SUNETs Tekniska Referensgrupp sept 97

Transkript

1 SUNETs Tekniska Referensgrupp sept 97 SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum: Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidsson Jan Engvald Björn Forselius Roland Hedberg Sören Hollander Anders Hillbo Gunnar Lindberg Anders Mattsson Robert Olsson Håkan Rosenqvist Lars Rökaeus Johan Sandfeldt Närvarande suppleanter: - Övriga närvarande:

2 Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander (sekreterare) Per Wernheim Anmält förhinder: Jörgen Hansson 1. Dagordning Förslaget till dagordning godkändes. 2. Anteckningarna från föregående sammanträde Inga synpunkter anmäldes. 3. Anmälan Björn Forselius anmälde att han i fortsättningen inte kan representera mindre och medelstora högskolor i referensgruppen, eftersom han nu tillträtt en tjänst vid Karolinska institutet. 4. Information om SUNETs upphandlingar Hans Wallberg informerade om avtalet med Telenordia om uppringd Internettjänst för studenter. Kontaktpersoner har utsetts vid högskolorna och intresset är stort på de flesta håll. Telenordia tillhandahåller särskilda studentdomäner (ex umu.tninet.se för Umeå universitet). Web-utrymme och e-post tillhandahålls när så önskas. En fråga ställdes beträffande möjligheterna att använda Telenordias e-post också när man inte kopplar upp sig via modem utan t ex sitter på högskolans nätverk. Hans lovade att ta upp frågan med Telenordia.

3 Avtal har tecknats också om Internettjänst för bibliotek och museer. I detta fall blir leverantören Telia. Kommuner och andra huvudmän kommer att kunna beställa tjänsten genom att underteckna ett leveransavtal. Även om SUNET inte själv levererar tjänsten tjänsten åt bibliotek och museer har SUNET ett ansvar att övervaka att förbindelserna används enligt bestämmelserna i avtalet, som speglar regeringens intentioner. Biblioteken måste garanteras kapacitet och ha företräde framför andra accepterade användningar. Ansvaret innebär att SUNET kommer att agera om biblioteken (motsvarande) anmäler befarat missbruk. Man kan också tänka sig att SUNET stickprovsmässigt använder någon form av testprogram för att testa förbindelsernas kvalitet. Slutligen konstaterade Hans att det fortfarande råder full sekretess beträffande upphandlingen av en IP-tjänst för SUNET. 5. SUNET next generation Parallellt med upphandlingen av en IP-tjänst fortsätter tankearbetet kring nästa generations SUNET i bbng-gruppen för den händelse styrelsen kommer att välja linjen att SUNET själv tar ansvar för driften av en IP-tjänst även i fortsättningen. Johan Sandfeldt delade ut en ny upplaga av bbng-gruppens rapport, där också tabellerna med beräkningar av bandbreddsbehovet finns med. Detta förslag är i övrigt oförändrat. Jan Engvald har under tiden haft tillfälle att besöka USA och hade där fått ny information som lett till att gruppen nu också överväger ett annat alternativ (som än så länge inte finns dokumenterat). I det nya alternativet används SDH-utrustning och redundanta linjer med protection, vilket ger i det närmaste samma säkerhet som bbnggruppens tidigare alternativ utan att man har dubbla förbindelser till varje ort. Vid avbrott sker överkoppling på mindre än 1 sekund. I alternativet får även mindre och medelstora högskolor SDH-förbindelser, som dras direkt till noderna i SUNET. De senare skulle kunna placeras på telestationer i st f som nu på universitet och högskolor, vilket ger större säkerhet vid t ex de ställverksrevisioner som regelbundet drabbar universiteten. I det nya alternativet blir ingen högskola beroende av någon annan högskola för den egna förbindelsen till SUNET. De mindre högskolorna måste då också ha mer avancerad utrustning, men SUNET har erbjudits specialpriser på denna utrustning som gör att detta inte är något hinder. Det intressanta blir hur länkleverantörerna beräknar priset på linjerna: avståndsbaserat eller baserat på den faktiska kostnaden för att ge tillgång till kapacitet. Slutsatsen blir att SUNET bör fråga efter priser på båda alternativen.

4 När det gäller utrustningen bör man se till att en eventuell rabatt inte bara avser inköpspriset utan också påverkar underhållskostnaden. Överhuvudtaget finns det skäl att se över de underhållsavtal som SUNETanvänder. Referensgruppen diskuterade risker samt för- och nackdelar i de båda alternativ som nu finns att överväga. Bl a framhölls att kontakter med tänkbara leverantörer skulle vara värdefulla innan SUNET kommer in i en ny upphandlingssituation och att specialister bör anlitas för utvärdering av tänkt design i de fall det råder tveksamhet om funktionen. Referensgruppen gör dock bedömningen att ett "bygga självalternativ" har många fördelar och totalt sett bör bli billigare än att upphandla en tjänst. När en eventuell ny upphandlingsgrupp sätts samman bör den emellertid anlägga ett helhetsperspektiv på den lösning som förordas och beakta kraven på förankring och utbildning inför genomförandet. 6. SUNETs fax och X.500 Roland Hedberg kommenterade inför mötet utsänd statistik från användningen av SUNETs fax och utvecklade ideer om hur man skulle kunna använda uppslagning i X.500-katalogen för att avgöra vem/vad som tillhör respektive inte tillhör SUNET. Programvaran för detta finns redan och är i princip bara att "dra igång". Självklart blir det då angeläget att se till att innehållet i katalogen uppdateras och i det avseendet finns det för närvarande stora skillnader mellan högskolorna, skillnader som förklaras av att man valt olika modeller för sin kataloghantering. Som regel finns i X.500-katalogen enbart anställda och inte studenter (utom i Umeå). Ett försök att relatera möjligheten att använda SUNETs fax till uppgifterna i katalogen bör därför inte innebära ett absolut krav att finnas med, utan man kan tänka sig en graderad skala som ger bäst tillgång åt den som finns registrerad som SUNET-användare i X.500-katalogen, sämre tillgång åt den som finns inom en SUNET-organisation men inte registrerats och sämst tillgång för den som finns utanför SUNET-kretsen. Frågan ställdes också om inte även andra tjänster skulle kunna använda katalogen. Uppsala universitet har t ex en koppling till modempoolen och Umeå använder den för att lista prefekter. Ett välkänt problem inom universitet och högskolor är att information måste hämtas på olika ställen i olika databaser och en gemensam katalog skulle i många fall kunna bli en förenkling. 7. Åtgärder mot spam

5 Gunnar Lindberg redogjorde för vad som hänt sedan föregående sammanträde. En rapport har producerats för presentation inom IETF och kanske blir det en BoF-session kring spamming vid nästa IETF-möte. Lokalt har Chalmers tagit beslut om åtgärder mot spamming, och andra högskolor inser också allvaret. Den som ännu inte har drabbats kommer att drabbas. Vid sidan av de hittills vanliga okynnesspammarna har det nu även dykt upp en kategori "seriösa" spammare som sysslar med riktad reklam i kommersiellt syfte. En svag punkt som utnyttjas av spammare är ofta mailprogramvaran. Intresset från övriga operatörer var till en början positivt, men efter ett första möte har det varit ganska tyst från det hållet. Referensgruppen uppmanade Gunnar Lindberg att fortsätta att följa vad som händer och försöka dra igång aktiviteter som kan försvåra spammarnas verksamhet. 8. Nyckelhantering vid kryptering I samband med tidigare diskussioner om åtgärder för att främja en mer systematisk användning av PGP diskuterades inrättande av en certifieringstjänst (CA) för nycklar för tjänstebruk. CA vid olika universitet och högskolor skulle i sin tur certifieras av en Master CA. Denna rekommendation tycks inte ha följts upp med marknadsföring men Uppsala universitet känner ansvar för att tillhandahålla en master CA-tjänst för PGP. Universitetet certifierar också nycklar för sin egen verksamhet och använder då två PC som inte är nätanslutna. Sedan en tid tillbaka driver Uppsala universitet också en nyckelserver. Den kan nås bl a på adressen I sammanhanget sonderades nu även högskolornas intresse för elektronisk handel, eftersom sådan handel också kan förväntas använda sig av kryptering och ha behov av certifierade nycklar. Det visade sig dock att de flesta högskolor inte har några omedelbara planer på att införa sådana system. AU/ADB-samordnarna vid högskolorna bedömer att det kommer att dröja relativt länge innan elektronisk handel får ett genombrott och att det för närvarande lönar sig bättre att se över de manuella rutinerna och göra dem effektivare. Enighet rådde dock om att det är bra om högskolan bygger upp kompetens inom också detta område och att utvecklingen måste följas noga. Uppsala universitet kommer att fortsätta att i lugn takt lära sig mer om elektronisk handel och kan i framtiden komma att utvidga PGP-CA till något mer generellt.

6 9. Export av krigsmateriel I media har SUNET uppgivits bedriva otillåten export av krigsmateriel eftersom programvara för kryptering tillhandahålls på SUNETs arkiv. Hans Wallberg har haft kontakt i frågan med Inspektionen för strategiska produkter (f d Krigsmateriel-inspektionen) och erfarit att undantag från exportförbudet gäller för sådant som går att köpa över disk eller som är allmänt tillgängligt. Den programvara SUNET tillhandahåller finns på ett flertal andra servrar runt om i världen och får definitivt anses vara allmänt tillgänglig. 10. Utnyttjande av SSH En rundfråga ställdes om i vad mån den nationella licensen för SSH (Secure SHell) används av högskolorna. Det visade sig att de flesta använder eller tänker använda SSH för delar av verksamheten och med lite olika metoder för distributionen. En fråga som ställdes gällde om också studenter omfattas av licensen och får använda SSH även via Telenordia. Svaret blev positivt, och samma avgift gäller således i detta fall. 11. Uppföljningsprojekt efter COAST Referensgruppen diskuterade än en gång hur COAST-projektet kan avrundas och eventuellt fortsätta i någon form. De förbindelser som Telia ställt till förfogande för COAST behövs inte mer utan kan återlämnas. Idéer om en fortsättning finns - däremot tycks det inte finnas någon som har tid och lust att ta på sig ett projektledaransvar och ett administrativt ansvar gentemot Telia och SUNET. Experiment med IP-telefoni och Quality of Service är annars det som verkar vara intressant för Telia och projekt kring telefoni bedrivs eller planeras även vid ett antal högskolor (Lund, KTH, Stockholms universitet). Referensgruppen rekommenderar att ett samarbete mellan dessa högskolor inleds utan att SUNET behöver engageras i samarbetet och ser gärna experimenten med LAN-telefoni kompletteras med prov över längre avstånd (t ex Lund - Stockholm). 12. Sammanträdestider Referensgruppen beslöt lägga fast följande sammanträdestider våren 1998:

7 Tisdagen den 27 januari kl Tisdagen den 24 mars kl samt Tisdagen den 12 maj kl Vid anteckningarna Olle Thylander