SUNET styrelsesammanträde den 3 juni 1997

Transkript

1 Protokoll fört vid SUNET styrelsesammanträde den 3 juni 1997 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande Lennart Bergström Frans Lettenström Berner Lindström Kerstin Malmqvist Sigvard Nilsson Staffan Sarbäck Arne Sundström Sven Tafvelin Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Anmält förhinder: Barbro Thomas Per Wernheim 1. Godkännande av dagordning Styrelsen beslöt godkänna förslaget till dagordning.

2 2. Uppdrag att justera protokoll Till att justera protokollet från dagens sammanträde utsågs Kerstin Malmqvist. 3. Verksamhetsberättelsen Styrelsen gav synpunkter på förslaget till verksamhetsberättelse och uppdrog åt ordföranden att tillsammans med Hans Wallberg och Olle Thylander slutjustera dokumentet. Styrelsen påpekade bl a att det är viktigt hur statistik presenteras så att den inte misstolkas av den som inte är bekant med de mätmetoder som används och förutsättningarna för dem. Ansträngningar bör göras för att förbättra och förfina den statistik som samlas in och driftstatistik bör publiceras regelbundet och göras lätt tillgänglig. Bl a kan den statistik som publiceras av NORDUnet ge impulser. 4. Krav på rapportering enligt regleringsbrev I regleringsbrevet för 1997 finns under avsnittet om Högskoleverket vissa krav på rapportering avseende SUNETs verksamhet. Styrelsen såg inte några större svårigheter att leva upp till kraven men noterade att den punkt som gäller utvecklingen av antalet användare förutsätter att universitet och högskolor medverkar med underlag. SUNET kan räkna med sådan medverkan från högskolorna. 5. Ekonomisk rapport Sekreteraren lade fram en sammanställning över utfallet t o m maj 1997 och kommenterade förhållandet mellan utfall och budget. Av naturliga skäl är utfallet försumbart när det gäller de nya uppdragen, eftersom större kostnader för dessa uppkommer först när upphandlingarna slutförts och kontrakt tecknats, vilket beräknas ske till hösten. Styrelsen förklarade sig nöjd med redovisningen men önskade i kommande redovisningar också få en prognos och kommentarer till differenser dokumenterade. 6. Lägesrapporter avseende SUNETs upphandlingar Hans Wallberg kommenterade läget i de nya uppdragen:

3 a) Centrala museer, konstnärliga högskolor Fiberförbindelser har beställts av STOKAB och kommer att i de flesta fall att levereras under våren och sommaren. Undantag är museerna på Djurgården, som p g a brist på färdig kanalisation måste vänta till augusti-september, samt Livrustkammaren, som p g a ombyggnad av Stockholms slott beräknas kunna få sin förbindelse först runt jul. b) Folkbibliotek, länsbibliotek och länsmuseer Annonsmanus sändes för publicering till Official Journal den 17 april och anbudstiden utgår den 13 juni, varefter utvärdering vidtar. En dialog förs med kommunförbundet beträffande vilka villkor som till sist skall gälla för användningen av förbindelserna. Styrelsen uttryckte förståelse för att det finns stora skillnader mellan de olika kommunerna och att det mot denna bakgrund bör finnas en möjlighet att i vissa fall låta även skolbibliotek och kanske också inrättningar som inte är bibliotek (ex vis IT-centra och lokala studiecentra) utnyttja förbindelserna så länge bibliotekens användning inte blir lidande härigenom. Garantier mot missbruk måste byggas in i avtalen med kommunerna. c) Uppringd kommunikation för studerande Denna upphandling följer i stort sett samma tidsplan som biblioteksupphandlingen. d) Upphandling av en IP-tjänst för SUNET Intresseanmälningarna skulle vara inne den 26 maj. Eventuell selektering sker under juni månad varefter inbjudan att ge offert sänds ut tillsammans med detaljerad kravspecifikation. 7. Delegation av beslutsfattande till mindre grupp Styrelsen diskuterade möjligheten att utse en mindre grupp med befogenhet att fatta beslut i de öppna upphandlingarna under förutsättning att utvärderingsgruppen enhälligt stöder rekommendationen till beslut. Både när det gäller biblioteksupphandlingen och upphandlingen av uppringd kommunikation för studerande är det nämligen ett starkt önskemål att få ett snabbt beslut. Styrelsen förklarade sig dock villig att hålla ett extra sammanträde tidigt i september, och beslutet behöver därmed inte delegeras. Ledamöter som så önskar bör emellertid kunna deltaga per telefon. Om utvärderingen är klar relativt tidigt skall ett sådant möte hållas fredagen den 5

4 september kl 10, i annat fall äger extramötet rum fredagen den 12 september kl Rapporten från bbng-gruppen och styrelsens syn på val av strategi Hans Wallberg kommenterade rapporten fråm bbng-gruppen och konstaterade att rapporten f n inte ger någon klar rekommendation i frågan om val av teknik utan i stället lanserar en s k interimslösning. För sin egen del sade han sig inte vara nöjd med en "vänta och se-lösning". Majoriteten av styrelsens ledamöter uttryckte också obehag inför ett vänta och se-beslut. Teknik för högre hastigheter finns att tillgå. Det finns mängder av ATM-system. I Californien planerar man för Gigabit-nät. Turbulensen kring arbetet i utredningsgruppen kan också ha lett till att slutsatserna blivit onödigt försiktiga. SUNET måste leverera kapacitet och inte nödvändigtvis den ur alla synpunkter bästa lösningen. Ett frågetecken måste resas inför bbng-gruppens höga krav på redundans liksom för kostnadsberäkningarna och sättet att beräkna behovet av kapacitet enligt schabloner. Styrelsens slutsats blev att rapporten inte ger tillräckligt underlag för ett beslut. Och styrelsen vill fatta ett avgörande beslut senast den 1 november Bbng-gruppen bör därför uppmanas att rekommendera en teknisk lösning utan att snegla på kostnadsaspekterna, eftersom man endast vid en upphandling får veta det verkliga priset. Grundfrågan är att det finns två olika tekniker man kan välja, och styrelsen vill ta beslut om ett teknikval. Vi vill beställa ett TCP/IP-nät mellan svenska universitet och högskolor som är det bästa möjliga. Styrelsen diskuterade också i vad mån ett val av den ena eller andra tekniken binder oss för framtiden och riskerar att leda oss in i en återvändsgränd. De med tekniken mest förtrogna ledamöterna ansåg inte att så är fallet. Vi kommer säkert att få se kombinationer av de olika teknikerna, som kanske på sikt växer ihop. I sammanhanget bör man inte heller glömma "den sista biten", campus-näten som högskolorna själva kontrollerar och som i dag inte alltid håller tillräcklig kvalitet. Styrelsen önskade emellertid om möjligt också höra internationella experter uttala sig om de aktuella teknikerna och ge sin syn på deras utvecklingsmöjligheter inför ett definitivt beslut i höst. Det slutliga beslutet om teknikval skall då tas av styrelsen på basis av dessa expert-värderingar och sedan bbng-gruppen gett en ny rekommendation enligt ovan. I enlighet med denna grundhållning avvisade styrelsen också alla tankar på mer omfattande interims-lösningar. Enligt bbng-gruppen är behovet av åtgärder akut endast för ett par högskolor, och i dessa fall gav styrelsen Hans Wallberg bemyndigande att när så krävs beställa

5 parallella 2 Mbit/s-förbindelser som en tillfällig lösning. 9. Tid för nästa ordinarie möte Styrelsen beslöt att (efter behandlingen av utvärderingsgruppens rapport i september) boka två ordinarie sammanträden under hösten, nämligen onsdagen den 22 oktober 1997 kl samt torsdagen den 4 december 1997 kl NORDUnet Hans Wallberg informerade om att styrelsen för NORDUnet ställts inför valet att antingen börja betala för den USA-kapacitet NORDUnet faktiskt använder (70 Mbit/s över Tele 2:s 155 Mbit/s-förbindelse) eller gå tillbaka till de kontrakterade 50 Mbit/s. Att minska kapaciteten under behovet ansåg NORDUnet-styrelsen inte försvarbart utan valde att fortsätta med nuvarande kapacitet. Det ger för svensk del en extra kostnad om 2,4 MDDK innevarande budgetår. Island har förutom tidigare förbindelse till Stockholm skaffat sig en egen 2 Mbit/s-förbindelse till USA som man betalar för. Kapaciteten för internationell trafik har därmed fördubblats. Den mikrovågslänk som byggs mellan universiteten i Lund och Köpenhamn ändrar förutsättningarna för Danmarks NORDUnet-förbindelse. Trafiken på denna kommer att kunna utnyttja mikrovågslänken och 34 Mbit/s-förbindelsen Stockholm - Köpenhamn kan - till lägre kostnad för NORDU-net - ersättas med en 155 Mbit/s-förbindelse Stockholm - Lund. 11. Europa-förbindelserna NORDUnet har sedan början av maj 1997 en fungerande anslutning till det europeiska TEN 34-nätet, som högtidligen invigdes den 20 maj. Att projektet kunnat förverkligas får ses som ett stort framsteg för nätsamarbetet i Europa, men många är kritiska till den långa planeringstiden och formerna för upphandlingen med ett stort antal parter inblandade. Projektet är också helt beroende av stödet från EU, samtidigt som finansieringssituationen efter den 30 juni 1998 är osäker.

6 Olle Thylander rapporterade dock att det tycks finnas en stor medvetenhet om problemen hos berörda befattningshavare inom EUkommissionen och att en fortsatt EU-finansiering i någon form även efter den 30 juni 1998 inte verkar utesluten. 12. Diskussion om det europeiska skoldatanätet Styrelsen konstaterade att det europeiska skoldatanät som nu på svenskt initiativ har börjat ta form inte är ett fysiskt nät utan avser gemensam information och en gemensam informationsstruktur. För kommunikationen skall existerande kommunikationsvägar över Internet användas, vilket ställer de svenska skolornas tillgång till Internet i fokus. Att skolorna överlag inte har särskilt bra förbindelser (undantag finns) visas bl a av att många kommuner skulle vilja använda bibliotekens planerade 2 Mbit/s-förbindelser till att ansluta sina skolor. Det är heller inga små volymer det handlar om. Enbart antalet elever i gymnasie-skolan är 2-2,5 gånger större än antalet högskolestuderande. Styrelsen bedömer därför att en tillfredsställande lösning av skolornas behov av uppkoppling kräver ett infrastrukturtänkande av samma typ som högskolorna tillämpar för egen del och som nu också kommit till användning för att ansluta bibliotek och museer till Internet. Exempelvis skulle landets alla gymnasieskolor kunna anslutas i ett skolnät med möjlighet för gymnasierna att i sin tur ansluta ytterligare skolor i närområdet. Det torde finnas ca 300 gymnasieskolor i landet. Ur SUNETs och högskolornas synpunkt skulle det vara en stor fördel om det fanns en existerande infrastruktur på skolsidan. Vi kommer att få en dramatisk ökning av nätutnyttjandet framöver med starkt ökande inslag av bildanvändning och nya medier. Samarbetspartner för att hjälpa skolorna framåt kan gå att hitta. KK-stiftelsen tar vissa initiativ och ex vis Telia har visat ett aktivt intresse för skolorna. Men om SUNET skall engagera sig i frågan bör vi börja med vårt eget departement. Styrelsen beslöt uppdra åt ordföranden att tillsammans med sekreteraren och Hans Wallberg uppvakta skolministern och presentera SUNETs syn på behovet av åtgärder för att förbättra skolornas datakommunikation. 13. Brev till styrelsen från World Wide Link Styrelsen informerades om bakgrunden till skrivelsen från World Wide Link, som uppenbarligen använt sig av en fil från domänhanteringen på ett otillåtet sätt för att bygga upp ett eget företagsregister, Gateway to Sweden. Patrik Fältström har i en korrespondens med World Wide Link invänt mot detta.

7 Styrelsen uppdrog åt ordföranden att svara på skrivelsen från företaget och därvid göra klart att Patrik Fältström inte representerar SUNET men att styrelsen har samma bedömning som Patrik beträffande den otillåtna användningen och således instämmer i uppmaningen till företaget att ta bort all information i Gateway to Sweden som har sitt ursprung i SUNETs register. 14. Bestämmelserna om groddföretag Särskilda bestämmelser för groddföretag har prövats under en 2-årig försöksperiod och styrelsen hade nu att ta ställning till om bestämmelserna skall permanentas, försöksperioden förlängas eller försöket avbrytas. Då inte någonting framkommit som tyder på att bestämmelserna missbrukats och hittills endast Chalmers tekniska högskola använt sig av bestämmelserna beslöt styrelsen att samma bestämmelser skall gälla under perioden 1 juli juni Bestämmelserna innebär att varje universitet/högskola har rätt att under försöksperioden för en årlig avgift till SUNET om kr ge ett eller flera groddföretag i behov av stöd nätanslutning via högskolans SUNET-anslutning. Med groddföretag avses nyetablerade, små företag "med fötterna kvar" inom högskolan. Inget sådant företag får ha denna form av anslutning annat under en begränsad tid. Som längst får denna tid vara 3 år. Eftersom kunskapen om dessa företag finns lokalt ankommer det på den enskilda högskolan att avgöra vilka företag som är så små och nyetablerade att de bör få detta stöd. Högskolan avgör också vilka avgifter företagen skall betala till högskolan för att den ordnar deras SUNET-anslutning. 15. Förslag om medlemskap i ISOC-SE Styrelsen informerades om bakgrunden till att ett svenskt Chapter av Internet Society bildats och fick förslaget att SUNET, som redan är anslutet till den internationella organisationen Internet Society och en av dess "founding members" också som organisation bör vara medlem i den svenska grenen och aktivt stödja verksamheten. Styrelsen beslöt enligt förslaget. 16. Ledamotskap i den tekniska referensgruppen

8 Styrelsen hade fått en skrivelse från Björn Forselius beträffande den tekniska referensgruppens sammansättning och särskilt hans egen ställning mot bakgrund av att han bytt arbetsplats. Styrelsen ansåg att Björn Forselius bör fortsätta att representera mindre och medelstora högskolor i den tekniska referensgruppen även om han under hösten 1997 förlägger sin tjänstgöring till Karolinska institutet. Diskussionen om hur referensgruppen bör se ut mer generellt bör enligt styrelsen anstå till ett senare tillfälle. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Kerstin Malmqvist Anders Flodström