Anteckningar från sammanträde i SUNETs tekniska referensgrupp

Transkript

1 Anteckningar från sammanträde i SUNETs tekniska referensgrupp Tid: Plats: Prime Point, Arlanda Närvarande: Kerstin Malmqvist, ordförande Kent Engström Bengt Gördén Magnus Höglund Leif Johansson (fr o m punkt 4) Börje Josefsson samt Lennart Forsberg Olle Thylander Hans Wallberg. Anmält förhinder: Johan Sandfeldt 1. Driftläget för Sunet.

2 Även under de senaste veckorna har det varit ganska lugnt på driftsidan, rapporterade Bengt Gördén. Mer anmärkningsvärda händelser: Source Specific Multicast (SSM) har implementerats i nätet. Det blir därmed enklare att bygga distributionsträd. Vidare har Sunet 155 byggts om så att Gigasunet numera är huvudansvarigt för BGP. Det har varit vissa problem peering mot Telia och en peering är tillfälligt avstängd. Det finns ett behov av minnesuppgraderingar på GSR-routrarna p g a en oväntat stor tillväxt av BGP-entries. Annars är det mest "normala tickets" i driften.. En nyhet är att ett ärendehanteringssystem (RT) har införts och börjat användas på KTHNOC. Man har haft 77 Sunet-ärenden på 4 veckor. Nytt vad gäller kontakterna mot omvärlden: Sunet har nu anslutning på alla nationella knutpunkter (inkl Sundsvall, som är den nyaste). 2. Status Gigasunet Börje Josefsson rapporterade att Gigabit-kort nu är utskickade till 5 ställen (installerade men ej driftsatta). Eterra installerar. Ytterligare kort kommer på fredag ( för ytterligare 5 högskolor), och resterande kort beräknas komma en vecka in i juni. Felet med det s k Mistral-chipet visade sig inte ha drabbat SUNET särskilt mycket: bara 2 routrar med detta fel har hittats. Övrigt: På en fråga klargjordes att SUNET inte har för avsikt att annat än i undantagsfall samla in och återanvända överblivna Cisco routers. I normalfallet kan alltså högskolorna fortsätta att använda dessa routers på valfri plats i sina nät. Tempot i driftsättningen av Gigasunet: Även sedan utrustningen finns på plats och förbindelserna är klara att användas tenderar högskolorna att vänta med att föra över produktionstrafiken till det nya nätet. Det kan förklaras av att många inväntar terminsslutet innan de vill göra förändringar, samtidigt som det gamla nätet blivit avlastat i och med att några stora användare numera kör Gigasunet. Det finns därmed inte något omedelbart tryck på högskolorna att ta steget över till Gigasunet.

3 Det är emellertid inte bra om alla väntar in i det sista med att gå över, eftersom det inte kommer att finnas resurser att samtidigt hjälpa ett stort antal högskolor in på Gigasunet. Till hösten börjar den tredje etappen med leveranser till resterande högskolor och då kommer också en absolut deadline i och med att Sunet 155 måste avvecklas och Banverks-förbindelserna försvinner. Avtal om driften: Ett driftavtal är tecknat med KTH och tills vidare svarar KTH också för nivå 1-driften. Tanken är att denna typ av drift efter uppbyggnadsfasen skall kunna köpas av ett kommersiellt företag och en avropsförfrågan har gått ut för nivå 1-driften. Det företag som får uppdraget måste kunna börja leverera tjänsten i september Info från styrelsemötet Ordföranden och sekreteraren rapporterade från mötet i SUNETs styrelse den 2 april Särskilt kommenterades diskussionen med anledning av utredningen om fortsatt uppbyggnad av SUNET perioden , Valmyndighetens önskemål om inkoppling av sina servrar på central plats i SUNET, ett ärende avseende anslutning av studentbostäder via en neutral kopplingspunkt så att ansvaret för studentbostadsnätet kan överlåtas på ett bostadsbolag samt SUNETs peering-policy (se nästa punkt). Styrelsen har uppdragit åt den tekniska referensgruppen att ta fram ett mer fullständigt förslag till policy för samtrafik. 4. Uppdatering av peering-policy. Uppdrag från styrelsen De kompletteringar av nuvarande regler som styrelsen efterfrågar är regler för att garantera kvaliteten i trafiken genom att kräva att redundanta direktförbindelser etableras vid ett omfattande trafikutbyte och att det vid samtrafik ställs krav på att trafiken styrs och filtreras med hjälp av vägvalsregister. Hans Wallberg framhöll att uppdraget också avser bestämmelser för peering via lokala knutpunkter. Sådan peering skall vara möjlig men det bör då finnas en alternativ väg att gå, t ex via en nationell knutpunkt. Referensgruppen diskuterade bl a vad som skall menas med att trafiken blivit "för omfattande". Är det t ex när SUNETs anslutning till en knutpunkt belastas till 70 % eller mer och till vem skall kravet på direktförbindelser riktas om det inte finns någon dominerande komponent i form av utbyte med en viss operatör i den belastningen? Kapaciteten på en förbindelse beror också på vilken teknik som används. Men gruppen var enig om att kvaliteten har påverkats negativt när datapaket kastas eller stannar för länge i tillgängliga buffertar.

4 Redundansen kan också åstadkommas på flera olika sätt. En fråga är om redundans måste finnas på samma ort eller om den redundanta vägen kan gå över en annan nationell knutpunkt eller rentav via USA. Referensgruppen lutade åt att det är samma ort som gäller. Lastdelning kan ocskå vara en komplicerande faktor. Vid lastdelning gäller att trafiken sammantaget på förbindelserna inte bör få överstiga 70 % av den totala kapaciteten. SUNET bör i sina peering-överenskommelser förbehålla sig tolkningsrätten vad gäller begrepp som kvalitet och omfattning. Klart är dock att det inte kommer att gå att tvinga en motvillig part att gå med på att direktförbindelse etableras utan att det här kommer in ett moment av föhandling. Genom att SUNET från början har gjort klart vilka krav vi ställer bör dock sådana förhandlingar underlättas och förhoppningen är att vi kan hitta en modell som upplevs rimlig av alla och som kan leda till att också andra operatörers peering policy påverkas. För att utforma ett detaljerat förslag utsågs en peering-kommitté bestående av Börje Josefsson, sammankallande, Bengt Gördén och Leif Johansson. Kommittén bör kunna lägga ett förslag vid nästa möte i den tekniska referensgruppen. 5. News-diskussion (med anledning av Björn Danielssons fråga) Referensgruppen diskuterade de två frågor Björn Danielsson ställt. På frågan om hur man bäst kan hantera hela News-flödet hänvisade gruppen till de erfarenheter som kan finnas hos andra operatörer som kör fulla news-matningar som t ex Uninett eller Telia. Att döma av reaktionerna i referensgruppen är dock trycket på SUNET att leverera en full news-matning inte särskilt stort från högskolornas sida. Majoriteten av användarna har inte något större intresse av News, samtidigt som News fortfarande är en viktig nyhetskälla för vissa användargrupper, tex matematiker. Det kan handla om mellan 100 och 1000 användare per högskola. Dessa användare vill ha tillgång till "sina" news-grupper men ställer inte krav på full matning. Lösningen har hittills varit att låta högskolorna själva göra urvalet och ta hem de grupper de efterfrågar i det totala utbud som SUNET levererar. Däremot har SUNETs policy varit att kunna leverera allt som efterfrågas och att undvika att vara den som gör urvalet åt högskolorna. I dagens situation finns emellertid alternativ till SUNET i form av newsmatningar från andra operatörer och högskolorna hämtar ofta sitt News-utbud från mer än en källa. Ansvaret faller därmed mindre tungt på SUNET att verkligen kunna leverera allt. Det torde också råda stor enighet att mycket av informationen i News - och i synnerhet de mest skrymmande filerna - är skräp som ur högskolesynpunkt är totalt ointressant och t o m

5 olämpligt att distribuera, samtidigt som den som enbart vidarebefordrar trafik inte bör vara den som bestämmer vad av den beställda trafiken som skall levereras respektive filtreras bort. För att undvika en diskussion om tycke/smak/lämplighets-frågor bör därför en eventuell filtrering av av News-matningen grundas på ett kriterium som är lätt att förstå och motivera. Att filtrera bort filer över en viss storlek skulle ge en betydligt mer lätthanterlig newsström ut till högskolorna. Referensgruppen beslöt att be Björn Danielsson om information - baserat på hittillsvarande erfarenheter - om vad som går att göra rent tekniskt för att ta bort stora filer och om detta skulle underlätta SUNETs arbeter med News och minska kraven på utrustning för Newshanteringen. Om det finns en enkel lösning på detta problem och filtrering utifrån storlek är ett realistiskt alternativ bör högskolorna ställas inför valet mellan en reducerad newsmatning enligt ett konkret förslag och en fortsatt full matning. Då frågan rör principer för hur SUNET bör agera som transportör av data bör frågan diskuteras i SUNETs styrelse, som bör stå som avsändare till en eventuell enkät till högskolorna med dessa två alternativ. Uppdrogs åt sekreteraren att ta kontakt med Björn Danielsson och redogöra för referensgruppens syn på problemet. 6. Nästa TREF-punkt Magnus Höglund bekräftade att Högskolan Dalarna åtar sig att arrangera TREF-punkt hösten 2002 i Borlänge eller Falun. Datum bestämdes till den oktober 2002 (skall stämmas av ytterligare med Högskolan Dalarna men är till 90 % klart). Program: SUSEC 28 oktober, TREF oktober. Programansvar: Börje lägger upp information på webben och hanterar anmälningar via TREFs formulär. Magnus ansvarar för de lokala arrangemangen. Kent svarar för samordningen med SUSEC. Ansvariga utses i övrigt för olika block i programmet precis som inför senaste TREFpunkt i Uppsala. Detta ansvar innefattar att talare kontaktas

6 och att klara programpunkter samt ev ändringar anmäls till Börje och övriga i referensgruppen Valda programpunkter: 1. SPAM Är en viktig punkt i SUSECs program och bör samordnas så att SUSECs bidrag läggs dag 2 (29 oktober) och fokuserar administrativa och juridiska aspekter. TREF ordnar samma dag på eftermiddagen en BoF där enbart tekniska aspekter på SPAM tas upp. TREF-programmet dag 1 inleds efter lunch med standardblocket (presentation av värdorganisationen, statusrapporter SUNET/NORDUnet). Före BoF-en om SPAM finns ett pass som skulle kunna fyllas av ett inslag om IRC (+ andra instant message-tekniker). Magnus ansvarar för detta och kontaktar Mattias Ahnberg. Dag 2: Dagen inleds som vanligt med rundvandring (till kl 10). Ämnen för dag 2 föreslås bli Keeping one Internet (Hans ansvarig och kontaktar Harald Alvestrand och eller Patrik Fältström) Open Source (?) Peer to peer (Bengt ansvarig) IP-telefoni (Leif ansvarig) ENUM (Leif ) För detta block kontaktas Patrik Fältström (som skrivit ENUM-RFCn) samt Joakim Strålmark, PTS (ansvarig för den svenska försöksverksamheten)

7 Dagen avslutas med ett rapportblock (ev kan IP-telefoni och ENUM ingå i ett sådant block, liksom trafikmätningar) går ett plan till Stockholm och dessförinnan finns avgångar med X Det är därför lämpligt att avsluta vid tretiden. Börje gör webbsidan och lägger ut ett preliminärt program för bearbetning. Målsättningen är att före midsommar ha ett program som går att publicera, vilket kräver insatser av alla i referensgruppen. För att klara en god framförhållning bestämdes ett nytt möte i referensgruppen - tisdagen den 25 juni på Arlanda 7. TREFpunkt våren 2003 Referensgruppen gav Linköpings universitet i uppdrag att arrangera TREF-punkt våren 2003 någon gång under vecka 13 eller 14. Kent Engström undersöker vilket datum som kan vara lämpligt (också med tanke på samordning med SUSEC) och återkommer med besked vid nästa sammanträde 8. Planer på seminarier/workshops Den tänkta workshopen om IP-telefoni i maj 2002 ersätts av inslaget i TREFpunkts-programmet. Möjligen kan en övning ordnas i höst om det vid TREF-punkt visar sig att det finns ett tillräckligt intresse. Leif Johansson och Torbjörn Wiberg förbereder ett middleware-symposium inom ramen för det NORDUnet2-finansierade GNOMIS (Greater Nordic middleware symposium). Eventuellt kan referensgruppen stödja ett sådant arrangemang, beroende på hur finansieringssituationen ser ut och inställningen hos de ansvariga. Leif undersöker vidare. IPv6 är också ett tänkbart ämne för en ny workshop på temat "Hur gör man, om man vill prova?" Bengt tänker vidare. 9. SUNETs tekniska framtid Tema för dagens framtidsdiskussion var End-to-end performance.

8 Börje Josefsson inledde och delade ut ett papper med referenser till intressanta web-sidor med relevans för ämnet. I diskussionen togs bl a performance-begreppet upp till granskning. Kanske det intressanta inte är främst performance utan end-to-end connectivity. 10. Övriga frågor och övrig information Punkten behandlades mycket snabbt p g a brist på tid. Enighet rådde om att TREFpunkten i Uppsala blev ett framgångsrikt arrangemang. Ett intryck från NORDUnet 2002 är att NORDUnet-konferenserna är sig relativt lika år från år och att det behövs mer förnyelse för att hålla intresset vid liv också i fortsättningen. Beträffande europeiska och andra internationella konferenser konstaterades att referensgruppen har ambitionen att mer aktivt bevaka konferenser av denna typ, men diskussionen uppskjöts för övrigt till nästa sammanträde. Exempel är i-grid-konferensen i Amsterdam den september 2002 och -dessförinnan - den årliga TERENA-konferensen som i år äger rum i Limerick den 3-6 juni LAN-gruppens kommande aktiviteter Börje förklarade för de senast tillkomna ledamöterna i referensgruppen vad LAN-gruppen är och vilken betydelse den haft. Primärt har lokala nät fokuserats men arbetet har gett erfarenheter och information också avseende nätteknologi i vidare mening och sådant som tillhör SUNETs tekniska framtid. Rapporten från den förra studieresan i november 2000 finns publicerad på En pdf-version finns på Beslöts att påbörja planeringen av ett nytt studiebesök via mail och därvid sikta på en studieresa i början av år Erfarenheten visar att planeringen tar tid om man liksom förra gången vill skräddarsy ett besök så att det passar de egna intressena och ger tillgång till den expertis man vill komma i kontakt med. Förra gången besöktes

9 Computer Associates, makers of the Unicenter NMS Aprisma, makers of the Spectrum NMS Cisco Systems Extreme Networks Stanford University Nortel Networks. Intel och CAIDA skulle också ha besökts och kan bli aktuella vid nästa tillfälle. 12. Mötesplanering för hösten. Vårens sista möte blir alltså tisdagen den 25 juni För hösten 2002 bestämdes följande datum: - Måndagen den 16 september Torsdagen den 28 november Mellan dessa båda möten ligger alltså TREFpunkt den oktober Planering av arbetet med kokboken m m Referensgruppen diskuterade den information som tillhandahålls på TREFs webbplats och sättet att uppdatera den. Man kan tänka sig en struktur där olika ledamöter får ansvar för olika avdelningar. Magnus meddelade att han umgås med planer på att flytta informationen från Umeå till en dator som han har bättre kontroll över. Nyligen har han också sett till att dokumentationen från TREFpunkt i Uppsala nu finns tillgänglig på TREFs webbplats. Fortfarande saknas information om Gigasunet. Magnus åtog sig att till nästa möte fundera på hur nätplatsen skulle kunna struktureras och hur ansvaret för uppdatering bör fördelas. 14. Pers Nihléns rapport

10 Per Nihlén har på uppdrag av NORDUnet undersökt trafiken från svenska högskolor mot USA med hjälp av Netflow i syfte att sprida ljus över det faktum att NORDUnet från att ha varit huvudsakligen importör av data blivit nettoexportör av data till USA. Referensgruppen ställde sig frågande till de siffror i rapporten som avser Högskolan Dalarna och skulle gärna se en rapport för ytterligare en period att jämföra med. Om en ny rapport visar samma mönster är det läge att gå vidare och fråga berörda högskolor (främst de med hög andel export) hur de förklarar de höga siffrorna. Högst värden har uppmätts för Uppsala, Linköping och Lund. I bästa fall har dessa högskolor gjort egna studier av trafikflödet och kan i så fall ge bättre förklaringar till de värden som mätts upp. Vid anteckningarna Olle Thylander