Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Transkript

1 Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige att beredningarna för medborgardialog ska utveckla medborgardialogen. För detta ändamål uppdrog beredningarna i mars 2011 åt en referensgrupp att kartlägga hur kan använda sig av sociala medier för medborgardialog. Referensgruppen, som utsågs av respektive beredning i mars 2011, ska redovisa sina resultat till ordförandemötet i november 2011, samt till beredningarna vid nästkommande möte. Metod Referensgruppen, som består av åtta ledamöter samt en sammankallande, har träffats tre gånger för att definiera sociala medier, gå igenom hur andra kommuner och landsting i Sverige och utomlands använder sig av sociala medier i medborgardialog samt för att skriva ner egna rekommendationer för s användning av sociala medier i medborgardialog. Dessutom har man ställt frågor om sociala medier till medborgare i samband med sommaraktiviteter och dialoggrupper som genomförts i samarbete med referensgruppen för kundtjänst. Intrycken och slutsatserna av mötena sammanfattas i slutrapporten. Slutrapporten ställer och besvarar ett antal frågor som uppkommit under uppdraget. Vad är sociala medier? Sociala medier är ett begrepp som figurerat de senaste åren, utan en klar definition. Med social brukar man i allmänhet mena att de sociala medierna möjliggör för användarna att kommunicera med varandra. Detta är emellertid ingen nyhet för Internet, då syftet med Internet är just kommunikation mellan användarna. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: JA Hedlunds väg Telefon (växel): Internet:

2 Datum (6) Det nya med de sociala medierna är möjligtvis att användarvänligheten ökat så att fler och fler kan utnyttja sig av webbens kommunikativa möjligheter. En definition av sociala medier skulle kunna vara: aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat innehåll genom Internet, normalt sett genom andra tekniska plattformar än den egna webbplatsen. Hur kan sociala medier användas i s medborgardialog? Om man för medborgardialog använder sig av strategin finnas där medborgarna befinner sig är det självklart att använda sig av sociala medier. Omkring hälften av Sveriges befolkning loggar in på sociala nätverksplattformen Facebook minst en gång i månaden. Olika sociala medier kan användas på olika sätt för att nå olika grupper. Andras plattformar eller egna verktyg? Ett viktigt argument mot användningen av sociala medier vid medborgardialog är att dessa ofta är både stängda (man måste bli medlem för att kunna utnyttja interaktiviteten) och proprietära (plattformarna och dess användargenererade innehåll kontrolleras av privata företag). Då vore det bättre, lyder argumentet, att använda sig av sociala medier i egen regi på den egna webbplatsen, snarare än att använda sig av andras sociala medier. Problemet med detta resonemang är att syftet med att befinna sig på sociala medier är att man vill vara där medborgarna finns. Om detta råkar vara Facebook snarare än skane.se bör man anpassa sig till detta. På samma sätt anpassar sig till medborgarnas rörelsemönster utanför internet när man hellre genomför medborgardialog på stormarknader eller torg, snarare än att kalla dem till öppna möten i fullmäktigesalen. Ständig eller tillfällig närvaro? En annan fråga är om bör använda sig av en permanent närvaro vid ett eller flera olika sociala medier i syftet att bruka dessa för medborgardialog. Idag har många kommuner och en del myndigheter permanent närvaro på både Facebook och Twitter. En permanent närvaro har dock två stora nackdelar. Dels uppmuntrar den till passiv dialog och ett rent inflöde av synpunkter, snarare än dialog. Dels är det omöjligt för förtroendemannaorganisationen att manna upp så mycket som skulle behövas för en kontinuerlig närvaro. Lösningen på dessa problem är att ta fasta på medborgardialogens uppdragskaraktär i. För man medborgardialog genom sociala medier ska det vara tydligt vilket uppdraget är, när uppdraget tar slut, hur man tar om hand om de synpunkter som kommer in samt när man kan återkoppla till deltagarna om hur synpunkterna har behandlats.

3 Datum (6) Vem ska föra dialogen? Av praktiska skäl genomför särskilda dialogpolitiker i princip all medborgardialog i. Beredningarnas ledamöter går ut på gator och torg och för dialog med medborgarna på delegation från facknämnder. Logiken i detta är att beredningarna består av lokalpolitiker med lokal kännedom och lokal kunskap, som därför kanske är bättre ägnade åt att föra medborgardialog än facknämndspolitiker. Men eftersom Internet upphäver både tid och rum faller egentligen den logiken. Lokal kännedom är normalt sett inget som efterfrågas i ett forum som kan befolkas av människor från Bromölla till Skanör, snarare efterfrågas fackkunskaper. Därför är en möjlig tanke att i större grad engagera facknämndspolitiker i medborgardialog på sociala medier. Konkret innebär det att om t ex hälso- och sjukvårdsnämnden ger ett uppdrag åt beredningarna för medborgardialog är det upp till beredningarna att bestämma om vilka metoder som ska användas. Bestämmer man att sociala medier ska vara en metod bör ledamöterna i hälso- och sjukvårdsnämnden involveras i högre grad än i andra metoder. Hur ska dialogen modereras? Oavsett om dialog förs på egna eller andras plattformar räknas arenan som en förlängning av som myndighet. Därför gäller offentlighetsprincip, PUL och andra lagar oavsett om man för dialog genom ett forum på den egna hemsidan eller på facebook. Samtidigt kan man inte publicera inlägg från andra som riskerar att bryta mot lagar om hatbrott med mera. Oavsett genom vilken plattform eller metod man väljer att föra dialog med måste en tjänsteman moderera inläggen från medborgarna. Region Skåne har vid tidigare tillfällen använt sig av chatt som dialogmetod och då har man i samarbete med den juridiska avdelningen sammanställt kommentarsregler. Dessa kan med enkla ändringar återanvändas på andra plattformar och bifogas i en bilaga till slutrapporten. Hur hanterar man kundtjänstärenden? Ett annat möjligt problem är det faktum att en medborgardialog på nätet lätt kan beröra saker som tjänstemannaorganisationen ansvarar för och som det är svårt för förtroendevalda att svara på. Det är därför viktigt att förtroendemannaorganisationen lätt kan hänvisa detaljerade synpunkter till en tjänstemannastyrd kundtjänst. Vad tycker medborgarna? De medborgare som referensgruppen har träffat på sommaraktiviteter och dialoggrupper ställde inte dialog i sociala medier särskilt högt på önskelistan. Viktigare var att regionpolitiker var tillgängliga i största

4 Datum (6) allmänhet, antingen personligt, via telefon, mejl eller sociala medier. Däremot fanns det ett visst tryck på att s verksamheter borde vara närvarande på sociala medier för enklare interaktion mellan brukare och förvaltning. Dessutom förordades att man för dessa ändamål utnyttjade den nya mobila kommunikationen på ett bättre sätt, exempelvis genom att utveckla appar eller genom att släppa data fri så att andra skulle kunna utveckla appar utifrån dessa data. Emellertid rör dessa synpunkter egentligen inte medborgardialog genom sociala medier. Slutsatser Om man för medborgardialog använder sig av strategin finnas där medborgarna befinner sig är det självklart att använda sig av sociala medier. Olika sociala medier kan användas på olika sätt för att nå olika grupper. Då det är svårt att upprätthålla ständig politisk närvaro på olika sociala medier, och för att ska kunna återkoppla dialogens resultat tydligt och enkelt, bör man ta fasta på medborgardialogens uppdragskaraktär i. För man medborgardialog genom sociala medier ska det vara tydligt vilket uppdraget är, när uppdraget tar slut, hur man tar om hand om de synpunkter som kommer in samt när man kan återkoppla till deltagarna om hur synpunkterna har behandlats. På grund av Internets natur, där tid och rum upphävs, är det möjligt att i större grad engagera facknämndspolitiker i medborgardialog på sociala medier. Oavsett genom vilken plattform eller metod man väljer att föra dialogen måste en tjänsteman moderera inläggen från medborgarna. Referensgruppen uppmanar beredningarna att testa sociala medier enligt slutsatserna ovan i en skarp men avgränsad medborgardialog för att därefter utvärdera testet.

5 Datum (6) Bilaga 1 Regler för dialog genom chatt Så här går det till Chatt innebär att man pratar med varandra genom att utbyta korta textmeddelanden på en sida på webben så att även andra samtidigt ser det. Chatten är till för dig att ställa frågor om och ge synpunkter. Vid chattillfället kommer du att kunna skriva kommentarer och frågor till förtroendevalda i regionfullmäktige som är på plats och svarar. Inläggen fördelas av en moderator och svaren publiceras efter hand på chattsidan. Ordningsregler för en överskådlig chatt Normalt brukar en chatt av den här typen ske med 1-2 personer som svarar på frågor från allmänheten. Den här gången är det åtta politiker inne i chatten samtidigt från s sida, en politiker från varje parti i regionfullmäktige. Om alla inlägg med frågor från allmänheten och svar från så många som åtta politiker skulle ske samtidigt i realtid, skulle alla prata i munnen på varandra och det skulle bli svårt att på en och samma webbsida följa vem som svarar på vad. För att chatten bli överskådlig och läsbar med frågor och svar i tur och ordning, kommer därför en moderator att välja ut och fördela frågorna mellan partierna. Det blir som ett vanligt möte mellan ett antal personer där en moderator fördelar ordet, fast på webben. Ungefär som på Sydsvenskans och Dagens Nyheters chattar kommer det att gå till så att när en fråga ställs, skickar moderatorn den vidare till en politiker. Denne skriver sedan ett svar och alltihop publicerats därefter i ett sammanhang på webbsidan. Vi ber om överseende med att det på det här sättet kan dröja lite mellan fråga och svar. Politiker kommer att undvika att kommentera varandras inlägg. Syftet med chatten är kommunikation mellan medborgare och politiker, inte att politiker ska debattera med varandra. Alla publicerade inlägg kommer att vara tillgängliga på Skane.se i efterhand. Samtliga inlägg, publicerade eller ej, betraktas som allmän handling som kommit in till och sparas. De kan komma att lämnas ut till den som vill ha dem enligt offentlighetsprincipen.

6 Datum (6) Övrigt I syfte att hålla en bra debattnivå har vi som grundregel att de medverkande visar respekt för varandra. Så här vill vi ha det: - Inlägg med en bra ton och som handlar om. - Inlägg som är koncisa och raka, inte längre än tecken. - Undvik skriva meningar med versaler. ATT SKRIVA MED VERSALER SER UT SOM ATT MAN SKRIKER. Det här accepterar vi inte: - Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget. - Rasistiska, främlingsfientliga eller sexistiska yttranden eller budskap. - Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor. - Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till. - Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag. - Hot, trakasserier och skvaller. - Att du utger dig för att vara någon annan existerande person. Inlägg besvaras i mån av tid Som på ett vanligt möte måste vi bryta när tiden för chatt är över. Inlägg besvaras därför i den mån de kommit in före och under själva chattillfället.