Studentnätet vid Uppsala universitet dess utbyggnad, användning och framtid

Transkript

1 PM 1 (7) Enheten för IT och telefoni Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Lars-Elve Larsson e-post: Lars-Elve.Larsson@uadm.uu.se Studentnätet vid Uppsala universitet dess utbyggnad, användning och framtid Bakgrund - allmänt Nuvarande generation av det svenska universitetsdatornätet (Sunet) har sedan sin tillkomst 2002 varit föremål för en omfattande debatt avseende såväl kostnader som kapacitet. En ändring i regleringsbrevet som gjordes efter avtalsskrivning om en ny generation av Sunet medförde att en betydligt större andel än beräknat av de totala kostnaderna måste tas ut av de enskilda universiteten och högskolorna. Kritik har också under åren riktats mot betalningsmodellen som baseras på medlemmarnas omslutning och inte antalet användare. Flera mindre universitet och högskolor har även uttryckt sitt missnöje över att behöva betala för betydligt mer bandbredd än vad man har behov av. Under hösten 2003 tillsatte Sunets styrelse den så kallade Framtidsgruppen med uppdraget att utreda UoH:s framtida behov inför nästa generation av Sunet då nuvarande avtal med Telia löper ut Framtidsgruppen har överlämnat sin rapport till Sunets styrelse under mars Rapporten förordar bland sina förslag inför framtiden en förändring av betalningsmodellen och att anslutning av studentbostadsnät bör avgiftsbeläggas. Behovet av bandbredd har under det senaste året flitigt diskuterats mot bakgrund av den trafik som tas emot eller genereras av studentbostadsnäten. Dessa har i de allra flesta fall anslutits till Sunet via det lokala nätet och har därmed blivit en del av högskolans respektive universitetets totala trafik. Sunet uppdrog åt UoH att under senvåren och början på hösten 2004 genomföra lokala trafikundersökningar. Resultatet av dessa undersökningar visar att av den totala Sunettrafiken vid vissa UoH står studenterna för mer än 90 %. Som resultat av detta pågår för närvarande en debatt om olika former för anslutning av studentbostadsnäten. Vissa UoH har beslutat att uppmana fastighetsägarna att kommersiellt upphandla bandbredd för anslutning av studentnäten. Något som i regel innebär en kostnadsökning för den enskilda studenten på ca 2 tkr/år. Några UoH har genomfört sådana förändringar utgående ifrån ett rättviseperspektiv då de studenter som inte bor i studentbostäder själva får betala för sin Internetanslutning.

2 PM 2 (7) De föreslagna förändringarna i upphovsrättslagen ses också av vissa UoH som ett skäl till förändringar vad gäller anslutning av studentbostadsnäten. Även om UoH inte ytterst är ansvariga för studenternas överträdelser är det enklare och mer verkningsfullt att föra talan mot UoH istället för enskilda studenter. Konsekvenserna av detta är svåra att bedöma. Uppsala universitet och utvecklingen av studentbostadsnäten UpUnet-S och anslutning av studentbostäder Uppsala universitets datornät för studenter (UpUnet-S) etablerades under hösten 1995 och. Avsikten var att erbjuda studenterna skilda tjänster över nätet och samtidigt erbjuda ett användarkonto som var institutionsoberoende och där kontoadministrationen underlättades genom en koppling mot det studieadministrativa systemet Ladok. Initialt erbjöds studenterna uppkoppling mot nätet via modem eller ISDN. Redan 1996 testades fast uppkoppling mot ett av höghusen i Flogsta. Detta skedde med en av Telia förhyrd 2 Mb/s-förbindelse. Detta försök föll mycket väl ut och från studenthåll uttrycktes åsikten att fast anslutning innebar en helt annan kontroll över kostnaderna jämfört med uppringd förbindelse. Flera fastighetsägare kontaktade i slutet av 1996 universitet med frågan om hur fast anslutning av fastighetsnät skulle kunna ske till UpUnet-S. Rektor fattade , dnr 75937/97 beslut om att ansluta studentbostadsområden med adekvat bandbredd och därvid försöka finna lösningar för anslutningar till alla större studentbostäder. I praktiken har detta inneburit att universitet svarat för anslutningskostnaderna fram till en med respektive fastighetsägare överenskommen anslutningspunkt. Detta har skett genom att universitet träffat avtal om förhyrning av anslutningskapacitet där så varit möjligt alternativt i egen regi grävt ned fiberoptisk kabel. Det finns skäl att i detta sammanhang påpeka att universitet bekostar anslutningen fram till den med respektive fastighetsägare överenskomna anslutningspunkten medan den kostnad för bredbandsanslutning som studenterna eventuellt betalar via hyran avser den investering som gjorts i fastigheten. I princip innebär detta att anslutningen till universitetets nät och vidare till Sunet och Internet är kostnadsfri för studenterna och fastighetsägarna. Med några få undantag har alla större studentbostäder varit anslutna sedan år Därefter har, i samband med nybyggnation, vissa ytterligare anslutningar skett. Bortsett ifrån några mindre enheter är idag samtliga studentbostadsområden anslutna med 100 Mb/s eller mer.

3 PM 3 (7) Den totala investeringskostnaden uppgår till 5,2 mkr och den årliga kostnaden för förhyrda förbindelser är 225 tkr. Till detta kommer motsvarande en heltidstjänst vid IT-stöd för underhåll och övervakning av studentnätet till en kostnad av 700 tkr per år. Under 2002 beslutades också att tillhandahålla ett bra antivirusprogram kostnadsfritt för studenterna. Universitetets kostnad för detta uppgår till 250 tkr/år. Nuläge beträffande användning och anslutningskapacitet Under hösten 2005 har studenter aktiverat sitt UpUnet-S konto. Av dessa har cirka tillgång till fast uppkoppling i sin studentbostad. Aktivering av ett studentkonto sker efter det att studenten accepterat allmänna regler för användning av UpUnet-S och är aktiv vid universitetet, d v s registrerad i Ladok. Av reglerna framgår att anslutningen skall användas primärt för Din utbildning/forskning vid Uppsala universitet samt att man skall följa Sunets etiska regler. Önskemål framförs allt oftare från fastighetsägarna om att få tillgång till ökad anslutningskapacitet då många studenter klagar på att de inte kan komma åt nätet. Trafikundersökningar visar att ett mindre antal studenter belastar nätet mycket hårt och då oftast inte med aktiviteter som kan ses som studierelaterade. Trots att reglerna för UpUnet-S tydligt sätter begränsningar för hur UpUnet-S-anslutningen får användas, glöms dessa regler ofta bort och anslutningen ses som en fri nyttighet på samma sätt som om anslutningen skett via avtal med en kommersiell ISP (Internet Service Provider). Ett annat skäl till att många har svårigheter med att komma åt nätet är att ett stort antal studenter inte skyddar sina datorer, trots tillgång till fritt antivirusprogram, på önskvärt sätt och inte heller uppdaterar sina operativsystem för att täppa till kända säkerhetshål. Det stora antalet virussmittade datorer kan generera en avsevärd trafik något som tidvis inneburit att delar av nätet i princip inte varit tillgängligt. Olika möjligheter till förändringar Ökning av bandbredden Naturligtvis kan en ökning av anslutningskapaciteten (ökad bandbredd) ske till de olika studentbostadsområden. I ett historiskt perspektiv har alltid dessa kapacitetsökningar endast fungerat under kortare tid eftersom användningen relativt snart ökat i motsvarande grad. En sådan kapacitetsutbyggnad måste kombineras med någon annan typ av åtgärd, exempelvis individuell bandbreddsbegränsning (se nedan).

4 PM 4 (7) Utökad övervakning och krav på antivirusskydd och uppdaterade operativsystem En aktivare övervakning av att samtliga studenter håller sig till regelverket i en rimlig omfattning kan bara delvis hanteras maskinellt och kräver dessutom att innehållet i trafiken kan behöva granskas. Något som ur integritetssynpunkt naturligtvis är mycket diskutabelt. Det kan också konstateras att de studenter som utnyttjar någon form av krypterad trafik i mycket begränsad utsträckning kan övervakas/kontrolleras. Det finns tekniska lösningar som innebär att endast studenter med aktuellt virusskydd och leverantörsunderhållna och uppdaterade operativsystem (operativsystem som inte längre underhålls kan inte tillåtas i nätet eftersom eventuella säkerhetshål då inte kan täppas till ) kan ansluta sig till studentnätet. Konsekvensen av detta kan dock bli att studenter med äldre datorer som har bekymmer med att använda moderna operativsystem därmed inte kan ansluta sig till studentnätet. Den kommande upphovsrättslagstiftningen förväntas generera mer arbete för universitetet med avseende på upphovsrättsfrågor. Bandbreddsbegränsning Denna begränsning kan ske enligt flera modeller. Nedan beskrivs två tänkbara lösningar. A. Viss trafik som bygger på särskilda överföringsprotokoll tillåts endast att utnyttja en begränsad del av den totala bandbredden. Då denna begränsning baseras på att trafiken sker via den så kallade standardporten för ett specifikt protokoll kan den kunnige studenten kringgå detta genom att ange en alternativ port för protokollet. B. Individuell tidsbaserad bandbreddsbegränsning. Detta innebär att den enskilde studenten under exempelvis två veckor endast får skicka respektive ta emot en viss mängd trafik. Då man uppnått maximal trafikmängd återstår endast en rännil som kan utnyttjas för e-post och annan icke resurskrävande trafik till dess en ny tvåveckorsperiod inleds. Organisationsförändringar Studentbostadsnäten i Uppsala kan anslutas till universitetsnätet på flera olika sätt. Avtalen med fastighetsägarna löper ut under 2005/2006 och gäller därefter tillsvidare med sex månaders uppsägning. Sunets framtidsgrupp, som haft styrelsens uppdrag att utreda UoH:s samlade behov inför nästa generation av Sunet, föreslår att studentbostäder exkluderas i basnätet men kan anslutas till SUNET mot en av styrelsen fastställd avgift. Det skulle då ske genom att respektive fastighetsägare tecknar avtal direkt med Sunet alternativt att universitet liksom idag ansluter samtliga fastighetsägare och att en särskild avgift för detta betalas till Sunet. Denna avgift kan betalas av universitetet alternativt faktureras vidare till fastighetsägarna. Den senare lösningen har fokus på ekonomin och innebär

5 PM 5 (7) inga funktionella förbättringar för studenterna och inte heller för universitetet vad avser konsekvenser av den förändrade lagstiftningen. Vid några UoH har man bildat någon form av studentorganisation som tagit över det samlade ansvaret för studentbostadsnäten och deras anslutning till Sunet. Vid Göteborgs universitet och Chalmers finns en sådan organisation. Flera UoH planerar eller har genomfört förändringar avseende sitt engagemang i studentbostadsnäten genom att överlåta på fastighetsägarna att upphandla anslutning via någon kommersiell ISP. Utvecklingen i ett längre perspektiv Inom ett eller två år kan nya tjänster över nätet komma att ställa krav inte bara på ökad bandbredd utan också på kvaliteten på själva informationsöverföringen. Vad gäller dagens kommunikation baseras den på automatisk omsändning av informationspaketen i de fall mottagaren inte kan tillgodogöra sig dessa. I framtiden kan en ökning förväntas vad avser överföringen av ljud och bild och då i stor utsträckning i interaktiva verksamheter. Dessa kommer att ställa större krav på kvaliteten i överföringen än idag, något som kan innebära att investeringar i mer avancerad hårdvara än den som används idag måste ske. Slutsatser Universitet behöver under det kommande halvåret fatta beslut om hur studentbostadsnäten skall hanteras. Detta beslut bör kunna tillämpas under de närmaste 3-5 åren men även beakta de krav som utvecklingen kan förväntas innebära därefter. - Skall universitetet överlåta till fastighetsägarna att kommersiellt upphandla Internetanslutning? Något som kommer att innebära en kostnadsökning för de studenter som bor i studentbostäder med ca 2 tkr/år, d v s motsvarande den kostnad som övriga studenter idag har för sina anslutningar. - Skall universitet ta ett fortsatt ansvar för studentbostadsnäten baserat på något av följande alternativ separat eller i kombination: * ökning av bandbredden generellt * någon typ av bandbreddsbegränsning, antingen utgående ifrån protokoll eller individuellt * ökade krav på övervakning, antivirusskydd och uppdaterade operativsystem * separat anslutning av studentnäten? Många av de studenter som är aktiva vid Uppsala universitet kan förutsättas vara negativa till en kommersiell anslutning p g a ökade kostnader. En minoritet kan se ett sådant alternativ som positivt då man ser nuvarande regler för användning som begränsande för ett fritt nyttjande av Internet. Även de studenter som pga överbelastning idag har svårigheter att komma ut

6 PM 6 (7) på nätet kan förväntas vara positivt inställda till en lösning som ökar tillgängligheten till Internet. I ett nationellt perspektiv torde inte universitetets image påverkas nämnvärt då variationen av lösningar vid olika UoH idag är stor. En långsiktig satsning på ett för studenterna kostnadsfritt och väl fungerande nät skulle dock kunna ge universitetet ett visst renommé, som marginellt skulle kunna påverka den presumtive studentens val av UoH. En sådan satsning måste dock ställas mot de investerings- och driftskostnader som detta skulle innebära. ************************************************************ Situationen vid andra universitet vid förfrågan under oktober 2005 Vid förfrågningar till övriga universitet om läget vad gäller anslutningar av studentbostadsnät uppger dessa; Universitet Anslutningsform Kommentar Göteborgs universitet Konstellation av fastighetsägare. Separat anslutning till Sunet Chalmers Se Gu. Se Gu Stockholms universitet Har aldrig haft något egentligt studentbostadsnät. KTH Se Su Lunds universitet Kommersiell lösning från och med Linköpings universitet Kommersiell lösning sedan hösten 05. Örebro universitet Kommersiell lösning Karlstad universitet Kommersiell lösning som skall vara genomförd senast Umeå universitet Sedan tidigare kommersiell lösning. Luleå tekniska universitet Anslutning som Uppsala. Inget beslut om eventuell förändring fattat. Växjö universitet Diskussion om förändring pågår. Inget formellt beslut ännu fattat. Mittuniversitetet Kommersiell lösning

7 PM 7 (7) som genomförs 04/05.