svår tidspress gjort ett utomordentligt gott arbete, som med nu planerade kompletteringar bör kunna ge styrelsen ett bra beslutsunderlag.

5 7. Information om NORDUnet Björn Eriksen delade ut en bild för att åskådliggöra hur NORDUnet kopplas samman med resten av världen och kommenterade mångfalden av förbindelser. 34 Mbit/s-förbindelsen till USA disponeras numera i sin helhet av NORDUnet, och man har också testat att lägga över USAtrafiken på en 155 Mbit/s-linje. Belastningen på denna linje blev då 70 Mbit/s (utan att testet annonserats i förväg). Man kan därför redan nu se ett verkligt behov av minst 70 Mbit/s över Atlanten, vilket dock NORDUnet inte har budgeterat för. NORDUnet -trafiken har efter testet flyttats tillbaka till 34 Mbit/s-förbindelsen med undantag av trafiken från SUNET, som tillfälligt ligger kvar på 155 Mbit/s-linjen. Finlands NORDUnet-förbindelse är 34 Mbit/s, Norge är på väg att uppgradera från 8 till 34 Mbit/s och Danmark planerar en upphandling av 34 Mbit/s. Intressant nog planeras mellan Lund och Köpenhamn en mikrovågslänk som eventuellt skulle kunna utnyttjas också av NORDUnet. (De problem som tidigare fanns att få tillstånd för trafiken finns inte mer. Den danska telestyrelsen har inte längre några invändingar mot trafiken som sådan. Det går inte att få samma frekvens i Sverige som i Dannmark, men en repeterare i Barsebäck kommer att kunna switcha frekvens.) Om länken skall användas för NORDUnet-trafik får man förutsätta att NORDUnet ordnnar en NORDUnet-förbindelse Stockholm-Skåne så att inte den danska trafiken belastar SUNETs ryggradsnät. Islands förbindelse till NORDUnet (2 Mbit/s) är hårt belastad. NORDUnets förbindelser till den europeiska kontinenten består numera av ett antal bilaterala arrangemang med: - separat 2 Mbit/s förbindelse till Paris (ersätter tidigare förbindelse via EBONE) - separat 2 Mbit/s förbindelse till Köln - en triangel 2 Mbit/s förbindelser Stockholm - London - Amsterdam. Vidare finns en rad förbindelser med oftast låg kapacitet till länderna i Östeuropa. I februari-mars 1997 kommer NORDUnet att anslutas till det nät som det sk Ten34-projektet resulterat i. Kanske blir detta början till ett

6 Europanät med den kapacitet som ett europeiskt nät måste ha. Det blir dock inte 34 utan bara 22 Mbit/s i TEN34, och det finns invändningar mot den tekniska lösning som valts. TEN34 kommer delvis att baseras på ATM, och bl a NORDUnet kommer att anslutas med ATM. Det stora problemet för NORDUnet just nu är trots allt inte Europa utan USA-kapaciteten. Kapacitet finns att köpa och NORDUnet skulle när som helst kunna gå upp från 34 till 155 Mbit/s, men tyvärr tillåter inte budgeten detta. I stället riskerar man att få kraftigt ökade kostnader för den kapacitet man disponerar i dag, eftersom NSF inte längre vill dela finansieringen med NORDUnet. 8. Statistik för 34-Mbit/s-linjerna Björn Eriksen delade också ut grafiska framställningar över utnyttjandet av SUNETs 34 Mbit/s-förbindelser under Här väckte en del perioder utan uppmätt trafik vissa frågetecken. 9. DECnet-tunnelprojektet Referensgruppen hade tagit del av en rapport om detta projekt från Göran Bengtsson och konstaterade att Göran som vanligt gjort ett gott arbete. Inte mycket fanns att tillägga - den utprovade lösningen körs redan i produktion i Göteborg och utrustning är beställd till övriga berörda högskolebibliotek så att också de kan börja tunnla DECnet. DECnet över SUNET kommer att stängas av per den 1 januari Det är redan avstängt i Lund, Umeå, Uppsala och Luleå (som aldrig haft någon DECnet-trafik) I anslutning till diskussionen ställe Hans Wallberg frågan om underhållsavtal kan sägas upp på den utrustning som anskaffades för DECnet fas 5 (som SUNET inte kommer att använda). Det invändes att dessa datorer i många fall används för andra SUNET-ändamål och bl a fungerar som name servers. Avtalen bör alltså inte sägas upp utan att detta först undersökts. 10. Katalogtjänst med nationell sökning Roland Hedberg kommenterade situationen beträffande katalogtjänster. Själv har han byggt en index-server, som tycks komma att spela en viktig roll i framtiden. Allt fler har nämligen upptäckt nyttan med elektroniska katalogtjänster, bl a stora aktörer som Telia och Posten. Statskontoret kräver en katalogtjänst i sin EDI-upphandling. Toppledarforum kräver -adresser åt alla (och alla ska finnas i en katalog). Man kräver 1993 års version av X års version är föråldrad.

7 Det har uppstått en spricka mellan operatörerna i fråga om katalogtjänster: Telia använder X.500 men Tele2 föredrar whois++. Rolands index-server gjordes som ett experiment men kan bli räddningen i den splittring som råder eftersom den klarar förfrågningar både till X.500-trädet och till ex vis AU-systems whois++ katalog. Trots att servern tar emot förfrågningar per dygn betraktar Roland den fortfarande som ett experiment, eftersom den inte är optimerad och hanteringen av åäö fortfarande lämnar en del övrigt att önska. Interfacet är skrivet i Perl. Det intressanta är att existensen av servern nu möjliggör ett vägval. Tidigare var man tvungen att ha en X.500-katalog för att delta i katalogsamarbetet. Nu kan man välja också whois++ och det valet ter sig desto mer lockande som det inte finns någon fri version av 1993 års version av X.500. Ett nytt web-gränssnitt mot servern är under utveckling och kan provas på Det nya gränssnittet kommer att ge möjlighet till uppdatering med autenticering. I framtiden ska studenterna själva kunna snabbt föränderlig information som hemtelefon, hemadress och hemsida. Man kan förutse ett intresse från också skolor och företag att vara med, och även internationellt finns ett intresse för produkten. 11. Arbetet med den tryckta datorpostkatalogen Lennart Forsberg berättade att datorpostkatalogen för 1997 kommer att tryckas i 2 delar p g a omfånget (1200 sidor) och att det i år gått bättre än tidigare att få in underlag från universitet och högskolor. Han varnade dock för att större krav på respekt för deadlines måste gälla om katalogen i framtiden blir så stor att tryckeriresurserna i Umeå inte längre klarar tryckningen. Anders Hillbo föreslog att katalogen förutom datorpostadresser också borde kunna innehålla telefonnummer (förutsatt att detta inte leder till att antalet rader och därmed omfånget ökar väsentligt). 12. Certificate Authority Vid SUNETs PGP-seminarium i maj 1996 fick Bengt Casseborn i uppdrag att föreslå regler för ett system med med "tjänstenycklar" som

8 signeras av en CA (Certificate Authority) vid den egna högskolan. CA vid högskolorna cerifieras i sin tur av en master CA, som bör utses av SUNET. Inga direkta invändningar framfördes mot Bengt Casseborns förslag till reglering, men förslaget föranledde intressanta reflexioner: PGP är idag fortfarande en angelägenhet för några få intresserade och för att få det att sprida sig behövs dels en grupp entusiaster, dels stödjande insatser från universitet och högskolor. Högskolorna frågar sig självfallet vad de får ut av det och vad det kostar. Som exempel på nyttiga användningsområden nämndes distribution av password respektive tillhandahållande av tentamensresultat. SUNET kan medverka till ytterligare spridning genom att ordna en informationsdag om PGP där erfarenheter presenteras ("Så här gjorde vi".) Något som skulle underlätta en spridning av användningen är bättre integration av PGP i de mailsystem som används. Det viktigaste arbetet måste göras lokalt. SUNET bör emellertid skapa förutsättningar för ett certifieringssystem genom att utse en masterca som Bengt föreslår. Detta är inte något enormt projekt. Referensgruppen önskar ett förslag från Uppsala avseende en masterca-etablering. 13. Etablering av svensk CERT Frågan om en svensk s k CERT (Computer Emergency ResponseTeam) har diskuterats sedan i juni men börjar nu närma sig ett avgörande. Operatörerna verkar villiga att gå vidare och KK-stiftelsen har underlättat etableringen väsentligt genom att ställa 2 Mkr till förfogande för etableringen. 14. Fråga om News Från Chalmers (Jakob Schlyter) hade inkommit ett förslag att SUNET skulle se om man kan ge några rekommendationer beträffande de svenska nyhetsgrupperna (swnet.*) i News, t ex avseende struktur och användningen av svenska tecken. Tyvärr fanns inte tid att ta upp den plötsligt väckta frågan vid dagens sammanträde och referensgruppen bedömde att det sannolikt är för sent att påverka utvecklingen om en diskussion tas upp först nästa år (det pågår redan en livlig diskussion på nätet). De av referensgruppens ledamöter som har synpunkter och förslag uppmanades därför att söka påverka genom inlägg på nätet. 15. Nationell proxy-server

9 Denna fråga (som anmäldes först vid mötet) fick behandlas mycket summariskt p g a tidsbrist. Så mycket ny information finns inte heller. Exempelvis har NORDUnets www-proxy ännu inte kommit igång. Vid anteckningarna Olle Thylander