Protokoll fört vid. styrelsesammanträde den 5 februari Närvarande ledamöter:

Transkript

1 Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 5 februari 2004 Närvarande ledamöter: Hasse Odenö, ordförande Gun Djerf Anita Kollerbaur Lars-Elve Larsson Kerstin Malmqvist Kjell Nilsson Ulf-Björn Rönn Staffan Sarbäck Benny Stridsberg Arne Sundström Sven Tafvelin Per Wernheim Övriga närvarande: Lennart Forsberg Hans Wallberg Olle Thylander, sekreterare Förhindrade: Lennart Ljung

2 1. Godkännande av dagordning Styrelsen beslöt arbeta efter utsänd dagordning (inkl tilläggen under övriga frågor). 2. Uppdrag justera protokoll Gun Djerf utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde. 3. Gigasunet, statistik m m Hans Wallberg presenterade sedvanlig statistik över trafikutvecklingen t o m kvartal 4 år Med i statistiken finns nu också studentnätet i Göteborg, som ligger på tredje plats i fråga om användning efter Luleå tekniska universitet och Linköpings universitet. Annars uppvisar trafiken i stort sett samma mönster som tidigare. För december månad noteras som man kunde förvänta sig en viss nedgång. Tillgänglighetsstatistiken för kvartal 4 visar fortfarande många avbrott för DWDM-förbindelsern - 21 avbrott om totalt 141 timmar. För ryggradsroutrarna har registrerats 9 avbrott, medan för accessroutrarna endast 1 avbrott har noterats. Total onåbarhet: 0 minuter. Dessutom rapporterade Hans om Onsalaobservatoriets framgångsrika deltagande den 15 januari i ett evlbi-experiment med överföring i realtid av data från sina observationer till projektets räknecentrum (JIVE) i Dwingeloo i Holland. Förutom Onsala deltar Cambridge i Storbritannien och radioobservatoriet i Westerbork i Holland i projektet. Hans Wallberg kommenterade också anklagelserna mot SUNET och NORDUnet att ha förmedlat barnpornografi från Ryssland, som behandlas närmare i punkt 16. Slutligen berättade Hans att diskussioner förs mellan Kina och Luleå tekniska universitet om ett samarbete för att prova videoöverföring med studiokvalitet mellan en part i Kina och Akademiskt mediacentrum i Piteå. I projektet deltar Cisco både med finansiering och med tillhandahållande av utrustning. 4. Uppgradering av förbindelse till Högskolan Gotland Den existerande 155 Mbit/s-förbindelsen till högskolan Gotland föreslås ersättas med en ny 2,5 Gbit/s-förbindelse (som nu kan levereras av

3 Telia Sonera), varvid förutsätts att den nu använda Cisco routern byts ut mot en Cisco router. Uppgraderingen av förbindelsen leder till en ökad kostnad med kr per år, vartill i år kommer en installationskostnad med kr. Genom routerbytet ökar också SUNETs kostnader för amorteringar och räntor marginellt. Styrelsen konstaterade att strävan hela tiden varit att ha en fullvärdig reservförbindelse även till Gotland och att i drifthänseende kunna hantera Högskolan Gotland som andra högskolor. Detta har nu blivit möjligt genom att Telia Sonera lagt ut en andra kabel till Gotland. För en uppgradering talar också att Högskolan Gotland har mer trafik än vad nuvarande reservförbindelse klarar av. Styrelsen beslutar att uppgraderingen skall genomföras enligt förslaget. Beroende på vilken avskrivningstid som väljs kan investeringen leda till kostnader som intecknar investeringsutrymmet under längre tid än de ursprungliga investeringarna för Gigasunet och den kan därmed i någon mån inskränka handlingsutrymmet för Framtidsgruppen. Vid ett kommande sammanträde bör redovisas vilka investeringar som redan finns som på motsvarande sätt binder SUNET för kostnader efter år Telefoni till anslutna organisationer via Gigasunet Hans Wallberg föreslog att SUNET startar ett projekt i syfte att kunna erbjuda högskolorna anslutning av abonnentväxlarna via gateways till SUNET och att SUNET försöker skaffa sig möjlighet att agera telefonoperatör på högskolornas vägnar. En projektpresentation finns i bilaga 1. Projektet bör kunna ge ekonomiska fördelar genom att ge lägre samtalskostnader, tekniken finns att få i dag, nätet har tillräcklig kapacitet och projektet kan genomföras stegvis. Flera högskolor har redan börjat titta på lösningar för egen del, men med ett gemensamt projekt kan man spara pengar och uppnå stordriftsfördelar. Styrelsen fann projektet mycket intressant och gav klartecken att gå vidare och titta på utrustning och förutsättningarna för en upphandling. Samtidigt betonade styrelsen vikten av att noga studera de erfarenheter som gjorts av de högskolor som varit tidigt ute med att prova tekniken. Bland annat bör SUNET kunna få värdefull information när resultatet av den upphandling som Lunds universitet för närvarande genomför kan offentligöras. Styrelsen beslöt att SUNET i samarbete med Lunds universitet skall arrangera ett seminarium, dit samtliga högskolor inbjuds, för att informera om projektet och om erfarenheterna från Lund. Projektidén bör också presenteras i framtidsgruppen.

4 Terenas IP Telephony Cookbook-projekt skall enligt projektplanen snart vara klar och kan även den visa sig användbar i det fortsatta arbetet. Om möjligt bör en fullständig projektplan presenteras vid nästa styrelsesammanträde den 14 april och om planen inte är klar skall det förberedande arbete som utförts avrapporteras. 6. Fastställande av arbetsordning Styrelsen gick ännu en gång igenom förslaget till arbetsordning och beslöt om smärre förändringar som t ex ett förtydligande av reglerna för sammanträden. Med dessa ändringar beslöt styrelsen att fastställa arbetsordningen med lydelse som i bilaga Rapport från SUHFs styrelsemöte Ordfföranden rapporterade från SUHFs styrelsemöte den 4 december, där han med stöd av Sven Tafvelin informerat om SUNETs framtidsgrupp, användarstudien och trafikmätningarna. Något som i synnerhet tycks ha väckt SUHF-styrelsens intresse är studenternas sätt att använda nätet och SUHF kan förväntas verka för en gemensam hållning bland högskolorna till studentanvändning av SUNET. I diskussionen i SUNETs styrelse framfördes synpunkten att studenterna själva verkar ha hållit en relativt låg profil i en fråga som har stor betydelse för dem. Det borde vara angeläget både för SUHF och studentorganisationerna att ha en dialog om vilka villkor som skall gälla. 8. FTP-arkivet - statusrapport Hans Wallberg informerade styrelsen om att det sedan en dag tillbaka finns ett påtecknat avtal avseende leverans av en utrustning från IBM som uppfyller de krav SUNET ställt. IBM levererar via företaget EnjoyIT. IBMs pris är 5,1 Mkr. Leveransprovet är utsatt till den 9 februari och pågår en månad. Om provet efter den månaden godkänns betalar SUNET då 80 % av köpeskillingen. Efter godkänt leveransprov följer 1 månads systemprov. Sedan även systemprovet godkänts betalas resterande 20 % av köpeskillingen. SUNET är beställare via ITstöd vid Uppsala universitet och ITstöd rapporterar veckovis till SUNET. 9. Rapport från framtidsgruppens första möte

5 Staffan Sarbäck rapporterade från framtidsgruppens första egentliga möte, som hölls den 15 januari på KTH. Hållpunkter för gruppen är bl a SUNET Forum den 27 oktober och SUHFs förbundsförsamling i oktober Under våren planeras ett antal möten på olika platser i Sverige och en resa till Holland för att också få ett internationellt perspektiv. Till de strategiska frågor som gruppen avser att diskutera ville styrelsen lägga också service från SUNET till högskolorna på nya områden. 10. Internationell rapportering Beträffande NORDUnet rapporterades att NORDUnet A/S fyllde 10 år i december 2003 och att företaget nu söker en utvecklingschef. Med jämna mellanrum går NORDUnet till upphandling av kapacitet över Atlanten för att alltid ha bästa pris. För högsta säkerhet arbetar man sedan en tid tillbaka också med två skilda leverantörer av kapaciteten. F n har man tillgång till 2 * 2,5 Gigabit/s från såväl Sprint som Level 3. I den senaste upphandlingen klarade sig Sprint sämre och ny leverantör vid sidan av Level 3, som försvarade sin position, kommer att bli Telia International Carrier. Arne Sundström rapporterade om TERENAs aktiviteter och påminde bl a om TERENAs stora konferens på Rhodos den 7 juni EU-kommissionen har hittills varit associerad medlem av TERENA men vill nu upphöra med detta medlemskap. EU-kommissionen vill heller inte fortsätta att finansiera TERENAs kompendium med uppgifter om forskningsnäten i Europa. Detta kompendium har - tillsammans med den rapport som SERENATE-projektet tagit fram - visat sig vara en värdefull informationskälla för SUNETs framtidsgrupp. 11. SUNETs användarstudie Olle Thylander kommenterade den senaste av SUNETs användarundersökningar. Med materialet från huvudstudien görs nu ett antal fördjupningsstudier. I den första tittade man på användningen av fildelningstjänster, i den nu aktuella studien jämförs data från användarstudien med data från trafikmätningarna och ytterligare en studie kommer att avse variationer i studenternas Internetanvändning, där bl a skillnader i studieteknik mellan olika ämnesområden ser ut att vara en faktor som påverkar användningen. Jämförelsen med trafikmätningar visar att användare från högskolor som enligt trafikmätningarna har hög trafikvolym uppger sig använda

6 Internet mer än användare från högskolor med låga uppmätta trafikvolymer. Skillnaderna är dock måttliga och resultatet kan inte förklara varför det finns så stora skillnader i trafikvolym mellan högskolor av jämförbar storlek. På de två högskolor som uppvisar den högsta trafikvolymen i SUNETs mätningar, Linköpings universitet respektive Luleå tekniska universitet, går man vidare med egna mätningar för att hitta en förklaring. Gun Djerf rapporterade att man i Linköping kunnat konstatera att studenter svarar för en stor del av trafiken, att datorföreningen Lysator skickar ut mycket trafik och att institutionen för fysik och mätteknik är den institution som genererar mest trafik. Staffan Sarbäck noterade att frågan om varför Linköping och Luleå producerar så mycket trafik också har tagits upp av framtidsgruppen, som med intresse avvaktar resultatet av de lokala undersökningarna. Då frågan om s k nöjesanvändning av SUNET blivit intressant för nyhetsmedia gav Lennart Forsberg en bakgrund till varför media missuppfattat en del konstateranden i SUNETs rapporter och beskrev vad SUNET gjort för att komma till rätta med missuppfattningarna så att de inte sprids vidare. 12. SUNET i Vetenskapsrådets årsredovisning Olle Thylander lade fram ett förslag till underlag för SUNETs avsnitt i Vetenskapsrådets årsredovisning Styrelsen ville ha en ändring av en hänvisning och ville dessutom att uppdraget till framtidsgruppen nämns i redovisningen. Med dessa ändringar beslöt styrelsen att lämna redovisning enligt bilaga 3. En synpunkt som dessutom framfördes är att inplaceringen av. SUNET i årsredovisningen under "Forskningsfrämjande åtgärder" inte beaktar att SUNETs uppdrag gäller mer än enbart forskning, eftersom SUNET främjar också utbildning och övrig verksamhet vid högskolorna. Placeringen är emellertid ett resultat av rubriksättningen i regleringsbrevet, som bestäms av Regeringen. 13. Information om KB-utredningen Kjell Nilsson gav närmare information om utredningen om Kungliga biblioteket. Utredningen är en totalöversyn som tagit ett år att genomföra och resulterat i ett 500 sidor tjockt betänkande (SOU 2003:129). Utredningen har tvingats arbeta under stark tidspress. Särskild utredare har varit Gunnel Stenqvist. För andra gången görs nu ett försök att införa pliktleveranser av elektroniska dokument. KB har dock redan sedan 5 år tillbaka samlat in en stor del av publicerade elektroniska dokument genom sitt robotinsamlingsprojekt "Kulturarw3", som emellertid inte kommer åt lösenordsskyddade

7 dokument. Utredningen föreslår också ett handlingsprogram för digitalisering av information som i dag inte finns till ett nationellt bibliotekssystem med alla slags biblioteksfunktioner från att hittills huvudsakligen ha varit en nationell bibliotekskatalog. Vi skulle därmed få ett centraliserat bibliotekssystem med mycket höga krav på tillgänglighet. Även här görs redan insatser i samarbete med bibliotek och museer, men det är en omfattande uppgift som kräver stora resurser och som stöter på problem när informationen skyddas av copyright. Libris föreslås utvecklas till ett nationellt bibliotekssystem - med alla funktioner som finns i ett fullständigt bibliotekssystem - från att hittills främst ha varit en nationell katalog som betjänat biblioteken. Vi skulle då få ett starkt centraliserat bibliotekssystem som ställer mycket höga krav på tillgänglighet. Slutligen föreslås KB få ett samordningsansvar även för folk- och länsbibliotek. I betänkandet finns många referenser till SUNET och de avser då huvudsakligen tidigare insatser och argument från SUNET som används som stöd för utredningens förslag. Däremot verkar inte SUNET tilldelas någon roll i själva genomförandet av de nya förslagen. 14. MonNet -- A framework for network and traffic monitoring Olle Thylander redogjorde för bakgrunden till att SUNET fått projektförslaget MonNET på sitt bord. Projektet gäller områden - trafikmätningar och övervakning - som både för närvarande och i ett framtidsperspektiv är av mycket stort intresse för SUNET, som har låtit en oberoende expert granska projektförslaget ur forskningssynpunkt samtidigt som SUNETs nättekniska expertis har fått studera förslaget med avseende på teknisk genomförbarhet och den omedelbara nyttan för SUNETs vidkommande. Innan styrelsen gick till beslut i ärendet ombads Sven Tafvelin kommentera sin ansökan och besvara frågor i anslutning till sin föredragning. Sven Tafvelin betonade att ett genomförande måste ske i samarbete med SUNETs tekniska expertis. Det går inte att på förhand säga exakt på vilket sätt det går att göra de önskade mätningarna eller vad eventuell tillkommande utrustning kan komma att kosta. Sven Tafvelin lämnade därefter rummet och deltog inte i styrelsens avslutande diskussion och beslut i frågan.

8 Styrelsen var enig om att projektet avser ett viktigt område av stort intresse för SUNET. Samtidigt krävs bättre garantier för resultat innan styrelsen vill binda sig för ett så stort och i tiden utsträckt projekt. Projektet bör få en möjlighet att visa att det faktiskt går att genomföra mätningar av den typ som behandlas i ansökan. Detta talar för ett mindre bidrag till snabba insatser av kvalificerad personal medan utbildningsaspekterna i projektet tills vidare skjuts i bakgrunden. Ansökan skall också kompletteras med en tydligare beskrivning av vilken konkret nytta SUNET beräknas få av projektet. Beslut: SUNET avsätter kr ( 1/3 av det belopp som sökts för år 1) för att projektet skall kunna testa hur och vad vi kan mäta. 15. SUNETs tekniska referensgrupp Olle Thylander informerade om att nuvarande mandat för den tekniska referensgruppen gick ut per den 31 december 2003 och påminde om styrelsens diskussioner inför bildandet av referensgruppen i den utformning den har nu. Styrelsen förklarade sig stå fast vid sin uppfattning att det är önskvärt med en successiv förnyelse av ledamöterna i referensgruppen, samtidigt som det krävs en viss kontinuitet. För att ge tid att fundera kring sammansättningen av en ny grupp beslöt styrelsen att förlänga mandatet för de nuvarande ledamöterna t o m den 30 juni Samtidigt uppmanas också den nuvarande referensgruppen att ge sin input till frågan om sammansättning av en ny grupp. Styrelsens intention är att fatta beslut vid sitt sammanträde den 14 april 2004 och att då byta ut två ledamöter mot nya. 16. Övriga frågor: a. Åtgärder mot barnpornografi Som styrelsen nyligen informerats om har SUNET och NORDUnet av Dagens eko pekats ut som förmedlare av barnpornografi från Ryssland. De båda näten har tagit anklagelserna på allvar eftersom det finns en möjlighet att det ryska akademiska nät som NORDUnet upplåter kapacitet till kan ha anslutna kunder som i strid med överenskommen policy och lagen i de flesta länder utnyttjat NORDUnet-förbindelsen för att göra barnpornografi tillgänglig. NORDUnets verkställande ledning har redan anmodat sin samarbetspartner i Ryssland att undersöka saken och krävt en förklaring. Ekots nyhet tycks ha sina rötter i en tidningsnotis, där Rädda Barnen sägs peka ut de nordiska akademiska näten som vidareförmedlare.

9 SUNET borde emellertid inte behöva få upplysningar från Rädda Barnen om liknande otillåten verksamhet via media. Det finns nämligen ett fungerande informellt samarbete mellan KTHNOC, som är driftcentrum för såväl SUNET som NORDUnet, och Rädda Barnens Hotlineverksamhet, som syftar till att spåra upp otillåten verksamhet på Internet. Ett förslag till styrelsen är att detta samarbete formaliseras genom ett avtal mellan SUNET och Rädda Barnen och att samarbete söks också med andra organisationer som ägnar sig åt att aktivt söka upp och lokalisera otillåten verksamhet på nätet. I den mån SUNET får tillförlitliga uppgifter om sådan verksamhet kan KTHNOC vidta åtgärder så att servrar med otillåtet innehåll inte går att nå. Styrelsen uttryckte sitt stöd för redan vidtagna åtgärder och ställer sig helt bakom ett fortsatt samarbete med Rädda Barnens hotline för att så långt möjligt förhindra att NORDUnet och SUNET blir en inkörsport till nätplatser som publicerar barnpornografi. En kontakt skall tas med Rädda Barnen, som bör få ett förslag om ett formaliserat samarbete där ansvaret för båda parter läggs fast. Ett villkor från SUNETs sida är att endast garanterat tillförlitlig information kan leda till allvarliga åtgärder som avstängning av hela nät eller blockering av trafik från akademiska institutioner. b. Remiss avseende den svenska IT-politiken (rapport från ITPS). Anmäldes att SUNET fått en ny rapport på remiss, nämligen slutrapporten från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) om den svenska ITpolitiken. Då yttrandet skall vara inne senast den 23 april hinner rapporten behandlas av styrelsen vid sammanträdet den 14 april Anmärkningsvärt är att det finns en underlagsrapport till ITPS som behandlar SUNET, som inte nämns någonstans i slutrapporten. Vid protokollet Olle Thylander Justeras: Gun Djerf Hasse Odenö

10 Bilaga 1: Telefoni via Gigasunet (pdf-fil) Bilaga 2: Arbetsordning för SUNET (pdf-fil) Bilaga 2: SUNETs underlag till årsredovisningen 2003 (pdf-fil)