SUNETs styrelsesammanträde den 27 september 2000

Transkript

1 Protokoll fört vid SUNETs styrelsesammanträde den 27 september 2000 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande t o m punkt 9 Lennart Bergström Anne Ehrenholm Lars-Elve Larsson Berner Lindström Kjell Nilsson Kerstin Malmqvist Magnus Mårtensson Staffan Sarbäck, ordförande fr o m punkt 10 Arne Sundström Sven Tafvelin Barbro Thomas Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare 1. Fastställande av dagordning Styrelsen beslöt godkänna dagordningen med tillägg av punkter rörande TPB och INET 2001 under övriga frågor. Vidare slogs punkterna om SUNET next generation ihop med rapporteringen från konferensen den 25 september. 2. Uppdrag att justera protokoll

2 Anne Ehrenholm utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde. 3. Läget vad gäller SUNETs hemvist Styrelsen fick en redogörelse för de kontakter som under sommaren tagits av och med organisationskommittén för ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering. Styrelsen såg positivt på förslaget att SUNET skall ingå i Vetenskapsrådets organisation. Samtidigt ansåg styrelsen att det är viktigt att SUNETs roll i den nya omgivningen dokumenteras på ett bra sätt med tillgodoseende av kraven på en egen styrelse för SUNET som ger universitet och högskolor ett avgörande inflytande över verksamheten. Styrelsen bör utses av regeringen på samma sätt som regeringen utser styrelsen för Miljö- och rymdforskningsinstitutet inom myndigheten FRN. Ett förslag med denna innebörd och med ett färdigt förslag till instruktion bör överlämnas till Utbildningsdepartementet. Styrelsen uppdrog sekreteraren och Hans Wallberg att utforma ett sådant förslag med hjälp av en referensgrupp bestående av Staffan Sarbäck, Sven Tafvelin och Kerstin Malmqvist samt att kommunicera förslaget till hela styrelsen för kommentarer via e-post. 4. SUNETs ekonomi Sekreteraren redogjorde för bakgrunden till indragningarna av medel under sommaren och visade hur detta i ett längre perspektiv påverkar SUNETs ekonomi. SUNET upplever just nu stora svängningar i finansieringen över statsbudgeten med först en ökning med 50 Mkr år 2001 följd av - om ingenting nytt inträffar - en minskning med 90 Mkr år I ljuset av detta diskuterade styrelsen vilka möjligheter det finns att skaffa sig större kontroll över kostnaderna för förbindelserna genom användning av s k svart fiber och långtidskontrakt. Tekniskt är detta den väg SUNET bör gå och ekonomiskt är det en fördel att kunna utnyttja finansieringspuckeln 2001 för att sänka de reguljära driftkostnaderna kommande år. 5. SUNET next generation och planerna på ett forskningsnät Hans Wallberg informerade om läget när det gäller möjligheterna att köpa svart fiber. Redan nästa år kommer Svenska kraftnät att kunna leverera fiberförbindelser till samtliga högskoleorter och man har redan innan förhandlingar tagits upp angett ett intressant pris. En övergång till ny teknik med IP över fiber och våglängdsmultiplexering är dock inte gratis. För att kunna använda den krävs investeringar i ny och ofta mycket kostnadskrävande utrustning. Men när tekniken väl är på plats finns stora fördelar. Bl a kan våglängder ställas till förfogande för forskning.

3 Sven Tafvelin knöt an till forskningens behov och det möte med inbjudna forskare som ägt rum tidigare i veckan. Bakgrunden var ett initiativ av SUNETs nya utvecklingsgrupp som bjudit in Utbildningsdepartementets sakkunnige David Samuelsson till ett av sina möten och presenterat idéer om såväl förstärkning av produktionsnätet som ett särskilt forskningsnät för honom. Samtidigt lades fram ett förslag om ett forskningsprogram för nätrelaterad forskning så att denna forskning får ett lyft. Dessa tankar var då helt nya för David Samuelsson, som dock inte var avvisande till idén utan tvärtom uppmanade SUNET att återkomma med ett mer konkret förslag, förankrat i SUNETs styrelse. Forskarnas synpunkter För att kunna vidareutveckla idén och få respons från forskarsamhället sammankallades med kort varsel ett möte med kända forskare inom det aktuella området. Forskarna fick i stort sett samma information som tidigare David Samuelsson (tankar om två parallella nät, cyklisk finansiering och ett nationellt program samt samverkan med Internet2, NORDUNET 2 och EU). Tekniskt innebar utvecklingsgruppens förslag att man skulle ha 2 fiberpar mellan högskoleorterna, varav det ena skulle användas för ett pilot och experimentnät, och en topologi med ringar. Det hela skulle vara färdigbyggt i slutet av 2001 men delar av projektet bör ha avkastat resultat tidigare så att de kan visas upp i samband med att Sverige är ordförandeland i EU. Vid tolkningen av responsen från forskarmötet bör man vara medveten om att olika typer av forskning har olika krav och att all relevant forskning inte var representerad vid mötet. Bl a saknades laserforskarna och en dominant som Ericsson saknades bland företagen. De som deltog visade sig ofta vara väl så intresserade av att studera produktionsnätet under drift som att ha tillgång till ett experiment- och pilotnät. En slutsats är att vi förmodligen inte behöver bygga ett separat experimentnät annat än på vissa delsträckor. Däremot välkomnades varmt idén om ett nationellt program och man betonade betydelsen av mänskliga nätverk. Ett samarbete kan då växa fram som ger gemensam tillgång till en verktygslåda som kan vara olika slags utrustning och förbindelser men också programvara av olika slag. Forskargruppen gav därmed sitt stöd till planerna att gå vidare med utveckling och genomförande av idéerna, förutsatt att SUNETs styrelse ger grönt ljus och kan stå bakom ansatsen. Diskussion Utgångspunkten för SUNETs engagemang i ett nationellt program måste vara infrastrukturen. I det paket som utvecklingsgruppen kommit med valde styrelsen att diskutera det uppdelat på komponenterna - produktionsnät -experiment- och pilotnät -nätforskning (som i sin tur kan uppdelas i nätnära forskning och nätbaserade applikationer).

4 Under alla omständigheter måste SUNETs produktionsnät uppgraderas och behävs det ett särskilt forskningsnät och/eller särskild service åt forskare som forskar kring produktionsnästet så är också detta SUNETs bord. Om detta rådde full enighet, medan den föreslagna satsningen på ett nationellt program väckte flera frågor. SUNET bör dock kunna föra fram förslaget om ett program eftersom erfarenheterna från SGN visar att det måste finnas aktiviteter kring ett pilot- och experimentnät för att ett sådant skall ge full utdelning och eftersom SUNET sedan en längre tid sett behovet av mer kompetensutveckling och mer nätnära forskning. Intresset för en förstärkt Internetkompetens och IT-utbildning har också avkastat ett visst resultat genom satsningen på ett IT-universitet i Kista, vars styrelse nu är utsedd. Om det blir ett nationellt program är det inte säkert att detta bör administreras av SUNET. I synnerhet applikationsdelen kanske andra aktörer vill ta hand om. Det kan därför vara viktigt att ta kontakt med den nye generalsekreteraren i Vetenskapsrådet i denna fråga. Beslut Med dessa nyanseringar och rekommendationer gav styrelsen utvecklingsgruppen mandat att gå vidare med planeringen och att skriva till utbildningsdepartementet sedan kontakt med intresserade forskare nu etablerats. En sådan skrivelse kan undertecknas På styrelsens uppdrag. 6. FTP-arkivet Hans Wallberg informerade om läget för FTP-arkivet. SUNET har lyckats utverka att utrustningen får stå kvar några veckor på SLU, samtidigt som IT-stöd vid Uppsala universitet har tagit över driften. Ett avtal om detta kommer att tecknas med universitetet och studeras nu av förvaltningsdirektionen. Fiber har beställts, men leveransen har fördröjts av att kulturlämningar påträffats på vägen till universitetet, och ändutrustning är inköpt. Lars Elve Larsson åtog sig att verka för eventuella resterande hinder snabbt avlägsnas så att fibern kan levereras och tas i bruk och utrustningen flyttas till Uppsala universitet. 7. Samordning av incidenthantering Styrelsen fick en beskrivning av den process och de överväganden som lett fram till att SUNET på rekommendation av utvärderingsgruppen beslutat att anlita IT-stöd i Uppsala också för uppgiften att samordna incidenthanteringen inom SUNET.

5 8. Uppringd Internet-anslutning för anställda Styrelsen konstaterade efter föredragning av Hans Wallberg att det inte går att förlänga avtalet med Telenordia utan att göra en ny upphandling. Vid en ny upphandling kan en ny leverantör komma att utses med vissa övergångsproblem som följd för de högskolor är stora nyttjare av existerande avtal, men något alternativ till ny upphandling finns inte. Styrelsen konstaterade vidare att om inte SUNET gör en ny upphandling måste de enskilda högskolorna gå ut i upphandlingar för att lösa sina problem. En gemensam upphandling är då att föredra. Styrelsen uppdrar därför åt Hans Wallberg att initiera en ny upphandling. 9. Remiss avseende drift av Internet i Sverige Styrelsen beslöt att avge yttrande enligt utsänt förslag över Post- och Telestyrelsens rapport Drift av Internet i Sverige oberoende av funktioner utomlands. 10. Rapport från TREFpunkt i Visby Kerstin Malmqvist rapporterade från TREFpunkt-konferensen i Visby som samlat ca 80 deltagare. Denna typ av konferenser tycks nu ha funnit sin form, även om naturligtvis en del detaljer kan bli bättre - mer diskussion och aktivare deltagare även i plenisessionerna är ett önskemål. 11. SUNET Forum Styrelsen diskuterade innehållet i SUNET Forum, som kommer att arrangeras någonstans i stockholmstrakten den 4-5 april Ett önskemål är att sätta in SUNET och högskolornas användning av nätet i ett större perspektiv genom t ex internationella jämförelser och exempel från andra länder eller genom att se på nätanvändningen ur ett större forsknings- och utbildningsperspektiv. Internationellt aktiva personer med överblick som t ex Hans Peter Axman eller talarna vid NORDUnetkonferensen i Helsingfors skulle kunna bjudas in för att ge det internationella perspektivet och förmodligen går det att hitta en intresserad rektor eller prorektor som kan ge det större högskoleperspektivet. Målgruppen är som vanligt användare definierat som representanter för användarorganisationer - alltså inte slutanvändare. Också Högskolans tredje uppgift kan vara ett tema mot bakgrund av att SUNET och den kompetens som finns inom Högskolan ofta är en viktig faktor när ny infrastruktur byggs upp regionalt och lokalt.

6 Distansutbildning är en fråga som intresserar såväl Högskolan som kommuner runtom i landet. Ny infrastruktur i form av bredbandssatsningar kan på sikt ändra förutsättningarna för distansutbildning. Internetstrategi och policy kan vara ett tema - bl a är policyfrågor som Internets öppenhet är värda att diskutera när marknadens bredbandssatsningar nu ibland tenderar att låsa användarna till att främst använda det egna företagets tjänsteutbud. Om allt går som vi hoppas kommer det i april också att finnas mycket att säga om nästa generations SUNET, samtidigt som EUs program eeurope då bör ha tagit fart. Att de enskilda högskolorna uppgraderar sina campusnät är viktigt i detta sammanhang och här bedriver en arbetsgrupp inom den tekniska referensgruppen ett arbete som bör kunna redovisas vid SUNET Forum. Med dessa idéer och och rekommendationer gav styrelsen klartecken till att gå vidare med planeringen. Enskilda styrelseledamöter åtog sig också att kontakta intressanta personer och förhöra sig om deras möjligheter att medverka. 12. Internationell rapportering m m Styrelsen fick korta rapporter om den senaste utvecklingen inom NORDUnet, TERENA och den tekniska referensgruppens arbete. 13. Rapport från nätmötesprojektet En statusrapport gavs vid TREFpunkt i Visby och finns tillgänglig på nätet. 14. Frågor för nästa möte Vid nästa möte den 9 november 2000 bör bl a diskussionen om nästa generation av SUNETs nät fortsätta liksom diskussionen om ett forskningsnät. På båda dessa punkter bör det då ha hänt en del, och detsamma gäller SUNETs övergång till Vetenskapsrådet. Styrelsen bör då också få ett förslag till verksamhetsplan och budget för år Vid protokollet Olle Thylander Justeras:

7 Anne Ehrenholm Anders Flodström Staffan Sarbäck