SUNETs Tekniska Referensgrupp

Transkript

1 SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidsson Jan Engvald Björn Forselius Roland Hedberg Sören Hollander Anders Hillbo Gunnar Lindberg Robert Olsson Håkan Rosenqvist Lars Rökaeus Johan Sandfeldt Närvarande suppleanter: - Övriga närvarande: Bengt Gördén Lennart Forsberg Hans Wallberg

2 Olle Thylander (sekreterare) Anmält förhinder: Jörgen Hansson 1. Dagordning Förslaget till dagordning godkändes. 2. Minnesanteckningar från den 27 januari Beslöts att ev ytterligare synpunkter på anteckningarna skall anmälas via mail inom en vecka, varefter dessa kan publiceras. 3. Information från styrelsens möten den 2 februari resp den 2 mars Styrelsen diskuterade vid mötet i februari bl a tillämpningen av avtalet med Telenordia om uppringd IP-tjänst för studenter och gav klartecken till upphandling av en likande tjänst för anställda vid universitet och högskolor. Vidare diskuterades årsredovisningen för SUNET och resultatet av enkäten till SUNETs användare. Styrelsen tog också beslut om en reviderad utvecklingsplan som kommer att vara ett viktigt underlag för utbildningsdepartementet i den fortsatta budgetprocessen. Frågor ställdes beträffande Internettjänsten för anställda och Hans Wallberg informerade om att anbud begärts in till senast den 7 maj Tanken är att sluta ett avropsavtal som kan användas av universitet och högskolor. Högskolan (inte olika institutioner) blir i avtalets mening beställare. Vid mötet den 2 mars utsågs John Andreassen vid Högskolan i Gävle/Sandviken, och Mats Larsson vid Mitthögskolan tillsuppleanter i den tekniska referensgruppen för resterande mandatperiod. Dessutom diskuterades uppgraderingen av SUNET. 4. Rapport från gruppen för upphandling av uppgradering av SUNET Hans Wallberg informerade om arbetet i gruppen som kommer att utmynna i ett förslag till kravspecifikation som kan föreläggas styrelsen vid en senare tidpunkt. Upphandlingen skall avse SDH-förbindelser och görs som en förhandlad upphandling med föregående annonsering. Leverantör som vill deltaga i upphandlingen skall ha anmält sitt intresse senast den 14 april, varefter ett urval görs.

3 Kravspecifikationen kommer att behandlas vid styrelsens möte den 30 mars. F n diskuteras kraven på redundans utifrån olika modeller för diversitet. Möjlighet att dela nätet mellan olika leverantörer kommer att finnas, och kraven på redundans blir lägre för Visby och Kiruna för att få ned den förväntade kostnaden. Målsättningen är att ett nytt nät skall kunna levereras före den 1 december 1998 utan krav på full redundans och före den 1 juni året därpå med full redundans. Jan Engvald påpekade att det i en av de modeller som diskuteras skulle kunna bli upp till 3 olika leverantörer genom indelningen i primärnät, sekundärnät och en förbindelse Uppsala-Stockholm. Referensgruppen diskuterade sättet att överlämna nätet till högskolorna (primärt kommer kapaciteten att överlämnas som ett fast ethernet) och konstaterade att man nu får avvakta den fortsatta upphandlingsprocessen. 5. Diverse statusrapporter Katalogtjänst Roland Hedberg noterade att Chalmers och Uppsala slutat köra X helt i linje med de signaler som gavs vid föregående sammanträde. Alternativ till X.500 diskuterades. LDAP-servrar från företag som Netscape och Microsoft kan vara bra och billiga alternativ men har nackdelen att högskolorna inte får tillgång till koden. Archie Archieservern i Luleå har nu ersatts med ftp-search. NORDUnet Förbindelsen till Finland har uppgraderats och består nu av två st 34 Mbit/s-linjer. Även 155 Mbit/s-linjen till Danmark har tagits i drift, medan Norge fortfarande upphandlar sin 155:a. Atlantförbindelsen med 155 Mbit/s har vissa problem eftersom leverantören TeleGlobe har svårt att hitta någon som är beredd att ta emot trafiken i USA (som liten operatör måste TeleGlobe betala för att få överlämna trafik till större operatörer). 6. En kvalitetsdiskussion baserad bl a på de tankar som förts fram av Gunnar Lindberg

4 Med utgångspunkt i en av Gunnar Lindberg påtalad händelse diskuterade referensgruppen krav på kvalitet och möjligheterna att övervaka förbindelserna i SUNET. Enighet rådde om att det är viktigt att veta var ett ansvar börjar och slutar och att en ansvarig som påverkas av en åtgärd alltid bör informeras om åtgärden. Att ha väl definierade avgränsningar och ansvarsområden är viktigt när snart det nya SUNET byggs upp, och bbng-gruppen anser att man i sitt förslag gjort sådana avgränsningar. Det bör finnas rutiner för att dokumentera händelser övervakning frikopplad från operativ drift. Bengt Gördén redogjorde för de prov SUNET-gruppen gjort med olika övervaknings-system. Övervakningen är viktig särskilt för NORDUnet, eftersom det är de internationella linjerna som oftast drabbas av avbrott och längre avbrott får viktiga ekonomiska konsekvenser. Ett fel som uppträder i kontakten med en dator någonstans i Internet är emellertid svåranalyserat eftersom det kan ha många orsaker och SUNET inte har full kontroll över vad som händer t ex inom en del av Internet i USA. Och det kan vara olämpligt att belasta routers (längs vägen) med ping/traceroute/snmp. En idé som diskuterades var att ha en maskin för analys av fel strategiskt placerad någonstans på andra sidan Atlanten. Diskussionen kunde inte slutföras vid mötet utan det beslöts att den skall fortsättas av de närmast intresserade med Bengt Gördén som moderator/sammankallande. Gruppens uppgift är att hitta en lämplig teknik för övervakning och system för att få information om vilka vägar trafiken tar. Det är en fördel om sådan information kan göras tillgänglig via ett webbgräns-snitt. Gruppen bör också fundera över vilka krav som ställs vid t ex multicasttrafik och om vi behöver kunna reservera bandbredd i vissa fall. En annan aspekt på kvalitetsbegreppet togs också upp och bedömdes mera vara en fråga för styrelsen. Den professionelle användaren som får problem med en applikation är inte särskilt intresserad av vilken väg trafiken tar men behöver kanske veta om felet beror på problem i nätet bortom SUNET, problem i SUNET, den egna högskolans förbindelse till SUNET, problem i högskolans eget nät eller problem med egen hårdvara eller mjukvara. Hur formuleras med en sådan utgångspunkt kvalitetskrav på SUNET? 7. Uppdatering vad gäller år 2000-problemet

5 Referensgruppen diskuterade år 2000-problemet bl a mot bakgrund av ett seminarium med de 2000-ansvariga vid universitet och högskolor, som efterfrågar information om SUNET. Bengt Gördén, som medverkade vid seminariet, informerade om vad som gäller för routers från Cisco (de flesta klarerade med undantag av AGS och andra GS-burkar) och DECs Gigaswitchar (klarerade). När det gäller Internet-protokollen finns en Draft från en arbetsgrupp inom IETF. Dokumentet går igenom protokollen men säger ingenting om implementeringen. I en del protokoll kan man välja mellan att ange datum med eller utan fyra siffror för årtal. Det är viktigt att man använder rätt version av DNS. Här behövs en genomgång, där Bengt Gördén fungerar som koordinator och tar hjälp av Lars Johan Liman. Även News har problem, som förmodas hanteras av den arbetsgrupp som ser över NNTP-protokollet överhuvudtaget. Som framkom redan vid föregående sammanträde har 2000-problem aktualiserats i diskussionerna om framtidens katalogtjänst. Annat som behöver kontrolleras är säkerhetssystem som Kerberos och TACACS, SUNETs fax-gateway, web-katalogen och ftp-arkivet. Det gäller att kunna säga att det vi ansvarar för har vi undersökt. I likhet med andra som försöker förutse 2000-problem har emellertid SUNET också problemet att vara beroende av andra för viktiga funktioner. I SUNETs fall gäller detta främst el-försörjningen och de förbindelser vi hyr av Telia respektive STOKAB. Hans Wallberg åtog sig att kontrollera med STOKAB. S k inbäddade system är ett svåröverblickbart område och problem kan uppstå med ex vis larm och kylning. En bra provkarta på 2000-problem får man i Anders Beckmans PM på Diskussionen avslutades med konstaterandet att referensgruppen i fortsättningen bör följa upp frågan med regelbundna avstämningar var sjätte månad - problemet bör således tas upp igen till hösten. 8. Övriga frågor En fråga ställdes om Telenordia vidtagit några åtgärder med anledning av önskemålet om att få tillgång till deras mailtjänst även när de

6 studerade använder sig av den egna högskolans nät. Ingenting nytt fanns att rapportera. 9. Tack till Björn Forselius Björn Forselius meddelade att detta var sista gången han medverkar i den tekniska referensgruppen som representant för mindre och medelstora högskolor. Björn avtackades därefter av ordföranden. Vid anteckningarna Olle Thylander