Patientens upplevelse före och under behandling av obstruktiv sömnapné med intraoral apparatur
|
|
- Anders Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientens upplevelse före och under behandling av obstruktiv sömnapné med intraoral apparatur E. Nordin M. Stenberg Handledare: Å. Tegelberg, professor Masteruppsats (30hp) Tandläkarprogrammet Maj, 2012 Malmö högskola Odontologiska Fakulteten Malmö
2 Summary The purpose of this study was to investigate the patient s experiences in treatment of obstructive sleep apnoea with a mandibular advancement oral appliance conducted in general dental practice. The study was conducted to study a cross-section of patients in one of the major regions of Sweden, region Scania. The study was retrospective in its design and consisted of a postal questionnaire to 1148 patients with a treatment period of more than 6 months. The questionnaire comprised 70 questions and assertions in various domains: general health/ lifestyle, use of oral appliance, changes in symptoms, sleep-related experience changes, evaluation of treatment, value of treatment, changes in life situation and daytime sleepiness. The responder rate was 64%. Treatment with oral appliance gave relief of symptoms in the majority of patients with obstructive sleep apnoea. Quality of life, somatic and cognitive symptoms changed significant positively in patients who used the treatment frequent. The daytime sleepiness was reduced for the majority of the treated patients. The satisfaction with the treatment and the will to recommend a similar treatment for a friend was high. Treatment of obstructive sleep apnoea with an oral appliance performed in general dental practice relieved the condition and its consequences according to the patient's own judgement. 1
3 Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka patientupplevelsen vid behandling med sömnapnéskena hos patienter med diagnosen obstruktiv sömnapné utförda i allmän tandvårdspraxis. Studien genomfördes som en tvärsnittsundersökning i en av de större regionerna i Sverige, region Skåne. Undersökningen var retrospektiv i sin design och bestod av en enkät sänd till de patienter med en verifierad obstruktiv sömnapné som fått sin odontologiska behandling som ett led i sjukdomsbehandling. Behandlingen skulle ha pågått minst 6 månader. Enkäten skickades ut till 1148 patienter, varav 738 svarade (64 %). Enkäten bestod av 70 frågor och påståenden inom olika domäner som: allmänhälsa/livsstil, användning av sömnapnéskena, symtomförändringar, sömnrelaterade upplevelseförändringar, vårdbemötande, utvärdering av behandling, värde av behandling, förändringar i livssituation och dagsömnighet. Behandling med sömnapnéskena gav symtomlindring vid obstruktiv sömnapné för majoriteten av patienterna. Livskvalitet, somatiska och kognitiva symtom förändrades signifikant positivt för patienterna som använde sin behandling frekvent. Dagtröttheten reducerades för majoriteten av de behandlade patienterna. Nöjdhet med behandlingen och att rekommendera liknande behandling för en vän var hög. Behandling av obstruktiv sömnapné med intra-oral apparatur utförd i allmän praxis lindrade tillståndet och dess konsekvenser enligt patientens egenbedömning. 2
4 Introduktion Obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS) är ett tillstånd som innefattar andningsuppehåll under sömn, vilket leder till försämrad syresättning av blodet. OSAS kan som konsekvens ge upphov till extrem dagtrötthet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, refluxer, trötthet, och nokturi [1-3]. Sjukdomen förekommer hos 2 % bland kvinnorna och hos 4 % bland männen [4]. OSAS samvarierar med högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, stroke och för tidig död [1, 5, 6, 7]. Personer med OSAS beskriver ofta en försämrad livskvalitet (QoL) och allmän hälsa [1, 8, 9]. För fastställning av diagnosen OSAS krävs en sömnregistrering för att mäta luftflöde, andningsrörelser, blodets syremättnad, registrering av hjärtrytm, snarkljud och kroppsläge samt värdering av dagsömnighet. Undersökningens resultat bildar underlaget för diagnos och för bedömning av tillståndets svårighetsgrad, som klassificeras i graderna; mild, måttlig och allvarlig [1]. Behandlingsmålet är att reducera de negativa dagsymtomen och förbättra respirationen. De tre vanligaste behandlingsformerna vid tillståndet är: Övertrycksassisterad ventilering med extraoral apparatur; Continous positive airway pressure (CPAP) [10]. En annan metod är att kirurgiskt avlägsna mjukdelar i svalget och den tredje behandlingsformen är att förse patienterna med intra-oral apparatur som oftast är i sin konstruktion mandibelframdragande. Vi har valt att kalla denna form av behandling för sömnapnéskena; (OA). Samtliga behandlingsformer har som mål att vidga utrymmet för respiration, antingen genom att avlägsna överskottsvävnad eller genom att öppna andningsvägarna. Behandling med OA utförs av tandläkare som framställer en individuellt anpassad OA, vilken håller underkäken i 3
5 en protruderad position. Denna behandling är framgångsrik genom minskning av andningsstörningarna i 57-81% vid mild till måttlig OSAS och vid svårare tillstånd i 14-61% [11, 12]. Vid svårare tillstånd är CPAP förstahands terapialternativet [1]. Följsamhet till denna form av behandling har i studier beskrivits vara mellan 51-76% med en varierande uppföljningstid som maximalt var 5 år [13-17]. Vid OSAS får vanligtvis den drabbade en försämrad livskvalitet; Quality of Life (QoL) på grund av de uppkomna andningsstörningarna och dess konsekvenser under dagtid så som dagtrötthet och kognitiva störningar [18-20]. Studier har visat att QoL är oförändrad eller förbättrad vid behandling med de tre tidigare nämnda behandlingsalternativen [21-26]. Flertalet av studierna om sambandet mellan QoL och OSAS är gjorda på patienter med CPAP-behandling. Flertalet studier om sambandet mellan QoL och OSAS gjorda på patienter med CPAP-behandling. Det finns dock en randomiserad kontrollerad studie; Randomized controlled trial (RCT) kring patientens upplevda livskvalitet före och under behandling med OA och svalgkirurgi (UPPP). Studien visar att OA är en mer effektiv behandling än UPPP för att normalisera tillståndet men med båda behandlingarna ökade livskvaliteten. [27]. Under det senaste decenniet är antalet behandlingar hos tandläkare av OSAS mycket mer frekvent i Sverige än i de övriga nordiska länderna [1]. En stor del av dessa behandlingar utförs numera i allmänpraxis. Erfarenheter av behandlingsmetoden har gett upphov till frågor kring följsamhet till behandlingen, behandlingskvalitet och inte minst kring patienternas upplevelser av denna långtidsbehandling. Dessa frågeställningar är sällan beskrivna i litteraturen. 4
6 Syftet med denna studie var att studera de subjektiva effekterna av behandling med OA hos patienter med OSAS utförda i allmän praxis. Effekterna som studerades var allmänhälsa/livsstil, användning av OA, symtomförändringar, sömnrelaterade upplevelseförändringar, vårdbemötande, utvärdering av behandling, värde av behandling, förändringar i livssituation och dagsömnighet. Material och metod Material Studiematerialet baseras på patienter inom Region Skåne som har ett befolkningsunderlag på ca innevånare. De patienter som fått sin odontologiska behandling som ett led i allmän sjukdomsbehandling [28] genom verifierad diagnos OSAS medverkade i studien. Totalt fick 1150 patienter denna form av behandling under tidsperioden till Metod Detta är en uppföljningsstudie ca 1 år efter behandlingens påbörjande. Efterundersökningen som, ca 1 år efter behandlingens påbörjande, utfördes som en enkätundersökning sändes per post till de i regionens register identifierade patienterna. Deltagarna fick skriftlig information om studiens syfte och att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas genom att inte besvara enkäten. De ombads att återsända ifylld enkät inom 2 veckor. Till dem som inte svarade på första utskicket skickades en påminnelse där de ombads att fylla i enkäten och returnera den. Deltagarnas identitet skyddades genom att enkäten endast innehöll ett löpnummer, vilket 5
7 ingen utom forskningsgruppen hade tillgång till. I figur 1 ses flödesschemat över svarsfrekvensen vid de två utskicken samt svarsbortfall. Enkäten omfattade totalt 70 frågor inom 12 huvudområden med svarsmöjligheter av flervalskaraktär avseende frekvens och besvärsgrad/förändring (Likert skala; 3 till 7-gradig). Dessa huvudområden var: personuppgifter, allmän hälsa och livsstil, behandlingserfarenheter, behandlingseffekter, följsamhet till behandlingen, sömnighet, nöjdhet, vårdbemötande, bedömning av behandlingens viktighet/värde och livskvalitet. Enkäten inkluderade även Epworths sömnighetsskala (ESS) som är ett validerat index för att påvisa dagsömnighet [29,30]. De svarande hade möjligheten att i öppna fält uttrycka sina erfarenheter som inte rymdes inom enkätens frågor. Flertalet av frågeformuleringarna har använts i tidigare studier [31]. Innan den slutliga enkäten sändes till deltagarna testades den avseende språk- och innehållsförståelse bland 10 personer, varav 5 hade icke-odontologisk bakgrund och 5 hade någon form av odontologisk bakgrund. Enkäten reviderades efter inkomna synpunkter från testet innan den slutgiltigt fastställdes. Studieupplägget prövades och godkändes i lokal etikprövningsnämnd vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola, Sverige. Statistik Den deskriptiva analysen omfattade medelvärde, standarddeviation och procentuell fördelning. Skillnader före behandling och under behandling mellan grupper avseende upplevda faktorer, somatiska och kognitiva symtom testades med McNemar-test. Spearmans korrelation (2-tailed) användes för att jämföra nöjdhet med behandling mot livskvalité samt 6
8 nöjdhet med behandling mot användningsfrekvens, för att undersöka eventuella signifikanta skillnader. Statistisk signifikans förelåg vid p-värde <0.05 vid samtliga test. Data analyserades med hjälp av IBM SPSS Statistics, version 20. (SPSS Inc., Chicago, IL, USA). Resultat Svarsfrekvensen kan ses i figur 1. Antalet inkomna svar på enkäten var 51,0 % efter första utskicket och totalt 64,2 % efter andra utskicket. 70 % av patienterna i studien var män och 30 % kvinnor. Medelåldern var 58 år, varav män 57 (±32) år och kvinnor 61 (±37) år. Uttalad dagsömnighet, ESS>11, fanns hos 23 % av patienterna och medelvärdet var 7,5. Före behandling kände 26 % av patienterna sig mycket utvilade eller utvilade och denna värdering ökade signifikant till att gälla 77 % av patienterna under behandlingen (p<0,001). Medelvärdet för Body Mass Index (BMI: kg/m 2 ) hos både män (27,8±3,5) och kvinnor (27,6±4,9) indikerade övervikt (BMI 25). Fetma (BMI>30) fanns hos 23 % hos männen och 28 % hos kvinnorna. Andelen patienter i olika BMI-grupperingar ses i tabell 1. Av de svarande angav 64 % att de hade ett eller flera verifierade sjukdomstillstånd som; diabetes 10 %, hjärtproblem 15 %, högt blodtryck 36 % och prostatabesvär 5 %. Bruket av sedativa läkemedel visade ingen minskning under behandling. Pågående bruk av tobak angav 22 % av patienterna och 19 % hade tidigare använt tobak. Bland de drycker som patienterna ofta drack en timme före sänggåendet uppgav 13 % koffeinhaltig dryck, the eller kaffe medan 3 % rapporterade att de ofta drack alkoholhaltig dryck och 38 % rapporterade att de drack vatten eller mjölk. Inget samband kunder registreras 7
9 mellan dryckesintag 1 timme innan sänggående och behovet av att gå upp och kasta vatten nattetid varken före eller under behandling med OA-skena jämfört med de som inte drack någon typ av vätska 1 timme innan sänggående. Flertalet patienter stördes aldrig (41 %) eller sällan (27 %) av smärtor under sömnen under behandling. Merparten av patienterna rapporterade nästan aldrig huvudvärk medan 19 % hade huvudvärk frekvent 1 gång i veckan (Tabell 2). 55 % av patienterna fick sin behandling hos privattandläkare, 43 % hos Folktandvården och 2 % vid Tandvårdshögskolan i Malmö. Vid uppföljningen hade 85 % av de svarande varit under behandling >1 år och resterande 15 % i >6 månader. 90 % av patienterna (n=568) hade en OA gjord i ett stycke, täckande patientens båda käkarna med underkäken i en protruderad position, s.k. monoblock. 10 % av patienterna (n=63) använde en OA gjord i två delar där delarna är rörliga mot varandra, men även denna med underkäken i protruderad position, s.k. biblock. Materialet i OA rapporterades vara av formstabil hårdakrylat för 92 % av patienterna (n=532) och i elastomer för 8 % av patienterna (n=48). Patienterna angav i 61 % att de använde sin OA varje natt den senaste månaden och 73 % som använde den regelbundet 5 nätter/vecka, medan 17 % inte hade använt sin OA. När patienterna använde sin OA angav 71 % att de hade den hela sovtiden, 11 % av patienterna under 75 % av sovtiden och resterande under kortare tid. Det fanns samband mellan användningsfrekvens (antal nätter/vecka den senaste månaden) och förbättrad livskvalitet vid uppföljningen (r=0,34; p<0,01) samt mellan användningsfrekvens (antal nätter/vecka den senaste månaden) och nöjdhet med behandling (r=0,58; p<0,01). 8
10 Tabell 3 redovisar olika egennoterade upplevelser före och under behandling. Patienternas somatiska och kognitiva symtom före behandling och vid uppföljning ses i tabell 4. Samtliga redovisade symtom uppvisade statistiska signifikanta skillnader. Majoriteten av patienterna ansåg att det gått mycket bra eller bra att använda OA-skenan. En större andel av patienterna var mycket nöjd eller nöjd med behandlingen, tabell 5. Av de patienter som var nöjda med behandlingen (mycket nöjda eller nöjda) ansåg 81 % att de fått ett bra bemötande i sjukvården och motsvarande 83 % i tandvården. Nöjdheten med ordinerad typ av sömnskena var mycket nöjd eller nöjd vid; monoblock hos 76 % av patienterna, biblock hos 66 %, med materialet hårdakrylat hos 74 % och med elastomer hos 68 %. 44 % av patienterna som har varit på efterkontroll hos sin tandläkare (n=322) och 25 % hos sin läkare (n=184). Av de som varit hos tandläkare på efterkontroll ansåg sig 78 % av patienterna vara mycket nöjd eller nöjd med behandlingen medan 8 % var totalt missnöjd eller missnöjd. Av dem som varit på efterkontroll hos läkare var 80 % mycket nöjd eller nöjd och 8 % totalt missnöjd eller missnöjd. Av de patienter som inte varit på efterkontroll av sin behandling hos sin tandläkare var 68 % mycket nöjda eller nöjda medan 10 % av dem var totalt missnöjd eller missnöjd motsvarande för värdering utan efterkontroll hos läkare var att 73 % av patienterna var mycket nöjda eller nöjda medan 14 % var totalt missnöjd eller missnöjd. Det fanns ingen skillnad mellan dem som hade varit på efterkontroll hos tandläkare jämfört med läkare när det gäller nöjdhet med behandlingen. 9
11 Efter behandlingsstart var det 30 % av patienterna som genomgått uppföljande sömnregistrering med sömnskena. 66 % hade ej varit på sömnregistrering och 4 % vet ej. Ett begränsat antal patienter (n=200) fick en objektiv värdering av aktuellt respirationsstatus under sin behandling. Av dem som varit på sådan sömnregistrering hade 46 % ett besked om att apnéerna hade minskat, för 8 % hade de inte minskat och 46 % visste ej resultatet av sömregistreringen. Män och kvinnor anser sig vara lika nöjda med behandlingen. Kötiderna hos tandläkare och läkare varierade något, tabell 6. Mellan % upplevde kötiden lång eller mycket lång, medan % ansåg att tiden var kort eller mycket kort. Vid egenbedömningen av sin allmänna livskvalitet under behandling uppgav 77 % av kvinnorna och 72 % av männen att deras livskvalité förbättrats positivt (väldigt mycket/mycket/ganska bra). 2 % av kvinnorna och 1 % av männen rapporterade en försämring, medan 21 % av kvinnorna och 26 % av männen rapporterade en oförändrad situation. I tabell 7 redovisas patienternas jämförande egenbedömning av sin fysiska ork, mentala energi, koncentrationsförmåga, glädje, sociala kontakter och allmänna livskvalitet före behandling och vid uppföljningen. För de olika domänerna sågs en positiv förändring (väldigt mycket bättre/mycket bättre) %. Störst positiv förändring sågs för fysisk ork. 39 % av patienterna ansåg att deras allmänna livskvalitet kraftigt hade förändrats i positiv riktning. En kraftig försämring i de olika domänerna varierade mellan 0,2-1 %. Av dem som regelbundet använde sin OA skulle 85 % av patienterna ( ja, absolut ) rekommendera denna typ av behandling till en vän med samma problem och ytterligare 13 % svarade ja, kanske till att rekommendera behandlingen. Av dem som avbrutit sin behandling 10
12 svarade 54 % ja, absolut eller ja, kanske till att rekommendera behandlingsformen till en vän med samma problem. Diskussion Den här studien undersökte patienters situation efter behandling av obstruktiva sömnapné med OA. Patienternas egenbedömning av tillståndet före och efter minst 6 månaders behandling visade att behandling gav positiva förändringar i livskvalitet, somatiska och kognitiva symtom. Vidare har OA gått bra att använda för patienterna och nöjdheten med behandlingen har varit hög. Denna studie visade samstämmighet med andra studier rörande prevalens för allmänna sjukdomstillstånd som diabetes, hjärtproblem, högt blodtryck och prostatabesvär vid OSAS [32]. Övervikt är en negativ faktor ur såväl tillståndets utveckling som ur prognossynvinkel. Prevalensen för obesitas var lägre i denna studie än i andra OSAS-studier, dock är prevalensen högre i jämförelse med normalpopulationen i Sverige (12 %) [32, 33]. En femtedel av patienterna använde tobak innan de gick till sängs. I en studie har det visats att tobak inte ökar apnéer under natten, men minskar syresättningen i blodet vilket är ogynnsamt för tillståndet och dess kardiovaskulära konsekvenser [34]. Någon signifikant skillnad i behovet för att gå upp och kissa före eller under en tids behandling med OA kunde inte ses. En anmärkningsvärd hög andel av patienterna intog dryck inom en timme före sänggåendet. Var dessa vanor desamma som före behandling kan det vara en förklaring till att ingen skillnad kunde ses i behovet/frekvensen att kasta vatten nattetid. 11
13 Förekomst av frekvent huvudvärk är beskrivet i flera studier och drabbade mellan 35-50% av patienterna [35]. I vår studie har vi ingen uppgift om frekvens av huvudvärk före behandling. Här uppgav 10 % att de hade huvudvärk ofta och lite mer än hälften hade nästan aldrig huvudvärk under behandling. Det troliga är att det förekommit en reduktion av huvudvärksfrekvensen som beskrivits av Tegelberg et al 1999 [36]. Det var i denna studie lika vanligt att patienten behandlades inom folktandvården som privattandvården vilket tyder på att behandlingsformen nu inte enbart tillämpas på speciella kliniker utan förekommer allmänt. I vår studie var monoblock-skenan den vanligaste behandlingsformen. Den är den mest beprövade typen av intraoral apparatur och den mest och tidigast vetenskapligt verifierade. Under senare tid har flera jämförande studier gjorts mellan monoblock, biblock eller liknande skenor. De senare studierna har endast visat på mindre effektskillnader, vilket gör att det finns fler typer av skenor som behandlingsalternativ för patienterna [37]. Prisskillnader i framställning av de olika skentyperna kan vara en bidragande faktor till monoblockskenans frekventa användning i vården. OA med mandibulär framflyttning minskar andningsuppehållen på natten mer effektivt i jämförelse med skenor utan denna framflyttning. Detta är mer påtagligt vid allvarlig OSAS [36]. Den mandibulära framflyttningen i konstruktionen av OA anses därför vara avgörande för behandlingseffektiviteten [37]. En mandibulär framflyttning på % av patientens maximala protrusionsförmåga används vanligtvis, men framflyttning av underkäken med 75 % normaliserar respirationen mer frekvent vid allvarlig OSAS [37]. Det konstateras också att det behövs mer forskning och utveckling för en mer optimal utformning av de odontologiska behandlingsformerna [37]. 12
14 I denna studie var hårdakrylat det vanligaste materialvalet för OA. Valet av material kan ha en inverkan på långtidseffekter i tänders ställning och på bettförhållanden. Den vanligaste uppföljningstiden varierar mellan 1 till 5 år men studier som sträcker sig en längre tidsperiod saknas. I en uppföljningsstudie (2,5 ± 0,5år) sågs att ortodontiska sidoeffekter var mer uttalade vid användning av hård akrylskena än mjuk elastomerisk skena [38]. Andelen av patienterna som utvecklar ocklusala förändringar ökar under de första 2 behandlingsåren och förblir därefter relativt konstant. Tidigare rapporter har visat att de dentala/ocklusala förändringarna vanligtvis är små och ibland omärkbara för patienten [38, 39]. Det föreslås att behandling ska fortskrida om det inte finns några oacceptabla eller progressiva symtom, om det finns tillräckligt med posteriort stöd och att bettförändringar följs upp [39]. Då det saknas kunskaper kring de bidragande faktorerna till ocklusala förändringar hos de patienter som drabbas, kan det vara av vikt att göra efterkontroller även om det inte ökar nöjdheten med behandlingen. I denna studie efterkontrollerades inte patienterna regelmässigt, vilket gör att vissa patienter kan komma att få negativa bettförändringar som konsekvens av behandlingen. Patientens nöjdhet med behandlingen skiljer sig inte mellan användningen av de olika skentyperna. Materialval eller konstruktion tycks inte influera på patienternas nöjdhet. Nöjdheten kan också vara ett resultat av god behandlingseffekt [37]. Studien visade att de som hade en hög användningsfrekvens av sin OA skattade sin QoL att vara bättre än före behandlingen än de som hade en mindre frekvent användning, ett sådant resultat har vi inte kunnat se i andra studier. Detta skulle eventuellt kunna bero på att de patienter som känner sig hjälpta av sin behandling med OA använder skenan mer frekvent eftersom skenan enbart ger effekt då den används aktivt [40]. Sannolikt är det så att välbefinnandet och livskvaliteten ökar vid en symtomlindring [27]. 13
15 I denna studie var det 73 % som använde sin skena 5 nätter eller fler, vilket är samstämmigt med andra studier [36, 40, 41]. Då följsamheten till behandlingen inte är 100 % är det viktigt att utvärdera OA samt att samverka med läkare för att finna andra vägar till lindring och förhöjd livskvalitet för patienten om behandlingen med OA inte ger önskad effekt. Samtliga symtom/besvär dag- och nattetid som frågades efter i enkäten minskade statistiskt signifikant vid jämförelse av före behandling med OA med under behandling, där andningsuppehåll, snarkningar och dagtrötthet utmärkte sig med den största procentuella förbättringen. Likartade resultat ses i andra behandlingsstudier rörande dagtrötthet, irritation, svettningar och behov att kissa nattetid [42]. Under behandling hade 77 % av patienterna ESS <11 som bedöms som en icke sjuklig dagsömnighet och medelvärdet låg på 7,5 under behandling vilket liknar en annan studie där man hade fått medelvärdet 8 [36]. Vi fann inga skillnader mellan de som varit eller inte varit på uppföljningar hos tandläkare och/eller läkare. Nöjdhet med behandlingen var lika god. Detta indikerar att behandlingsformen är sådan att den fungerar väl och är effektivt för flertalet av patienterna. I andra studier rörande CPAP har man sett att efterkontroller hos vården ökar följsamheten till behandlingen [43]. Liknande effekter skulle kanske kunna fås om samtliga patienter efterkontrolleras och de som uppvisar en sviktande följsamhet med OA-behandlingen får stöd för fortsatt behandling. Det var en mindre andel av de patienter som hade varit på efterkontroll av sin behandling som var nöjda med behandlingen jämfört med hur stor andel av hela studiematerialet som var nöjda med behandlingen. Detta kanske kan bero på att de som hade behandlingsproblem sökte upp vården för efterkontroll. 14
16 Ett mindre antal patienter har genomgått en medicinsk utvärdering av sitt tillstånd med förnyad sömnregistrering. Nästintill varannan patient visste inte om de hade varit på en uppföljande sömnregistrering. Ur ett medicinskt kvalitetsperspektiv är det då svårt att dra slutsatser kring behandlingens effekter på respirationen. Respirationsstörningarna ökar risken för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, vilket ger ett observandum för det ansvar som finns hos sjukvården för det medicinska problemet; obstruktiv sömnapné. Majoriteten av patienterna i studien hade fått ett bra bemötande i både tand- och sjukvård. Då OSAS är ett multifaktorellt tillstånd, kan man tänka sig att patienten känner sig uppmärksammad och därmed mer nöjd med behandlingen vid ett gott bemötande. Det finns en stor spridning i uppfattningen av kötiderna i vår studie. Det finns inga andra studier rörande kötider hos vården vid behandling med OA, men spridningen kan tänkas bero på antingen personliga drag såsom otålighet, sjukdomsaktivitet eller att kötiderna varierat kraftigt i regionen. Majoriteten av patienterna skattade sin livskvalitet högre vid uppföljningen, vilket är samstämmigt med andra studier. Behandling med OA, kirurgi eller CPAP kan alla ge en ökad upplevd QoL hos patienterna [21-26]. Fysisk och psykisk ork, koncentrationsförmåga, förmåga att känna glädje och ork till socialt umgänge ökade eller förblev oförändrad hos näst intill alla patienter under behandling. Detta är samstämmigt med andra studier [42]. De flesta patienter är villiga att rekommendera OA behandling till en vän oavsett om de själva har fått ett positivt resultat av behandlingen eller inte. 15
17 Konklusion OA ger symtomlindring vid OSAS för majoriteten av patienterna. Livskvalitén, somatiska och kognitiva symtom förändrades positivt för patienterna som använde sin behandling frekvent. Dagtröttheten reducerades för majoriteten av de behandlade patienterna. 16
18 Referenser 1. Franklin K, Rehnqvist N, Axelsson S. Obstructive Sleep Apnoea Syndrome, A Systematic Literature Review. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 184E. ISBN Bassiri AG, Guilleminault C. Clinical features and evaluation of obstructive sleep apnoea-hypopnoea syndrome. Philadelphia: W.B. Saunders Co; pp Engleman HM, Douglas NJ. Sleep. 4: Sleepiness, cognitive function, and quality of life in obstructive sleep apnoea/hypopnoea syndrome. Thorax 2004;59(7): Young T, Palta M, Dempsey J, Skatrud J, Weber S, Badr S (1993) The Occurrence of Sleep-Disordered Breathing among Middle-Aged Adults. N Engl J Med 328 (17): doi: /nejm Bixler EO, Vgontas AN, Lin H-M, Have TT, Rein J, Vela-Bueno A, Kales A (2001) Prevalence of Sleep-disordered Breathing in Women. Am J Respir Crit Care Med 163 (3): Peppard PE, Young T, Palta M, Skatrud J (2000) Prospective Study of the Association between Sleep-Disordered Breathing and Hypertension. N Engl J Med 342 (19): doi: /nejm Lavie P, Herer P, Hoffstein V (2000) Obstructive sleep apnoea syndrome as a risk factor for hypertension: population study. BMJ 320 (7233): C.M. Baldwin, K.A. Griffith, F.J. Nieto, G.T. O Connor, J.A. Walseben and S. Redline, The association of sleep disordered breathing and sleep symptoms with quality of life in the Sleep Heart Health Study. Sleep, 24 (2001), pp
19 9. Quinnell TG, Smith IE. Obstructive Sleep Apnoea in the Elderly: Recognition and Management Considerations. Drugs Aging. 2004;21(5): Sawyer AM, Gooneratne NS, Marcus CL, Ofer D, Richards KC, Weaver TE. A systematic review of CPAP adherence across age groups: clinical and empiric insights for developing CPAP adherence interventions. Sleep Med Rev Dec;15(6): Epub 2011 Jun Ferguson KA, Cartwright R, Rogers R, Schmidt-Nowara W. Oral appliances for snoring and obstructive sleep apnoea: a review. Sleep 2006;29(2): Lim J, Lasserson TJ, Fleetham J, Wright J. Oral appliances for obstructive sleep apnoea. Cochrane Database Syst Rev. 2006:CD Marklund M, Stenlund H, Franklin KA. Mandibular advancement devices in 630 men and women with obstructivesleep apnea and snoring: tolerability and predictors of treatment success. Chest 2004;125: Marklund M. Predictors of long-term orthodontic side effects from mandibular advancement devices in patients with snoring and obstructive sleep apnea. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2006;129: Pantin CC, Hillman DR, Tennant M. Dental side effects of an oral device to treat snoring and obstructive sleep apnea. Sleep 1999;22: Rose E, Staats R, Virchow C, Jonas IE. A comparative study of two mandibular advancement appliances for the treatment of obstructive sleep apnoea. Eur J Orthod 2002;24: Izci B, McDonald JP, Coleman EL, Mackay TW, Douglas NJ, Engleman HM. Clinical audit of subjects with snoring & sleep apnoea/hypopnoea syndrome fitted with mandibular repositioning splint. Respir Med 2005;99:
20 18. Ulfberg J, Carter N, Talbäck M, Edling C. Excessive daytime sleepiness at work and subjective work performance in the general population and among heavy snorers and patients with obstructive sleep apnea. Chest 1996;110(3): Beebe DW, Gozal D. Obstructive sleep apnea and the prefrontal cortex: towards a comprehensive model linking nocturnal upper airway obstruction to daytime cognitive and behavioral deficits. J Sleep Res 2002;11(1): Naëgelé B, Thouvard V, Pépin JL, Lévy P, Bonnet C, Perret JE, et al. Deficits of cognitive executive functions in patients with sleep apnoea syndrome. Sleep 1995;18(1): Franklin KA, Anttila H, Axelsson S, Gislason T, Maasilta P, Myhre KI et al. Effects and side-effects of surgery for snoring and obstructive sleep apnea--a systematic review. Sleep, 2009 Jan; 32(1): White J, Cates C, Wright J.Continuous positive airways pressure for obstructive sleep apnoea. Cochrane Database Syst Rev. 2002;(2):CD Vecchierini MF, Léger D, Laaban JP, Putterman G, Figueredo M, Levy J et al. Efficacy and compliance of mandibular repositioning device in obstructive sleep apnea syndrome under a patient-driven protocol of care. Sleep Med Oct;9(7): Levendowski DJ, Morgan TD, Patrickus JE, Westbrook PR, Berka C, Zavora T et al. In-home evaluation of efficacy and titration of a mandibular advancement device for obstructive sleep apnea. Sleep Breath Sep;11(3): Barnes M, McEvoy RD, Banks S, Tarquinio N, Murray CG, Vowles N et al. Efficacy of positive airway pressure and oral appliance in mild to moderate obstructive sleep apnea. Am J Respir Crit Care Med Sep 15;170(6):
21 26. Eskafi M, Cline C, Nilner M, Israelsson B. Treatment of sleep apnea in congestive heart failure with a dental device: the effect on brain natriuretic peptide and quality of life. Sleep Breath Jun;10(2): Walker-Engström M-L, Wilhelmsson B, Tegelberg Å, Dimenäs E, Ringqvist I. Quality of life assessment in treatment of obstructive sleep apnea with a dental appliance and uvulopalatopharyngoplasty. J Sleep Res 2000;9: SFS 1998:1338, 3, Tandvård som led i en sjukdomsbehandling, Socialdepartementet 29. Johns MW (1991) A new method for measuring daytime sleepiness: the Epworth sleepiness scale. Sleep 14 (6): Johns MW. Reliability and factor analysis of the Epworth Sleepiness Scale. Sleep 1992;15(4): Tegelberg Å, Nohlert E, Bergman L-E, Andrén A. Bed partners and patients experiences after treatment of obstructive sleep apnoea with an oral appliance. Swed Dent J 2012;36: Lurie A. Metabolic disorders associated with obstructive sleep apnea in adults. Adv Cardiol. 2011;46: Epub 2011 Oct Statistiska Centralbyrån, Hälsa på lika villkor? 2009, Det nationella urvalet. Uppdragsgivare: Statens folkhälsoinstitut. Sweden, Casasola GG, Alvarez-Sala JL, Marques JA, Sánchez-Alarcos JM, Tashkin DP, Espinós D. Cigarette smoking behavior and respiratory alterations during sleep in a healthy population. Sleep Breath Mar;6(1): Alberti A, Mazzotta G, Gallinella E, Sarchielli P. Headache characteristics in obstructive sleep apnea syndrome and insomnia. Acta Neurol Scand May;111(5):
22 36. Tegelberg A, Wilhelmsson B, Walker-Engström ML, Ringqvist M, Andersson L, Krekmanov L, Ringqvist I, Effects and adverse events of a dental appliance for treatment of obstructive sleep apnoea. Swed Dent J. 1999;23(4): Ahrens A, McGrath C, Hägg U, A systematic review of the efficacy of oral appliance design in the managment of obstructive sleep apopnea, Eur J Orthod Jun;33(3): Walker-Engström M-L, Ringqvist I, Westling O, Wilhelmsson B, Tegelberg Å, A prospective randomized study comparing two different degrees of mandibular advancement with a dental appliance in treatment of severe obstructive sleep apnea, Sleep Breath 2003;7: Marklund M, Franklin KA, Persson M. Orthodontic side-effects of mandibular advancement devices during treatment of snoring and sleep apnoea, European Journal of Orthodontics 2001;23; Hou H.M, Sam K, Hägg U, Rabie ABM, Bendeus M, Yam LYC. Long-term dentofacial changes in Chinese obstructive apnea patients after treatment with mandibular advancement device, Angle Otrhod 2005;76; Tegelberg Å, Walker-Engström M-L, Vestling O, Wilhelmsson B. Two different degrees of mandibular advancement with a dental appliance in treatment of patients with mild to moderate obtructive sleep apnea, Acta Odontol Scand 2003;61: Tegelberg Å, Nohlert E, Bergman L-E, Andrén A, Bed partners and patients experiences after treatment of obstructive sleep apopnea with an oral appliance, Swed Dent J 2012;36:
23 43. Holmdahl C, Schöllin I-L, Alton M, Nilsson K, CPAP treatment in obstructive sleep apopnea: A randomised, controlled trial of follow-up with a focus on patient satisfaction, Sleep Medicine 10 (2009)
24 Figurtext Figur 1. Flödesschema över svarsfrekvens 23
25 Antal patienter från start n=1150 Första postala utskick av enkät n=1148 Bortfall innan första utskick n=2 Orsak: 1 sekretessbelagd adress och 1 ej med i folkbokföringsregistret Totalt antal inkomna svar på enkäten efter första utskick 51,0 % (n=585) Totalt antal besvarade enkäter efter påminnelse Totalt bortafall n=410 Orsak: 377 ej inkomna, 1 dödsfall, 5st i retur och 27 var inkomna men ej besvarade 64,2 % (n=738) Figur 1. Flödesschema över svarsfrekvens 24
26 BMI-grupper Frekvens % < < < < Tabell 1. Fördelning av antal patienter i Body Mass Index (BMI) grupper (%). 25
27 Störs sömnen av smärtor % Mycket ofta 4 Ofta 7 Ibland 18 Sällan 27 Aldrig 41 Besväras av huvudvärk Nästan aldrig ggr/månad 19 1 gång/vecka 9 Flera ggr/vecka 8 Dagligen 2 Tabell 2. Frekvens över hur många patienter som störs av smärtor under sömnen och/eller huvudvärk vid behandling. (%) 26
28 Egennoterade upplevelser Utvilad efter natts sömn (mycket/ganska ofta) Trött under dagtid (mycket/ganska trött) Antal uppvaknanden i genomsnitt (2 eller fler gånger) Vaknar, behöver kissa (>1 gång/natt) Klagomål på snarkningar (ofta/ibland) Tog sömntabletter för att sova (ofta/ibland) Före behandling % Vid uppföljning % <0, <0, <0, Ns <0, Ns Skillnad mellan före och vid uppföljning, p-värde Tabell 3. Egennoterade upplevelser före behandling och vid uppföljning (%). MacNemar test. 27
29 I samband med sömn upplevde jag ofta Före behandling % Vid uppföljning % Muntorrhet <0,001 Behov att kissa <0,001 Svettningar <0,001 Andningsuppehåll <0,001 Snarkningar <0,001 Skillnad mellan före och vid uppföljning, p-värde Under vaken tid upplevde jag ofta Dagtrötthet <0,001 Koncentrationssvårigheter <0,001 Ökad irritation 28 9 <0,001 Minskad sexlust <0,001 Ångest, oro och eller panik 19 8 <0,001 Tabell 4. Egennoteringar av somatiska och kognitiva symtom under natt och under vaken tid före behandling och vid uppföljning (%). MacNemar test. 28
30 Fråga: Hur har det gått att använda skenan den senaste månaden? (n=672) N % Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt 39 6 Mycket dåligt Fråga: Hur nöjd är du med behandlingen? (n=646) Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd 29 4 Mycket missnöjd 40 6 Tabell 5. Frekvens och procent av hur patienter upplevde att det hade gått att använda sömnskenan den senaste månaden samt deras nöjdhet med behandlingen. 29
31 Kötid Tandläkare % Läkare % Mycket lång 4 7 Lång Varken eller Kort Mycket kort 9 6 Tabell 6. Upplevd kötid för att få behandling hos tandläkare och läkare. 30
32 Fysisk ork % Psykisk ork % Förmåga att koncentrera sig % Orka med socialt umgänge % Förmåga att känna glädje % % Min allmänna livskvalité Väldigt mycket bättre Mycket bättre Ganska bra Ingen skillnad Ganska dåligt Mycket sämre 1 0,2 0,5 0,5 0,5 0,2 Väldigt mycket sämre 1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Tabell 7. Patienternas självvärdering av sin livssituation vid uppföljningen jämfört med före behandling. (%). 31
Oral apparatur värdefull vid sömnapnébehandling
Petersson-Skantz & Tegelberg Oral apparatur värdefull vid sömnapnébehandling Helen Petersson- Skantz tdl, Folktandvården Skäggetorp, Linköping, Centrum för oral rehabilitering, Linköping E-post: helen.
Läs meren ny start för behandling av kvinnor
en ny start för behandling av kvinnor ResMed.com/AirSolutions Vad är sömnapné? Apné betyder bokstavligen ingen andning eller andningsuppehåll. När du drabbas av apné innebär det att du inte får någon luft
Läs merObstruktiv sömnapné vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier?
Obstruktiv sömnapné vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier? Jenny Theorell-Haglöw, PhD Lung-, allergi- och sömnforskning, Uppsala universitet Sömn- och andningscentrum, Lungkliniken, Akademiska
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merdiagnostik och behandling i samverkan
Forskning Del av den nordiska artikelserien Diagnostik och terapiplanering. Accepterad för publicering 25 november 2014. Snarkning och obstruktiv sömnapné diagnostik och behandling i samverkan Obstruktiv
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merSnarkning och obstruktiv sömnapné
D IAGNOSTIKK OG BEHANDLINGSPLANLEGGING Nor Tannlegeforen Tid. 2015; 125: 152 60 Åke Tegelberg och Eva Lindberg Snarkning och obstruktiv sömnapné diagnostik och behandling i samverkan Obstruktiv sömnapné
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merEffekt av akupunktur på insomni/sömnstörning
Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar
Läs merIs it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?
r Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance? - A pilot study Susan Sarwari and Mohammed Fazil Supervisors: Camilla Ahlgren Department of
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merFetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013
Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 13 Eva Lindberg, professor Sömn- och Andningscentrum Akademiska sjukhuset Uppsala FETMA Hypertoni
Läs merSnarkskena vid obstruktiv sömnapné och snarkning
Snarkskena vid obstruktiv sömnapné och snarkning ANDERS JOHANSSON, ANN-KATRIN JOHANSSON, MORTEN BERGE, OVE FONDENES Allmänna symptom och effekter av sömnapné och snarkning Obstruktiv sömnapné (OSA) och
Läs merPARTNER? SNARKAR DU BESTÄLL DITT INFORMATIONSMATERIAL HOS RESMED
SNARKAR DU ELLER DIN PARTNER? RESMED HAR TAGIT FRAM ETT INFORMATIONSMATERIAL FÖR ATT SPRIDA KUNSKAP OM SNARKNING & SJUKDOMEN SÖMNAPNÉ BESTÄLL DITT INFORMATIONSMATERIAL HOS RESMED INNEHÅLL Utbildningsmaterial
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merSömnapné & övervikt. Sömnapné & övervikt
Sömnapné & övervikt Sömnapné & övervikt Prevalens 1 Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Diagnostik 2 Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Diagnostik
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merNO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??
NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs mer1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska
Läs meraldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk
Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka
Läs merSnarkningsutredning och OSAS. Vårdrutin för OSAS (snarkning) mellan primärvård, Öron-, näs- och halskliniken och KlinFys i Sörmland
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Snarkningsutredning och OSAS - 2.0 Vårdrutin vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdn Snarkning, OSAS, Sömnapné 2012-09-12
Läs merkänslan av att vakna utvilad
känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora
Läs merPatienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merTidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten
Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merVUXENORTODONTI. Terapival. Remiss till ortodontiklinik. Ortodontisk behandling på. Varför söker vuxna ortodontibehandling.
Varför söker vuxna ortodontibehandling VUXENORTODONTI Termin 8 VT 2012 Lena Berglund-Stevenberg Estetisk indikation vanligast Protetisk indikation för att kunna göra en bro eller ett entandsimplantat Prekirurgisk
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merTandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Läs merDagtrötta snarkande män kör mer bil än andra.
Dagtrötta snarkande män kör mer bil än andra. Fredrik Valham 1,2, Marie Eriksson 2, Prof Birgitta Stegmayr 2, Karl A Franklin 1 1 Lungkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2 Medicinkliniken, Norrlands
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merPublicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Jan Creutz, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (jancr) Giltig från: 2016-06-13
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merVUXENORTODONTI Termin 8 VT 2013
VUXENORTODONTI Termin 8 VT 2013 Varför söker vuxna ortodontibehandling Estetisk indikation vanligast Protetisk indikation för att kunna göra en bro eller ett entandsimplantat Prekirurgisk ortodonti inför
Läs merRESULTATBLAD. ISI : (max 28)
RESULTATBLAD BBQ : (max 96) LIVSKVALITÉ 10-percentil = 40 25-percentil = 48 Normalpopulation: 50 (median) = 63 M = 60,08 75-percentil = 70 SD = 15,72 90-percentil = 80 ISI : (max 28) SÖMN 0 7: Ingen kliniskt
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merRapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Läs merDatasammanställning av KOL-studie
Datasammanställning av KOL-studie Sammanfattning * Jodkol gav en statistiskt säkerställd (p=0.03) förbättring av FEV 1 baseline på 8.2 % jämfört med placebo. * Korrelationsstatistiska beräkningar visar
Läs merMediyoga i palliativ vård
Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar
Läs merSjälvskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?
Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med
Läs merKSQ Karolinska Sleep Questionnaire
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsformulär som mäter sömnsvårigheter. Frågorna i formuläret avser de senaste tre månaderna
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merEN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT
EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns
Läs merNeuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1
Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning
Läs merPrismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?
Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merSömntandställning mot snarkning och sömnapné
Sömntandställning mot snarkning och sömnapné Marie Marklund Med.dr, övertandläkare Enheten för ortodonti Jag kommer att tala om varför man snarkar och får sömnapné, vilka som drabbas, lite allmänt om de
Läs merUppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten
Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten Vad är nokturi? Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Nokturi (nattkissning)
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs merÄldres sömn och omvårdnad för god sömn
Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merPatientbroschyr. A Breath of. New Life
Patientbroschyr A Breath of New Life Airsonett Air4 Air4 är en läkemedelsfri behandling som kan förbättra allergiska astmasymptom och livskvalitén när den läggs till din regelbundna läkemedelsbehandling
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merPROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept
PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson
Läs merFakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy
Fakta om de kliniska studierna som ligger till grund för godkännandet av Priligy Dapoxetine, under varumärkesnamnet Priligy, har godkänts för behandling av för tidig utlösning (PE) hos män i åldern 18-64
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs mer3/14/2018. Differentialdiagnoser. Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER
Diagnostik vid Delayed Sleep Phase Disorder (DSPD) DELAYED SLEEP PHASE DISORDER Prevalence, Diagnostic Aspects, Associated Factors and Treatment Concepts Katarina Danielsson MD, PhD Ett konstant sent insomnande
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merPsykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Läs merBarn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Läs merSnarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare
Läs merUppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten
Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik 2 Vad är nokturi? Nokturi
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merMetoder för att studera sömn. Martin Ulander
Metoder för att studera sömn Martin Ulander Hur mäts sömn? Observation Av andra (t ex små barn och insekter) Av individen själv Objektiv mätning Direkta metoder, dvs man mäter de neurofysiologiska skeenden
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs merSmärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice
Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Division of Pediatric Dentistry, Stockholm, Sweden Det mest
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merFrågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar
Läs merSmärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Docent, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst av
Läs merP R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merTillhör du riskgruppen?
Tillhör du riskgruppen? En enkel guide för att bedöma om du tillhör riskgruppen för obstruktiv sömnapné OSA bedömningsguide: bedöm om du är i riskgruppen a Vanliga tecken och symptom på OSA b Vad är obstruktiv
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merSvenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs merUPPE & KISSAR PÅ NATTEN?
UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOKTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik VAD ÄR NOKTURI? Nokturi (nattkissning)
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs mer