Toleredsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Toleredsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Verksamhetsformer som omfattas av planen Toleredsskolans grundskola 1-9, förskoleklass och fritidshem. Ansvariga för planen Skolans rektor: Ola Sundberg, Fritidshem och F-9 Toleredsskolans vision Vi vill att vår skola ska vara en trygg och positiv plats, där ingen utsätts för kränkande behandling. Vi vill att alla skall bemötas med respekt och få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Alla skall vara en del av gemenskapen på Toleredsskolan! Vårt mål är att främja elevers lika rättigheter och skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje elev skall ha rätt att: känna trygghet bli behandlad med respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck inte bli utsatt för hot eller våld Alla som arbetar på skolan skall: visa respekt för den enskilda individen och i det dagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt aktivt motverka diskriminering och trakasserier av individer och grupper aktivt verka för att kränkningar aldrig skall förekomma

3 Begrepp och lagstiftning inom området Enligt svensk lag är det nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan, skollagen (6 kap.) och diskrimineringslagen (3 kap. 16 ). En elev kan vara utsatt för kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller sms, om eleven upprepade gånger blir retad för något eller om eleven inte får vara med de andra. Självklart är också våld, som slag, sparkar, knuffar och hot också kränkningar. Om ett barn eller elev upprepade gånger blir utsatt för kränkningar brukar det beskrivas som mobbning. Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (6 kap.). Läs mer om kränkande behandling på Om en elev blir behandlad sämre eller missgynnas på grund av elevens kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning kan eleven vara utsatt för diskriminering eller trakasserier. Det är diskrimineringsombudsmannen som övervakar regler mot diskriminering och trakasserier enligt diskrimineringslagen (3 kap. 16 ). Läs mer om diskriminering på Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning. (Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. En handledning från DO och BEO, 2009) Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte kränkande i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. (Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. En handledning från DO och BEO, 2009) Planen gäller från: Planen gäller till:

4 Elevernas delaktighet Eleverna har tillsammans med personal utarbetat trivselreglerna. Under höstterminen 2015 har årskurs 1-9 genomfört trygghetsenkäter. Eleverna tar del av likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling genom undervisningen, vilket är klassföreståndarens kontinuerliga ansvar. Kuratorer går varje år igenom likabehandlingsplanen för eleverna i åk 1, 4 och 7. Eleverna ansvarar för att följa likabehandlingsplanens innehåll. Alla klassrum utrustas med en väl synlig kopia av likabehandlingsplanen. All personal på skolan ansvarar för att eleverna medverkar vid uppföljning och revidering av planen. Vårdnadshavares delaktighet Vårdnadshavare informeras om planen i samband med varje höstterminsstart. Skolledningen informerar också om likabehandlingsplanen på skolhusrådet varje höst. Skolkurator kommer under hösten 2016 att informera föräldrarna på skolhusrådet om resultaten från Olweusenkäten, vilken genomfördes hösten Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för vårdnadshavare på skolans hemsida. Personalens delaktighet Pedagogerna ansvarar för att likabehandlingsplanen aktualiseras på ett föräldramöte varje läsår samt vid behov. Pedagogerna ansvarar också för att alla elever får kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att planen följs, samt att eleverna ges möjlighet att påverka innehållet i likabehandlingsplanen. Klassföreståndarna ansvarar för att återkoppling till trygghetsteamet sker genom arbetslagets representant. Toleredsskolan har ett trygghetsteam som tar ett extra ansvar för likabehandlingsarbetet på skolan. Teamet träffas en gång varannan vecka och jobbar dels med elever vid upprepade kränkningar samt har ett ansvar i sina respektive arbetslag för att de bedrivs ett aktivt likabehandlingsarbete på skolan. Under läsåret 2016/2017 ingår följande personer i trygghetsteamet: Arbetslag A/ Fritids Anneli Veesmaa Arbetslag B Hedvig Fredricsson Arbetslag X Barbro Borgström och Teresa Trzos Arbetslag Y Shabnam Davachi och Stefan Petersson Skolkuratorer Sanna Burén och Pernilla Wenander Skolledningen ansvarar för att all personal får information om likabehandlingsplanens mål och innehåll samt att planen utvärderas och revideras en gång per år.

5 Utvärdering Beskriv hur 2015/2016 års plan har utvärderats Föregående års plan har utvärderats genom uppföljning i trygghetsteamet och arbetslag kring insatser och åtgärder. Utifrån elevernas trygghetsenkät utvärderas också vad förebyggande och främjande insatser har gett för resultat under läsåret 2015/2016. Delaktiga i utvärderingen av 2015/2016 års plan Trygghetsteam Arbetslag Elever Skolledning Resultat av utvärderingen av 2015/2016 års plan Utifrån utvärdering av föregående års förebyggande och främjande insatser har insatserna i årets plan fastställts. Vissa av förra årets insatser har inte upplevts som positiva och kommer inte att fortsätta under kommande läsår, däribland fotbollssamarbete med Häcken. Vissa insatser kommer vara kvar som de är, exempelvis Toleredsdagen. Andra insatser kommer att utvecklas under kommande läsår, såsom MobbStopp, som kommer involvera fler klasser. En ny insats som föreslås för kommande läsår är schemalagda tider för de olika årskurserna på Muliarenan då något som i nuläget upplevs som ett problem är att de äldre eleverna får större utrymme där. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur 2016/2017 års plan ska utvärderas Detta års plan ska utvärderas genom uppföljning i antimobbningsteamet och arbetslag kring insatser och åtgärder. För att öka elevernas delaktighet ska planens insatser även utvärderas på klassråd. Utifrån elevernas trygghetsenkät utvärderas också vad förebyggande och främjande insatser har gett för resultat under läsåret 2015/2016. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor: Ola Sundberg

6 Kartläggning av elevernas trivsel på skolan Kartläggningsmetoder Husmodellen: Genomfördes av elever på fritids tillsammans med personal. Trygghetsenkät: Genomfördes av elever i åk f-1 samt fritids tillsammans med personal. Olweusenkäten har genomförts i åk gjorde en kortare version av enkäten medan 7-9 svarade på en längre enkät. I åk 2-3 svarade 76 elever på enkäten, en svarsfrekvens på 96%. I åk 4-6 svarade 100 elever, en svarsfrekvens på 87%. I åk 7-9 svarade 247 elever, en svarsfrekvens på 84%. All personal har ansvar för övrig kartläggning. När skolan får kännedom om att en elev känner sig kränkt skall frågan tas upp i arbetslaget, som för det vidare till trygghetsteamet som har regelbundna möten under året. Vid behov kopplas även elevhälsoteamet in. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har svarat på de olika enkäterna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Klassföreståndarna har förberett eleverna på att de skall besvara enkäten i datasalen. Skolkurator ställer samman resultaten. Skolkurator informerar trygghetsteam och övrig personal om resultaten. När det gäller de yngre eleverna har pedagogerna förberett dem utifrån ålder och mognad. I trygghetsteamet ingår en personalrepresentant från varje arbetslag på skolan. Arbetslagets representant har till uppgift att löpande under året ta emot rapporter om elever i sitt arbetslag som upplever utanförskap eller känner sig kränkta. Dessa ärenden tas med till trygghetsteamet där vi går vidare med dem enligt den metod som beskrivs under rutiner för akuta situationer.

7 Resultat av enkät Fritids och F-1 Husmodellen visar att det finns platser på skolan där fritidsbarnen känner sig mer otrygga; bamba, fotbollsplanen och på baksidan av skolgården. Eleverna bekräftar ovanstående genom sina svar att de känner sig otrygga på rasterna. Rasterna innebär att många elever i alla olika åldrar är ute samtidigt, vilket kan uppfattas rörigt och otryggt. Trots att det inte inträffat några incidenter mellan yngre och äldre elever kan de uppleva en känsla av otrygghet på grund av att de är små. Åk 2-3 Elevernas trivsel på Toleredsskolan ligger i linje med föregående års resultat. 80% trivs bra eller mycket bra på skolan. Alla svarar att de har minst en bra kompis i sin klass. Åk 4-6 Elevernas trivsel på Toleredsskolan ligger i linje med föregående års resultat. 92% trivs bra eller mycket bra på skolan. Alla svarar att de har minst en bra kompis i sin klass. Vi kan se en liten minskning från föregående år av elever som uppger att de utsatts för mobbning. Åk 7-9 Elevernas trivsel på Toleredsskolan ligger i linje med föregående års resultat. 83% trivs bra eller mycket bra på skolan. Vi ser dock en liten ökning av elever som uppger att de utsatts för mobbning flera gånger i veckan, främst bland tjejerna. Den typ av mobbing som ökat mest är fysisk men det är fortfarande den verbala som dominerar. Analys av enkät Utifrån resultatet av enkäten ser vi att mobbningen minskar i takt med att eleverna blir äldre. Detta kan till viss del bero på att det är mindre mobbning bland de äldre eleverna men en annan orsak kan också vara att barn i olika åldrar menar olika saker när de uppger att de blivit mobbade. Mobbning kan också tänkas vara ett mera komplicerat begrepp för de elever som går på lågstadiet vilket kan tänkas påverka resultatet. I föregående års enkät framkom att det fanns några platser på skolan som eleverna upplevde som otrygga. Resultatet visade att tryggheten i skolans uppehållsrum, korridorer och bamba kan förbättras. På lågstadiet och mellanstadiet upplevs framför skolgården och korridorerna som otrygga medan på högstadiet är det främst korridorerna och klassrum under undervisning som upplevs som otrygga. Rastvaktande har under året som gick fungerat bra på låg- och mellanstadiet. På högstadiet pågår arbete med ett nytt rastvaktsschema för att öka vuxennärvaron där de äldre eleverna vistas mellan lektioner. Rastvakterna kommer ha fasta positioner; skolgården, multiarenan,

8 utanför caféet och korridorerna. De gula västarna används för att rastvakterna skall synas tydligare på skolgården. Främjande och förebyggande insatser på Toleredsskolan Vi arbetar kontinuerligt med att förmedla värderingar till eleverna som bygger på att vi skall respektera varandra och att alla människor är lika mycket värda. Vår målsättning är att alltid arbeta för en gemensam positiv social miljö på Toleredsskolan. Vi vill genom det främjande och förebyggande arbetet både stärka elevernas självkänsla samt att lära dem att hantera eventuella konflikter på ett bra sätt. Främjande insatser Här nedan följer en redovisning av främjande insatser som görs på skolan. För de fetstilta punkterna finns en mer utförlig beskrivning efteråt. Fritids Fritidshemsråd Gemensamma lov-aktiviteter i Lundby F-3 Fadderverksamhet i förskoleklass och årskurs 1 Hemlig kompis i förskoleklass Kompissamtal i F-3 Elevråd Multiarena på stora skolgården Gemensamma friluftsdagar, 1-3. Elevtrygghetsteam Främja positiv rastverksamhet 4-6 Elevråd Gemensamma friluftsdagar, 4-6 Klassråd Toleredsdagen 4-6 lära-känna- dag på hösten i arbetslagsvis Multiarena på stora skolgården Skolbibliotek Elevtrygghetsteam Främja positiv rastverksamhet

9 7-9 Litteratur kring värdegrundsfrågor Elevråd Klassråd Temaområden vänskap, rasism och kärlek 7-9 Toleredsdagen 7-9 lära-känna-dag på hösten arbetslagsvis Alla elever i åk 7 och 8 har fått egna datorer som hjälpmedel för skolarbete Multiarena på stora skolgården Skolbibliotek Elevtrygghetsteam Samtalsgrupper under ledning av Rädda barnen med fokus på jämställdhet Teater Kärleken är fri åk 8 och 9 Främja positiv rastverksamhet Namn Elevtrygghetsteam Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Att öka elevinflytandet gällande skolans värdegrundsarbete. Genom att fokusera på ett tema under en längre tid vill skolan skapa acceptans, trygghet och förståelse för varandras olikheter, detta för att uppnå en inkluderande skola. Insats Elevrepresentanter från de olika stadierna inhämtar kunskap utifrån ett specifikt tema. Temat sträcker sig över ett helt läsår och ska beröra någon av diskrimineringsgrunderna. Ansvarig Kuratorer i samarbete med pedagoger Datum när det ska vara klart: aug 2017 Syftet med ett elevtrygghetsteam är att öka elevinflytandet gällande skolans värdegrundarbete. Planen är att det kommer vara klassrepresentanter från åk 3, 6 och 9. Namn Fadderverksamhet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

10 Mål och uppföljning De äldre eleverna ska känna ansvar för de yngre när de börjar skolan. Insats Alla förskoleklasselever tilldelas en fadder från år 1. Ansvarig Pedagoger i förskoleklass och år 1 Datum när det ska vara klart: september 2016 Namn Främja en positiv rastverksamhet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Målet med rastverksamheten är att skapa en positiv atmosfär på skolan. Genom att erbjuda en rad positiva alternativ av rastverksamheter förebygger och förhindrar vi uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En positiv rastverksamhet främjar kamratskap och stimulerar elevernas kreativitet och rörelse. Verksamheten ska utvärderas och följas upp tillsammans med likabehandlingsplanen. Insats Café i uppehållsrummet för åk 6-9. Skolbibliotek (H14) Rastvakt och rastregler för åk F-6, rastvakt 7-9 Multiarena på stora skolgården Bordsplacering i bamba, klassen sitter tillsammans med lärare Pingisrummet öppet må, ons och fredag Ansvarig Caféet: Matti Utlåning av rastmaterial: Matti Pingisrummet: Shabnam och Magnus Skolbiblioteket: Mimmi och Melanie Namn Kärlek och sex tema i år 8 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Målet med arbetsområdet är att eleverna ska få kännedom om olika typer av sexuell läggning och identiteter, hur man ser på kärlek och sex inom olika religioner och kulturer samt att eleverna ska förstå begreppen genus och jämställdhet.

11 Insats Målet ska uppnås genom en varierad undervisning där eleverna är aktiva deltagare i diskussioner, skriver egna reflekterande texter och samarbetar i ett grupparbete. Teaterföreställning Kärleken är fri. Ansvarig NO-, SO- och sv-lärare. Datum när det ska vara klart: Våren 2017 Förebyggande åtgärder Här nedan följer en redovisning av förebyggande insatser som görs på skolan. För de fetstilta punkterna finns en mer utförlig beskrivning efteråt. Fritids Åldersintegrerade aktiviteter F-3 MobbStopp i åk 1 Rastvakter 4-6 MobbStopp i åk 4 Rastvakter 7-9 MobbStopp i åk 7 Rastvakter Machofabriken i åk 8 Feministiskt självförsvar åk 8 Namn Åldersintegrerade aktiviteter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Att förebygga kränkningar och konflikter genom att fritidseleverna får lära känna varandra över årskursgränserna Insats

12 Fritids ordnar åldersintegrerade aktiviteter såsom bad, skridskoåkning, skapande aktiviteter med färg och form. Ansvarig Fritidspersonal Datum när det ska vara klart: aug 2017 Namn Rastvakter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att antalet vuxna som rör sig i skolan under de gemensamma rasterna skall öka. Åtgärd Rastvaktsschemat skall ses över gällande F-3 Pedagoger äter tillsammans med eleverna på bestämda platser i bamba Skolbibliotek under långrasten med elevbibliotekarie och sv-lärare Motivera åtgärd Då resultatet av årets kartläggning visade att tryggheten i korridorerna, skolgård och bamba behöver förbättras sätts dessa områden i fokus med ovanstående åtgärder. När fler vuxna rör sig i korridorer och skolgård blir miljön lugnare och tryggare för alla på skolan. Ansvarig Rektor tillsammans med all personal Namn MobbStopp Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Målet är att alla eleverna vid varje start på nytt stadie ska få lära sig om skolans värdegrund under ledning av skolkuratorer. Insats Kuratorerna kommer hålla i en lektion i början på terminen för åk 1, 4 och 7 som berör skolans värdegrund. Ansvarig Skolkuratorer

13 Datum när det ska vara klart: Oktober 2016 Rutiner vid kränkningar eller diskriminering Policy Vi arbetar kontinuerligt med att förmedla värderingar till eleverna som bygger på att vi skall respektera varandra och att alla människor är lika mycket värda. Därför är det en självklarhet att det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår skola. I det dagliga arbetet är det all personals ansvar att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal skall aktivt motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att hela tiden vara lyhörd för vad som sker mellan elever i klassrummet, men även i korridorer, i bamba och på skolgården. Rastvakter griper in direkt när något händer och rapporterar till klassföreståndare. Utvecklingssamtalen skall innehålla samtal kring elevers sociala situation och trivsel. Skolvärd har i elevcaféet en viktig roll när det gäller att tidigt kunna upptäcka kränkande behandling. Elevernas sjukfrånvaro rapporteras till klasslärare/mentor. Hög frånvaro kan vara ett tecken på kränkande behandling. Rutiner för att utreda och åtgärda incidenter/kränkningar mellan elever samt rutiner för upprepade kränkningar Steg 1. Mentorn eller den som upptäcker händelsen har samtal med berörda elever samt med vårdnadshavare. Dokumentation genom incidentrapport lämnas till kurator. Kurator rapporterar till rektor som beslutar om ifall incidenten ska utredas vidare och rapporteras till huvudman. Steg 2. Efter samtal med elever och vårdnadshavare tas incidenten upp med arbetslaget för att gemensamt komma fram till lösningar och förebygga upprepade kränkningar. Steg 3. Om situationen inte lyckats lösas tar mentor ytterligare kontakt med berörda elever och vårdnadshavare samt anmäler ärendet till trygghetsteamet via blankett. Vidare så har representant från trygghetsteamet ett tätt samarbete med den pedagog som uppmärksammat ärendet. Teamet träffas var 14:e dag och sammankallas av skolkurator. Hela teamet eller delar av teamet kan även snabbt sammankallas vid behov. När skolan får reda på att en elev blir utsatt för mobbning (upprepade kränkningar) arbetar trygghetsteamet enligt följande;

14 1. Vi diskuterar hur vi skall arbeta vidare med fallet. Det är viktigt att man handlägger skyndsamt men noggrant. Vi ställer oss frågor som: Är det mobbning? Vilka är det som mobbar? Vi kontaktar även uppgiftslämnaren för mer information. 2. Samtal med den mobbade. Vad är det som har hänt? Hur länge har det pågått? Vilka är de inblandade? Viktigt att den som blivit mobbad känner förtroende för att skolan tar tag i problemet på rätt sätt och att det inte kommer att framgå att den mobbade har skvallrat. 3. Mobbarna kallas var och en för sig till enskilt samtal med en eller två från trygghetsteamet. De skall inte känna till i förväg att de skall komma till ett samtal. Man beskriver situationen för mobbaren samt att det är oacceptabelt att utsätta någon för mobbning. Samtalet syftar även till förståelse för hur det kan kännas för den som blir utsatt. 4. Mobbarna kallas till nytt samtal efter ca en vecka. Vi pratar om hur det har fungerat. Vad som har varit bra och vad som har varit svårt. Vi ber även eleven att berätta hemma att de har varit på samtal hos trygghetsteamet. 5. Föräldrarna informeras snarast efter det att eleverna själva har fått chans att prata med sina föräldrar. 6. Parallellt under hela processen har någon ur trygghetsteamet stödjande samtal med den som blivit mobbad. Oftast är det skolkurator som har dessa samtal. 7. Under de närmast följande veckorna håller man extra uppsikt över mobbarna. Det är viktigt att de får hjälp att bryta sitt beteende. Det finns många olika orsaker till att mobbning sker. Det är viktigt att vi är lyhörda för de signaler som mobbarna kan ge uttryck för under samtalen. Steg 4. Om dessa insatser inte har gett något resultat så görs en anmälan till skolans EHT och skolans rektor sammankallar möte med alla inblandade parter. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev blir kränkt av någon vuxen eller personal på skolan så skall alltid skolledningen kontaktas. Rutiner för uppföljning När trygghetsteamet har haft samtal med en elev för att den kränkts eller kränkt en annan elev, har skolkurator eller någon ut trygghetsteamet ett uppföljande samtal så som det beskrivs i så här gör vi vid mobbning. Elevhälsoteamet följer upp alla de ärenden som de tar upp. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Goda relationer mellan hem och skola leder till att vi kan bistå varandra i arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det är viktigt att föräldrar kontaktar

15 skolan när de får kännedom om kränkningar. I första hand ska föräldrar vända sig till barnets klassföreståndare i andra hand annan vuxen på skolan som föräldern känner förtroende för. Personal vänder sig till elevens klassföreståndare i första hand, eller till någon annan lärare i arbetslaget, som kan föra det vidare till klassföreståndare och arbetslagets representant i trygghetsteamet. Rutiner för dokumentation Alla möten i trygghetsteamet och elevhälsoteamet dokumenteras och protokollförs. Ansvarsförhållande Rektor tillsammans med skolkurator