Protokoll fört vid. SUNET styrelsesammanträde den 4 juni 1996

Transkript

1 Protokoll fört vid SUNET styrelsesammanträde den 4 juni 1996 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande Lennart Bergström Berner Lindström Kerstin Malmqvist Staffan Sarbäck Arne Sundström Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Per Eriksson (endast punkt 15) Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Anmält förhinder: Sigvard Nilsson. 1. Godkännande av dagordning Föreslagen dagordning godkändes med tillägg av en punkt avseende delfinansiering av DESIRE-projektet, en punkt avseende utseende av ny representant för Göteborgs universitet i den tekniska referensgruppen samt informationspunkter avseende ett NUTEK-möte respektive TERENA. Per Erikssons presentation av regionsatsningen i Blekinge lades sist på dagordningen. 2. Justeringsman Till att justera protokoll från dagens sammanträde utsågs Per Wernheim.

2 3. Protokoll från föregående möte Ordföranden gav ledamöterna tillfälle till kommentarer med anledning av protokollet, som därefter lades till handlingarna. 4. Information om KK-stiftelsens regionsatsning Styrelsen informerades om innebörden av det avtal som slutits mellan SUNET och stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling om medverkan från SUNETs sida i det regionprojekt som stiftelsen initierat. Förutom att SUNET hjälper till med samordning och rådgivning medverkar SUNET bl a när det gäller att organisera och genomföra den nätverksutbildning som på initiativ av Karolinska institutet, KTH och Stockholms universitet genomförs med en första utbildningsomgång från juni Ordföranden bad ledamöterna kommentera regionsamordningsprojektet utifrån läget i den egna regionen och noterade för egen del att man i Linköping ser med entusiasm på uppgiften men (än så länge) saknar en för ändamålet lämpad organisation. Sven Tafvelin ansåg att man i Göteborg har en "hyfsad beredskap" och såg SUNETs engagemang som en naturlig fortsättning på aktiviteterna i det nätverk som Chalmers redan byggt upp i egenskap av ansvarig för den västra SUNET-regionen. Även Arne Sundström kände sig väl förberedd i kraft av att det i Lund finns en datacentral som i likhet med Chalmers har ett etablerat nätverk i den egna SUNET-regionen. Kompetensen räcker till både för SUNET och KK-stiftelsens projekt även om man skulle önska sig en större volym på kompetensen. I Lund ordnas regelbundet träffar för SUNET-regionen. Dessutom arbetar Lunds universitet redan sedan en tid tillbaka med projekt i samverkan med näringslivet och regionala myndigheter (IT-Skåne) och universitetet har en särskild enhet för näringslivssamverkan. Per Wernheim menade att KK-stiftelsens projekt blivit ett incitament att starta regional samverkan i Stockholm. Finansieringen har därvid mindre betydelse än insikten om vad som står att vinna med ett samarbete med samhället i vid mening och den inspiration som projekt i andra regioner har givit. Den nya nätverksutbildningen är ett exempel på att högskolorna i Stockholmsregionen har börjat aktivera sig. Kerstin Malmqvist rapporterade att Halmstad satsat stort på breddutbildning i sin region (och därför inte kan använda den halva miljon man får till att förstärka sin personal för nätverksdrift). Berner Lindström instämde i den bild Sven Tafvelin givit av läget i Göteborg. Han framhöll dessutom att det finns många aktörer som är ute

3 efter de medel som anslagits för projektet, vilket lett till ibland besvärliga diskussioner. Staffan Sarbäck berättade att samverkan i Norrbotten rullar på bra som framgått av bl a Björn Hagvalls presentation vid Sunet Forum. Nu håller det på att bildas ett bolag för samverkan med stöd av samtliga kommuner i Norrbotten och en ansökan om finansiellt stöd kommer att skickas till EGs strukturfond. Lennart Bergstöm framhöll att Mitthögskolans uppgift kompliceras av att man har att arbeta mot två län och att bilden när det gäller det regionala samarbetet i övrigt präglas av en viss förvirring. KK-stiftelsens satsning kommer därför i rätt tid och högskolan har börjat ta sig an uppgiften. Hans Wallberg rapporterade att regionalt samarbete för Umeås del inte är en ny aktivitet utan man har odlat detta sedan länge. En IT-strategi för Västerbotten har formulerats med Umeå universitet som pådrivande. I likhet med flera andra universitet/högskolor skickar universitetet en person till nätverksutbildningen på KTH och anser att det är en angelägen satsning. I detta sammanhang förtjänar framhållas att Chalmers i sitt ordinarie kursutbud också ordnar utbildning liknande den som nu startats i Stockholm. Ordföranden summerade intrycken med konstaterandet att vi är överens om att SUNET bör ta på sig den regionala roll som förutsätts i avtalet med KK-stiftelsen. När det gäller regionala lösningar skulle dessa underlättas väsentligt om det funnes kontaktpunkter för utbyte av trafik mellan olika operatörers nät ute i regionerna. Hans Wallberg har fört diskussioner med KK-stiftelsen om möjligheterna att etablera sådana kontaktpunkter med stöd från stiftelsen till de mindre och medelstora högskolorna och informerade styrelsen om dessa diskussioner. Stiftelsen har beslutat satsa hela 200 Mkr för att åstadkomma en sådan systemförändring och de mindre och medelstora högskolorna kommer att kunna söka medel ur denna pott. Till det som diskuterats hör också en förändrad organisation av den nationella trafikutväxlingspunkten (D-GIXen) i Stockholm. 5. IT-propositionen och regeringens planer för SUNET. Styrelsen fick information om bl a kontakter med utbildningsdepartementet med anledning av förslagen i IT-propositionen om anslutning av bibliotek till Internet via SUNET.

4 Styrelsen konstaterade att ett uppdrag till SUNET är att vänta och uttryckte förhoppningen att ett sådant uppdrag formuleras så att det inte låser SUNET till specifika tekniska lösningar. Om IT-propositionenss skrivning om översyn av SUNETs styrning och finansiering innebär att SUNETs ställning regleras i en förordning har styrelsen ingenting att invända mot detta. Styrelsen underströk åter att SUNETs karaktär av universitets- och högskolenät så långt möjligt bör bevaras och att tillkomsten av nya intressenter inte får innebära att utvecklingen av nätet enligt högskolornas intentioner bromsas. Tekniskt sett bör en anslutning av kommunala bibliotek ske via regionala knutpunkter så att de kan använda SUNET men ändå ha kvar kontakten med kommunnätet (om sådant finns) och andra organisationer i den egna regionen. Den ökade belastningen på SUNET efter en eventuell anslutning av ett stort antal bibliotek beräknas inledningsvis bli måttlig men kan förväntas öka med tiden i likhet med all annan trafik som använder SUNET. SUNET måste under alla omständigheter kunna möta den kraftigt ökade efterfrågan på bandbredd som är att vänta. 6. Ärenden om externa organisationer Styrelsen diskuterade ansökningarna från Folkuniversitetet Umeå respektive Centrala försöksdjursnämnden. a. Folkuniversitetet Umeå Folkuniversitetet Umeå anför i sin ansökan en rad skäl för att denna organisation måste anses ha en särställning jämfört med folkuniversitet på andra orter och andra utbildningsinstitut. Det som styrelsen finner unikt är ägandeformen, en stiftelse instiftad av universitetet och studentkåren, varför en jämförelse skulle kunna göras med holdingbolag som ägs av universitetet. Styrelsen konstaterar emellertid också att det f n är osäkert om universiteten i framtiden kommer att tillåtas äga holdingbolag. Styrelsen önskar avvakta ett klarläggande i denna fråga innan den tar ställning i ärendet. Styrelsen beslöt alltså att bordlägga ansökan från Folkuniverstetet Umeå. b. Centrala försöksdjursnämnden

5 Styrelsen fann det klarlagt att verksamheten vid Centrala försöksdjursnämnden (CFN) är av väsentlig betydelse för universitet och högskolor med djuranvändning och CFN kan i vissa avseenden jämföras med ett forskningsråd. Styrelsen beslöt därför att godkänna att CFN ansluts till SUNET enligt reglerna för kategori B-intressenter. c. Information om anslutningsbeslut med stöd av delegation Hans Wallberg informerade om att sedan förra sammanträdet följande organisationer fått klartecken för anslutning till SUNET: - Riksbankens jubileumsfond (som till verksamheten är ett forskningsråd) - Teknikens hus i Luleå (som är medlem i INSAM och ansluts enligt avtalet med INSAM) - Södertörns högskola (som ansluts via Karolinska institutet) samt - Länsbiblioteket i Värmland. Med Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå har diskussioner förts men arkivet har ännu inte inkommit med en formell ansökan om anslutning. 7. Ekonomisk lägesrapport Styrelsen fick en rapport om det ekonomiska läget och informerades om att regeringen förväntas bevilja de extramedel SUNET ansökt om för driften av 34 Mbit/s-nätet men sannolikt inte anslår extra medel för de internationella förbindelserna. De senare beräknas emellertid kunna finansieras genom ianspråktagande av tidigare anslagssparande och aktivering av medel i balansräkningen. 8. Arbetsordning Styrelsen beslöt att anta arbetsordning enligt utsänt förslag. 9. Informationspunkter Styrelsen erhöll information om ett antal aktuella frågor som berör SUNET:

6 a. Telias 0771-nummer för Internet-uppkoppling En av Telia lanserad tjänst innebar att en abonnent kunde koppla upp sig mot Internet utan att någon speciell användaridentitet registrerats av Telia (Telia registrerade endast det uppringande telefonnumret, och betalning för tjänsten utkrävdes via den ordinarie telefonräkningen avseende det uppringande numret.) Efter kritik från övriga operatörer för bristande säkerhet har Telia dragit in denna tjänst. Även SUNET har varit kritisk till den aktuella tjänsten men kan tänka sig att acceptera en variant som Telia därefter har börjat fundera kring. I denna variant hänvisas den uppringande alltid till en proxy-server hos Telia och kan endast använda http (inte ftp eller telnet). b. Planer på en Sverigeavdelning av Internet Society Anders Flodström rapporterade från en överläggning på KK-stiftelsen beträffande behovet av en svensk avdelning (Chapter) av Internet Society. Vid mötet beslöts att uppdra åt användarföreningen SNUS att undersöka om SNUS skulle kunna tänka sig att förändra/komplettera sin verksamhet för att kunna ta på sig rollen som Internet Society's förlängda arm i Sverige. De närvarande såg som angeläget att - bygga vidare på SNUS roll som främjare av Internet i Sverige - undvika att en eventuell ny organisation börjar arbeta inom delvis samma område som SNUS med risk för konflikter som följd - undvika att "fel" instans etablerar sig som svenskt Chapter (vilket kan hända om vi inte agerar alls) - se till att informations-, etik- och användarfrågor får stor uppmärksamhet i en svensk avdelning av Internet Society. Ett nytt möte, med fler deltagare, kommer att hållas den 30 augusti. c. Planerna på en svensk CERT Överläggningarna mellan operatörerna om en nationell svensk CERT har fortsatt i positiv anda. Alla är överens om att samarbeta och alla är beredda att bidra till finansieringen. För de två första årens drift är finansieringen dock inte något problem eftersom KK-stiftelsen lovat att stå för den. Enighet råder också om att en svensk CERT lämpligen bör vara placerad vid en högskola och gärna då vid KTH. En formell förfrågan till KTH förbereds.

7 d. PGP-seminarium SUNETs pgp-seminarium den 21 maj blev en stor framgång med deltagande från nästan alla universitet och högskolor. En slutsats är att PGP kan rekommenderas för användning inom SUNET. När det gäller nycklar lanserades idén att ha två slag av nyckeluppsättningar, dels personliga sådana som signeras på vanligt PGP-sätt, dels "tjänstenycklar" som signeras under medverkan av den organisation där man är anställd och som bör ha samma trovärdighet som ett identitetskort utfärdat av arbetsgivaren. Rekommendationen från seminariet är att det vid varje universitet/högskola bör finnas en Certification Authority som certifierar tjänstenycklar. De publika tjänstenycklarna bör sedan tillhandahållas av en nationell PGP-server. En sådan server kommer att kunna drivas av Torbjörn Wictorin vid Uppsala universitet och Assar Westerlund från KTH kommer att medverka med bl a utveckling av ett effektivt söksystem. e. TERENA m m Arne Sundström informerade i anslutning till detta om TERENAs aktiviteter avseende PGP, MIME och Desktop Video. Projektet Pantomime kan ses som ett försök att på europeisk nivå i viss mån upprepa vad SUNET åstadkommit med sitt MIME-projekt. DEVICE är ett multimedia-projekt som i mångt och mycket är en fortsättning på MICE. 10. DESIRE Styrelsen har tidigare delegerat till Hans Wallberg och Olle Thylander att besluta om stöd till universitetsbiblioteket i Lund för deltagande i DESIRE-projektet inom en ram av kr. Styrelsen beslöt nu att att utvidga denna ram till kr, vilket ger möjlighet att genomföra projektet sedan NUTEK beviljat tilläggsfinansiering. 11. Ny representant för Göteborgs universitet i den tekniska referensgruppen

8 Styrelsen beslöt på förslag av Göteborgs universitet att Lars Rökeus ersätter Jan-Gunnar Tingsell som universitetets representant i SUNETs tekniska referensgrupp fr o m den 1 juli Distribuerade forskningssamarbeten över höghastighetsnät Sven Tafvelin hade deltagit i ett av NUTEK anordnat möte kring samarbete som kräver höghastighetsnät och informerade om diskussionerna vid mötet. Hans egen inställning var att man bör undvika att skapa parallellnät till SUNET och att de krav som ställs av bl a deltagandet i olika EU-projekt i stället borde kunna tillgodoses genom en utbyggnad av SUNET finansierad av NUTEK/KFB.. Styrelsen konstaterade med tillfredsställelse att deltagarna i NUTEK-mötet uppdragit åt Sven att utreda möjligheterna och komma med en plan. Sven Tafvelin har accepterat att ta fram en sådan plan tillsammans med Hans Wallberg. 13. Höghastighetskommunikation Lund-Köpenhamn Arne Sundström informerade i anslutning till detta styrelsen om planer på ett regionalt samarbete inom ramen för NORDUnet-samarbetet och med kopplingar till EU-projektet Interreg II. Ett led i samarbetet skulle vara att etablera en bredbandsförbindelse mellan Lund och Köpenhamn. 14. Sammanträdestider hösten 1996 Styrelsen beslöt att lägga fast följande sammanträdestider hösten 1996: 1. Tisdagen den 1 oktober kl Onsdagen den 4 december kl Båda dessa möten förläggs om möjligt till Arlanda. 15. Anslutning av regionen Blekinge till Internet Rektor Per Eriksson hade inbjudits att för styrelsen presentera sina planer för Internet-anslutning av regionen Blekinge, eftersom dessa planer reser frågor som på ett principiellt plan berör SUNET.

9 Per Eriksson underströk att han på ett ekonomiskt sätt vill ansluta skolor, bibliotek, muséer, kommuner, företag etc i hela Blekinge till Internet och integrera hela Blekinge i ett regionalt sammanhang med tillgång till avancerade nättjänster. Även högskolan bör vara med i detta samarbete. Högskolan kan förväntas få en 34 Mbit/s-förbindelse till SUNET, men med nuvarande policy får en sådan inte användas av företagen i regionen. Per Eriksson föreslog att Blekinge som ett experiment skulle få anslutas i sin helhet via en 34 Mbit/s-linje till SUNET, men att ett snabbt nät i Blekinge med bl a 34 Mbit/s-förbindelser mellan de olika kommunerna skulle upphandlas av kommersiella operatörer. Styrelsen såg emellertid - även frånsett konflikten med SUNETs policy - svårigheter med ett sådant experiment och kände sig heller inte övertygad om att en uppdelning av upphandlingen i en regional och en nationell del skulle vara ekonomisk och praktisk. Konsekvenserna för övrig SUNET-trafik och framför allt för trafiken på de internationella linjerna måste beaktas. Om en regional knutpunkt inrättas också i Blekinge ger detta nya möjligheter att lösa samtrafikproblemen på ett rationellt sätt. Samtidigt kan man se en koppling till KK-stiftelsens regionprojekt. Det som är strategiskt för näringslivet idag är ofta kopplat till universitetet eller högskolan i regionen. Några beslut i frågan fattades inte vid sammanträdet utan diskussionen fick fortsätta under den avslutande lunchen. [1)] Vid anteckningarna Olle Thylander Justeras: Per Wernheim Anders Flodström [1)] Ett alternativ som diskuterades under lunchen är att låta Högskolan i Karlskrona/Ronneby - om den så önskar- använda ett belopp motsvarande kostnaden för en 34 Mbit/s-förbindelse till SUNET för att i stället finansiera en annan typ av förbindelse avseende hela regionen.