SUNETs Tekniska Referensgrupp

Transkript

1 SUNETs Tekniska Referensgrupp Preliminära MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidsson Jan Engvald Björn Forselius Roland Hedberg Sören Hollander Anders Hillbo Gunnar Lindberg Robert Olsson Håkan Rosenqvist Lars Rökaeus Johan Sandfeldt Närvarande suppleanter: - Övriga närvarande: Björn Eriksen Lennart Forsberg

2 Hans Wallberg Olle Thylander (sekreterare) Anmält förhinder: Anders Mattsson Jörgen Hansson 1. Dagordning Den utsända dagordningen godkändes med tillägg av en punkt avseende ändrad tid för nästa samarbete. 2. Anteckningarna från föregående sammanträde Anteckningarna från föregående möte godkändes. 3. SuNET next generation: redovisning av bbng-gruppens omarbetade förslag samt diskussion Jan Engvald och Johan Sandfeldt redovisade nya idéer frrån bbng-gruppens arbete jämfört med det förslag som lades fram våren De två alternativ som man då laborerade med - en routerlösning och en lösning baserad på switching - hade båda svagheter. I router-lösningen sätter routerprestanda gränser för användbarheten och den switch-baserade lösning man då tänkte sig visade sig svår att konfigurera på ett enkelt sätt. Nu tänker sig bbng en kombination, där man i 2 år använder nätet som ett routernät och sedan går över till switching i samma nät (när routerprestanda börjar bli en flaskhals) och använder det ytterligare ett par år. Bakom antagandet att routerprestanda kommer att vara otillräckliga ligger ett antagande att trafiken i SUNET kommer att fördubblas varje år såsom den hittills har dubblerats på årsbasis. Liksom i tidigare alternativ arbetar bbng även nu med höga krav på redundans i form av bl a backup-linjer med halva de ordinarie linjernas kapacitet och dubblerad utrustning. Regionerna spelar en fortsatt viktig roll eftersom mindre och medelstora högskolor även i det nya förslaget

3 ansluts via regioncentra. Som mest ansluts sex mindre högskolor till en huvudnod. Anslutningen till NORDUnet kräver särskilda överväganden eftersom den ackumulerade trafikökningen medför att NORDUnet en bit in på 2000-talet kan få ta emot trafikströmmar om sammanlagt flera Gigabit/s. Det föreslagna nätet gör det möjligt att förutom IP-tjänster även ansluta ATM. I sammanhanget nämndes att Internet 2 i USA är baserat på ett ATM-nät. Det är också möjligt att ansluta telefonväxlar. Tillgänglig statistik tyder dock på att det inte är mellan de svenska universiteten som merparten av universitetens telefontrafik går. Exempelvis svarar utlandssamtal för hälften av universitetets samtalskostnader i Lund. Den andra hälften består främst av lokalsamtal samt samtal till Stockholm. Multicasttrafik fungerar bra i ett routernät men kan bli ett problem i ett switchat nät där alla routers pratar med alla. bbng-gruppen hoppas emellertid att efter två år kunna använda sig av s k tag switching som kan ta hänsyn till den verkliga topologin i nätet. Konceptet finns redan och bör under de två åren kunna utvecklas ytterligare. Ett förslag att använda den inbyggda redundansen i SDH som alternativ till dubblerade linjer avvisades av bbng med motiveringen att redundans också beror på hur utrustning kan anslutas. SDH hjälper mot grävskopor men inte om det uppstår ett fel i en utrustning. Extra säkerhet kan man få genom filter. Gruppen konstaterar att det är möjligt att använda filter i SUNET-routrar men tar inte ställning till om det är lämpligt. Implementeringen blir arbetskrävande, bedömer man, och kommer att kräva insatser av personalen ute i regionerna. Detta kommer å andra sidan att vara kompetenshöjande. Ansvaret för driften vill man lägga centralt precis som nu. Referensgruppen ställde frågor om bl a möjligheter att spara in på linjer och utrustning och diskuterade hur en eventuell upphandling skulle kunna gå till. Även kostnadsfrågor berördes och enighet rådde om att utvecklingen på utrustningssidan är snabb och att valet av utrustning därför bör träffas sent (= först när beställda linjer levereras) eftersom det då kan finnas bättre och billigare utrustningsalternativ än vi nu känner till. Avslutningsvis uppmanades bbng-gruppen att arbeta vidare med sin slutrapport, som inte var klar vid tiden för sammanträdet, och Johan och Jan ombads medverka med den färdiga rapporten vid SUNETs styrelses kommande sammanträde den 22 oktober.

4 4. Tiden för nästa möte Ordföranden anmälde att tiden 20 november för nästa möte visat sig passa mindre bra. Referensgruppen beslöt att flytta detta sammanträde till måndagen den 1 december kl Läget i de pågående upphandlingarna Hans Wallberg redovisade med iakttagande av upphandlingssekretessen läget i de pågående upphandlingarna och konstaterade att - anslutningen av de centrala museerna i Stockholm är klar så när som på livrustkammaren - läget när det gäller upphandling av en IP-tjänst för SUNET är komplicerat och mycket återstår att reda ut - utvärderingen fördröjts när det gäller IP-tjänsten för bibliotek och vissa museer men att i detta fall flera leverantörer i princip uppfyller skallkraven. Det som vållar problem är de skilda modeller för prissättning som leverantörerna använt. Dessutom har leverantörerna haft svårt att redovisa täckning utanför Sverige. - Upphandlingen av en uppringd Internettjänst för studerande är den som har kommit längst. SUNET kommer att teckna avtal med en leverantör. Avtalet kommer att baseras på lokal- eller närsamtalstaxa och priset för studenten kommer att understiga 25 kr/månad. Leverantören kommer att kunna tillgodose också önskemål om ISDN. De flesta användare torde dock komma att välja modemanslutning med 33,6 kbit/s.leverantören utlovar användarstöd måndag-fredag kl I abonnemang ingår programvara för news, e-post och www samt en enkel manual. Det kommer att bli en synnerligen enkel administration, som helt sköts av leverantören. Högskolan blir ej inblandad i abonnemangsavtalet, som sluts mellan den studerande och leverantören. Avtalet får endast användas av studenter, inte av personal vid universitet och högskolor (i den mån de inte bedriver aktiva studier). SUNET kommer att sluta ett tvåårigt ramavtal med leverantören.tanken är dock att den student som beställer ett abonnemang på grundval av avtalet skall kunna ha kvar detta abonnemang under resten av studietiden. Leverans utlovas inom 1 vecka efter beställning och såväl e- postkonto som 10 Mbyte diskutrymme ingår.

5 Också kravet på IP-adresser ur nät och domänadresser som är unika för respektive högskola skall kunna uppfyllas.därmed kan IP-adresser användas för autenticering, om än en bristfällig sådan. Önskemålet om tillgång till loggfiler för spårbarhet uppfylls endast under vissa förutsättningar (polisanmälan krävs). Multicast-funktion finns inte idag men kommer under hösten. Priset kommer att vara låst under 36 månader och vite kommer att utgå om leverantören inte uppfyller sina åtaganden. Vid bristande tillgänglighet p g a trängsel lovar leverantören att bygga ut sin modempool (skall ske vid 70 % belastning). Referensgruppen förklarade sig nöjd med denna redovisning. 6. Problemen med sk spamming Gunnar Lindberg m fl har dragit igång en diskussion om vad som kan göras för att bekämpa SPAM. Genom sina aktiviteter kan "spammare" sabotera fungerande kommunikation, vilket är allvarligt. Ett exempel är att en mailserver vid Chalmers fick arbeta i 2 dygn för att expediera ett meddelande till adressater. Avsändarna av sådana meddelanden är givetvis medvetna om att deras beteende är otillåtet och de försöker därför (ofta framgångsrikt) dölja sin verkliga identitet genom att använda fiktiva avsändaradresser eller andra personers avsändaradresser. Detta ofog och utsändande av SPAM kan i viss mån bekämpas genom att man inför kontrollfunktioner i sendmail. Ett script som Scheck kan stoppa åtminstone nybörjarna bland spammarna. Företaget Bunyip m fl har infört begränsningar när det gäller att ta emot post från vissa domäner. Spammarna blir alltså genom sin aktivitet orsak till att det fria informationsflödet begränsas. Spammandet måste bekämpas internationellt. Diskussioner pågår på flera håll. Från Portugal har kommit ett förslag om samordning av åtgärder mot spammare inom Europa. Frågan är vad SUNET kan göra. Referensgruppen ansåg att SUNET bör ta tag i frågan och uppdrog åt Gunnar Lindberg att föra SUNETs talan i dessa frågor och följa vad som händer internationellt. Intresserade bör kunna få information genom en särskild distributionslista (som f n har beteckningen antispam@chalmers.se). 7. COAST

6 Med anledning av att COAST-projektet i sin ursprungliga form håller på att avslutas diskuterade referensgruppen olika tänkbara alternativ för en nysatsning. Bör man t ex försöka starta ett COAST 2 tillsammans med Telia? Inom COAST har sådana resonemang påbörjats. SUNET har markerat att planeringen måste drivas utan varje koppling till pågående upphandling av en IP-tjänst. Telia kan idag ATM och är mer intresserat av kopplingen IP/ATM än av ren ATM. Quality of Service har varit ett nyckelbegrepp i diskussionerna. QoS i IP-nät och kanske Tag Switching är intressant att studera ur ett SUNET-perspektiv. Telefoni över Internet är något som även Telia tittar på. Om SUNET vill gå vidare är det inte självklart att söka samarbete med Telia. En del utvecklingsarbete kan SUNET bedriva på egen hand. Inför fortsatt diskussion i bl a SUNETs styrelse är det därför viktigt att få fram projektidéer och dokumentera dem. Gunnar Lindberg åtog sig att skriva en projektplan och de referensgruppsledamöter som har idéer om vad som borde göras uppmanades att höra av sig till Gunnar. 8. NORDUnet Från NORDUnet-styrelsens sammanträde rapporterades att NORDUnet gjort en analys av sitt framtida behov av bandbredd. Inom Norden är flera uppgraderingar nära förestående. Till Danmark (Danmarks Tekniska Högskola i Lyngby) blir det 155 Mbit/s ganska snart tack vare mikrovågslänken till Barsebäck och ett bra pris på förbindelsen Stockhom - Barsebäck. Mikrovågslänken utnyttjas också av Lunds universitet och Tele2. Finlandsförbindelsen står därefter närmast i tur att uppgraderas, och sedan kommer Norge. Uppgraderingarna ställer större krav på NORDUnets utomnordiska förbindelser. Vad gäller TEN34 planeras en uppgradering från 22 till 34 Mbit/s i början av Framtiden för TEN34 efter den 1 juli 1998 är fortfarande svår att förutsäga, eftersom finansieringen via EG-kommissionen efter detta datum är ett frågetecken. Den kapacitet NORDUnet betalar för över Atlanten är numera 68 Mbit/s. SUNET disponerar emellertid ensam över 34 Mbit/s och den totala lasten kan vara Mbit/s. För närvarande pågår upphandling av en 155 Mbit/s-förbindelse som skall levereras i början av 1998, och priset

7 för den nya förbindelsen ser ut att bli bättre än det som NORDUnet nu betalar. Med den nya förbindelsen kommer NORDUnet att ha en egen router i USA och får därigenom möjlighet att delta i Internet 2-projektet. Uppgraderingen av framförallt de inomnordiska förbindelserna medför också att NORDUnets budget måste växa, från en omslutning om 70 MDK 1997 till ca 100 MDK år Tillväxten av trafikvolymen i Norden är så här långt större än beräknat, och NORDUnet-styrelsen ser som sin uppgift att tillhandahålla länderna den kapacitet de behöver. Detta ställer givetvis också krav på ökade ekonomiska resurser. 9 Interimslösningar för mindre och medelstora högskolor Hans Wallberg meddelade att SUNET beställt kompletterande 2 Mbit/s-förbindelser till Mitthögskolan respektive Högskolan i Karlskrona- Ronneby. 10. Vidareutveckling av programvaran för SUNETs faxserver Roland Hedberg informerade om nyheter som berör SUNETs faxserver. Programvaran har bytts ut mot en programvara som flera andra kör för att underlätta samarbete och erfarenhetsutbyte. Åtgärder har vidtagits för att stoppa SPAM, och begränsningar har införts vad gäller antalet mottagare av ett fax från en och samma avsändare. Dessa begränsningar är satta på försök och kan senare ändras efter t ex beslut i styrelsen. Den nya programvaran har en del möjligheter som hittills inte utnyttjas som t ex möjlighet att lägga in reklam på första sidan (vanligt i kommersiella tjänster), möjlighet att införa debitering och möjlighet till mottagning av TIFF-formatet. En mycket stor del av serverns kapacitet används för fax till Lunds universitet, där många användares adresser översätts till faxadresser. 11. Operatörssamarbete kring säkerhet Referensgruppen informerades om att ett antal operatörer på initiativ av Telecom Finland håller på att bygga upp ett enklare samarbete för incidentberedskap m m sedan försöken att samla operatörer och andra intressenter kring en svensk CERT med bas i ett projekt på KTH drabbats av flera bakslag. Samarbetet, kallat SOFI (Svenskt OperatörsForum för Internetsäkerhet), skall inte ses som ett konkurrerande projekt till CERTen utan är ett sätt att få något att hända inom de områden som operatörerna är mest intresserade av i väntan på att en CERT blir

8 verklighet. Det nya samarbetet baseras på utväxling av jourtelefonnummer, en gemensam abuse-distributionslista och en gemensam webserver med såväl öppen som sluten information. SUNET bör delta i samarbetet i huvudsak via den centrala driftgruppen på KTH.[1] ) Vid anteckningarna Olle Thylander [1)] Patrik Fältström har föreslagit en samordning mellan SUNETs anti-spam-initiativ, det som görs inom projektet SOFI (dvs operatörernas CERT/incidentberedskap-initiativ), samt arbetet (Don't Spew) inom IETF.