Styrelsen den 22 oktober 1997

Transkript

1 Styrelsen den 22 oktober 1997 Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 22 oktober 1997 Närvarande ledamöter: Anders Flodström, ordförande (t o m punkt 6) Lennart Bergström Frans Lettenström Berner Lindström Kerstin Malmqvist Sigvard Nilsson (t o m punkt 4) Staffan Sarbäck (ordförande fr o m punkt 7) Arne Sundström Sven Tafvelin Barbro Thomas Per Wernheim Övriga närvarande: Jan Engvald (t o m punkt 3) Lennart Forsberg Juha Heinänen (punkt 3-4) Bengt Lönnerblad (punkt 4-6) Peter Löthberg (via Internet, punkt 6) Johan Sandfeldt (t o m punkt 3) Hans Wallberg

2 Lars Wänglund (punkt 5) Olle Thylander, sekreterare Anmält förhinder: - 1. Godkännande av dagordning Styrelsen beslöt godkänna förslaget till dagordning. (Ordningen mellan punkterna anpassades sedan för att passa inbjudna gäster.) 2. Uppdrag att justera protokoll Till att justera protokollet från dagens sammanträde utsågs Sven Tafvelin. 3. SUNET BackBone Next Generation (bbng) Jan Engvald och Johan Sandfeldt presenterade den s k bbng-gruppens omarbetade förslag till ett uppgraderat SUNET. I detta har de två alternativen från det förra förslaget, routerlösningen och switch-lösningen, kombinerats till ett alternativ där man de första åren använder sig av en traditionell routerlösning som senare kan uppgraderas genom att routers ersätts av switchar. ATM används redan från början i delar av nätet för att koppla samman olika typer av utrustning och för att möjliggöra extratjänster i nätet. Förslaget baseras som tidigare på grundläggande krav avseende bandbredd, tillförlitlighet, kontakt med andra nät och övervakning. Den föreslagna topologin ansluter till dagens och man fortsätter att arbeta med ett primärnät (med linjer till Stockholm och Uppsala) kompletterat med ett sekundärnät genom vilket vissa högskolor ansluts till SUNET via regionscentra. (Jämfört med dagens situation får Linköping, Luleå och Växjö ett större regionalt ansvar.) Genom att alla primärlinjer dubbleras och regionerna knyts samman med backup-linjer med tillräcklig lägsta kapacitet garanteras driftsäkerheten. Även utrustningen dubbleras för att garantera att varje ansluten högskola får en fungerande förbindelse med minst halva den normala kapaciteten även om en router faller ur eller förbindelsen via en linje bryts. Detta är höga krav som motiveras med att högskolorna numera är så beroende av tillgången till SUNET att avbrott inte är acceptabla. Dessutom ger lösningen teknikerna möjlighet att på dagtid byta och göra underhållsarbete på utrustning under drift. Detaljerna i förslaget framgår av gruppens rapport som finns tillgänglig på nätet

3 ( Vad gäller behovet av bandbredd hänvisas till Vid avvikelser mellan den skriftliga rapport som delades ut vid sammanträdet och den version som publiceras på nätet är det nätversionen som gäller. Kostnaden för den höga redundansen har varit en omdiskuterad punkt. I föredragningen specificerades att redundanskraven ökar linjekostnaden (som är den största kostnads-posten) med 18 %, kostnaden för interface med 34 % och kostnaden för routers (motsvarande) med 43 %. Lösningen skall ge möjlighet till extratjänster som telefoni och Quality of Service för vissa koppel. På frågan om vad som går att banta i förslaget nämndes den utrustning som dessa extratjänster kräver. Vidare framhölls att man inte behöver köpa hela paketet på en gång. Det kan också byggas ut utan störningar i det existerande nätet. Lösningen behöver enligt gruppen inte vara speciellt svår att implementera. Man ser ett värde i att regionerna medverkar vid implementationen, även om övervakning av de delar som tillhör det egentliga SUNET sedan bör ske centralt. Från styrelsen framhölls att kostnaderna är svårbedömda och att gruppens beräkningar, som bygger på prislistor och rabattsatser för utrustningen och uppskattningar när det gäller linjekostnaderna inte nödvändigtvis kommer att stämma i en verklig upphandlingssituation (vilket bbng-gruppen inte heller hävdat). Att dela in nätet i 13 delar underlättar inte heller en upphandling. Man bör upphandla allt på en gång, men man kan skjuta på redundansen. Argument gavs emellertid också för behovet av redundans, liksom för behov av högre kapacitet i ryggradsnätet. Ett frågetecken finns dock vad gäller möjligheterna att garantera redundans i grundnätet - SUNET måste här lita på leverantörernas uppgifter och till deras förmåga att kontrollera hur förbindelserna går. Diskussionen kom också in på valet mellan att bygga själv och att upphandla en IP-tjänst (punkt 5 c nedan). Här är bbng-gruppens åsikt att man måste tänka sig noga för innan man väljer att köpa tjänster i stället för att bygga själv. Utvecklingen inom området går snabbt och det blir svårt att följa med utan den erfarenhet som drift av ett eget nät ger. Ordföranden tackade de båda medverkande från bbng-gruppen för genomgången av rapporten, som kommer att vara ett viktigt underlag under styrelsens vidare överväganden.

4 4. Synpunkter på teknikval genom Juha Heinänen Juha Heinänen hade inbjudits att som oberoende expert delge styrelsen sin syn på vad man bör tänka på inför ett viktigt teknikval. Utgående från vad han bedömde som rimliga krav som universitet och högskolor kan förväntas ställa diskuterade han för- och nackdelar med en router-lösning respektive en lösning baserad på ATM-switchar. Han fann då att fördelarna med ATM-alternativet överväger, i synnerhet om man vill använda tjänster som kräver Quality of Service, telefoni och möjlighet att ansluta användare av ADSL eller motsvarande tekniker. När det gäller Quality of Service förordade han inte RSVP utan en teknik där datapaketen innehåller information om önskad service-kvalitet. Andra lösningar blir för komplexa. Även routers ser Juha som en komplicerad och därmed felkänslig utrustning, medan erfarenheterna av ATM-tekniken i Finland är att ATMutrustning är mycket tillförlitlig. 5. Information om avslutade och pågående upphandlingar a) Upphandling av uppringd kommunikation för studerande Avtal har tecknats med TeleNordia AB baserat på en jämförande utvärdering. TeleNordias anbud fyller alla skallkrav och ligger prismässigt bäst till. Lars Wänglund, som både arbetat med utvärderingen och förhandlat fram avtalet, redogjorde för huvuddragen i det färdiga avtalet. Ramavtalet mellan SUNET och TeleNordia gäller t o m den 31 oktober Avrop enligt avtalet görs av den enskilde studenten, och avtalet mellan studenten och TeleNordia gäller under hela studietiden, dock maximerat till åtta år. Kostnaden för studenten blir mycket låga 62 kr/kvartal, priset angett inklusive mervärdesskatt. Om marknadspriset för tjänster av denna typ sänks skall det så avtalade priset sänkas i motsvarande grad. Användningen av avtalet är frivillig. TeleNordia har förbundit sig att förse SUNET med kvartalsvisa sammanställningar över användningen. Avtalet kan dock användas tidigast den 17 november, eftersom TeleNordia behöver tid för att förbereda sig. Eftersom leverantören erbjudit lokalsamtalstaxa (och inte bara närsamtalstaxa som var skallkravet) påverkas inte avtalet av förändringen i

5 Telias taxor. Om TeliaNordia inte lever upp till sina åtaganden utgår vite. Maximalt kan den studerande få tre avgiftsfria abonnemangsmånader per kalendermånad. Viktigt att konstatera är att SUNET fått igenom kravet på särskilda domäner och särskilda IP-nät för varje högskola som berörs av avtalet. Detta betyder sannolikt att TeleNordia måste skaffa sig betydligt fler IP-adresser att fördela. Då det finns ett stort intresse för resultatet av upphandlingen bland universitet och högskolor och de studerande har SUNET förberett ett pressmeddelande när sekretessen släpps. Informationen till pressen kommer att samordnas med TeleNordia. b) Internettjänst för bibliotek och museer Hans Wallberg och Lars Wänglund informerade om läget i upphandlingen. Styrelsen beslöt att fullfölja upphandlingen i enlighet med föredragandens förslag och gav ordföranden mandat att teckna avtal om de slutliga förhandlingarna blir framgångsrika. c) Upphandling av IP-tjänst Hans Wallberg informerade om läget i upphandlingen. Utvärderingen har än så länge inte gett tillräcklig grund för en bedömning av realismen i förslagen. Avsikten har heller inte varit att fatta beslut i detta ärende vid dagens sammanträde utan en fortsatt jämförelse med bl a bbng-gruppens förslag måste göras. 6. Fler synpunkter på teknikval: Peter Löthberg Peter Löthberg kunde medverka via videokonferens från Kalifornien och delgav styrelsen sina synpunkter på vad SUNET behöver göra för att erbjuda nättjänster med produktionskvalitet till forskning och grundutbildning. Vilka tjänster? Den gamla SUNET-kontakten med pluggar för TCP/IP, DECnet, X.25 och EARN-protokollet NJE-RSCS kan idag ersättas med en kontakt med bara två pluggar, TCP/IP unicast och TCP/IP multicast.

6 Hur skall gränsytan mot andra operatörer se ut? 1987 hade SUNET trafikutbyte bara med NORDUnet, 1997 med fler än tio operatörer. Nästa år blir de över tjugo användes default routing, 1997 används BGP och 1998 krävs minst BGP4+ och anslutning till en distribuerad knutpunkt. SUNET är inte längre det enda nationella IP-nätet i landet. Peter ser SUNET som "ett plan" i den nationella infrastrukturen och fäster stort avseende vid vilka protokoll som används i gränsytan. Erfarenheterna från USA bör SUNET studera, eftersom man där hunnit få stor erfarenhet av en situation med ett stort antal operatörer och komplexa trafiklösningar, där alla kommunicerar med alla. Det SUNET skall leverera är en IP-tjänst med stöd och support, inte bara rå bandbredd eller bandbredd i delar. För den nya generationens SUNET vill Peter att följande designparametrar används: - Lösningen skall kunna fungera under en femårsperiod, vilket bl a innebär att - De större högskolorna får tillgång till Mbit/s - De mindre får Mbit/s - 40 % av trafiken antas vara av multicast-typ - Endast trafik med kommunikationsarkitektur stöds. I likhet med tidigare talare betonade Peter att verksamheten vid universitet och högskolor kommer att vara helt beroende av nätets funktion. Däremot ser han inte en framtid där ATM fram till skrivbordet är vanligt förekommande. Han kommenterade också ett antal "förvirringar" som enligt hans åsikt alltför mycket präglat diskussionen om ett framtida nät: - Routrar är långsammare än switchar - Ett nytt nät måste kunna ge garanterad bandbredd till tillämpningar som behöver det. Routrar kan göras mycket snabba, men det är inte snabbheten i överföringen utan bufferhanteringen som är det svåra. Behovet av garanterad bandbredd är inte något problem så länge det finns kapacitet. Om kapaciteten inte räcker till får man det obehagliga

7 problemet att ta ställning till vem som skall "kastas av". Dessutom sitter flaskhalsen vad gäller bandbredden i dag oftast inte i SUNET utan i högskolornas egna nät. Bäst är att bygga enkelt och ha råd med mycket bandbredd. Om man vill prioritera trafik görs det enligt Peter bättre i en router än i en ATMswitch. Använder man IP måste man ha routrar oavsett vad som finns i mitten. Vad som talar mot ATM är den s k cellskatt man måste betala (25-30 %) varigenom en stor del av överföringskapaciteten går förlorad. Till skillnad från Juha ser Peter inga problem med att använda routrar och har stor tilltro till den s k BFR-burkens (routern Cisco 12000) driftsäkerhet ("bättre än Cisco 7500"). Nästa år väntas denna router kunna ansluta gigabit ethernet och redan i mars 1998 kommer den att klara att ta emot 2,4 Gigabit/s SDH. Peters avslutande råd: - krångla inte till nätet - funktionen skall förvaltas i fem år - ta vara på drifterfarenheter från dagens nät - undersök möjligheterna att bygga i samarbete med två teleoperatörer - designa med prestanda, inte med prislapp. Försök att handla snabbt och gör något bra. Man kan då förhandla sig till bra priser på både linjer och utrustning. Bland de frågor som styrelsen ställde kan nämnas frågan hur vi skall kunna betala en Atlantförbindelse som är dimensionerad för den bandbredd SUNET behöver. Frågan är berättigad oavsett val av lösning för nästa generations SUNET - se vidare punkt 13. Staffan Sarbäck, som här tog över ordförandeklubban, tackade Peter och önskade honom en snabb återhämtning efter den svåra olycka han råkat ut för.

8 7. Möjligheter att bygga vidare på existerande nät Bengt Gördén från SUNET-gruppen vid KTH gav från driftgruppens perspektiv synpunkter på hur nätet skulle kunna förstärkas och också byggas ut med redundans. Driftgruppen vill helst fortsätta att driva routernät och när det gäller Quality of Service vill man vänta med särskilda åtgärder tills detta kommer i IP-protokollet. Vad man föreslår är SDH-linjer, 155 Mbit/s, mellan Göteborg och Stockholm respektive Göteborg och Uppsala. Liksom i bbnggruppens förslag tänker man alltså göra Uppsala till en viktig punkt i nätet och mellan Stockholm och Uppsala vill man dra en 622 Mbit/s förbindelse. Lund förbinds med Göteborg och Luleå med Stockholm så att dessa orter kan nå SUNET på flera vägar. Regionerna ser i stort sett ut som hittills (fast Karlskrona/Ronneby ansluts i Stockhom som följd av att Blekinge fått ett regionnät). Se vidare Med Bengt Gördéns presentation avslutades raden av förslag och synpunkter på hur SUNET bör gå vidare för att ge nätet tillräcklig kapacitet för den användning som förväntas ställa krav på kapacitet och tjänster de närmaste 3-4 åren. Styrelsen återkommer till frågan vid sitt nästa sammanträde. 8. Förslag från Umeå universitet beträffande SUNETs regler om anslutning Från Umeå universitet har framförts ett förslag till ändring av SUNETs regler för anslutning av externa organisationer innebärande att den undantagsparagraf som nu finns för holdingbolag som ägs av universitet skulle utsträckas till att gälla även icke vinstdrivande dotterbolag till sådant holdingbolag. Styrelsen känner dock stor tveksamhet till att låta verksamhet som bedrivs i privaträttsliga former utnyttja universitetets infrastruktur. För att undvika en gråzon finns bl a en speciell bestämmelse som avser avknoppningsföretag som finns kvar i universitetsmiljön. Varje universitet/högskola har således rätt att - under en försöksperiod - för en årlig avgift till SUNET om kr ge groddföretag i behov av stöd nätanslutning via högskolans SUNET-anslutning. Inget företag får dock ha denna form av anslutning annat under en begränsad tid. Som längst får denna tid vara 3 år. Styrelsen beslöt mot denna bakgrund att avslå framställningen från Umeå universitet om en regeländring.

9 9. Fortsatt COAST-samarbete Ledamöterna hade inför sammanträdet kunnat ta del av dels noteringar från ett möte i COAST (Cooperation On ATM between SUNET and Telia) där ett nytt COAST-projekt diskuterats, dels ett förslag från Telia till fortsatt samarbete mellan SUNET och Telia. Dagen före sammanträdet hade emellertid ytterligare material dykt upp, ett material som inte hunnit distribueras. Av anteckningarna framgår att vissa aktiviteter ännu genomförs inom ramen för COAST, men finaniseringen upphör nu och tankar finns om ett fortsatt samarbete (COAST 2) förutsatt att ny finansiering kan ordnas. Från Telias sida verkar det finnas intresse för en fortsättning. Telia markerar intresse särskilt för två områden: telefoni över IP samt IP-TV för videokonferens och distansutbildning. Styrelsen fann att man innan man svarar Telia bör diskutera - i vad mån SUNET bör engagera sig i forsknings- och utvecklingsprojekt - om det i så fall är lämpligt att samarbeta med en nätoperatör och på vilka villkor - om de projektförslag som finns är de som styrelsen i så fall bör föra fram. På grund av tidsnöd och eftersom nytt material kommit till beslöt styrelsen att ta upp frågan på nytt vid sitt möte i december Telias intresse för SUNETs ftp-arkiv Styrelsen informerades om att Telia visat intresse för att få samarbeta med SUNET kring det ftp-arkiv (ftp.sunet.se) som drivs och underhålls vid SLU i Uppsala. Arkivet är välskött och SUNET har investerat betydande belopp i utrustning. Telia skulle vilja dra fördel av arkivet i sin marknadsföring och kunna spara kapacitet i sina förbindelser till Nordamerika. Fördelen för SUNET skulle enligt Telia vara möjlighet att få tillgång till "större, kraftfullare och modernare teknik". Telia har fått en signal tillbaka med innebörden att SUNET anser att vad Telia skulle kunna tillföra av värde är ett substantiellt bidrag till finansieringen av arkivet. På detta har Telia ännu inte reagerat. Om de återkommer får ärendet tas upp vid ett senare tillfälle.

10 11. SUNETs faxtjänst Styrelsen informerades om bakgrunden till att begränsningar införts i SUNETs faxtjänst och fick frågan hur man ser på de gränser som inledningsvis används. Vidare påpekades att det finns möjligheter att förfina kontrollen av avsändaren av ett fax-meddelande genom att använda X.500-katalogen för kontroll. En positiv bieffekt skulle bli att till SUNET anslutna organisationer får ett incitament att hålla denna katalog väl uppdaterad. Slutligen kommenterades det faktum att Lunds universitet svarar för en mycket stor del av användningen av faxservern. När det gäller begränsningarna ansåg styrelsen att man får pröva sig fram tills man hittar en nivå som inte i onödan inskränker möjligheterna att använda servern men som inte är så liberal att man riskerar störningar i funktionen. Tanken att använda X.500-katalogen för kontroll mottogs positivt och styrelsen ser gärna ett utvecklingsarbete med detta mål, förutsatt att det ryms inom tillgängliga resurser och kompetens för arbetet kan frigöras. 12. Datorpostkatalogen I anslutning till diskussionen om den elektroniska datorpostkatalogen i föregående punkt aktualiserades frågan om huruvida SUNET bör fortsätta att ge ut en alltmer pappersslukande katalog över datorpostadresser. Mot en sådan utgivning talar dels miljöskäl, dels det faktum att vi i dag kan erbjuda mycket användarvänliga gränssnitt mot den elektroniska katalogen. De adresser som används är dessutom oftast baserade på standarden fornamn.efternamn@(inst.)org.se, varför en förteckning över domäner och subdomäner (för institutionerna vid de större högskolorna) i de flesta fall skulle vara tillräcklig. Styrelsen beslöt mot denna bakgrund att upphöra med utgivningen av den tryckta katalogen i nuvarande utförande fr o m SUNETs finansieringssituation För 1997 och 1998 bör SUNETs verksamhet kunna finansieras inom ramen för de medel SUNET disponerar i form av - anslagsmedel för 1997 respektive anslagssparande

11 - avgifter från externa organisationer. Högskoleverket skall ta ut avgifter av de statliga myndigheter som enligt regeringsbeslut den 21 november 1996 omfattas av SUNET för kostnader som inte täcks av för ändamålet anvisade medel under anslaget B.47. För de konstnärliga högskolorna och de statliga museerna skall kostnaden för SUNET helt bekostas från anslaget. Universitet och högskolor med undantag av kommunala högskolor (vissa vårdhögskolor) betalar för närvarande inga avgifter och bör kunna befrias från avgifter även 1998 trots att anslagsfinansieringen då minskar genom att - anslaget B.47 SUNET minskar - en del av anslagssparandet kan komma att dras in - intäkterna från externa organisationer minskar något genom att centrala museer avgiftsbefrias. Styrelsen uppdrog åt ordföranden att föra fortsatta diskussioner med Högskoleverkets ledning vad gäller fördelningen av den indragning av anslagssparande som Högskoleverket drabbats av. Hänsyn bör därvid tas till att SUNET inte har något sparande som inte behöver användas 1997 (t o m september månad har SUNET förbrukat 16 Mkr utöver basanslaget om 38 Mkr). Finansieringen efter 1998 Fr o m 1999 kommer SUNET att behöva ett mycket betydande tillskott av medel från universitet och högskolor för att kunna driva det uppgraderade nät SUNET nu planerar för. På detta problem finns i huvudsak två möjliga lösningar: 1. Antingen får Högskoleverket ta ut avgifter av universitet och högskolor med de belopp som krävs för att uppnå kostnadstäckning 2. Eller också kan verket be departementet att redan i budgetarbetet föra undan resurser från universitet och högskolor till anslaget till SUNET. Styrelsen förordar för sin del den senare modellen, men frågan bör tas upp till diskussion med förvaltningschefer och rektorer för universitet och högskolor. Avgifter har använts tidigare i förhållande till universitet och högskolor. SUNET har erfarenhet dels av en enkel modell, där avgiftens storlek

12 bestämdes av högskolans omslutning, dels av en mer komplicerad modell, där avgiften påverkades av omslutning, antal registrerade datorer och uppmätt trafik. Utfallet blev dock i stort sett det samma oavsett modell, och de egentliga användarna påverkades knappast, eftersom avgiftsfinansiering på den nivån inte användes i någon av modellerna och inte heller ansågs önskvärd. (Att först investera i ett nät och sedan försöka begränsa användningen av nätet föreföll inte meningsfullt.) Det ökande behovet av bandbredd Mot detta skulle kunna invändas att utan restriktioner för användningen växer denna ohejdat och leder till behov av nya investeringar i mer kapacitet. SUNETs utnyttjande av bandbredd har hittills i stort sett fördubblats varje år och från utbildningsdepartementets sida är man intresserad av att få belyst vad denna ökning beror på. Generellt ökar Internettrafiken ännu snabbare, och styrelsen såg flera specifika förklaringar till ökningstakten i SUNET: - datorerna blir allt snabbare och kraftfullare och belastar därför nätet mer - lokala nät vid universitet och högskolor förstärks, varvid flaskhalsen flyttas från det lokala nätet ut till SUNET - antalet doktorander och antalet utbildningsplatser ökar - antalet studerande ökar - den tid varje användare använder nätet ökar - nätet används mer och mer i distansutbildning - bibliotekens användning ökar dramatiskt - dokumentation som tidigare bara fanns i pappersform läggs i dag på nätet - humanister och samhällsvetare håller på att bli lika stora användare som tekniker och naturvetare

13 - användningen via uppringda förbindelser och studentbostäder ökar - nätet används i dag inte bara för forskning och utbildning utan också för den s k tredje uppgiften. Till detta kommer att applikationerna alltmer använder grafiska gränssnitt och både stillbilder och rörliga bilder på ett alltmer sofistikerat sätt. Eftersom denna utveckling fortsätter finns det all anledning att räkna med att SUNET även de närmast kommande åren kommer fördubbla sin användning varje år. NORDUnet Ett särskilt bekymmer är att varje ökning av användningen i de nordiska länderna bidrar till att ställa ökade krav på trafiken över Atlanten och andra internationella linjer. De 75 Mbit/s som NORDUnet disponerar över Atlanten är idag hårt belastade. Från den 1 januari 1998 ökar kapaciteten emellertid till 155 Mbit/s, sedan NORDUnet tecknat ett mycket förmånligt avtal med TeleGlobe. Förutsättningar finns därmed att dubblera kapaciteten på linjerna till Finland och Norge. För Danmark är en 155 Mbit/s linje redan beställd. Tack vare mikrovågslänken över Öresund kan denna köpas som en nationell förbindelse till ett pris som t o m ligger under vad den gamla 34 Mbit/s-förbindelsen mellan Sverige och Danmark kostar. För framtiden räknar NORDUnet med ett kraftigt ökande behov av bandbredd under de närmaste åren, medan kostnaderna inte skall behöva öka i fullt samma takt eftersom avvecklingen av telemonopolen och den tekniska utvecklingen beräknas utöva press på prissättningen. Beslutsunderlag till utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet är redan väl informerat om NORDUnets planering inför kommande år och har särskilt noterat att kostnaderna kommer att stiga ytterligare 1999 och 2000 som följd av ökande krav på bandbredd över Atlanten och ett eventuellt samarbete med Internet II i USA. Departementet vill från SUNET få en ny eller uppdaterad utvecklingsplan som - ger styrelsens syn på hur finansieringen fr o m 1999 bör lösas - ger förklaringar till det ständigt växande behovet av bandbredd

14 - sätter tillväxten inom SUNET i ett internationellt perspektiv. Arbetet bör inledas snarast. Styrelsen gav Olle Thylander och Hans Wallberg i uppdrag att arbeta fram en sådan plan och inhämta synpunkter från styrelsen över nätet. 14. Enkät om användningen av SUNET Högskoleverket förväntas i årsredovisningen för 1997 med hjälp av anslutna organisationer redovisa bl a antalet användare av SUNET och beskriva hur SUNET används. För att få underlag för en sådan redovisning planeras en enkät till anslutna organisationer och framförallt då universitet och högskolor. Ledamöterna erbjöds tillfälle att ge synpunkter på ett utkast till enkätfrågor direkt eller via mail efter sammanträdet. Enkäten kommer att sändas till respektive organisation, inte till en namngiven person. 15. Kvalitetsarbete Styrelsen informerades om Högskoleverkets ambitioner att efter genomgång under 1997 ge förslag till ett kvalitetsprogram för varje verksamhetsgren, varvid även SUNET räknas som en verksamhetsgren. Styrelsen anser det inte självklart att SUNETs arbete med kvalitetsfrågor på detta sätt bör integreras i den planering Högskoleverket initierat för övriga verksamhetsgrenar. Däremot anser styrelsen att kvalitetsfrågorna är viktiga och att SUNETs styrelse bör arbeta mer med dessa frågor. Inom styrelsen finns ett rikt mått av erfarenhet av kvalitetsarbete eftersom de flesta ledamöter deltar i kvalitetsarbetet inom sin egen organisation. Styrelsens tolkning är att kvalitetsarbete främst innebär att beskriva hur man arbetar med kvalitet, inte att avge omdömen om verksamhetens kvalitet i olika avseenden. Exempelvis är de återkommande användarträffarna (SUNET Forum) ett sätt att skaffa sig information om hur användarna upplever kvalitet. SUNET skulle dock behöva mer återföring av denna typ. Den nyssnämnda enkäten bör därför kompletteras med frågor som rör SUNETs kvalitet. En metod som SWOT - analys (Strengths,Weaknesses, Opportunities and Threats) skulle kunna användas för att analysera verksamheten, och

15 inspiration kan hämtas från arbeten som den brittiska Dearing-kommittténs analyser. Flera ledamöter ansåg att det skulle vara nyttigt att engagera någon utomstående för att värdera och ge synpunkter på kvalitetsarbetet inom SUNET. Vad som behövs är kanske en form av "peer review" med anlitande av också utländsk expertis. Diskussionen visade att ledamöterna har rätt olika uppfattning om vad kvalitet är och hur ett kvalitetsarbete bör bedrivas. Därför fattades inga beslut vid dagens sammanträde utan styrelsen beslöt att återkomma till kvalitetsfrågorna vid sitt nästa sammanträde den 4 december Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Sven Tafvelin Anders Flodström