Totala antalet uppgifter: 7 Datum:
|
|
- Carina Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tntamn i: Optik Kus: MTF Totala antalt uppgift: 7 Datum: xaminato/tfn: Las Bnckt/38 Skiti: 5 timma Jouhaan läa/tfn: Las Bnckt/38 Rsultatt anslås n: snast Tillåtna hjälpml: FYSKALA, Physics Hanbook, BTA, TFYMA samt äknosa. Potti&Potti: ntouction to Optics, lxicon, bifoga fomlbla Skiningn omfatta 7 uppgift om totalt 4p. Fö gokänt käs minst p, fölat på minst 5 uppgift. KOM HÅG MOTVRNGARNA!. n lasstål fån n fknsubbla YAG-las (53 nm) ha angin ståligns (hla) på,85 ma. Stålns iaians ä Gaussföla. Lasns mija kan anss ligga i lasn. a) Hu sto iamt få n lasfläck på n skäm på astånt 3, m fån lasn? Ang hu u finia iamtn. b) Fö stsänamål ill man fokusa ståln så myckt som möjligt m n mm lins m iamtn 4 mm. Hu litt fokus kan man få om kat ä att minst 99 % a ljust ska tas tillaa? Gö också n skiss m någa numiska uppgift som isa hu optikn kan s ut. (3p). På Osams hmsia stå att as H-lampa fö bila ä på V, 55W och att n lämna tt ljusflö på 7 lm. Lampan montas i n stålkasta som ikta ljust famåt. Om i fö nklhts skull anta att ljust bli jämnt fölat inom n kon m hla toppinkln 6 ga, hu sto bli blysningn på sp. 3 m astån? (p) 3. M n optisk byggsats bygg man tt mikoskop. Objktit ha bännin 6,3 mm och iamtn 8, mm, okulat bännin 4,3 mm och iamtn,4 mm. n analys m WinLns ga nanstån sultat. a) Bstäm mikoskopts föstoing b) Bstäm uttäspupillns stolk och läg. Anta tunna lins. c) Om man anta tunna lins, hu sto bli föstoingn å? (4p)
2 4. Vitt, linjäpolaisat ljus infall inklätt mot n katsplatta som ä,865 mm tjock och som ä utskun så att optiska axln ä paallll m plattans sio. Dt infallan ljusts polaisationsplan bila 45 o inkl m plattans optiska axl. a) fö ilka ågläng i intallt 6-7 nm komm t utgån ljust aa linjäpolaisat? b) Fö ilka ågläng i samma intall komm ljust att aa cikuläpolaisat? c) Dt utgån ljust analysas m n analysato, as gnomsläppsiktning bila 9 o m t infallan ljusts polaisationsiktning. Vilka ågläng komm att saknas ft analysaton?. (4p) 5. a) atablat fö n fknsstabilisa HN las stå att linjbn (fknsbn) ä min än MHz. Om n såan las anäns m n Michlsonintfomt, hu sto skillna kan man ha på amanas läng och änå få intfnsfansa? b) Michlson mätt iamtn på stjänan Btlgus gnom att utnyttja stjänljusts umskohns. Han fann att intfnsfansana fösann fösta gångn å astånt mllan spaltna a 3,8 m. Våglängn satts till 57 nm. Uppskatta hu sto spgl tt tlskop skull bhöa ha fö att man skull kunna mäta stjänans stolk ikt fån biln a n. Bots fån joatmosfäns stöninga. (3p) 6. n igitalkama ha n tkto m måttn 8, x 6, mm (b x höj). Kaman ä utusta m tt zoomobjkti som fönklat kan anss konstuat a tå tunna lins m bännina, fån objktt äknat, -75 och +6 mm. Kaman ska anänas fö att abila tt objkt,,384 m btt på astånt, m fån tkton. Objktit ska aa så inställt att biln a objktt uppta hla tktons b. a) Vilkn bänni måst objktit ha? (Anta i nna bäkning att linssystmt kan btaktas som n tunn lins, jämfö optiklabbn) b) Hu stot ska astånt mllan linsna aa fö att objktit ska få nna bänni? c) Va ligg objktits huuplan? ) Ä appoximationn i a) imlig? (4p) 7. n zonplatta blyss m lasljus ( 633 nm) som passat n lins, placa,75 m famfö plattan och m bännin 5 mm. Pimäfokus obsas på astånt, m fån plattan. a) Vilka ai ha zonna? b) Om plattan ha zon som släpp ignom ljus, hu sto ä iaiansn i pimäfokus jämföt m iaiansn utan platta? c) Va kan man änta sig att nästa fokus ligg? ) Hu sto ä iaiansn i fokus nligt c) jämföt m iaiansn utan plattan nligt toin? (4p) Va änlig och kom ihåg kusutäingn i Font! Dn stäng på löag 9/3 kl 3
3 Gaussföla lasstålas utbning πw Raylighastånt: Z R () z Lasstålns ai: w ( z) w + () Z R Fö konstant z få w sitt minsta ä å w (z/π) ½. Dtta optimala ä på w g n bästa kombinationn a minsta statiamt fö lasståln och minsta spining (kotn w(z)/w ) ö stäckan z. Dtta ä ingt annat än Raylighastånt Z R. Vågfontns kökning: R( z) Linsfoml fö abilning a mijan Z z + z s o + Z R / + Ro o i ( s f ) s f (3) (6) Abilningsföhållant m mllan mijona: w i Z Ri m w Z Z / f + s / f (8) o Ro [ ] Ro o kation (6) på imnsionslös fom: s f i + ( so / f ) ( s / f ) + ( Z / f ) o Ro Paamt Z Ro /f
4 Raiomti och Fotomti Raiomtiska stoht Fotomtiska stoht unit unit Stålningsngi (Raiant ngy) Q J Ljusmäng (Luminous ngy) Q lm s Stålningsflö, kt Φ W Q Ljusflö Φ lm (Raiant flux) (Luminous flux) t Stålningsflös-tätht W W/m (Raiant flux nsity) W Ljusflöstätht W lm/m stålning gnom n yta (Luminous flux nsity Utstålningstätht (Raiant xitanc) aians, instålningstätht (aianc) Stålningsstyka (Raiant intnsity) (Raiation though a sufac) M W/m M utstålat flö p ytnht intgat ö alla iktninga (Raiat flux p unit aa intgat o all ictions) W/m instålat flö p W/s Raians (Raianc) L W/s, m ytnht intgat ö alla iktninga (ncint flux p unit aa intgat o all ictions utstålat flö p yminklnht fån hla källan i iss iktning. (Raiat flux p staian fom th whol souc in a spcifi iction) tot 4π fö isotop källa. (Fo an isotopic souc) L utstålat flö p cosθ Ω yminklnht och ytnht i iktningn θ mot ytans nomal. (Raiat flux p staian an unit aa at th angl θ to th sufac nomal) Ljusutstålningstätht (Luminous xitanc) lluminans, blysning (lluminanc) Ljusstyka (Luminous intnsity) Luminans (Luminanc) M lm/m lm/m lux lm/s c L lm/s,m c/m
5 Dfinition och bgpp inom Raiomtin och Fotomtin Punktkälla Utb källa Raiomti Fotomti Raiomti Fotomti Stålningsflö totalt Ljusflö totalt Stålningsflö totalt Ljusflö totalt (W) Källans Stålningsstyka (W/s) Ω sotop källa: aians (W/m ) / > > 4 π cos Ω θ (lumn, lm) Källans Ljusstyka (lm/s canla, c) Ω sotop källa: 4 π lluminans, blysning (lm/m lux,lx) / > > Punktkälla Utb källa Källa källa Ω θ Ω cos θ θ θ (W) Källans Utstålningstätht M (W/m ) Källans Raians L (W/s,m ) (lumn, lm) Källans Ljusutstålningstätht M (lm/m ) Källans Luminans L (lm/s,m / > c/m ) / > L L Stålningsstyka/Ljusstyka: / L > LA aians lluminans, blysning (lm/m lux,lx) L L θ Ω cos / ; L L Spcialfall: / ; L L Om L konst, obon a θ, bli M π L, Lambtståla Dssutom bli cosθ m LA, Lambts cosinuslag Ω n iust flktan ytas albo ρ föhållant mllan flkta och infallan stålning. ρ / in M / M / Fö n Lambtståla ä ρ π L / > L ρ / π
6 Tntamn i Optik, MTF 538, lösningsföslag a) Mijan gs a hala ignsn nligt: w (, θ FF ) : : 53 9 m πθ FF w : w (,.45 3 ) w w m Z R (, w ) : π Z R, w Lasstålns ai gs a, / punktn på iaiansn: w w, z, w Om i ans att 3 m >> Z R kan i äkna appoximatit: Som syns g t tt något fö litt sultat..938 m z : + Diamtn bli: πw w ( 3.m,, w ).67 3 m w θ FF, z θ FF z : w.45 3, 3.m.55 3 m b) Om minst 99% a ngin ska anänas måst w aa högst linsiamtn/4. Litt fokus kä stot w, äfö älj i w i linsn till mm. Anän n stålxpan som g n stål m mijan i mm linsns fäm fokalplan. Dnna stål komm ha n mija på mm, n stål m tta w ha myckt litn igns på näa håll fån mijan. Dt kollas nklt:. m w,.m,.m Dn nya mijan ft linsn gs a föstoingn: mag s o, w,, f : s o f + πw f w m w w mag w :.mmag.m,.m,,.m Stålxpann kan placas näa lasn och ska å xpana n mija på,3984 mm till mm, s xpann kan byggas a n mm lins och n 5 mm lins gg Dt gå i pincip också att sätta mm linsn så långt fån lasn att ståln få w mm i linsn. Dt astånt bli z 3,6 m, kontoll: w, 3.55m, w w.45 3, 3.6m. m Altnatit, anta att w mm iamtn i linsn och anän: m θ FF w /f >w.m π.m m. m w (, θ FF ) : πθ FF Sa: a) Diamtn ä,7 mm, b) fokus kan få iamtn 3,4 µm. n kon m hla toppinkln α m höjn h ha basaan: A α, h Hla flöt 7 lm täa ytan så blysningn bli: π h tan α : α, h, : ( 6g, m, 7lm) 4.95 lx ( 6g, 3m, 7lm).89 lx A α, h Sa: 5, sp, lx
7 3. a) Föstoingn gs a Mα /α. α :.495 nligt figun. nligt finitionn ä α y/5, ä y ä objktts.5 α stolk. U figun: α : M : M α b) A stålgångn famgå att objktit ät intäspupill. Uttäspupilln ä alltså okulats bil a objktit. fs o Linsfomln g: s i ( fs, o ) : s i ( 4.3mm, mm).5 m s o f s i ( 4.3mm, mm) Stolkn bli 8.mm.9 mm mm 5L c) Föstoingn gs a: Mf (, f, L) : L : M( 6.3, 4.3, L) f f Sa: a) -55,7 gg, b) uttäsaptun ligg 5 mm bakom okulat m stolkn, mm, c) -54,6 gg 4. Optisk axl o α o Kats ä ubblbytan och n infallan, linjäpolaisa ståln las upp i tå komponnt, n xtaoinä som ä polaisa paallll m optiska axln och n oinä polaisa inklätt mot optiska axln. M inkln a 45 ga så bli komponntna lika stoa. ft passag gnom plattan bli optiska ägskillnan mllan komponntna L ( n o - n o ). a) Dt utgån ljust bli linjäpolaisat å L m > m ( n - n o o ). Numiskt:,865 mm och n o - n o,559,545, 94. Data ä ala mitt i t angina åglängsintallt. M 6 nm få man m 6, och fö 7 nm bli m,3. Ljust bli linjäpolaisat fö mllanliggan hltal: 3, 4, 5 och 6. Motsaan ågläng fås u ( n o - n o ). Våglängna bli 68, 65, 66 och 6 nm. m b) Ljust bli cikuläpolaisat å L m +. Fö 6 nm bli m 5,6 och fö 4 7 nm bli m,8. Cikuläpolaisat bli ljust alltså fö m, 3, 4 och 5 m 4 motsaan ågläng gina u ( n - n o o ). Våglängna bli 695, 665, 638 och m + 63 nm. c) Analysaton komm att släcka ut ågläng as polaisationsiktning ä oföäna, s. fö ilka plattan ä n - platta. Dt ä n nligt uppgift a) fö jämna m, s fö åglängna 65 och 6 nm.
8 5. a) Kohnslängn hos lasljust gs a: l t ( f ) c : c m f s l t ( 6 Hz) 99.8 m ftsom ljust gå fam och tillbaka i intfomtn fösinn fansana hlt om längskillan ä 5 m. Fö att få ttiga fansa ska skillnan a btyligt min än så. b) Gänsn fö umskohns fö n cikulä källa gs a: θ( l s, ) :. l s M l s 3,8 m och 57 nm bli stjänans syninkl: θ 3.8, 57 9 a s o s o s o Abilning g att Am (hä -.833) och B Fö tt tlskop gäll att upplösningsgänsn gs a: θ min D, : D Hä ä θ min hala inkln som Aiyfläckn uppta stt fån tlskopts intäsaptu (huuspgln). Dt ä imligt att anta att biln a stjänan minst måst motsaa Aiyfläckn fö att ss syninkl ska kunna bstämmas. Såluna ä θ min θ/ och Dl ( s, ). : D 3.8, θ l s, 6.6 Sa: a) btyligt min än 5 m, b) minst 6 m 6. a) U linsfomln kan följan kation hälas, s labinstuktionn: fml (, ) L : Hä ä m 8/384, L m > f + m + m Altnatit m matismton: tunn lins m bänni, abilning 8 384, s o s o s o +. m + s o Gin s o s o s o 48 : mm 4 + s o Fin, s o f f b) Bännin fö tt linssystm på tå lins gs a: f > f + f f f + f f ( 6 75) : 7.5 mm Altnatit m matismton: 6 Utnyttja att bännin ä mm: 3 45 t sol, t 5 t 75 5 t : t 7.5 mm t 45 t t 6 t +
9 c) Matismton: H: H':. S finitonna i Potti & Potti ) Nä man i a) anta n tunn lins fösumma man astånt mllan linssystmts huuplan, hä ä t,5 mm, ilkt ä hlt fösumbat: Sa: a) mm, b) 7,5 mm, c) 5 mm t.h.om -75 mm linsn och mm t.h. om +6 mm linsn ) S oan 7. a) : Zonnas ai gs a R N NL Pimäfokus fås fö N. p :.75.5 q :. L : pq p + q L.4 R : L R R N R N b) Vaj zon släpp ignom n amplitu som ä gg n ostöa amplitun, amplituna fån zonna ä alla i fas så att n totala amplitun bli 4 gg n ostöa amplitun. aiansn bli alltså gg n ostöa iaiansn c) Nästa fokus hålls å t zon hos ljust yms inom :a zonn fö plattan: R 3L 3 sol, L L 3 : pl 3 q 3 : q 3.7 p L 3 ) Hä aas biagn fån zon 3, 9, 5 os. Om alla zon antas bia m samma amplitu bli sultatt samma som i b) Sa: a) Zonnas ai gs a R N,5*N ½ mm b) 576 gg c) Nästa fokus intäa,7 m bakom plattan. ) 576 gg
Totala antalet uppgifter: 7 Datum:
Tntamn i: Optik Ku: MTF0 Totala antalt uppgift: 7 Datum: 05-05-07 xaminato/tfn: La Bnckt/38 Skiti: 5 timma Jouaan läa/tfn: La Bnckt/38 Rultatt anlå n: nat 05-05-3 Tillåtna jälpml: FYSKALA, Pyic Hanbook,
Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
laiablanals I Vintn Ösikt föläsninga läscka Dt tj kapitlt i ksn bhanla bbl- och tipplintgal. Dn intgaln i känn till fån naiablanalsn b a f kan j ofta ss som aan n f mllan a och b fnktion a tå aiabl och
Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag
Tntamnsskivning i Mkanik Dl Dynamik fö M 558 Lösningsföslag. Låt v btckna kulans fat fö stöt och v kulans fat ft stöt. Låt btckna impulsn fån golvt på kulan. Enligt impulslagn gäll: ( ) : = mv cos mv cos
Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =
Totala antalet uppgifter: 7 Datum:
Tentamen i: Optik I Kurs: MTF Totala antalet uppgifter: 7 Datum: 4-5-7 Examinator/Tfn: Lars Benckert/8 Skritid: 5 timmar Jourhaande lärare/tfn: Lars Benckert/8 Resultatet anslås den: senast 4-5-6 Tillåtna
Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem
nsttutonn fö Man Ncholas pads tl: 79 78 post: nap@mch.th.s hmsda: http://www.mch.th.s/~nap/ S-85 ntamn S Man, 85 BS! nga hjälpmdl. Lca tll! Poblm ) En hosontll am ' md längdn l ota md n onstant nlhastght
Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem
Institutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-9 ntamn i 4 Mani II, 9 Inga hjälpmdl föutom: papp, pnna, linjal, passa. Lca till! Poblm ) L a En bhålla
Klassisk elektrodynamik Växelverkan mellan laddade partiklar och elektromagnetiska fält
Institutionn fö miin oh vå Avlningn fö aiofysik Hälsounivsittt Klassisk lktoynamik Växlvkan mllan laa patikla oh lktomagntiska fält Guun Alm Calsson Dpatmnt of Miin an Ca Raio Physis Faulty of Halth Sins
Totala antalet uppgifter: 7 Datum:
Tentamen i: Optik I Kurs: MTF Totala antalet uppgifter: 7 Datum: 4-3-5 Examinator/Tfn: Lars Benckert/38 Skritid: 5 timmar Jourhaande lärare/tfn: Lars Benckert/38 Resultatet anslås den: senast 4-3- Tillåtna
Lösningar till Problemtentamen
KTH Mkanik 2005 10 17 Mkanik II, 5C1140, M, T, CL 2005 10 17, kl 14.00-18.00 Lösninga till Pobltntan Uppgift 1: Två cylinda d adina spktiv R sitt ihop so n stl kopp. Dn kan ota fitt king n fix hoisontll
LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2
LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. Kftn h stolkn. Dss iktning ltivt koodintln ä också känd och givn v vinkln. Kftns - komponnt ä då sin, mdn - komponntn ä cos. Vi kn skiv kftn på vktofom: + sin cos ll komponntfom
lim lim Bestäm A så att g(x) blir kontinuerlig i punkten 2.
Tntamn i Matmatik HF9 7 januai kl 7 Hjälpmdl: Endast omlblad miniäkna ä int tillåtn Fö godkänt kävs poäng av möjliga poäng Btgsgäns: Fö btg A B C D E kävs 9 6 spktiv poäng Dn som uppnått 9 poäng å btgt
Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!
14 15 Stömma alsta magnetfält." Magnetfältet fån en lång ak stömföande tåd: (stömfötängning i B Fältet bilda cikla unt tåden, oienteade enligt högehandsegeln B = i 2" 16 J 17 Stömfötängningen beo av fekvensen
BMW i. Freude am Fahren. BMW i Wallbox. USB uppdateringsanvisning
BMW i Fud am Fahn BMW i Wallbox USB uppdatingsanvisning 5 SV BMW i Wallbox USB uppdatingsanvisning BMW i Wallbox USB uppdatingsanvisning Innhåll 8 Föbda stömladdningsstation Avtagning av höljt Ta av
Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag ( ) ( ) ( ) ( )
Utgåva Tntansskivning i Mkanik (FMEA30) Dl tatik- och patikldynaik 305 Lösningsföslag. a) Filägg stång + skylt! Infö spännkaftna = och = i linona, tyngdkaftn g = k ( 00g), angipand i skyltns asscnta G
Matematisk statistik
Tntamn TEN HF -- Matmatisk statistik Kuskod HF Skivtid: 8:-: Läa: Amin Halilovic Hjälpmdl: Bifogat fomlhäft "Foml och tabll i statistik " och miniäkna av vilkn typ som hlst. Skiv namn på vaj blad och använd
GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def
I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0
Föeläsning 3 Motsvaa avsnitten 3. 3.2.4, 3.3.2 3.4 i Giffiths Laplace och Poissons ekvation (Kap. 3.) I ett omåde utan elektiska laddninga satisfiea potentialen Laplace ekvation 2 () = 0 och i ett omåde
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri
Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden
Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)
Upp gifte 1. Stålningen i en mikovågsugn ha fekvensen,5 GHz. Vilken våglängd ha stålningen?. Vilka fekvense ha synligt ljus? 3. Synligt ljus täffa ett gitte. Vilka fäge avböjs mest espektive minst?. Bestäm
Övning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels
SVENSK STANAR SS-EN 3445/C:004 Fastställd 004-07-30 Utgåva Trykkärl ( ldbrörda) Unfird prssur vssls ICS 3.00.30 Språk: svnska ublirad: oktobr 004 Copyright SIS. Rprodution in any form without prmission
ρ. Farten fås genom integrering av (2):
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 6 (4-76) LP 6.45 y t Ifö dt tulig kooditsystmt md koodit s = id tid t = då bil stt, och bskto t och ligt figu. s Bgylsillkot ä O x t = s = s = Accltio gs dt llmä uttyckt
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. DELARNAS NAMN Delarnas namn... 3 Standardtillbehör... 4 Förvaringsfack... 5 Förlängningsbord... 5
Instuktionsbok 1 DELARNAS NAMN Dlanas namn... 3 Standadtillbhö... 4 Fövaingsfack... 5 Fölängningsbod... 5 FÖRBEREDELSER Ansluta maskinn till vägguttagt... 6 Funktionsknappa... 7 Rgla syhastightn... 8
Tentamen i Mekanik I del 1 Statik och partikeldynamik
Tentamen i Mekanik I del Statik och patikeldynamik TMME8 0-0-, kl 4.00-9.00 Tentamenskod: TEN Tentasal: Examinato: Pete Schmidt Tentajou: Pete Schmidt, Tel. 8 7 43, (Besöke salana ca 5.00 och 7.30) Kusadministatö:
SG Armen OA med längden b roterar med en konstant vinkelhastighet
nstitutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@ch.th.s hsida: http://www.ch.th.s/~nap/ S4-74 Tntan i S4 Mani 74 BS! nga hjälpdl. Lyca till! Pobl ) Vagnn i figun bosa d n onstant acclation a längs
Del 1 Teoridel utan hjälpmedel
Avlningn för Hållfasthtslära Tntamn Linköpings Univrsitt Davi Lönn 010-06-01, kl. 14-18 Dl 1 Toril utan hjälpml 1. Tor, för tta profssor i Hållfasthtslära, numra profssor mritus, har använt n sträva till
Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl
Lösninga till tentamen i tillämpad känkemi den 10 mas 1998 kl 0845-145 Ett öetag ha köpt natuligt uan ö 10 k/. Konveteing till UF 6 kosta 60 k/ tillvekad UF 6. I en gascentiugbasead anikningsanläggning
Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!
Institutionn för Mkanik S4-945 ntamn i S4 Mkanik II 945 Inga hjälpmdl förutom: pappr pnna linjal passar. Lcka till! ) A r l 45 o B Problm Radin A md längdn r på tt svänghjul som rotrar md n konstant vinklhastight
TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2018
Institutionn fö tillämpad mkanik, Chalms id och plats: Hjälpmdl: ENAMEN I FINI ELEMENMEOD MHA 6 APRIL 8 4 8 i M hust Odböck, lxikon och typgodkänd äkna. Lösninga Läa: Pt Möll, tl (77 55. Bsök sal 5 samt
Arbetsbok 1 Jämna steg. o, s, m, a, r, i. Elisabeth Marx. Individuell lästräning för elever i förskoleklass och lågstadiet
Abtbk 1 Jämna tg m a p Elabth Max ö,, m, a,, vdull lätänng fö lv föklkla ch lågtadt nnhålötcknng -ljudt 2 -ljudt 8 m-ljudt 20 a-ljudt 29 -ljudt 40 -ljudt 50 Blaga: Lält (1:1 tll 1:8) 63 mpal fö Fölagdgng:
TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.
TN00 nals I Lösningsskissr, d.v.s. j nödvändigtvis ullständiga lösningar, till vissa uppgitr kap P. P.5a) Om gränsvärdt istrar så motsvarar dt drivatan av arctan i. Etrsom arctan är drivrbar i d så istrar
Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
levaiabelanals I Vinten 9 Övesikt föeläsninga läsvecka Det teje kapitlet i kusen behanla ubbel- och tippelintegale. Den integalen vi känne till fån envaiabelanalsen, f ( ) b a, kan ju ofta ses som aean
Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2
Tntamn TMV20 Inldand Diskrt Matmatik, D/DI2 207-2-20 kl. 08.30 2.30 Examinator: Ptr Hgarty, Matmatiska vtnskapr, Chalmrs Tlfonvakt: Ivar Simonsson (alt. Ptr Hgarty), tlfon: 037725325 (alt. 0705705475)
KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING
KALIFICEINGS- OCH LAGTÄLING SKOLONAS FYSIKTÄLING 9 feruari 1995 SENSKA DAGBLADET SENSKA FYSIKESAMFUNDET LÖSNINGSFÖSLAG 1. För att upphetta 1 kg vatten från 0 C till 100 C åtgår en energi av 4, 10 1 80
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär diffrntialkvation (DE) av första ordningn är n DE som kan skrivas på följand form Q( () Formn kallas standard form llr normalisrad form Om Q (
Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om
L HOSPITALS REGEL L Hospitals rgl (llr L Hopitals rgl ff( aa gg( ff ( aa gg ( används vid bräkning av obstämda uttryck av typ llr Sats (L Hospitals rgl Låt f och g vara två funktionr md följand gnskapr
Instruktionsbok. Memory Craft 500E
Instuktionsbok Mmoy Caft 500E VIKTIGA SÄKERHETSINSTRUKTIONER Vid användning av lktiska appaat ska alltid gundläggand säkhtsföskift följas: Dnna symaskin ä utfomad och tillvkad nbat fö användning i hmmt.
KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)
Kontinurliga fördlningar KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER Allmänt om kontinurliga s.v. Dfinition. En stokastisk variabl ξξ. kallas kontinurlig om fördlningsfunktionn FF ξ är kontinurlig. Egnskar: Fördlningsfunktionn
16. Spridning av elektromagnetisk strålning
16. Spidning av elektomagnetisk stålning [Jakson 9.6-] Med spidning avses mest allmänt poessen dä stålning antingen av patikel- elle vågnatu) växelveka med något objekt så att dess fotskidningsiktning
UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E
UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var
Tentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002
ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUTET 2002-06-30 Bngt Sbring Sptmbr 2002 Sida: 1 Ordförand GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002 1. Inldning I dnna rapport kommr vi att kommntra våra notringar utifrån vår rvision
Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)
Institutionen fö Matematik, KTH, Olle Stomak. Lösningsföslag till tentamen i 5B117 Diffeential- och integalkalkyl II fö F1, 2 4 1. 1. Funktionen f(x, y) = xy x 2 +y 2 (x, y) (, ), (x, y) = (, ) ä snäll
Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:
Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matmatik HF9 Datum: 5 aug 7 Vrsion A Kontrollskrivningn gr maimalt p För godkänd kontrollskrivning krävs p Till samtliga uppgiftr krävs fullständiga lösningar! Inga
Häng och sväng Hur gör man en mobil?
30 Enkla maskin 31 Enkla maskin Häng och sväng Hu gö man n mobil? Häng och sväng Ovanligt snygg mobil, om jag få säga dt själv. Du bhöv: någa kmtvättsgalga tunt snö avbitatång sak att hänga i mobiln som
U U U. Parallellkretsen ger alltså störst ström och då störst effektutveckling i koppartråden. Lampa
FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICEINGS- OCH LAGTÄVLING 6 febuai 1997 SVENSKA FYSIKESAMFNDET LÖSNINGSFÖSLAG 1. Seieketsen ge I s + Paallellketsen ge I p + / + I s I p Paallellketsen ge alltså stöst stöm och å stöst
Ekosteg. En simulering om energi och klimat
Ekostg En simulring om nrgi och klimat E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 2 / 7 Dsign Maurits Vallntin Johansson Pr Wttrstrand Txtr och matrial Maurits Vallntin Johansson Alxandr
Föreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12
KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLERR Allmänt om kontinurliga sv Dfinition En stokastisk variabl kallas kontinurlig om fördlningsfunktionnn ξ är kontinurlig Egnskar av fördlningsfunktion: Fördlningsfunktionn
24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.
Kurs: HF93 Matmatik, Momnt TEN (Analys) Datum: 9 januari 5 Skrivtid 3:5 7:5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said, Jonas Stnholm, Håkan Strömbrg För godkänt btyg krävs av ma poäng. Btygsgränsr:
TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00
TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, momnt TEN anals atum: dc Skrivtid 8:-: Eaminator: Armin Halilovic Rättand lärar: Erik Mlandr, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr: För btg
Min cykel. 5 Cykelhjälm Det är viktigt att använda cykelhjälm när man cyklar. Men hur ska cykelhjälmen sitta på huvudet för att ge bäst skydd?
Min cykl Sidan Innhåll 4 På väg hm Ands och Osca ha båttom hm. Osca måst lämna matvaona han vait och handlat innan han och Ands kan cykla till täningn. 5 Cyklhjälm Dt ä viktigt att använda cyklhjälm nä
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometri Rymdvinkel: Ω [sr] Ω = π(1 cos(u)) πu Ω = r Ljusflöde: [lm] Ljusstyrka: I v = Ω [cd=lm/sr] u r Belysning: E v = A belyst [lx=lm/m ] Ljusemissionsförmåga: M v = A källa [lm/m ] Luminans:
Föreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Vad är ljus? Fundamental krafter. James Clerk Maxwell. Kapitel 3, Allmänna vågekvationen. Maxwells ekvationer i vakuum FAF260
FA0 Vad ä ljus? FA0 Lunds Univesitet 016 Fundamental kafte FA0 Lunds Univesitet 016 James Clek Maxwell FA0 Lunds Univesitet 016 Gavitatin Elektmagnetism föenades på 1800 talet Staka känkaften Svaga känkaften
Datum: Tid:
Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik
Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:
Förläsning 1 Eftr lit information och n snabbgnomgång av hla kursn börjad vi md n väldigt kort rptition av några grundbgrpp inom llära. Vi pratad om Ohms lag, och samband mllan ström, spänning och rsistans
Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2
Förläsning 10 Kärnfysikn: dl 2 Radioaktivsöndrfall-lag Koldatring α söndrfall β söndrfall γ söndrfall Radioaktivitt En radioaktiv nuklid spontant mittrar n konvrtras till n annorlunda nuklid. Radioaktivitt
Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.
Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa
Tentamen i SG1140 Mekanik II, Hjälpmedel: Papper, penna, linjal. Lycka till! Problem
Institutionn för Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-845 ntamn i 4 Mani II, 845 Hjälpmdl: Pappr, pnna, linjal. Lca till! Problm ) B l r Ett sänghjul md
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O
LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok, kopior av avsnitt om Fouirertransformer och Fourieranalys
Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar
elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda
1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1
Uppgift Visa att srin (3k 2)(3k + ) konvrgrar och bstäm summan Lösning Vi har att a k = (3k 2)(3k+) Vi kan använda partialbråksuppdlning för att skriva om a k : a k = (3k 2)(3k + ) = A 3k 2 + B 3k(A +
Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said
Kurs: HF9 Matmatik, Momnt TEN (Anals) atum: augusti 5 Skrivtid 8:5 :5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said För godkänt btg krävs av ma 4 poäng. Btgsgränsr: För btg A, B, C,, E krävs,
Umeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e
Umå Univrsitt 2007-12-06 Institutionn för fysik Danil Eriksson/Lif Hassmyr Bstämning av /m 1 Syft Laborationns syft är att g ökad förståls för hur laddad partiklars rörls påvrkas av yttr lktromagntiska
Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
E N R A P P O R T F R Å N L S U O K TO B E R 2 0 0 9 a n n A ä N a t i n A v bl F oto: P E TT E R C O H E N llt a s g i Om Sv a politik fä ung L S U S V E R I G E S U N G D O M S O R G A N I S AT I O N
arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar
DERIVERINGSREGLER och några gomtriska tillämpningar DERIVERINGSREGLER ( f ( ) + g( )) ) + g ( ) ( af ( )) a ) a konstant ( af ( ) + bg( )) a ) + bg ( ) a b konstantr Produktrgln: ( f ( ) g( )) ) g( ) +
Blåsen nu alla (epistel nr 25)
lås al (epstel nr 25) ext musk: Carl Mchael ellman oprano 4 3 rr: Eva oller 2004 lto or 4 3 4 3 lå - s Fåg - r - al - tt - ta, hör öl - jor - fs - kar - sval - ås - kan sprt - ta ur stt går rum; e - gas
ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led
y@md 7 6 5 4 3 1 öelse i två dimensione (epetition) kastöelse: a x = 0 a y = -g obeoende öelse i x- espektive y-led 10 0 30 kastpaabel x@md likfomig cikulä öelse d ( t) ω = θ dt adiane/tidsenhet y = konst.
Del 1 Teoridel utan hjälpmedel
inköings Univrsitt TMH9 Sörn Sjöström --, kl. 4- Dl Toridl utan hjälmdl. I figurn gs ulrs fra knäckfall (balkarna är idntiska, bara randvillkorn skiljr sig åt). Skriv n tta () vid dt fall som har lägst
θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1
LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på
Övning 2 Fotometri. Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattning!
Övnng 2 Fotometr Många nya enheter/storheter att hålla koll på. Här är en sammanfattnng! Rymdvnkel: Som en vanlg vnkel, fast 3D. Används för att beskrva hur rktat ljuset är. Skrvs Ω. Enhet: steradaner
Tentamen i Fysik för π,
Tntan i Fysik ör π, 358 SKRIVTID: 8 3 HJÄLPMEDEL: UTDELAT FORMELBLAD, GODKÄND RÄKNARE. LÖSNINGAR: BÖRJA VARJE NY UPPGIFT PÅ NYTT BLAD OCH SKRIV BARA PÅ EN SIDA. LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE OCH FÖRSEDDA
Medborgarnas synpunkter på skattesystemet, skattefusket och Skatteverkets kontroll Resultat från en riksomfattande undersökning hösten 2006
M y å y, S R å ö ö 2006 R 2007:3 3 Fö S ö 1996 å ö å å ö. Uö ä å ä: Mä ( ä) ä. Mä ä å y y,, ä ä å y S ä. I å 2006 å ö ä y, (ä). D (ä) 2007:4, M y å S ä. Uö y : ö ö ä y S, ö ö ö å S,, ä ä å ä å y ö. Fä
Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)
Förläsning 4: Hittills å kursn: Rlativittstori Ljusastigtn i vakuum dnsamma för alla obsrvatörr Lorntztransformationn x γx vt y y z z vx t γt där γ v 1 1 v 1 0 0 Alla systm i likformig rörls i förålland
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag
160530: TFEI0 1 Uppgift 1 TFEI0: Vågfysik Tentamen 016-05-30: Lösningsförslag a) Ljudintensiteten, I, är ett mått på hur stor effekt, P eff, som transporteras per area. Om vi vet amplituden på vågen kan
Föreläsning 6 (kap i Optics)
23 öeäsig 6 (kap 3.7-3.10 i Optics) Avbidig i säisk gäsyta Hittis ha vi baa avbidat puktomiga objekt som igge på de optiska axe, me de esta objekt ha e stoek d.v.s. bestå av me ä e pukt. Otast ita ma objektet
Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.
Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0
VIKTIGA SÄKERHETSANVISNINGAR
INSTRUKTIONSBOK VIKTIGA SÄKERHETSANVISNINGAR Dnna symaskin ä int avsdd fö användning av pson (inklusiv ban) md ducad fysiska, snsoiska ll mntala fömågo, ll i avsaknad av fanht ll kunskap såvida d int ha
A LT B A R Y TO N. enkelt
A LT SOPRAN sahlt nklt B A R Y TO N Innhåll: Amn - låt rns lja råda 2 Du ljuvast n Gud har männs kär Gud ll oss väl 6 Halluja 7 Hlg 8 följr dg Gud 9 Julat Do 10 Kom, öppna dn dörr 11 r 12 Må dn väg gå
1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.
1 Uniersitetet i Linköping Institutionen för Fysik och Mätteknik Arno Platau Lösningsförslag Tentaen för "BFL 110, Tekniskt Basår, Fysik el 3" Tisagen en 27 Maj 2003, kl. 8:00-12:00 1. För en partikel
93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar
17317 93FY51 1 93FY51/ TN1 Elektromagnetism Tenta 17317: svar och anvisningar Uppgift 1 a) Av symmetrin följer att: och därmed: Q = D d D(r) = D(r)ˆr E(r) = E(r)ˆr Vi väljer ytan till en sfär med radie
DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege
FyL VT06 DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I Magntisring md lström Magntfältt kring n spol Kraftvrkan mllan spolar Bränna spik Jacobs stg Uppdatrad dn 9 januari 006 Introduktion FyL VT06 I littraturn och framför
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]
TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden
CAMPUS. Campus. Duettgatan Klasmossen. Forest Hill. Universitetet. Klarinettgatan. Ö Gustavsbergsvägen. Kaprifolgatan Mor Märtas väg CENTRUM
SKUTBERGET n ata gg n ne tio nin ott ta ss or St sto en n ta a rge a K To t yrk rg og et a dr Sö sid Re äs xn n ta ns tte Jä g vä na en h Lå ags byt gla ga es nd tan pu nk Ra sga mg tan t Ka ata rls n
verkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att
Istitutioe fö Mei Chiste Nybeg Ho Essé Nichols Apzidis 011-08- 1) Tete i SG1130 och SG1131 Mei, bsus Vje uppgift ge högst 3 poäg. Ig hjälpedel. Sivtid: 4 h OBS! Uppgifte 1-8 sll iläs på sept pppe. Lyc
Arkitekturell systemförvaltning
Arkitkturll systmförvaltng Mal Norström, På AB och Lköpgs Univrsitt mal.norstrom@pais.s, Svärvägn 3C 182 33 Danry Prsntrat på Sunsvall vcka 42 2009. Sammanfattng Många organisationr har grupprat sa IT-systm
Geometrisk optik reflektion och brytning
Geometisk optik eflektion oh bytning Geometisk optik F7 Reflektion oh bytning F8 Avbildning med linse Plana oh buktiga spegla Optiska system F9 Optiska instument Geometisk optik eflektion oh bytning Repetition:
Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare
Umå univritt Intitutionn för matmatik oh matmatik tatitik Roin Ekman oh Axl Torhag Tntamn i matmatik Introduktion till dikrt matmatik Löningförlag Hjälpmdl: Miniräknar Löningarna kall prntra på tt ådant
Föreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför
Genom att använda geometrin i figuren ovan kan vi även ta fram uttryck för hur storleken på bilden, h, beror på storleken på objektet, h.
öeläsig 6 Avbildig i säisk gäsyta Hittills ha vi baa avbildat puktomiga objekt som ligge på de optiska axel, me de lesta objekt ha e stolek d.v.s. bestå av me ä e pukt. Otast ita ma objektet som e ståede
Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28
Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,
går genom AX + B = C,
Tnmn i Mmik HF9 lödg fui kl Hjälpmdl: End fmlld miniäkn ä in illån Fö gdkän kä päng möjlig päng gkl ä ä D EFXF Dn m uppnå 9 päng få g FX ch h ä kmpl dnn nmn Fulländig löning kll pn ill ll uppgif Emin:
Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Föreläsning 6: Polarisation
1 Föreläsning 6: Polarisation Tre saker behövs för att förstå polaroidglasögon och deras begränsningar. Först måste vi veta vad polarisations är, sedan hur polarisationsfilter fungerar, och till sist varför