Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 11 april Närvarande ledamöter:

Transkript

1 Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 11 april 2003 Närvarande ledamöter: Hasse Odenö, ordförande Anita Kollerbaur Lars-Elve Larsson Kerstin Malmqvist Kjell Nilsson Ulf-Björn Rönn Staffan Sarbäck Benny Stridsberg Arne Sundström Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Börje Josefsson Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Förhindrade: Gun Djerf

2 Lennart Ljung 1. Dagordning m m Styrelsen beslöt arbeta efter utsänd dagordning. Benny Stridsberg utsågs att justera dagens protokoll 2. SUNET slutdiskussion om mandatet och förslag på ledamöter i gruppen Styrelsen beslöt att mandatet för framtidsgruppen skall formuleras som i version 2 i utsänt förslag (bilaga 1). Vad gäller de ledamöter som skall ingå i gruppen ansåg styrelsen att en "valberedning" bör få i uppdrag att till nästa sammanträde samla in idéer och presentera ett förankrat förslag. Till "valberedning" utsågs Kerstin Malmqvist och Per Wernheim tillsammans med styrelsens ordförande. Valberedningen förutsätts arbeta med stöd av sekretariatet. 3. Skrivelse till utbildningsdepartementet angående betalningsmodellen. Styrelsen tillstyrkte att en skrivelse med föreslaget innehåll tillställs utbildningsdepartementet efter språkliga korrigeringar och med tillägg av de forskningsargument som presenterats för ett ökat anslag. 4. Information om SUNETs användarstudie Styrelsen informerades om status i användarstudien och särskilt den enkätundersökning som SCB fått i uppdrag att genomföra under slutet av april och början av maj med leverans av grundtabeller under juni och juli Statistik från Gigasunet Hans Wallberg presenterade den senaste statistiken från Gigasunet avseende avbrott i förbindelser, ryggradsroutrar och accessroutrar. Trots flera avbrott har tillgängligheten för de anslutna organisationerna varit 100 %. Statistik kan nu också presenteras avseende trafikvolym för de olika högskolorna under mars månad Den visar att Luleå, Umeå, Linköping, Lund och Chalmers då hade den största volymen.

3 Hans Wallberg kommenterade också driften vid KTH och status vad gäller de åtaganden som diskuterats med KTHs ledning. 6. SUNET Forum 2003 Styrelsen beslöt att 2003 års SUNET Forum skall äga rum den 29 oktober En program- och organisationskommitté utsågs bestående av Arne Sundström, Gun Djerf (ännu ej tillfrågad), Hans Wallberg och Olle Thylander. 7. Beslut om tillägg till SUNETs peeringpolicy Börje Josefsson presenterade ett förslag till utökad peeringpolicy, som antogs av styrelsen. Tidigare har den tekniska referensgruppen diskuterat och tillstyrkt förslaget, som bifogas detta protokoll som bilaga 2. Ändringar är markerade med gult. 8. Rapport från LANG-gruppens studieresa till USA Den grupp som på den tekniska referensgruppens uppdrag studerar ny teknik för användning i campusnät har gjort ännu en studieresa till USA och arbetar nu med en rapport som skall vara klar till styrelsemötet i juni. I väntan på den fullständiga rapporten gav Börje Josefsson en kort sammanfattning. Konceptuellt har inte så mycket hänt sedan den senaste rapporten vad gäller produkter. Dock finns en tendens mot relativt ointelligenta enheter i periferin och mer intelligens i mitten. Man får då färre enheter att administrera. Användningen av trådlösa nät växer snabbt. Det ställer krav på infrastruktur. Gigabit Ethernet börjar nå skrivborden. Gigabit Ethernetkort är nu standard hos Apple. Och Gigabit Ethernet över koppartråd är nu en realitet. Gruppen har inte tittat på IP-telefoni som sådan men väl på vilka krav IP-telefoni ställer på nätet. Strömförsörjning kan nu fås via nätet. Även trådlösa IP-telefoner börjar komma. Quality of Service har blivit enklare med nytt protokollstöd.

4 9. Rapport från TREFpunkt den 2-3 april Börje Josefsson rapporterade också från TREFpunkt-konferensen i Linköping, som samlade 116 deltagare (130 inkl SUSEC). De som deltog verkar ha blivit nöjda att döma av spontana kommentarer och positiva rapporter efter hemkomsten Ämnen som togs upp var bl a kryptering, PKI, DNSSEC, lagring och multicast. Nästa Trefpunkt kommer att äga rum till hösten den oktober 2003 med Lärarhögskolan i Stockholm som värdorganisation. Den tekniska referensgruppen har vissa programidéer, bl a tänker man sig att ta upp mätningar, TCP-tuning och trådlösa nät. 10. Information om planerad IPv6-workshop den 29 april. Denna månad ordnar referensgruppen en workshop om IPv6. Den äger rum på Arlanda redan den 29 april och styrelsen är välkommen att anmäla deltagande. Workshopen kommer bl a att ta upp grunderna i IPv6, IPv6 i Gigasunet och i NORDUnet, 6net- projektet, IPv6 på knutpunkter, IPv6 och DNS samt tilldelning av adressutrymme i IPv GRID- utvecklingen i Sverige och Norden Börje Josefsson beskrev de tester han gjort för att hjälpa GRID-forskare i projektet swegrid att ansluta och konfigurera sina datorer för att kunna överföra data effektivt. Proven har visat att det med rätt inställningar inom Gigasunet går att komma upp i närmare 1 Gbit/s end to end över stora avstånd mellan två datorer. SweGrid-projektet är en svensk testbed som syftar till att knyta ihop kluster av datorer på flera platser i Sverige med hjälp av Gridteknik och middleware för Grid. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet via SNIC, insatser från superdatorcentra och Wallenbergstiftelsen, som beviljat medel för utrustning Olle Thylander kompletterade bilden med att berätta om försöken att samordna SweGrid och motsvarande projekt i de övriga nordiska länderna med sikte på att år 2005 bygga upp en större gemensam nordisk anläggning för Gridtillämpningar, Nordic Data Grid Facility. 12. Rapport från NORDUnet AS

5 Olle Thylander rapporterade från NORDUnet AS bolagsstämma. De budgetprognoser som presenterades stämmer väl med de antaganden SUNET gjort i sin budget för 2003 och kommande år, men prisutvecklingen, valutakursutvecklingen och storleken av det framtida stödet från EU är osäkerhetsfaktorer. Vid stämman valdes ny styrelse för år 2003, varvid Hans Wallberg omvaldes som representant för SUNET i NORDUnet-styrelsen. 13. Forskningsnätsutvecklingen i Europa Hans Wallberg redogjorde för utvecklingen inom Géant, som nu täcker 32 länder och knyter samman fler än 3000 universitet. Géant har kommit att bli ett ledande forskningsnät i världen och bedömningen är att Europa nu passerat USA när det gäller forskningsnätsutvecklingen. Nätet kommer att drivas vidare med finansiering bl a från EUs 6:e ramprogram. EU ser gärna en satsning på IPv6 och Géant börjar köra IPv6 "native" från den 8 april Noterbart är att Europas forskningsministrar ställer IPv6-krav också på de nationella forskningsnäten i Europa. Problem med end-to-end performance vill man lösa på två sätt. För det första genom att sätta upp direktförbindelser end-to-end, vilket leder till en mängd parallella nät utan samordning och till dubblering av kostnader. Det andra sättet är att göra de nationella näten ansvariga för end-toend performance. Dvs att även ta ett ansvar för de lokala campusnäten. Som Börje Josefsson visat är detta inte något enkelt problem. Även Grid-teknik är ett högt prioriterat område inom EUs 6:e ramprogram. SUNET kan visserligen ta ett ökat ansvar inom ovanstående områden och även när det gäller vissa tillämpningar, men frågan är vem som är villig att betala för sådana insatser. 14. Rapport från SERENATE-möten Serenate står som bekant för "Study into European Research and Education Networking as Targeted by eeurope" och är ett TERENA-projekt som finansieras av EU. I projektet tittar man på de strategiska behoven i ett 5-10-årigt perspektiv. Man arrangerar workshops för olika intressentgrupper, och från SUNETs sida har Hans Wallberg och Arne Sundström deltagit i en del av dessa. Bl a har man kommit fram till att de nationella forskningsnäten är en värdefull resurs som bör användas även utanför den akademiska världen. Det kan dock leda till att de nationella näten blir betraktade som publika nät vilket kan leda till komplikationer i förhållande till EU:s

6 telekommunikationsdirektiv. Man noterar att forskningsnäten i Europa blivit väldigt mycket bättre de senaste åren men tror att det går att åstadkomma mycket mer. Campusnäten pekas ut som den stora flaskhalsen (SUNETs utredningar avseende teknik för campusnät är alltså välmotiverade) och man ser ett problem i det faktum att ansvaret för kedjan campusnät, nationellt forskningsnät, GEANT, nationellt forskningsnät i ett annat land, campusnät i ett annat land är fördelat på många olika händer. Kanske behöver CERT kompletteras med PERT, dvs ett Performance Emergency Response Team, som kan lösa problem över nations- och organisationsgränser. NORDUnet I anslutning till genomgången av de europeiska aktiviteterna kommenterade Hans även utveckling och planer inom NORDUnet, som under 2003 kommer att ersätta direktanslutningen till de amerikanska forskningsnäten med en förbindelse via Géant. Först kommer dock NORDUnets förbindelse till Géant att uppgraderas till 10 Gbit/s. Också förbindelserna mellan de nordiska nationella näten kommer successivt att uppgraderas till 10 Gbit/s. Den första av dessa uppgraderingar kommer att gälla SUNET, som får 10 Gbit/s till NORDUnet redan under Styrelsen uppmärksammades också på att det är fördelaktigt att redan nu anmäla sig till höstens NORDUnet-konferens på Island, som äger rum den augusti. 15. Avtackning av Kerstin Malmqvist som ordförande i referensgruppen. Kerstin Malmqvist avtackades av Lennart Forsberg för sina insatser som ordförande i SUNETs tekniska referensgrupp och en gåva överlämnades. 16. Sammanträdesplanering hösten Styrelsen beslöt om följande sammanträden hösten 2003: Onsdagen den 10 september 2003 kl Onsdagen den 19 november 2003 kl

7 17. Uppdatering av SUNETs arbetsordning Uppdrogs åt sekreteraren att till nästa gång ta fram ett förslag till uppdatering av SUNETs arbetsordning. 18. Övriga frågor och övrig information. a. Nätmötesprojektet En rapport från nätmötesprojektet har tillställts styrelsen. Rapporten är inte en slutrapport utan ses av projektgruppen som en statusrapport, eftersom projektmålet ännu inte kan anses nått. En hel del värdefulla insatser har gjorts - ett kontaktnät har byggts upp, värdefull information har samlats in och finns tillgänglig på projektets webbplats, tekniken har demonstrerats och prövats i flera sammanhang. Men det vore att överdriva att säga att anställda och studenter vid universitet och högskolor allmänt har börjat använda nätbaserade möten i sitt arbete. Tendenser finns dock, tack vare ett antal "early adopters". Projektgruppen vill därför fortsätta att stödja införandefasen. Projektet redovisar en plan för vad som kan utföras vid olika nivåer av stöd. Exempelvis kan man fortsätta att hålla webbplatsen uppdaterad till en kostnad av kr "på årsbasis". Styrelsen diskuterade om det finns anledning för SUNET att ge fortsatt stöd till projektet i någon form och vilken/vilka av de föreslagna aktiviteterna som i så fall bör stödjas och för hur lång tid. Beslut: SUNET:s styrelse tog beslut om att låta nätmötesprojektet övergå till en nätmötestjänst med följande innehåll: - Hålla webb-sidorna aktuella, skapa synlighet och sprida information - Tillhandahålla gemensamma resurser såsom:. Videokonferenstjänsten vid Göteborgs universitet. Hålla e-mötesrum för test tillgängliga och hålla e-mötescaféet bemannat - Fortsätta arbetet inom projektgruppen för att tjänsten skall kunna vidareutvecklas

8 - Ge stöd och assistans till nätmötesbaserade aktiviteter, speciellt de aktiviteter som SUNET genomför (TREFpunkt, SUNET Forum, etc) - Samarbeta med andra intresserade. b. Anslutning av externa organisationer Ett par ansökningar om anslutning från externa organisationer har bedömts ha ett principiellt intresse och togs därför upp för beslut i styrelsen: Esrange Esrange i Kiruna önskar ansluta med 250 Mbit/s och SUNET har inte fastställt någon avgift för kapaciteter högre än 100 Mbit/s. SUNET:s avgift för 100 Mbit/s är 400 tkr/år alt. 800 tkr/år beroende på antal anställda. Marknadspriset för 250 Mbit/s bedöms ligga mellan 2,5 och 5 MSEK/år Beslut: SUNET:s avgift för 250 Mbit/s sätts till 700 tkr/år alt tkr/år beroende på antal anställda. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) SOFI vill anslutas till SUNET via de fyra universiteten i Uppsala, Umeå, Göteborg och Lund Enligt SUNET regler för anslutning av externa organisationer borde de betala full avgift för varje anslutning, dvs totalt kr om året. SOFI anger emellertid i ansökan att de vill att SUNET skall göra undantag från de normala avgifterna med tanke på att det gäller mycket små och ekonomiskt svaga organisationer på alla platser utom Uppsala. Beslut: Eftersom det handlar om organisationer med ett nära samarbete med universiteten och som kan ansluta via respektive universitet utan några större insatser från SUNETs sida är styrelsen beredd att göra undantag från de generella reglerna och enbart ta ut en anslutningsavgift, dvs kr/år, under förutsättning att berörda universitet önskar att anslutning sker via

9 universitetet i fråga. Studentbostäder i Göteborg Styrelsen hade skriftligen fått information om planerna för att anslutning av studentbostäder i Göteborg. Göteborgs universitet och Chalmers tar ett samlat grepp och ansluter studentbostäder direkt till SUNET:s ryggrad utan att gå via någon högskole-/universitetsanslutning. Detta är en modell som tidigare diskuterats och godkänts av styrelsen. Här sker nu en realisering av den modellen. Styrelsen kommenterade inte den erhållna informationen. c. SUNET och forskningspropositionen Styrelsen framhöll som sin uppfattning att SUNET bör uppmärksammas i det underlag som av Vetenskapsrådet överlämnas till regeringen inför forskningspropositionen. Vid anteckningarna Olle Thylander Justeras: Benny Stridsberg Hasse Odenö Bilaga 1 Arbetsgrupp för SUNET efter 2005 SUNETs styrelse avser att utse en arbetsgrupp som skall kunna ge styrelsen råd vad avser SUNETs roll och uppgifter (och senare även ge

10 underlag för vad ett nytt universitetsdatanät skall klara den dag Gigasunet tjänat ut) samt till styrelsen förmedla synpunkter och önskemål från de universitet och högskolor som är intressenter i SUNET och idag använder Gigasunet. Arbetsgruppen skall också medverka till att planer och förslag som styrelsen lägger fram förankras hos läroanstalterna. Uppgifter för arbetsgruppen Framtidsgruppen skall Diskutera vilket innehåll SUNETs verksamhet bör ha efter 2005 för att på bästa sätt tillgodose högskolornas behov av gemensam infrastruktur, gemensamma tjänster och gemensam utveckling Undersöka vilka krav olika slags forskning ställer på SUNET och hur SUNET bör utvecklas för att tillgodose dessa krav På motsvarande sätt undersöka utbildningens behov av nätanvändning och särskilt då krav som ställs av distansutbildningen Undersöka SUNETs betydelse för studenterna och betydelsen av att SUNET är tillängligt på olika sätt i olika studiesituationer Ta fram underlag för en bedömning av vilka ekonomiska och administrativa förutsättningar som kommer att finnas för SUNETs verksamhet efter 2005 Arbetssätt: SUNETs styrelse är uppdragsgivare för arbetsgruppen och förväntas svara för nödvändiga kontakter med Sveriges universitets- och högskoleförbund och SFS. Arbetsgruppen bör i sin tur inhämta synpunkter direkt från universitet och högskolor och olika grupper av användare Gruppens arbete bör avrapporteras löpande genom presentationer vid SUNETs styrelsemöten Arbetsgruppen bör besöka landets universitet och högskolor och därvid informera om sitt arbete samt försöka få till stånd en dialog med olika användargrupper Inledningsvis förutsätts gruppen koncentrera sig på frågor om behov, innehåll samt organisation och ekonomi för att senare (närmare 2005) mer konkret börja diskutera kraven på den infrastruktur som skall ersätta Gigasunet. Arbetsgruppens sammansättning: SUNETs styrelse har lämnat följande synpunkter på behovet av kompetens i gruppen: "Exempelvis bör kompetens avseende organisation/ekonomi finnas företrädd liksom forskningssynpunkter (nätforskare resp avancerad användare från ngt forskningsfält). Vidare bör inom gruppen finnas någon med goda insikter om långsiktiga utvecklingstrender vad gäller tekniken, god kunskap om utvecklingen

11 inom internationella kommunikationer och god kunskap om dagens SUNET. (Med SUNET menas i detta sammanhang inte bara nätet utan SUNET som organisation och tjänsteleverantör.) Minst en person i gruppen bör hämtas från SUNETs styrelse, som fortfarande kommer att ha huvudansvaret för att SUNET på rätt sätt förbereder sig för en generationsväxling år 2006, och någon i gruppen bör kunna företräda studentperspektivet. Forskare/ administratörer från högskolan bör som nämnts också ingå, och att diskutera med en stor krets högskoleföreträdare utanför gruppen blir en av gruppens viktigaste arbetsuppgifter." Ersättning till ledamöterna: Normalt betalar SUNET inte ut arvoden för deltagande i sammanträden i arbetsgrupper. Däremot ersätts reskostnader inom ramen för SUNETs budget. Bilaga 2 SUNET:s policy för samtrafik med andra Internetoperatörer SUNET har samtrafik (peering) utan trafikavgifter med Internetoperatörer under följande förutsättningar: 1. Med "knutpunkt" nedan avses trafikutbytespunkter baserade på gemensamt media, t.ex. FDDI, SRP eller Ethernet-switch. 2. Samtrafik (peering) sker via den eller de nationella Internetknutpunkter till vilka SUNET har anslutning, eller via annan knutpunkt till vilken SUNET har anslutning. Villkoren för SUNETs anslutning till en knutpunkt samt för SUNETs samtrafik med en operatör på den knutpunkten får inte påverka villkoren för SUNETs eventuella samtrafik med andra operatörer på den aktuella knutpunkten. 3. Trafikutbyte på knutpunkt får inte vara enda väg för trafikutbyte mellan den aktuella operatören och SUNET, såvida inte den anslutningen kan göras redundant av bägge parter. 4. Samtrafik kan också ske genom direktförbindelse mellan den aktuella operatören och SUNET. I detta fall skall stor vikt läggas vid att sådan

12 direktförbindelse om möjligt görs på ett redundant sätt. 5. Samtrafik och routing skall ske på ett tekniskt sunt sätt enligt de riktlinjer som anges i avsnittet nedan och enligt de övriga överenskommelser som kan göras från fall till fall. 6. SUNET skall prioritera anslutningar som kan ske på ett redundant sätt. 7. Vid direktpeering med annan Internetoperatör skall planering av uppgradering av denna/dessa förbindelser ske när trafiklasten på en enkelförbindelse uppnår 70% av möjligt utnyttjbar bandbredd och när sammanlagd last på dubbla förbindelser överskrider 70%. 8. När trafiken över en knutpunkt mellan SUNET och annan Internetoperatör blir stor, skall ytterligare förbindelse/förbindelser med den aktuella operatören om möjligt etableras. Med "stor" avses att trafiken är så omfattande att den kan komma att påverka kvaliteten i SUNETs nyttjande av knutpunkten. Vid etablering av sådana ytterligare förbindelser skall hänsyn tas till att man i händelse av avbrott i en sådan förbindelse inte på nytt överlastar SUNETs förbindelse till knutpunkten. 9. Internetoperatör får på intet sätt störa trafik till eller från SUNETs nät. 10. Överenskommelse om samtrafik gäller tills vidare om inte någondera parten säger upp överenskommelsen. 11. SUNET har rätt att, utan avgivande av ersättning, omedelbart bryta överenskommelsen om samtrafik om här angivna förutsättningar inte uppfylls. 12. Beslut enligt ovan om samtrafik med enskild operatör fattas av SUNETs samordnings- och utvecklingsansvarige, eller av denne utsedd person/funktion inom SUNET. Förmedling av trafik mellan Internetoperatörer 1. SUNET förmedlar inte trafik (s.k. transit) mellan Internetoperatörer. Tekniska riktlinjer för routing m.m. vid samtrafik med SUNET 1. Routing skall ske med BGP4 (RFC 1171, RFC 2858), och samtrafiken skall ske på ett tekniskt sunt sätt. 2. Routing får ej utbytas över knutpunkt eller annan sammankopplingspunkt med routingprotokoll som utnyttjar multicast eller broadcast, t.ex. RIP eller OSPF. 3. Vid konfigurering av samtrafiken med annan Internetoperatör skall man sträva efter att trafiken styrs och filtreras med hjälp av information i aktuella vägvalsregister. Detta för att få en försäkran att trafik endast går till och från adresser som verkligen tillhör aktuell Internetoperatör. SUNET kommer att hålla sin information i registren uppdaterad och aktuell. 4. Routing grundad på andra principer än ovan, och som inte överenskommits med SUNET får ej användas för att styra trafik till eller från SUNETs nät.

13 5. Vid samtrafik via mer än en sammankopplingspunkt sker peering i normalfallet enligt modellen "short-exit" (hot potato), dvs. man lämnar över till den punkt som är närmast i det egna ryggradsnätet. 6. Tekniken för eventuell lastdelning över flera parallella förbindelser skall i förekommande fall på förhand överenskommas av bägge parter. 7. Nytillkommande peering med SUNET i Stockholm skall ske med utrustning vid SUNETs huvudnod i Fredhäll. 8. S.k. privata AS-nummer får endast användas i en knutpunkt eller annan sammankopplingspunkt om de koordinerats med samtliga Internetoperatörer som har anslutning till knutpunkt eller annan sammankopplingspunkt. 9. [ny ] SUNET annonserar samma information i alla knutpunkter. Denna information innehåller så kallad MED-information, som kan användas av motparten för vägval. 10. [ny ] AS-PATH får inte förlängas av en knutpunkt i sig, dvs. peering skall ske direkt mellan SUNET och den aktuella motparten via direktförbindelse eller gemensamt media. 11. [ny ] SUNET accepterar inkommande trafik till SUNETs nät från operatörer/organisationer anslutna bakom en Sunet-ansluten kund, under förutsättning att detta annonseras i publika vägvalsregister (exempelvis hos RIPE) av berörda parter. Notera att detta inte nödvändigtvis innebär att SUNET använder den vägen för trafik tillbaka till den aktuella organisationen.