SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR. Sammanträdesdatum Närvarande ledamöter:

Transkript

1 SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidsson Jan Engvald Björn Forselius Roland Hedberg Anders Hillbo Gunnar Lindberg Robert Olsson Håkan Rosenqvist Johan Sandfeldt Jan-Gunnar Tingsell Anders Öborn Övriga närvarande: Björn Eriksen Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander (sekreterare) Anmält förhinder: -

2 1. Information om styrelsen Referensgruppen informerades om att ny styrelse för SUNET nu utsetts av Högskoleverket sedan Sveriges universitets- och högskoleförbund nominerat ledamöter. I huvudsak är den nya styrelsen identisk med den tidigare med undantag av att Anders Flodström utsetts till ordförande efter Sigvard Tomner. Ny bland ledamöterna är Staffan Sarbäck från Högskolan i Luleå. Eftersom den nya styrelsen ännu inte hunnit sammanträde har den inte kunnat ta något beslut beträffande referensgruppens framtid. I väntan på ett sådant beslut fortsätter referensgruppen sitt arbete och sammanträder närmast den 18 januari. 2. Övrig information Björn Forselius meddelade att Högskolan i Falun/Borlänge byter namn till Högskolan Dalarna. 3. Uppföljning av diskussionen vid förra sammanträdet DECnet Den utredning som DECnet-ansvarige Kenneth Gunnarsson gjort rapporterades inte ha visat att andra grupper än de tidigare diskuterad biblioteken har behov av fortsatt DECnet-trafik på SUNETs ryggradsnät. Från Lund meddelades visserligen att Bitnet/Jnet för närvarande körs över DECnet, men denna trafik kan utan problem läggas över till TCP/IP. Kenneth Gunnarsson anger två alternativ att gå biblioteken tillmötes, nämligen att antingen fortsätta att stödja DECnet i viss utsträckning ännu ett år eller att tunnla DECnet mellan regionernas routers. Eftersom tunnelalternativet bedöms kräva extra samordningsinsatser och testverksamhet och dessutom ökar belastningen på routers rekommenderade referensgruppen en lösning enligt alternativ 1, alltså fortsatt DECnet-stöd i högst ett år till och med minimalt underhåll. Under denna tid bör biblioteken se till att de får fram alternativ till den DECnet-beroende programvaran. På de orter som inte berörs av bibliotekens önskemål om fortsatt service kan DECnet-routing slås av redan nu. Fax-samordning Roland Hedberg berättade att han utvecklat faxprogramvaran för SUNETs faxtjänst vidare och att denna nu hanterar MIME (Quoted Printable,

3 Base 64, Mime Multipart, Postscript). Den kan nu också använda TPC-int - översättning kommer att göras från nuvarande format till TPC-int. Även färgpost KAN hanteras men tar ohyggligt lång tid. Nuvarande storleksbegränsning för faxen om 30 k måste överges eftersom postscript kräver mer än så. En ny gräns (uttryckt i sidor) bör formuleras. Stora sändlistor bör ha fortsatt låg prioritet. SUNET har redan stor erfarenhet av olika sätt att missbruka faxtjänsten och motmedel har utvecklats. Filtrering är möjlig både på inkommande och utgående domäner. Den nya versionen av faxtjänsten (som bygger på programvaran Fax Mail) planeras tagas i drift efter IETF:en i Dallas. Programvaran står till förfogande för de universitet som själva vill bygga upp en liknande tjänst. Det som krävs är en Unix arbetsstation och ett 14.4-modem (snabbare behövs ej eftersom den vanligaste hastigheten för faxar fortfarande är 9.6). Samma maskin kan betjäna flera faxar. Björn Eriksen demonstrerade hur översättning sker från ett vanligt faxnummer till en TPC.int-adress och förklarade hur adresserna kan utnyttjas för att dirigera faxen till rätt region. Alla adresser som berör Sverige slutar på 6.4, adresser till Stockholmsregionen slutar på och hanteras av KTH medan adresser till Uppsalregionen slutar på och dirigeras till Uppsala universitet, som svarar för distribution inom Uppsalaregionen. Samtliga regioner bör ansluta sig till detta system och ta ansvar för faxdistributionen regionalt. Nationellt samordnas tpc.int av KTH. Uppdelning av ansvar kan ske även inom en region. Det går t ex att identifiera alla fax till KTH-nummer (som börjar på 790) - adresserna slutar i detta fall med tpc.int. Tills vidare kommer inkommande tpc.int-fax att kollas av KTH och skickas vidare till den region som ett ansvar delegerats till. Om ingen delegering skett för den berörda adressen skickas meddelandet oöversatt till Umeå för hantering där. Utanför Sverige kommer tills vidare äldre syntax att tillämpas, eftersom vi inte kan räkna med att tpc.int-systemet är utbyggt överallt. Säkerhetsprojekt Ordföranden ställde frågan om det finns ytterligare kommentarer till de rapporter som presenterades inför föregående sammanträde. När det gäller programvaran SecuDE påpekade Sven Arvidson att denna bara finns för unix, vilket är en begränsning. Införande av system som SLANT vid Sveriges lantbruksuniversitet kräver att man gör någonting snabbt, och S-key är då det som ligger närmast till hands.

4 Nycklar till S-key distribueras lämligen första gången vid installationstillfället. En rapport från sårbarhetsanalyserna delades ut. Rapporten visar att säkerhet inte bara är ett tekniskt utan också i hög grad ett administrativt problem. Användningen av lösenord är ofta en svag punkt. Johan Sandfeldt efterlyste rekommendationer beträffande bra skärmsläckare som avkräver användaren lösenord om en session skall fortsätta efter en viss tids uppehåll. Slutligen konstaterades att det material beträffande Kerberos som distribuerats till en rad sändlistor ändå inte nått alla i SUNETs tekniska referensgrupp och därför bör återutsändas. ATM Erfarenheterna av ATM som de redovisats vid NORDUnet-konferensen i Köpenhamn kommenterades kort. I Finland används tydligen ATM framgångsrikt. Detta är ingenting som motsäger slutsatserna i rapporten från det svenska COAST-projektet, eftersom linjerna i det finländska ATM-nätet belastas i mycket ringa utsträckning (20 % av kapaciteten). Unix-mailers Gunnar Lindberg bekräftade att Chalmers-versionen av PINE kan hantera MIME även i headers. 4. PGP Roland Hedberg rapporterade att en projektplan ännu inte kan presenteras och att han ännu inte funnit tillfälle att diskutera en sådan plan med Rickard Schoultz. Han sade sig emellertid ha vissa idéer och uppmanades redovisa dessa för referensgruppen. Rolands idéer gick i stort sett ut på att - som ett försöksprojekt - införa PGP och användning av signerade brev vid ETT universitet så att man får erfarenhet av hur tekniken "skalar" och hur man bäst genererar, distribuerar och publicerar nycklar. För publiceringen kan man använda X.500, whois++ liksom även mer traditionella nyckelservrar. PGP bygger ju på att man signerar nycklar. F n används PGP relativt osystematiskt och med en ganska löslig hierarki. Vid bred användning i en stor organisation kanske ändå ett slags hierarki behövs, menade Roland.

5 Andra frågor som bör kunna studeras i ett projekt är borttappade nycklar, återkallande (revocation) av nycklar, samt användning av PGP tillsammans med PEM eller MOSS. Stöd för PGP finns redan eller kommer snart att finnas i olika postprogram. Referensgruppen rekommenderade fortsatt diskussion på grundval av ett förslag till projektplan vid ett kommande sammanträde. Tills vidare bör man enligt referensgruppens uppfattning på alla sätt uppmuntra användning av PGP genom att sprida information om hur man kan komma igång och kanske sätta upp en nyckelserver. (Internationellt finns redan ett antal servrar att tillgå.) 5. Gateway GSM-text - mail Robert Olsson hade ställt en fråga om möjligheterna att utnyttja SMS-tjänsten (Short Message Service) för mobiltelefoner för att utbyta textmeddelanden mellan mobiltelefonerna och datorpostsystem. Det visade sig att flera högskolor funderat över samma problem, och när det gäller abonnemang hos Telia har UDAC nyligen tagit fram en fungerande lösning. (Tyvärr har olika operatörer olika gränssnitt mot meddelandetext, varför lösningarna blir operatörsspecifika.) UDAC överväger nu att ta fram motsvarande lösning för fler operatörer. För Minicall-tjänsten har UDAC detta i drift sedan ett år tillbaka. (Det går alltså att använda adresser som sven@minicall.se.) Även Högskolan i Luleå använder en egen Minicall-variant. Uppenbarligen handlar det om en tjänst per högskola, konstaterade ordföranden. Nyttjaren av tjänsterna måste registreras, och hänvisningsdatorn borde kunna användas för att hämta information. Vi kan inte ha en central SUNET-tjänst för detta, men kan lära av olika högskolors erfarenheter. UDACs programvara får i princip användas också av andra högskolor, meddelade Sven Arvidson, men kanske kräver detta diskussion med berörd operatör. 6. Uppföljning av multimedia-seminariet i Kista Hans Wallberg redogjorde för bakgrunden till seminariet. Av en artikel i industriell datateknik framgick att några svenska högskolor i samarbete med Stanford planerar utsändning av föreläsningar genom videokonferenser med hög kvalitet och att högskolorna sökt samarbete med Telia för att få tillgång till nödvändig bandbredd. Eftersom SUNETs ordinarie nät borde kunna användas för åtminstone en del av de planerade aktiviteterna - och multimedia dessutom är ett av SUNET prioriterat område - togs initiativet till ett seminarium på Elektrum i Kista.

6 Seminariet klargjorde att de berörda högskolorna planerar att arbeta med olika former av videokonferenser med olika krav på bandbredd. Den högsta kvalitetsnivån kräver 8-10 Mbit/s. Mellankvaliteten kräver kbit/s och den lägsta kvalitetsnivån är den som brukar användas i Mbone (100 kbit/s). Endast den högsta nivån är ett problem för SUNET såtillvida att 2 Mbit/s-linjerna till Mitthögskolan och Högskolan i Karlskrona/Ronneby, som båda deltar i projektet, givetvis inte är tillräckliga för denna kvalitet. Man kan naturligtvis ifrågasätta uppläggningen med ett bandbreddskrävande samarbete i realtid över Atlanten mellan parter som knappast har någon gemensam kontorstid och man kan ifrågasätta den pedagogiska förankringen, men SUNETs ambition bör vara att så långt möjligt tillhandahålla teknik för de prov som universitet och högskolor vill göra. Eftersom kritik vid seminariet riktades mot SUNET som bärare även av videokonferenser med måttlig hastighet har senare undersökts om SUNETs topologi med en stjärna i två nivåer kan skapa problem för vissa högskolor genom trängsel i de regionala knutpunkterna. Mätningar har visat att så inte är fallet och att de problem som uppstått måste ha andra förklaringar som t ex flaskhalsar i de lokala nät som kommunicerat. En åtgärd som SUNET vid seminariet rekommenderades vidta är att skapa en struktur för att kunna distribuera videokonferenser över SUNETs routrar. Överhuvudtaget var seminariet nyttigt genom att det kom fram information om vad högskolornas planer och genom att multimedia-experterna tvingades till en dialog med nätverkskunniga. Referensgruppen konstaterade för sin del att vi fortfarande saknar kunskap och har begränsade erfarenheter när det gäller multimedia. Lokala experiment är därför värdefulla, liksom goda förebilder och information. Referensgruppens idé om ett demonstrator-projekt bör fullföljas. Viktigast av allt just nu är emellertid enligt gruppen att strukturera Mbone. Detta kan kräva uppgradering av programvaran i Cisco-routrarna. Programversion 11.0 rekommenderas, men PIM kan köras redan med version En grupp bör få i uppdrag att ta fram en plan för en Mbone-struktur. Björn Carlsson och Christer Holgersson ansågs lämpliga för uppdraget tillsammans med någon sakkunnig från Chalmers (Gunnar Lindberg letar fram lämplig person). Jan Engvald och Johan Sandfeldt åtog sig att hjälpa till med implementationen av PIM. Sedan gäller det att få uppmärksamhet kring sändningar med den nya tekniken. De s k rektorskonferenserna intresserar många och är en

7 intressant kandidat för en Mbone-utsändning. Utsändning av nobelföreläsningar planeras av bl a KI (Johan Sandfeldt). I Lund sänder man på Jan Engvalds initiativ sedan länge ut föreläsningar över CU-SeeMe, och Jan är beredd att också använda Mbone så snart han får en unix-dator till sitt förfogande. En sak som också diskuterades i Kista var olika sätt att garantera bandbredd för videokonferenser. Ett bud var komplettering av nuvarande 2 Mbps-linjer med ytterligare 2 Mbps. Med nuvarande belastning skulle det emellertid som ett första steg vara tillräckligt att garantera 1 Mbps inom de 2. Det skulle dock dra en del CPU, och kanske är problemet för de mindre och medelstora högskolorna ett helt annat. Åtgärder bör därför anstå tills det bättre klarlagts var eventuella begränsningar ligger. Enighet rådde emellertid om att det finns anledning att se över situationen vid regionala noder med många anslutna högskolor (främst Göteborg, Lund och Uppsala). Referensgruppens uppfattning är att vi bör undvika att bygga upp en parallell infrastruktur för den typ av insatser som Stanford-projektet omfattar. Man kan konstatera att beläggningen på SUNETs 34 Mbit/s-nät fortfarande är mindre än 30 %. Om högskolan i Karlskrona/Ronneby och Mitthögskolan behöver tillgång till 34 Mbit/s är det naturligt att uppgradera nuvarande 2 Mbit/s-linjer. Kostnaden för en sådan åtgärd bör undersökas så att SUNET kan lämna en "offert" till de mindre och medelstora högskolor (även andra) som är intresserade av en snabbare uppgradering än som förutses i utvecklingsplanen. 7. Simple User Identification Protocol Jan Engvald letar fortfarande efter aktiviteter som kan leda fram till ett användaridentifieringsprotokoll för Ethernet. Frågan ställdes bl a vid NORDUnet-konferensen i Köpenhamn men väckte där ingen respons. Jan såg dock några "krokar" som inger hopp. En är Ciscos Virtual LAN över Ethernet , den andra är IP-ng, som också innehåller en security option. Referensgruppen uppdrog åt Roland Hedberg att försöka ta upp frågan i lämpligt forum vid IETF i Dallas. 8. Juridik och datornät Ett nytt papper från Marcus Miettinen med svar på tidigare ställda frågor delades ut till ledamöterna.

8 Dessutom informerade ordföranden om en upphovsrättsrelaterad diskussion vid Linköpings universitet. 9. Funktionsadresser Lennart Forsberg presenterade sitt förslag till funktionsadresser. Förslaget innebär ett generellt införande av tre slags funktionsadresser vid universitet och högskolor, nämligen: samt Adresserna kan styras till mottagare enligt varje högskolas önskemål (exempelvis kan meddelanden till rektor skickas till såväl rektor som rektors sekreterare om så bedöms lämpligt). Vid universitet och högskolor med institutioner (de flesta) bör dessutom institutionen kunna adresseras direkt med adresser av typen (institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet). Adresser av ovanstående typ bör införas i sådan tid att de kan meddelas i nästa upplaga av SUNETs datorpostkatalog. Katalogen produceras vecka 2-6. Material till katalogen skall vara klart senast i december. Införande av funktionsadresser härutöver är frivilligt. Exempel på universitet och högskolor som redan utformat riktlinjer för en relativt omfattande användning av funktionsadresser är Linköpings universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Referensgruppen beslöt att funktionsadresser skall införas enligt Lennart Forsbergs förslag. 10. Planering av Campus-nät Jan Engvald presenterade en del tankar kring hur man i Lund vill bygga ett snabbare campus-nät och jämförde olika topologier med avseende på kostnad och begränsningar. 11. Diskussion kring studentprojekt och modempooler

9 Med anledning av att Tele2 gått ut med ett erbjudande till ett antal universitet beträffande slip/ppp-tjänster för studenter diskuterade referensgruppen om erbjudandet är fördelaktigt eller inte. Frågan är bl a hur det hela skulle organiseras och vem som skall stå som ansvarig för de studenter som ansluts via erbjudandet. I Lund provar man en annan modell som innebär att universitetet organiserat och utformat en tjänst för studenterna men köper driften av tjänsten av en kommersiell operatör. För högskolor som redan har egna modempoler kan anskaffning av mer egen utrustning vara ett bättre alternativ än att köpa tjänsten av Tele2. Erbjudandet är emellertid mycket intressant och referensgruppen beslöt att bjuda in representanter för Tele2 till nästa sammanträde för att få möjlighet att ställa kompletterande frågor och få en allsidig belysning av erbjudandet. Hans Wallberg åtog sig att se till att i referensgruppen ej representerade högskolor underrättas om att SUNET tittar på de tekniska och ekonomiska förutsättningarna. 12. SUNETs ftp-arkiv Hans Wallberg informerade om att de ansvariga för ftp.sunet.se önskar sig ny utrustning i stället för den Digital-utrustning som visat sig inte fungera tillfredsställande och saknar utbyggnadsmöjligheter. Det beslöts att till nästa sammanträde bjuda in de ansvariga för arkivet för att få en presentation av de aktuella planerna på en upprustning inkluderande bl a SUNs nya ultrasparc-processor. 13 Timeserver Eftersom många säkerhetsprodukter bygger på exakt tid ville Sven Arvidson få belyst om SUNET bör sätta upp tidservrar. Referensgruppen rekommenderade att man listar vilka timeservers som man kan lita på. Alla backbone-routers i SUNET kör redan ntpprotokollet och använder STUPIs timeserver med backupservers i Tyskland och USA. 14. NORDUnet-konferensen En del intryck från NORDUnet-konferensen återgavs. Allmänt kan sägas att konferensen bjöd på ett intressant program och var välbesökt. Den

10 kom att handla mycket om nya 34 Mbit/s-förbindelser och i synnerhet kommer de tillkännagivanden som gjordes av Telia, Tele2 och Transpac att kunna få stor betydelse för SUNET. De tre företagen planerar att sätta upp 34 Mbit/s-linjer till respektive München, London och Paris och erbjuder EBONE att använda dessa linjer. Vid anteckningarna Olle Thylander