Utredning om KabelTV och bredband

Transkript

1 Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt och motsvarar inte de krav som uttrycks i den nya tekniska standard som gäller på området (SS ). Detta är strängt taget inget egentligt problem eftersom vi inte har någon skyldighet att uppgradera nätet till den nya standarden. Dock gäller att ComHem har beslutat att man i fortsättningen inte vill leverera till kunder som har nät som inte uppfyller den nya standarden. Vi kan naturligtvis ha många synpunkter på det, men till syvende och sist är det naturligtvis upp till ComHem att själva avgöra vilka kunder de vill ha. 2. ComHem vill erbjuda oss bredbandstjänster i kabeltv-nätet Här ligger egentligen pudelns kärna och den verkliga orsaken till att de har sagt upp avtalet. ComHem har numera ett bredare utbud (fler tjänster att tjäna pengar på) än de hade när de ursprungligen tecknade avtal med oss. För att de ska kunna skaffa kunder till de nya tjänsterna krävs att nätet uppgraderas till den nya standarden. Utan denna åtgärd blir det omöjligt. Det nya erbjudandet från ComHem För att göra det mer attraktivt för oss att acceptera deras erbjudande om att uppgradera vårt nät, har de erbjudit sig att göra åtgärden utan extra kostnad (normalt kostar det 700 kr per lägenhet). Effekten av ComHems uppsägning blir därmed att vi tvingas att ta ett beslut i frågan. Alternativen ser ut så här: 1. Om vi tackar nej till ComHems erbjudande. I det läget släcker ComHem vårt nuvarande KabelTV utbud den 15 november 2004, vilket innebär att vi då måste då skaffa en ny KabelTV-leverantör. 2. Om vi tackar ja till ComHems erbjudande. Då händer till att börja med ingenting annat än att vår kostnad för KabelTV stiger från nuvarande ca kr/år (35 kr per lägenhet och månad) till kr per år (54 kr per lägenhet och månad). Utbudet av TV-kanaler förblir till att börja med detsamma. Så småningom, när ComHem har hunnit att att genomföra den tekniska uppgraderingen av nätet, tillkommer dock ytterligare en TV-kanal - TV4 Plus. I samband med uppgraderingen kommer man att byta ut samtliga uttag i samtliga lägenheter. Orsaken till det är att bredbandsaccessen kräver ett annat uttag i lägenheterna. Det är i praktiken det senare som gör att ComHem kan finansiera uppgraderingen. Man hoppas helt enkelt på att tillräckligt många av våra med- 1

2 lemmar ska välja att köpa bredbandstjänst från dem. Om det inte sker står ComHem för risken. Föreningen drabbas inte av några andra merkostnader än den ovan nämnda höjningen av avgiften för KabelTV. Erbjudandet från Bredbandsbolaget Parallellt med det ovan nämnda erbjudandet från ComHem, men utan samband med detta, har vi också fått ett erbjudande om bredbandsaccess från Bredbandsbolaget AB (i fortsättningen BB). I dagsläget innefattar detta erbjudande enbart bredbandsaccess. Dock kommer BB med tiden också att kunna erbjuda KabelTV i sitt nät. Eftersom detta dock ligger en bit fram i tiden kan vi än så länge inte dra nytta av det i vårt beslut. BB:s erbjudande ska med andra ord endast jämföras med Com- Hems bredbandsdel. De är i dagsläget inget alternativ till KabelTV-delen. BB:s erbjudande skiljer sig både tekniskt och ekonomiskt en hel del från ComHems motsvarande erbjudande (se vidare nedan). Allmänt om bredbandsteknik Bredband kan med dagens teknik erbjudas i två former: DSL respektive ethernet-lan. Den förstnämnda innebär att acess till Internet sker genom kablar som används även för annan typ av trafik. Exempel på sådana är telefoni, el och kabel-tv. DSL-tekniken är med andra ord inte helt digital, utan kräver att signalerna på ett eller annat sätt omvandlas innan de når datorn. Detta sker med ett modem. Ethernet-LAN är däremot en helt digital teknik. Trots det är det en gammal och väl beprövad teknik, som bland annat har använts i vanliga datornätverk sedan 1980-talet. Med anledning av att trafiken i ett Ethernet-LAN-nät är helt digital från början kräver den inget modem. I båda teknikerna krävs emellertid att den anslutna datorn är utrustad med ett nätverkskort, vilket dock så gott som alla moderna datorer är. Om inte kan ett nätverkskort köpas för ett par hundralappar. ComHem bygger på DSL-tekniken, BB bygger på Ethernet-LAN. DSL-tekniken ComHems erbjudande DSL-tekniken är inte en entydigt begrepp, den skiljer sig något mellan olika typer av kablar. Av det skälet krävs också olika typer av modem. Ett modem som är avsett för DSL i telekablar (så kallad ADSL) kan inte användas i ett kabel-tv-nät och tvärtom. Den viktigaste fördelen med ett DSL-nät är kostnaden. Man kan använda befintliga kablar, vilket gör tekniken relativt sett billigare. Den viktigaste nackdelen är att många användare delar på samma bandbredd i ett seriekopplat nät. Hastigheten i datakommunikationen blir med andra ord beroende av hur många som samtidigt utnyttjar den tillgängliga bandbredden. De flesta DSL-leverantörer garanterar därför inte att en enskild användare alltid har tillgång till en viss bandbredd. Få av dem brukar dock låta detta hindra att de ger det intrycket i sin marknadsföring. Liksom till exempel 2

3 Telia erbjuder även ComHem upp till 8 mbit/sek. I praktiken ska det tolkas som att man under mest gynnsamma omständigheter kan erbjuda användaren denna bandbredd. Därmed erbjuder i praktiken ComHem ingenting som medlemmarna inte redan har tillgång till genom ADSL hos Telia eller andra telebolag. En annan nackdel är kostnaden för modemet. ComHem erbjuder idag nya kunder att antingen köpa modemet (kostnad cirka kr) eller att hyra det. Samma gäller för övrigt för Telia. Det är dock inte ovanligt att leverantörerna i olika typer av introduktionserbjudanden erbjuder modemet kostnadsfritt under vissa betingelser. Ethernet-LAN BB:s erbjudande Ethernet-LAN kan erbjudas i både så kallad seriekoppling som stjärnkoppling. I det förstnämnda fallet uppkommer samma nackdel som i DSL flera användare delar på en gemensam bandbredd, i det andra sker inte detta varje användare har tillgång till en egen, fast bandbredd. BB använder stjärnnätstekniken och erbjuder garanterat 10 mbit/sek åt varje användare, oberoende av hur mycket eller litet annan trafik som samtidigt pågår i nätet. Detta är med andra ord en väsentlig teknisk fördel som BB är ensamma om. Den viktigaste nackdelen med Ethernet-LAN är kostnaden. Eftersom inga befintliga kablar kan användas krävs att man drar helt nya kablar till samtliga lägenheter. Bredbandsbolaget har, tack vare att man har ett särskilt avtal med Riksbyggen, erbjudit sig att i vårt fall göra detta till en kostnad av kr per lägenhet/lokal exkl moms. Totalt innebär detta en kostnad för föreningen på cirka kr exkl moms (2 450 kr x 68 lägenheter + 3 lokaler). Kostnaden är en engångsinvestering. Föreningen har inga månatliga kostnader därutöver. I avtalet med BB ingår dock att BB under en femårsperiod ska ha ensamrätt att erbjuda bredand till nätet. Efter denna tid övergår nätet att vara vår egendom och vi kan då om vi så önskar välja en annan leverantör. Samtliga fördelar med Ethernet-LAN ligger i tekniken. Utöver som redan nämnts att varje medlem har en egen garanterad bandbredd om 10 mbit/sek, är också tekniken mer framtidssäker. BB säger till exempel att man har kapacitet att i framtiden öka bandbredden till upp till 100 mbit/sek. Det sistnämnda kommer att ha stor betydelse när utbudet av tjänster i bredbandsnäten ökar. Mycket talar för att det i framtiden kommer att finnas ett stort utbud av sådana tjänster. I praktiken kommer en del av dessa inte vara tillgängliga i nät som bygger på DSL, där de tekniska begränsningarna lägger hinder i vägen. De flesta bedömare anser av det skälet att DSL är en tillfällig teknik. Kostnader för de enskilda medlemmarna De medlemmar som väljer att ansluta sig till nätet tecknar ett separat avtal med respektive leverantör. Priserna varierar beroende av vad man beställer. På grund av konkurrensläget skiljer de sig emellertid inte nämnvärt mellan olika leverantörer. I ComHem-alternativet tvingas man dock att bekosta ett modem (ca kr). I BB-alternativet behövs inte detta. 3

4 Förslag Vad talar för att vi ska tacka ja till ComHems erbjudande om fortsatt leverans av KabelTV? Enligt min mening allt. Alternativet är ju att på kort tid skaffa fram en annan leverantör av kabel-tv vilket inte kommer att vara lätt. ComHem är dessutom en bra leverantör enligt mångas erfarenhet (inklusive våra egna). Kostnaden stiger visserligen med drygt 50 % (från 35 till 54 kr per lägenhet och månad), men det är fortfarande ett konkurrensmässigt OK pris. Våra kabel-tv-kostnader har legat stilla under ganska många år. Vad talar för att vi ska tacka ja till ComHems erbjudande om bredbandsaccess? Enligt min mening ingenting annat än att vi så att säga får det på köpet. Skulle vi ha behövt att betala extra för det skulle jag ha förordat att vi tackade nej. I praktiken erbjuder ComHem nämligen ingenting som våra medlemmar inte redan har möjlighet att skaffa sig på egen hand. Har man telefon har man i praktiken redan samma möjlighet som ComHem nu kommer med. Har man inte redan skaffat samma typ av bredband har det i alla fall inte berott på att man hittills har saknat möjligheten. Ett ja till ComHem innebär ingen annan olägenhet för oss än att varje medlem måste släppa in dem i sin lägenhet för att ge dem möjligheten att sätta in det nya uttaget, vilket de i alla fall skulle vara tvungna att göra för att behålla kabel-tv-utbudet Skulle ComHem därefter misslyckas med att rekvirera tillräckligt många kunder till sitt bredband är det dem själva som står risken. Vad talar för att vi ska tacka ja till BB:s erbjudande om bredbandsacccess? Enligt min mening att det innebär en stor kvalitetsmässig skillnad i förhållande till nuvarande möjligheter. Ethernet-LAN innebär "äkta" bredband och eftersom det öppnar framtida möjligheter som DSL-tekniken inte kommer att klara, är det ingen tvekan om att detta kommer att höja värdet på våra lägenheter så mycket att den investering föreningen tvingas göra blir försumbar över tiden. Väljer vi att tacka ja till BB kommer de genom sin entreprenör i Norrköping (SM Tele AB) att dra nya ledningar till varje lägenhet och berörda lokaler. Detta kan beräknas ta cirka 6 månader eftersom förberedelserna är goda. Brebandsbolaget har nämligen redan ledningar dragna till våra grannfastigheter. Vad händer i så fall för medlemmarna? För det första att de måste acceptera att öppna sina lägenheter vid två tillfällen. Första gången när ComHem ska in för att sätta in nya uttag och andra gången när BB ska göra samma sak. I kostnaden ingår ett uttag per lägenhet. De medlemmar som vill ha fler kan i båda fallen beställa det mot extra kostnad. Sedan detta är gjort kommer varje medlem att få erbjudande att koppla upp sig på nätet från såväl ComHem som BB. Kostnaden för detta är beroende av vad man väljer. 4

5 Därmed har man tre olika möjligheter att skaffa sig bredband om man önskar (självfallet finns också möjligheten att helt avstå): 1. Bredband genom ADSL hos sin teleleverantör (denna möjlighet har man haft länge och oberoende av vilket beslut vi nu fattar.) 2. Bredband genom ComHems kabel TV. 3. Bredband genom Bredbandsbolaget. Med andra ord kommer konkurrensläget vara högt, vilket borgar för att priserna från leverantörerna hålls nere. Mitt förslag till styrelsen är med andra ord att vi antar båda avtalen. I det ena fallet (BB) för att det ger oss något nytt som har en värdehöjande effekt på föreningen och våra medlemmars lägenheter. I det andra (Com- Hem) för att det är en effekt av att vi vill behålla vår nuvarande leverantör av kabel-tv och att vi så att säga får det på köpet Jag har här koncentrerat mig på de allra viktigaste aspekterna av beslutet och inte gått igenom i alla detaljer som framkommit i min utredning. På mötet kommer jag emellertid kunna besvara ytterligare frågor. Thore Berggren 5