MINNESANTECKNINGAR. SUNETs Tekniska Referensgrupp. Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande)

Transkript

1 SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidsson Jan Engvald Christer Holgersson (ersättare för Roland Hedberg) Anders Hillbo Bo Kleve Gunnar Lindberg Anders Mattsson Robert Olsson Håkan Rosenqvist Lars Rökaeus Johan Sandfeldt Närvarande suppleanter: John Andreassen Övriga närvarande: Lennart Forsberg Bengt Gördén

2 Hans Wallberg Olle Thylander (sekreterare) Anmält förhinder: Jörgen Hansson Sören Hollander 1. Dagordning Förslaget till dagordning godkändes. 2. Anteckningarna från föregående sammanträde Anteckningarna från sammanträdet den 12 maj godkändes. 3. Information från styrelsemötet den 19 maj Referensgruppen informerades om att styrelsen vid sitt sammanträde den 19 maj diskuterat finansieringen av SUNET år 1999 samt tagit beslut om policy för samtrafik (peering). Information gavs vid sammanträdet om utvecklingen när det gäller de internationella förbindelserna, som tenderar att bli billigare än tidigare befarat, och om TERENAs planer på en gemensam konferens med NORDUnet år En fråga som väckte referensgruppens intresse var det uppdrag styrelsen gett Hans Wallberg att förtydliga SUNETs regler vad gäller användning av domännamn. Enligt en åsikt är det principiellt fel att använda andra domännamn än högskolans för datorer som är anslutna till en högskolas nät. Diskussionen visade att ämnet är komplicerat och bör studeras mot bakgrund av en bredare diskussion innan förslag till beslut läggs fram för styrelsen.

3 4. Kommentar till avtalet om uppringd Internettjänst för anställda Hans Wallberg redogjorde för upphandlingen av en Internettjänst för anställda vid universitet och högskolor och konstaterade att endast Telenordia uppfyllt alla skallkrav, varför valet varit lätt. Priset (39 kr i kvartalet exkl moms) t o m understiger det som de studerande får betala, vilket förklaras av att e-post och webbutrymme inte ingår i den tjänst de anställda får (tillhandahålls av arbetsgivaren). Referensgruppen framförde bl a synpunkten att den särskilda domän som Telenordia enligt avtalet skall tillhandahålla om möjligt bör vara en annan än den som används av de studerande vid högskolan som utnyttjar SUNETs avtal om Internettjänst för studerande. Intresset för båda tjänsterna har ökat snabbt på senare tid och flera högskolor planerar att avveckla sina modempooler när det nu går att hänvisa både studerande och anställda till de tjänster som Telenordia tillhandahåller enligt avtalet med SUNET. För de mindre och medelstora högskolorna, som ofta har lärare som bor på annan ort, är möjligheten att till lokalsamtalstaxa koppla upp sig till högskolan en stor fördel. 5. Läget i upphandlingen av förbindelser för det nya SUNET Förhandlingarna är nu inne i slutskedet och vi kan räkna med att den leverantör som får leverera förbindelser till SUNET uppfyller alla tekniska krav och även klarar den önskade leveranstiden (senast den 1 december 1998). En del av redundansen får levereras senare, vilket ingått i förutsättningarna. Det som upphandlas är SDH-förbindelser med protection,

4 och det kommer att bli ett stjärnformat nät. Vi kan också räkna med att kostnaderna ligger inom den budget som SUNET planerat för. Vidare information får lämnas senare när avtal tecknats. 6. Investeringar i utrustning för det nya SUNET Då topologin i det nät som upphandlas nu är känd (grundstrukturen är densamma oberoende av leverantör) övergick referensgruppen till att diskutera vilken utrustning som behöver upphandlas utöver de 1200-routrar som redan beställts. Förutsättningarna är att ryggradsnätet slutar i telestationer (motsvarande) där de beställda routrarna placeras och att högskolorna samtliga får egna accesslinjer till dessa telestationer. Accesslinjerna ansluts ute på högskolorna till SUNET-ägda routrar, till vilka högskolorna ansluter sina lokala nät på det sätt de finner lämpligt. Inledningsvis används 155 Mbit/s-förbindelser för både accesslinjer och ryggradsnätet. Allt kan dock uppgraderas med 8 veckors varsel och senast under det tredje året räknar SUNET med att ryggradsnätet uppgraderats till 622 Mbit/s. Avlämning till högskolorna sker med två fast ethernet. De lokala förbindelserna i Stockholm ingår ej i upphandlingen utan anskaffas i särskild ordning. För Kiruna och Visby beställs icke-redundanta förbindelser, eftersom nuvarande infrastruktur i landet inte medger något annat. Referensgruppen konstaterade att det finns ett antal frågor som behöver utredas närmare innan kompletterande beställningar läggs. Det gäller t ex problemet hur man i den nya strukturen ansluter externa organisationer ute

5 i landet och vad som händer med s k neutrala LAN. Referensgruppen beslöt att tillsätta en mindre grupp med deltagande av kompetens från SUNETs driftgrupp på KTH för att närmare studera dessa frågor och ge förslag på lämplig utrustning. Att ingå i denna grupp utsågs Johan Sandfeldt, sammankallande, Jan Engvald och Sören Hollander från referensgruppen tillsammans med Claes Nygren från Högskolan i Gävle samt Björn Carlsson och Bengt Gördén från KTHNOC. 7. Kvalitetsmätningar Kvalitetsdiskussionen från tidigare möten fortsatte med bl a konstaterandet att NORDUNETs 155 Mbit7s-förbindelse över Atlanten fungerar bra men att peering i NewYork inte är den bästa och att förbindelsen från Chicago (där IETF hölls) definitivt inte fungerar bra. Genom att välja lämpliga referenspunkter skulle man kunna tydliggöra var problemen finns och uppmana NORDUnet att försöka lösa dem i samarbete med sina leverantörer. För att få tillgång till information om trafiken i USA skulle man kunna samarbeta med universitet där som använder BGP och full routing, ex vis Stanford. Information för analys av problem skulle kunna hämtas från olika platser och i efterhand. Inom Sverige håller Börje Josefsson och Bengt Gördén på att utveckla ett system för att mäta kvalitén på bibliotekens 2 Mbit/s-förbindelser, varvid TCP används för att mäta. Ur detta skulle ett mer generellt mätsystem kunna utvecklas. (Systemet kontrollerar dock inte routing.)

6 8. Intryck från IETF Bengt Gördén och Gunnar Lindberg bidrog med intryck från IETFen i Chicago. Ett budskap från plenarsessionerna kan sägas vara att Internet är tänkt som kommunikation "end to end". Firewalls och Proxies som slår sönder trafiken passar inte in i detta koncept och om brandväggar används bör de placeras i ändpunkterna. Bengt hade intresserat sig särskilt för multicast och mätningar av prestanda., och Gunnar hade bl a bevakat diskussioner avseende telefoni och IP. Intressanta diskussioner hade utspunnit sig bl a kring ämnen som resurshantering på datanät, prioritering av paket och s k Multi-Protocol Label Switching (MPLS). Att driva en fråga inom IETF utan ett tillräckligt starkt stöd är mycket svårt. Det har bland andra Gunnar Lindberg fått erfara sedan hans förslag beträffande "Anti SPAM requirements" fått ett relativt starkt men inte tillräckligt starkt stöd för consensus. Utvecklingen på marknaden med bl a nya versioner av sendmail har inte heller gått i den riktning som förordats i förslaget. 9. Övrigt Lars Rökaeus ställde en fråga om SUNETs X.500-katalog och vad som händer efter år Högskolorna förväntas gå över till att använda t ex LDAP-servrar och genom sin medverkan i projektet TISDAG försöker SUNET utveckla metoder för att hänvisa kataloguppslagningar till lokala kataloger vid högskolorna oavsett vilken teknik högskolorna använder för sina egna kataloguppgifter. Vid anteckningarna

7 Olle Thylander