MINNESANTECKNINGAR. SUNETs Tekniska Referensgrupp. Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande)

Transkript

1 SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidsson Richard Cedergren (ersättare för Anders Mattsson) Jan Engvald Christer Holgersson Sören Hollander Bo Kleve Gunnar Lindberg Robert Olsson Håkan Rosenqvist Lars Rökaeus Johan Sandfeldt Närvarande suppleanter: Mats Larsson Övriga närvarande: Lennart Forsberg Bengt Gördén

2 Börje Josefsson Hans Wallberg Olle Thylander (sekreterare) Anmält förhinder: Jörgen Hansson Anders Hillbo 1. Dagordning Förslaget till dagordning godkändes, sedan ett par ytterligare frågor anmälts av Bo Kleve och Sven Arvidson. 2. Anteckningarna från föregående sammanträde Beslöts att kommentarer till anteckningarna från sammanträdet den 25 januari, som distribuerats alltför sent före sammanträdet, kan lämnas till och med veckan efter påsk. 3. Information från styrelsemötet den 1 februari 1999 Referensgruppen informerades om sammansättningen av den nya styrelsen och Högskoleverkets beslut att utse studentrepresentanter i styrelsen. Vid det första mötet den 1 februari diskuterade styrelsen bl a uppgraderingen, SUNETs årsredovisning samt budgetunderlag för perioden Dessutom diskuterades hur en teknisk referensgrupp bör vara organiserad (se nedan punkt 9). 4. Status för uppgraderingen av SUNET Bengt Gördén redogjorde för status för 155 Mbit/s-nätet med knappt en vecka kvar till den tidpunkt då Telias förbindelser inte längre finns som backup. Alla Banverkets linjer fungerar Gotlandsförbindelsen först sedan en dag tillbaka. I det senare fallet krävdes medverkan från både Telia och Banverket i felsökningen. Erfarenheterna av Banverket är annars mycket goda: Banverket har bra utrustning för felsökning och använder sig i högre grad än Telia av mjukvarukonfigurering, vilket gör att det går snabbt att ändra en given konfiguration. Några läroanstalter (t ex Uppsala universitet och SLU) testar fortfarande och har ännu ej tagit de nya förbindelserna i bruk för produktion. Det

3 framkom att det finns ett önskemål om att kunna testa under längre tid utan den deadline som nu finns. Efter diskussion enades referensgruppen om att skulle vara av stort värde att ha tillgång till en testmiljö där testerna kan fortsätta även efter övergången till det nya 155 Mbit/s-nätet. Hans Wallberg sade sig vilja verka för att få till stånd en testmiljö, och referensgruppen uppdrog åt en grupp bestående av Christer Holgersson, Bengt Gördén, Johan Sandfeldt och Hans Wallberg att föreslå den utrustning som bör finnas för att kunna göra realistiska tester. Högskolorna i Stockholmsområdet kommer att gå över till det nya SUNET något senare, men då dessa inte är beroende av de Teliaförbindelser som avvecklas är detta inte kritiskt. SUNETs ökade bandbredd skulle kunna bli ett problem för NORDUnet, trodde Gunnar Lindberg. Hans Wallberg förklarade att NORDUnet inte har synpunkter på hur man löser trafiken inom ett land och när det gäller trafiken mellan länderna och utom Norden har ambitionen att bygga ut förbindelserna i takt med trafikökningen. Samtidigt som man kan konstatera att det nya nätet kan tas i bruk och fungerar måste man enligt referensgruppen göra reservationen att det sker med en ganska îråî modell och att en översyn av konfigurationen behövs. I detta sammanhang blir testmiljön viktig. En viktig fråga är också vad som överlämnats. Överenskomna leveransprov avser delar av det nya nätet förbindelser för sig och utrustningen för sig. Dessutom svarar KTHNOC för det viktiga arbetet att konfigurera nätet och få utrustningen att fungera tillsammans med de nya förbindelserna. Som underlag för de tester som kommer att göras och för kommande upphandlingar bör vi ha väl dokumenterade och goda kunskaper om det som nu levererats och vilka prestanda vi får med den îråaî modellen. Särskilt viktigt blir detta efter den 31 maj, då Banverket skall ha fullföljt leveransen med dubblerade förbindelser (skilda kabelvägar) till alla läroanstalter (undantaget Gotland och IRF). Diskussionen visade att SDH som teknik inte är särskilt lätt att förstå och att skillnader mellan den amerikanska standarden SONET och SDH kan vara betydelsefulla liksom leverantörernas sätt att implementera SDH. Det finns ett önskemål om en utbildning i SDH för teknikerna vid högskolorna. Bengt Gördén föreslog en utbildning bestående av först en teoretisk del, som kan ges för många och som sedan, för vissa, kan följas upp med praktiska övningar. Bengt åtog sig att kontakta ett företag i Helsingborg med kompetens inom området. Den teoretiska delen av utbildningen

4 skulle kunna förläggas till den 28 april som av många redan bokats in som utbildningsdag. En intressant fråga är också hur routrarna från Cisco reagerar på SDH. Utbildningen i SDH bör därför kompletteras med en Cisco-utbildning. Inför den finns det anledning att fundera över vad vi vill ha bättre utrett från Ciscos sida som ett led i förståelsen av den lösning SUNET nu tar i bruk. Tack till Bengt Gördén och KTHNOC Bo Kleve framförde ett stort tack till Bengt Gördén och KTHNOC för det arbete som lagts ned för att underlätta för läroanstalterna att ta det nya nätet i bruk. Tack vare detta arbete har det varit mycket enkelt att genomföra en smidig övergång till 155 Mbit/s-nätet. Multicast Multicast har inte fungerat perfekt i det gamla nätet och med multicast i det nya nätet kan det uppstå nya typer av problem. Christer Holgersson ansåg att det är ett rimligt krav att det som fungerat tidigare i det gamla nätet också skall fungera i det nya. Han gav också rådet att inte ändra i onödan utan behålla det som man satt upp tidigare. Inom det s k core-sunet (Sthlm-Göteborg-Malmö-Sundsvall) fungerar multicast rätt bra, framhöll Börje Josefsson. Problem kan uppkomma när multicast skall konfigureras från en högskola. Ett annat viktigt problem är att SUNET skall vara färdigt att skicka multicast till en annan operatör. NORDUnet har problem med Teleglobe som inte lyckats leverera fungerande multicast varför NORDUnet nu undersöker andra lösningar för att få tillgång till multicast. Experiment med PIM och MSDP bör kunna utföras i labbmiljö för att klara ut vad som är möjligt eller inte i det nya nätet. PIM skall enligt nuvarande Cisco-policy inte användas utanför lokala nät. Ett tillfälle att få mer information om multicast och om Ciscos rekommendationer blir morgondagens seminarium med Dino Farinacci. Mats Larsson aktualiserade en policy-fråga och undrade om det finns något hinder för en högskola att distribuera multicast-sändningar vidare till företag och andra organisationer som man har anslutit till sitt lokala nät. Något sådant hinder finns inte lika litet som det finns något hinder att vidaredistribuera News, klargjordes det.

5 5. SNMP-access Gunnar Lindberg hade påtalat att varje ansluten högskola borde ha möjlighet till övervakning genom SNMP-access till sina accessroutrar. Genom att access-listor ändrats har detta inte alltid varit möjligt men Bengt Gördén slog fast att avsikten är att högskolorna skall ha SNMPaccess enligt det förslag som Gunnar Lindberg gett i sitt meddelande av den 17 mars ) Varje ansluten högskola skall ha SNMP-access till sina "access". 2) Varje ansluten högskola skall ha SNMP-access till sina "core". 3) SNMP-access skall kunna kontrolleras genom "community=public" och access-lista för godkända IP-subnät. Högskolan tillhandahåller ett mindre antal sådana godkända subnät som läggs in i "deras" "access" och/eller "core". Börje Josefsson föreslog dessutom att man från ett ställe bör ha access till samtliga routers och där ha till uppgift att samla statistik och presentera denna grafiskt. 6. Mätningar av tillgänglighet och kvalitet Börje Josefsson rapporterade planer och utveckling när det gäller stat.sunet.se och om det som hänt på bibliotekssidan. Tanken är att snart komma igång med mätningar också på nya SUNET och utveckla Bengts idéer om throughput-mätningar och multicast availability. Referensgruppen diskuterade hur sättet att mäta tillgänglighet kan förbättras så att både paketförlusten och avbrottstiden mäts samt hur tillgänglighetsmätningarna kan kompletteras med mätningar av prestanda. En ambition är att vid lämplig tid på dygnet (kl 6 på morgonen när trafiken är som lägst) vara så elak mot nätet som möjligt. En grupp utsågs att organisera dessa îdestruktivaî tester. I gruppen ingår förutom Börje Josefsson Christer Holgersson, Jan Engvald och Robert Olsson. 7. Regeldokument för SUNET

6 Olle Thylander redogjorde för det förslag till regeldokument som styrelsen kommer att diskutera och eventuellt fatta beslut om vid sitt möte den 30 mars. Referensgruppen ansåg det otillfredsställande att dokumentet först tätt inpå sammanträdet funnits tillgängligt för referensgruppens ledamöter, eftersom det därigenom inte varit möjligt för ledamöterna att förankra sina åsikter om dokumentet vid den egna högskolan. Frågor ställdes i synnerhet på avsnittet om avgifter för externa organisationer. Dessa avgifter får enligt referensgruppen inte sättas så att SUNET utsätter kommersiella operatörer för osund konkurrens och bör också upplevas som rimliga i förhållande till de bidrag läroanstalterna själva lämnar till SUNETs budget. Tabellen med avgifter bör kompletteras med en kolumn för organisationer med fler än 1000 anställda, varigenom markeras att avgifterna för en extern organisation inte kan tillämpas på en högskola som har betydligt fler användare än de nu anslutna externa organisationerna. Det avsnitt som handlar om möjligheten att ansluta sig till flera av SUNET angivna anslutningspunkter kritiserades starkt och referensgruppen anser att det inte finns något skäl att ge någon rabatt vid ytterligare anslutningar. I stället bör man se det som om varje ny organisationsdel som ansluts till en ny punkt är en ny förbindelse som skall betalas som för anslutning av en ny organisation. Diskussion uppstod också om vad för slags trafik en organisation med flera anslutningar har rätt att använda SUNET för. Det klargjordes att SUNET inte har några restriktioner som förbjuder en ansluten organisation att använda SUNET för intern kommunikation och att detta inte är att betrakta som îtransitî. 8. Ytterligare frågor Projektkatalog Bo Kleve föreslog att det utvecklingsarbete som görs vid många högskolor (pingkanon, kontohanteringssystem, mail etc) presenteras mer systematiskt på en typ av anslagstavla. Bo Kleve fick i uppdrag att sätta upp en sådan och därefter meddela referensgruppen. Net login Sven Arvidson informerade om att Uppsala universitet ordnar ett möte om Net login.

7 Referensgruppens ledamöter är välkomna att medverka vid mötet, som preliminärt äger rum den 18 maj i Uppsala. Web-mail Börje Josefsson meddelade på en fråga om detta att Luleå p g a resursbrist inte har arbetat vidare med web-mail sedan senast. SUNET och år 2000 Ingenting nytt fanns att rapportera på denna punkt. Projekt i verksamhetsplanen utöver videokonferenser Bland de projekt som nämns i SUNETs verksamhetsplan har hittills en utveckling av Internetbaserad videokonferensteknik tilldragit sig det största intresset. IP-telefoni och möjligheten att använda SUNET för telefoni är emellertid mycket intressant för de flesta läroanstalter och en tänkbar huvudaktör i ett IP-telefoniprojekt är Lunds universitet, som en längre tid intresserat sig för området och som hittat konsulter med kompetens inom såväl telefoni som datakommunikation. 9. Ny organisation av den tekniska referensgruppen Olle Thylander redogjorde för det förslag till ny organisation av den tekniska referensgruppen som tagits fram av en arbetsgrupp med ledning av styrelsens diskussion vid föregående sammanträde. Gruppen föreslår en mindre referensgrupp än tidigare med klar inriktning mot tekniska frågor snarare än policyfrågor. Gruppen skall hålla sig väl informerad om driftläget på SUNET. En av medlemmarna skall utses av KTHNOC, de övriga av SUNETs styrelse. Som ordförande föreslås en av de ordinarie styrelse-ledamöterna fungera varigenom återföringen till styrelsen garanteras. Referensgruppen skall föreslå utredningar, pilotstudier och försöksverksamhet som, om de vinner stöd i styrelsen och kan finansieras, också kommer att kunna engagera fler personer än de som ingår i den egentliga referensgruppen. Som komplement och ett viktigt komplement till referensgruppen föreslår arbetsgruppen att återkommande tekniska forum skall anordnas kring aktuella tekniska frågor. Till varje tekniskt forum skall samtliga SUNET-anslutna organisationer inbjudas och ett forum varje år skall dessutom vara öppet även för andra organisationer och kommer att påminna om de konferenser SHPCnet anordnat.

8 SUNETs styrelse kan när den så önskar ta initiativ till ett tekniskt forum, men för att garantera ett minimum av verksamhet med koppling till de frågor som den tekniska referensgruppen prioriterar blir det en uppgift för SUNETs tekniska referensgrupp att vid minst två tillfällen varje år arrangera tekniska forum. Från referensgruppen påpekades att organisationsförslaget inte anger någon ersättning för den nuvarande referensgruppens funktion som bedömare i frågor av policykaraktär som t ex reglerna för anslutning av externa organisationer. En tänkbar lösning på detta är att viktigare policyförslag skickas på remiss till universitet och högskolor innan styrelsen fattar beslut. 10. Nästa möte Ÿven om styrelsen vid sitt möte den 30 mars kommer att besluta om en ny referensgruppsorganisation kan denna sannolikt inte träda ikraft förrän den 1 juli Den nuvarande referensgruppen bör därför räkna med att kallas till ett sista sammanträde som planerat den 27 maj Vid anteckningarna Olle Thylander