Välkomna! LEDA KOLLEGIALT LÄRANDE GENOM UTVECKLANDE SAMTAL. Göteborg

Transkript

1 Välkomna! LEDA KOLLEGIALT LÄRANDE GENOM UTVECKLANDE SAMTAL Göteborg

2 Leda kollegialt lärande genom utvecklande samtal

3 När du lämnar rikskonferensen ska du ha: fått ny kunskap om att leda kollegialt lärande genom utvecklande samtal fått testa några modeller för att skapa kollegialt lärande genom utvecklande samtal fått möjlighet att tillsammans med andra deltagare reflektera kring förstelärarskapet fått insikter om hur ett lärarlags utvecklingsfas påverkar elevernas resultat fått insikter om hur en lärares mindset påverkar det kollegiala lärandet

4 Hur ser dagen ut? Välkomna och presentation Hur kan vi genom ett coachande förhållningssätt stötta kollegor? Kaffe/ te Hur påverkar våra förväntningar kollegiala samtal och i förlängningen elevers resultat? Lunch Hur kan vi lärare bli resurser åt varandra? Kaffe/ te med kaka Hur kan kollegial auskultation leda till skolutveckling? Hur kan gruppers utveckling kopplas till elevers resultat? Avslutning

5 Vad är kollegialt lärande? En sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper och färdigheter i den dagliga praktiken Skolverket

6 Förstelärarens roll några framgångsfaktorer Att låta förstelärare driva kollegialt lärande på skolor. De huvudmän som rekryterar förstelärare genomtänkt, tydliggör deras uppdrag för alla lärare och låter dem leda viktiga utvecklingsuppdrag är mer framgångsrika. Uppdrag behöver det vara tydligt utformat och anpassat efter lokala behov. Rekryteringen bör därför vara transparent, ha tydliga urvalskriterier och alla ska veta vad som krävs för att få tjänsten. Kommunicera hur försteläraren ska arbeta för skolutveckling Rektor och förstelärare behöver samarbeta Regelbunden dialog mellan rektor och förstelärare är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Utvärdera och synliggöra hur satsningarna bidrar till skolutveckling.

7 Hur kan vi genom ett coachande förhållningssätt stötta kollegor?

8 1. Träna på att lyssna Det vi talar om här inne... Två minuter var. Den som talar talar. Den som lyssnar lyssnar. Tänk på en gång när du var riktigt nöjd i ditt arbete. Berätta om det!

9 Vad är coachning? Coachning är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential. International Coach Federation

10 Lyssnande på tre nivåer 1.Inre lyssnande - utgångspunkt i mig själv 2.Fokuserat lyssnande - all uppmärksamhet på den som talar 3.Globalt lyssnande - hör även det som inte sägs, intuition L Whitworth m fl (Co-active Coaching)

11 Ett coachande förhållningssätt - grundinställning Att ha tillit till den coachades kapacitet; människor är kompetenta Fokus på sådant som vi har MAKT att förändra Utgå från det den coachade vill förändra Att ställa frågor som hjälper den coachade att själv analysera, formulera, hitta handlingsvägar, reflektera, gå vidare Fokus på nu framåt!

12 Effektiva frågor En fråga som får mottagaren själv att tänka djupare/ mer fokuserat/ mer kreativt/ ur ett annat perspektiv/

13 Exempel på effektiva frågor Hur kom det sig att det blev så, tror du? Du talar om arbetsro/ fokus/ konstig stämning/... Vad innebär det begreppet för dig? Hur tror du att din kollega/ eleverna/ föräldern upplevde det här? Hur påverkar det här dig? Hur märker du att? Vad skulle det här kunna bero på?

14 Struktur för samtalet 1. Vad vill du prata om? 2. Nuläget Hur är situationen? Borra i nuläget genom frågor. 3. Önskeläge Stötta din kollega att formulera hur hen vill att det ska vara istället!

15 2. Träna på att ställa effektiva frågor i par Sju minuter per person Huvudpersonen: Välj en äkta situation som du vill förbättra OCH som du har makt att påverka. Något i din roll som förstelärare/ skolledare/ lärare Den som stöttar med ett coachande förhållningssätt: Lyssna, ställ frågor, hjälp huvudpersonen att definiera nuläget och formulera och motivera önskeläget

16 Exempel på effektiva frågor 1. Ämne Vad vill du prata om? 2. Nuläget borra i nuläget så att du förstår Berätta kort om situationen! Du talar om. Vad innebär för dig? (ex: arbetsro, fokus, dåliga resultat ) Hur märker du att det här är ett problem? För vem är det här ett problem? Hur påverkar det här dig/ kollegan/ arbetslaget/ eleven/ klassen/? Hur tror du att din kollega/ eleverna/ föräldern upplevde det här? Om jag har förstått situationen rätt, så är Stämmer det? (spegling använd den andras ord) Vad skulle det betyda för dig om du kom ur det här läget? 3. Önskeläget hjälp din kollega att formulera hur hen vill ha det istället Hur skulle du vilja att det var istället? Beskriv mer om hur det skulle vara då! Vad skulle det betyda för dig/ för eleverna om? Hur kommer andra att märka att det blivit en förändring? Du vill alltså att Stämmer det? (spegling) Hans Birnik: Inta en hållning av icke-förstående! (Handledande samtal)

17 Individuell kortskrivning Skriv ner ditt önskeläge = mål Fundera på: Vad upplevde du som lätt? Vad upplevde du som svårt?

18 Varför ska jag undvika goda råd? Tillit. Utgångspunkten är att personen framför dig är en kompetent yrkesmänniska Min okunskap. Jag har inte hela bilden. Vår obenägenhet att lyda goda råd. Ansvar. Vems ansvar blir mitt goda råd?

19 Great things are done by a series of small things brought together - Vincent van Gogh -

20 Coachning S A S A S A S A etc. MÅL S = samtal A = aktivitet

21 Vad är en aktivitet? Något som är kopplat till den coachades önskeläge och som hen bestämmer sig för att göra före nästa samtal. Testa ett nytt förhållningssätt i samtal med t ex kollegor Testa något nytt i mentorskapet Ha en första strategi för att klara situationen Testa något nytt vid förberedelser/ efterarbete Göra något nytt/ göra något på ett nytt sätt Läsa/ lyssna på/ se något

22 Träna på att leda fram till en aktivitet Samma par Fem minuter per person Utgå från önskeläget Ställ frågor såsom: Hur var det du formulerade ditt önskeläge? Vad har du testat tidigare? Vad kan du lära av hur det gick? Vad skulle ett första steg kunna vara? (Vänta ) Berätta hur du ska göra! Hur behöver du förbereda dig? När ska du göra det? sträva efter en exakt dag/ lektion/ tid

23 Reflektion

24 Struktur för ett samtal med coachande förhållningssätt Ämne Vad vill du prata om? Nuläge borra så du förstår! Önskeläge hjälp din kollega formulera hur hen vill ha det istället Aktivitet

25 NÖHRA

26 Tips för fortsatt läsning

27 Kaffe/te

28 Gästföreläsning: Hur påverkar våra förväntningar kollegiala samtal och i förlängningen elevers resultat?

29 LUNCH

30 Bristande motivation i gruppen/ kollegiet Bakgrund Hur är uppdraget formulerat? Varför har skolan valt just det? Är det tillräckligt tydligt kommunicerat? Förankrat? I gruppen Vad tänker ni om uppdraget? Koppla till lärarnas verksamhet Våga tala om elefanten i rummet? Vad ser du? Jag kanske har fel men det känns som om det finns ett missnöje här (vänta ) Hur ska vi göra det här för att det ska bli bra för er och era elever? Nuläge. Önskeläge.

31 Hur kan lärare bli resurser åt varandra i grupp?

32 Dilemma i grupp Syfte: att få ett aktivt deltagande, se möjligheter och få nya perspektiv på ett dilemma, att låta alla deltagarna få lyfta ett dilemma 1. Utse en tidtagare: ca 5 7 minuter/ person brukar vara lagom. Fördela tiden utifrån antal deltagare. Tidtagaren ser till att tiden och rundorna hålls. Förslag: säg till när det är en minut kvar av personens tid. 2. Alla deltagare skriver kort ner en situation/ ett exempel utifrån rollen som förstelärare. 3. En deltagare lyfter kort sitt dilemma. Gruppen lyssnar. 4. Varje deltagare ställer en fråga* på dilemmat för att tydliggöra bilden. Använd er gärna av effektiva frågor. En fråga i taget. Gör flera rundor om ni behöver och har tid. 5. Dilemmaägaren får svara på frågor om hen vill, eller bara lyssna och ta till sig frågorna för inre reflektion. 6. Om ni vill och hinner kan ni ta en reflektionsrunda. Ex: Jag får en tanke om / En sak som slog mig i din berättelse var / En sak jag fortfarande inte helt förstår är DIlemmaägaren lyssnar bara och tar till sig reflektionerna. 7. Dilemmaägaren avslutar med en kort rekflektion. 8. Fortsätt laget runt tills alla fått lyfta sina dilemman och fått respons. Repetera steg 3-7. *Man kan köra en runda med frågor och en runda med respons/råd om man hinner. Testa!

33 Metaprat i gruppen Om vi skulle göra detta igen i den här gruppen, vad skulle vi behålla som vi gjorde bra? Vad skulle vi ändra på/tänka extra på? Skulle denna modell vara användbar i ditt uppdrag/på din skola?

34 Andra sätt att vara resurser för varandra Matematiklyftet och Läslyftet Lärande samtal - Visible Thinking

35 Rutiner för lärande samtal Visible Thinking Harvard University Ron Ritchhart

36 Läs mer om Visible Thinking

37 Läs mer om att leda samtal i grupper:

38 Kaffe/te med kaka

39 Hur kan kollegial auskultation leda till skolutveckling?

40 Reflektion Vad tänker du kring kollegial auskultation?

41 Hur skapar vi lärandekulturer? Ron Ritchhart Harvard University

42 8 områden för att skapa en lärandekultur Tid att tänka, reflektera, utforska och resonera. Möjligheter att skapa meningsfulla aktiviteter som utmanar och kräver tänkande. Rutiner/strukturer och verktyg med fokus på tänkande. Språk som stimulerar och beskriver tänkandet. Modellering som visar hur vi tänker och lär. Relationer för att gemensamt lära av varandra. Förväntningar och visa värdet av tänkande och lärande. Miljön som gör tänkandet synligt.

43 Auskultation Utifrån den besökande lärarens behov Utifrån den undervisande lärarens behov Utifrån elevernas behov

44 Kollegiala besök förbereda Fokus för besöket. En fråga! Vad ska vi ta reda på? Uppgift i klassrummet/ lokalen (sitta tyst? delta?) Hur besöket ska presenteras? Tystnadsplikt Tid och plats för besök och återkoppling Kännetecknande för återkopplingen önskemål Annat

45 Kollegiala besök genomföra Presentation för eleverna Anteckna? Filma?

46 Kollegiala besök följa upp Hur kopplar det du såg till din erfarenhet? I see I think I wonder Vad såg du i min lektion som du tyckte var intressant? Var det något jag gjorde som du vill fråga om?

47 Tre saker du är nöjd med? Vill du höra vad jag såg kring det vi kom överens om att jag skulle hålla koll på? Om du fick chansen att göra om den här lektionen med exakt samma förutsättningar, vad skulle du förändra då? Var det här en typisk lektion i det här ämnet/ med den här gruppen?

48 Forskning kring detta John Hattie Ference Marton Helen Timperley Rethinking Classroom Observation

49 Helen Timperleys cirkel för utveckling

50 Reflektion Vad tänker du nu kring kollegial auskultation?

51 Tänk på en arbetsgrupp du varit i och verkligen trivts i. Vad karaktäriserade den?

52 Hur kan gruppers utveckling kopplas till elevers resultat?

53 Vad är ett team? En arbetsgrupp där de gemensamma målen har etablerats och man har kommit fram till effektiva metoder för att förverkliga målen. (Wheelan, 2005)

54 Från grupp till effektivt team Tillhörig- het och trygghet Opposition och konflikt Tillit och struktur Arbete och produk- tivitet

55 Reflektion Koppla: Vilken fas är din grupp i? Hur vet du det? Vidga: Utmana:

56 Från grupp till effektivt team Tillhörig- het och trygghet Opposition och konflikt Tillit och struktur Arbete och produk- tivitet Trygg ledare förväntas fatta beslut Ledaren, utmanas, förhandlar och fördelar makten Mindre styrande, mer konsultativ ledare Delegerande ledare

57 Reflektion Koppla: Vilken fas är din grupp i? Hur vet du det? Vidga: Använder gruppens ledare rätt strategier utifrån den fas gruppen är i just nu? Hur märker du det? Utmana:

58 Spelar det någon roll för eleverna? % av åk 4 elever som uppfyllde färdighetskraven Fas 1-2 Fas 3-4 SO-ämnen* Läsning* NO-ämnen* Matematik Skrivning* * statistiskt säkerställd skillnad Susan Wheeland The Relationship between faculty group development and school productivity 2005

59 Skillnad mellan områden hög och låg fattigdom % av åk 4 elever som uppfyllde färdighetskraven Hög Låg SO-ämnen Läsning* NO-ämnen Matematik* Skrivning* * statistiskt säkerställd skillnad Susan Wheeland The Relationship between faculty group development and school productivity 2005

60 Skillnad i områden med hög fattigdom % av åk 4 elever som uppfyllde färdighetskraven Fas 1-2 Fas 3-4 SO-ämnen* Läsning* NO-ämnen* Matematik* Skrivning* * statistiskt säkerställd skillnad Susan Wheeland The Relationship between faculty group development and school productivity 2005

61 Korrelationer mellan GDQ (Group Development Questionnaire) fas1 till 4 och hälsa Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 upplevd stress 0,29 0,32-0,41-0,37 psykisk utmattning arbetstillfredsställelse bemästrande av egna situationen 0,31 0,38-0,42-0,37-0,20-0,26 0,42 0,46-0,31-0,36 0,38 0,39 Christian Jacobsson*, Maria A<kerlund, Elisabet Graci, Emma Cedstrand and Trevor Archer Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden June 21, 2016

62 Hur stöttar vi gruppen så den blir ett effektivt team? Ge grupperna det de behöver för att göra sitt bästa: Formulera tydliga, meningsfulla mål och meningsfulla uppgifter som kräver skicklighet av gruppen Formulera mål som kräver ett kontinuerligt lärande Skapa tillgång till nödvändiga resurser (mandat, budget, externt stöd ) Fastställ tydliga ramar för vad som utgör gruppens arbetsområde

63 Reflektion Koppla: Vilken fas är din grupp i? Hur vet du det? Vidga: Använder gruppens ledare rätt strategier utifrån den fas gruppen är i just nu? Hur märker du det? Utmana: Vad behöver din grupp för att gå vidare till nästa fas i sin utveckling?

64 Mer om gruppers utveckling Att skapa effektiva team, Susan A Wheelan Niklas Rydbo, psykolog, filmad föreläsning: Presentation av gruppers utveckling i teori och praktik v=ucngyok68m0

65 Leda kollegialt lärande genom utvecklande samtal Samtalsteknik och samtalsmodeller Mindset Gemensamma reflektioner Välplanerad auskultation Effektiva team

66 Tack! Hur kommer den här dagen att påverka ditt arbete kommande tre veckor? Feedback till Josefine, Annica och Jesper? LEDA KOLLEGIALT LÄRANDE GENOM UTVECKLANDE SAMTAL

67 Dessa övningar gjorde vi Lyssna Nuläge-önskeläge-aktivitet Dilemma i grupp Koppla-Vidga-Utmana I used to think now I think