Beslut och protokoll från Ungdomens kyrkodagar Foto: Linda Leskinen

Transkript

1 BeslutchprtkllfrånUngdmenskyrkdagar2015 Ft: Linda Leskinen

2 SammandragavUK:sbeslut2015 Initiativ till diskussin: Unisex eller inte? Ärendet ändrades av utskttet till en mtin. UK:s beslut: UK uppmanar församlingarna att aktivt ifrågasätta nrmer m könsuppdelning ch överväga alternativa lösningar då dessa skulle gynna deltagare ch arrangörer. UK uppmanar vidare arrangörerna av Ungdmens kyrkdagar att kmmande år erbjuda en möjlighet till unisex svutrymmen för de deltagare ch arrangörer sm så önskar, i mån av praktisk möjlighet. Mtin: barn- ch ungdmsmbud till församlingarna UK:s beslut: Ungdmens kyrkdagar uppmanar församlingarna i Brgå stift att tillsätta två eller flera barnch ungdmsmbud, en anställd ch en förtrendevald, med funktin att påminna m barnch ungdmsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. I större församlingar kunde man ha skilda barn- ch ungdmsmbud, för att på bästa sätt nå ut till både barn ch ungdmar. Församlingen själva utfrmar barn- ch ungdmsmbudens uppgifter, men exempel på uppgifter kan vara att de tillsammans med de anställda kan hitta frmer ch metder på för att höra barn ch unga i frågr sm berör dem. delta i strategiarbete sm gäller barn ch unga gå igenm föredragningslistrna för förtrenderganen ur barnknsekvensanalysens synvinkel se till att lika familjers behv beaktas i planeringen följa med hur beslut sm berör barn ch unga förverkligas Kyrkans central för det svenska arbetet kan ge mer infrmatin m barn- ch ungdmsmbudens uppgifter. Initiativ till diskussin: Förslaget till nytt psalmbkstillägg Utskttet ändrade ärendet till en mtin. UK:s beslut: Vi, mbud på UK, har bekantat ss med förslaget till nytt psalmbkstillägg ch undrar m andra församlingar ckså saknar en del av de sånger sm vi unga tycker m att sjunga? T.ex. finns inte en enda av UK:s temasånger med i förslaget eller den sång sm våra knfirmander helst sjunger på knfirmatinerna: Så länge jag lever. Det skulle vara tråkigt m det nya psalmbkstillägget saknar de sånger sm vi unga sjunger i våra församlingar ch på gemensamma evenemang, sm UK ch Höstdagarna. UK tillsätter en arbetsgrupp med representanter ur stiftet sm kmmer överens m 5 sånger sm sedan skickas till stiftssekreterare Jan Hellberg. Hellberg vidarebefrdrar förslaget till kyrkmötets svenskspråkiga mbud sm granskar förslaget. Manusstpp för detta förslag skulle vara

3 Exempel på sånger vi anser att fattas i förslaget är Så länge jag lever, Steg för steg ch Rätt till liv. Arbetsgruppen består av utskttets rdförande ch sekreterare. De förbinder sig till att beakta UK:s diskussin i sitt arbete. Mtin: kyrkmötet bör ta ställning till förslaget m jämlik äktenskapslagstiftning Ungdmens kyrkdagar (UK) diskuterade ärendet m att uppmana kyrkmötet att ta ställning till förslaget m jämlik äktenskapslagstiftning. Utskttets förslag sm låg till grund för diskussinen i plenum gick ut på att uppmana kyrkmötet att på allvar överväga m kyrkan brde frånsäga sig vigselrätten, eftersm det är tveksamt m kyrkan verkligen ska bära det byråkratiska ansvar sm vigselrätten innebär. Då skulle kyrkan inte heller behöva ta sig an frågan huruvida man ska viga samkönade par eller inte, vilket skulle minska risken för splittring inm kyrkan. De flesta mbud ansåg dck att kyrkan ändå kmmer att tvingas att fatta beslut m samkönade par ska få välsignelse för sitt äktenskap i kyrkan ch att det då i alla fall leder till splittring. Därmed lades det fram ett förslag att UK uppmanar kyrkmötet att seriöst överväga att ta ställning för att viga samkönade par. Ett förslag m att förkasta ärendet lades ckså fram under diskussinen ch mtiverades med att de övriga beslutsförslagen inte känns färdiga ch man brde diskutera frågan på nytt på kmmande UK. Förslaget m förkastande understöddes dck av en minritet av de närvarande mbuden. UK:s beslut: UK uppmanar kyrkmötet att tillåta kyrklig vigsel av samkönade par. Detta eftersm vi anser att kärleken tillhör alla. Mtin: Ta hand m unga förtrendevalda UK:s beslut: Ungdmens kyrkdagar 2015 skickar samtliga kyrkherdar i Brgå stift en uppmaning m att: 1) rdna ett intrduktinstillfälle för nya förtrendevalda i början av mandatperiden 2) kyrkherden utser en mentr från det sittande förvaltningsrganet för varje ny förtrendevald, 3) uppmuntra till ch beksta deltagandet i utbildningar sm rdnas av lika rganisatiner, så sm Navi (Inflytandegruppen för unga vuxna) ch Församlingsförbundet för de unga förtrendevalda. UK uppmanar KCSA att i samråd med Navi utarbeta ett intrduktinsmaterial till nya förtrendevalda. Initiativ till diskussin: Hur gör vi kyrkan till en mbbningsfri zn? Utskttet ändrade ärendet till en mtin. UK:s beslut: UK 2015 uppmanar alla anställda, förtrendevalda ch församlingsmedlemmar i församlingarna i Brgå stift att aktivt ta upp diskussinen m mbbning inm arbetslaget ch bland församlingsmedlemmarna på fältet i bl.a. hjälpledarutbildningen.

4 PrtkllförUngdmenskyrkdagarpåLärkkulla Karis, Plenum öppnas Ungdmens kyrkdagar (UK) öppnades fredagen 24 januari kl av Ylva Vikström, rdförande vald på UK UK var sammankallat i enlighet med arbetsrdningen av biskp Björn Vikström. 2 Fastställande av röstlängden Röstlängden knstaterades vara 154. Ordförande förklarade att röstlängden kntrlleras vid varje mröstning. Röstlängden fastställs genm att räkna hur många röstkrt sm finns i en för ändamålet avsedd ställning utanför auditriet. Då mbud är inne i auditriet på plenum ska man ha sitt röstkrt med sig. Då man lämnar auditriet ska man lämna sitt röstkrt i ställningen. 3 Val av prtklljusterare (2 st) ch rösträknare (4 st) Till prtklljusterare föreslgs Liisa Mendelin (Åb svenska församling) ch Rami Nurmi (Åb svenska församling). Dessa valdes till prtklljusterare. Till rösträknare föreslgs Nicki Kjellman (Purm församling), Sfia Lindgård (Brgå svenska dmkyrkförsamling), Sara Hagman (Brgå svenska dmkyrkförsamling) ch Anna Englund (Ekenäsnejdens svenska församling). Dessa valdes till rösträknare. 4 Val av rdförande ch vicerdförande Till rdförande föreslgs Erika Bije (Åb svenska församling) ch Pntus Särs (Petrus församling). Kandidaterna presenterade sig. I valet med sluten mröstning fick Särs flest röster ch valdes därmed till rdförande, Bije valdes därmed till vicerdförande. Ylva Vikström ledde rdet under paragraferna 1-9. Därefter tg Pntus Särs ch Erika Bije över rdförandeklubban. 5 Val av sekreterare (1 st) Kyrkans central för det svenska arbetet hade i enlighet med arbetsrdningen utsett sakkunnig för ungdmsarbete Simn Lampenius till sekreterare. Till sekreterare föreslgs Laura Serell (Brgå svenska dmkyrkförsamling) ch Ina Laaks (Brgå svenska dmkyrkförsamling). Ina Laaks valdes till sekreterare genm sluten mröstning. 6 Fastställande av föredragningslistan Ett ärende hade lämnats in till UK-kansliet efter att förhandsmaterialet hade tryckts upp ch skickats till deltagarna. Det nya ärendet Initiativ till diskussin: Förslaget till nytt

5 psalmbkstillägg inlämnat av Åb svenska församling presenterades av Sfia Eklund. Plenum beslöt att ta in ärendet på föredragningslistan sm Fastställande av arbetsmetd ch beredningsutskttens sammansättning UK mfattade den arbetsmetd sm beskrivs i arbetsrdningen ch sm kmmit till kännedm via förhandsmaterialet. UK beslöt att tillsätta utsktt för alla mtiner ch initiativ till diskussin, dck så att ärendet Initiativ till diskussin: Hur kan man få ungdmar att förstå att församlingsvalet är viktigt? ch Mtin: Ta hand m unga förtrendevalda behandlas i samma utsktt. 8 Uppföljning av besluten från UK 2014 Simn Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) redvisade besluten från UK En vegetarisk dag hålls på detta UK på fredagen, vegetarisk mat har ckså uppmärksammats på Nyckelnblggen. En arbetsgrupp har skrivit en framställning sm förts fram till stiftets diakniarbetare m ungas vilja att engagera sig i diaknin. Församlingarnas webbprjekt kmmer att innehålla en möjlighet att ha med en kalenderfunktin. 9 Ungdmsarbetet inm ansvarsmrådet för Kristen fstran 2014 (Kyrkans central för det svenska arbetet) Stefan Myrskg (Kyrkans central för det svenska arbetet) berättade m arbetet ansvarsmrådet för Kristen fstran. Kyrkans central för det svenska arbetet är inne i en förnyelseprcess. De tidigare ansvarsmrådena Kristen fstran samt Diakni ch samhällsansvar har blivit en gemensam enhet sm i dag består av 8 anställda, ch heter nu enheten för kyrkans verksamhet. Arbetet på Kyrkans central för det svenska arbetet riktar sig inte så mycket direkt till barn ch unga, arbetet går via församlingarna ch de församlingsanställda. Ett undantag är Ungdmens kyrkdagar. De senaste åren har barn ch ungas delaktighet frtsättningsvis varit på agendan. Kristen fstran har arbetat med infrmatin kring barnknsekvensanalys ch barnmbud. UK är enhetens största evenemang ch församlingsvalet har man jbbat med speciellt under hösten En ny satsning var att Kristen fstran var med på Stafettkarnevalen ch hade ett tält i tältbyn utanför stadin ch ett idrttspräst-team bestående av församlingsanställda. På agendan ligger kntinuerligt knfirmandfrågr, den andliga fstran i scutingen ch relatiner mellan kyrkan ch sklan. Utbildningar har hållits, bland annat en kurs m knfirmandarbetet. Nätverksarbete är en del av vardagen, med aktörer i Finland ch Nrden. 10 Mtiner ch initiativ till diskussin på UK 2015 genmgång ch pininsmätning Plenum gick igenm mtiner ch initiativ ch genmförde en första pininsmätning i frågr sm berörde ärendena. Genmgången leddes av Maria Björkgren-Vikström (Kyrkans central för det svenska arbetet) P.g.a. tekniskt missöde kan resultaten inte redvisas i prtkllet. 11 Ajurnering av mötet fram till att utskttsarbetet är slutfört

6 Ordförande ajurnerade mötet fram till fredag 16.1 kl Ordförande öppnar frtsatta förhandlingar Ordförande öppnade plenum kl , ch berättade m hur arbetet i plenum går till. 13 Initiativ till diskussin: Unisex eller inte? Tanja Hlm (Esb svenska församling), Ida-Maria Sla (Brgå svenska dmkyrkförsamling), Jhanna Petterssn (Mariehamns församling), Heidi Paul (Esb svenska församling), Sebastian Westergård (Jhannes församling) ch Laura Serell (Brgå svenska dmkyrkförsamling) hade lämnat följande initiativ till diskussin. Diskussinen m unisex ch icke unisex svsalar km fram på Höstdagarna (HD) då talkarbetarna, alla myndiga persner, inte hade tillräckligt många rum ch den praktiska lösningen ch åsikten av många talkarbetare var att ha en unisex svsal. Före beslutet på HD gjrdes m att det är kej att sva unisex, fanns det delade åsikter m frågan, både för ch emt. Enligt vår åsikt är icke unisex sv arrangemang nrmen i församlingssammanhang. Vi vill därför väcka diskussin m varför det ska så! Varför är unisex k? Varför är det inte k? Medför en tjej/killsvsal trygghet? Ska vi förutsätta att alla alltid är bekväma i just denna uppdelning? Med denna diskussin vill vi inte säga att någtdera alternativet är bättre än det andra. Vi vill starta en diskussin ch framförallt ifrågasätta nrmen! Unisex sv arrangemang kunde vara ett fördmsfritt, praktiskt ch icke heternrmativt alternativ. Då vi diskuterar unisex sv arrangemang vill vi pängtera att vi diskuterar m detta sm en möjlighet till vuxna människr ch att det alltid förutm unisex salar finns ett alternativ för dem sm inte känner dig bekväma med detta. Anna Englund (Ekenäsnejdens svenska församling) ch Sfia Lindgård (Brgå svenska dmkyrkförsamling) presenterade utskttets förslag. Utskttet föreslg att ärendet ändras till en mtin. Man pängterade att unisex-svsalar kan fungera för äldre ungdmar, men att de inte ska tillämpas på knfirmandläger. Utgående från det inlämnade diskussinsinitiativet har vi i utskttet diskuterat ärendet ch kmmit fram till att vi önskar att UK:s plenum istället skulle behandla initiativet sm en mtin. Att kvinnr ch män ska sva åtskilt har länge varit nrmen i vårt samhälle. Emellertid är detta inte en indelning sm passar alla ch den kan i vissa fall ckså utgöra praktiska utmaningar, till exempel gällande rumsindelning. En aspekt av diskussinen är att det för många kan vara viktigt att sva i samma rum sm någn man känner sig trygg med ch detta behöver inte nödvändigtvis vara någn av samma kön. Situatinen ser i nuläget väldigt lika ut i stiftets lika församlingar då

7 en del församlingar redan tillåter att ledare av alla kön sver i samma rum. I vissa församlingar gäller detta även hjälpledarutbildningarna. Utskttet knstaterade enhälligt att unisex-svsalar skulle vara ett för strt steg för knfirmander men att unisex-svsalar kunde vara fördelaktigt för äldre lägerdeltagare, till exempel blivande hjälpledare. Förslag till beslut: UK uppmanar församlingarna att aktivt ifrågasätta nrmer m könsuppdelning ch överväga alternativa lösningar då dessa skulle gynna deltagare ch arrangörer. Vi uppmanar vidare arrangörerna av Ungdmens kyrkdagar att kmmande år erbjuda en möjlighet till unisex-svutrymmen för de deltagare ch arrangörer sm så önskar, i mån av praktisk möjlighet. Tanja Hlm (Esb svenska församling) representerade initiativtagarna. Hn lyfte fram att ärendet km från ett praktiskt dilemma med svarrangemangen bland talkarbetare på Höstdagarna. I diskussinen km det fram både för- ch nackdelar med att ha gemensamma svsalar för pjkar ch flickr på församlingarnas evenemang ch läger. De sm förespråkade unisexsvsalar betnade att det handlar m att man får sva med dem man känner sig trygg med, sitt kmpisgäng, sm kan bestå av både pjkar ch flickr. Det är inte nödvändigt att alla känner sig bekväma att sva med persner av samma kön. En del ansåg att man känner sig mer bekväm att sva med sina kmpisar, än med kända av samma kön. Det km fram att Kulturkarnevalen tillämpat unisex-svsalar redan i många år ch att det är praktiskt ifall människr av lika kön kan sva tillsammans. Överlag var åsikten att det är viktigt att man i församlingens verksamhet vågar ifrågasätta rådande könsnrmer ch att minska tabun. Att reflektera över bendearrangemang på läger är ett sätt att göra det. Det betnades ckså att det alltid måste finnas ett alternativ att sva med människr av samma kön. De sm var skeptiska till unisex-svsalar framförde frågr m hur det ska genmföras i praktiken. Hur gör man t.ex. då man ska byta kläder? Det km ckså fram att det finns en risk att de starka, ppulära ungdmarna väljer att sva blandat flickr-pjkar, medan de mer blyga segregeras till de enkönade svutrymmen ch därmed eventuellt marginaliseras ännu mer. Det främsta argumentet var att alla ska få känna sig trygga med sitt bende på läger. Det km fram att blandade svsalar kan öka risken för sexuella övergrepp. Tillräcklig mängd sömn är en förutsättning för lyckade läger, ch att pjkar ch flickr sver separat kan vara ett sätt att öka nattfriden. I diskussinen blev det inte helt tydligt för vilken ålder unisex-svsalar föreslås. Att vara knfirmerad föreslgs av flera sm en lämplig åldersgräns, medan man i ursprungliga mtinen uttryckligen talade m vuxna (myndiga) persner. Under diskussinen lämnade Linus Stråhlman (Petrus församling) ch Andreas Anderssn (Matteus församling) in ett förslag till förkastande. Laura Serell (Brgå svenska dmkyrkförsamling) ch Kajsa Karlssn (Brgå svenska dmkyrkförsamling) lämnade in ett ytterligare förslag till beslut: UK uppmanar församlingarna att överväga ett alternativ att sva i unisexsvsalar i de fall sm detta kan anses vara skäligt med tanke på deltagarnas mgnad ch

8 utvecklingsnivå. Ett alternativ att sva med människr av samma kön ska alltid finnas till förfgande. Debatten avslutades efter 15 inlägg. I mröstningen ställdes först utskttets förslag mt Karlssns ch Serells förslag. Utskttets förslag vann. Därefter röstades m förkastande av mtinen. Utskttets förslag vann ch blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut: UK uppmanar församlingarna att aktivt ifrågasätta nrmer m könsuppdelning ch överväga alternativa lösningar då dessa skulle gynna deltagare ch arrangörer. UK uppmanar vidare arrangörerna av Ungdmens kyrkdagar att kmmande år erbjuda en möjlighet till unisexsvutrymmen för de deltagare ch arrangörer sm så önskar, i mån av praktisk möjlighet. 14 Initiativ till diskussin: Är sklandakter ch -gudstjänster bra eller dålig reklam för kyrkan? Ombuden från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussin. Många av ss hade fördmar mt kyrkan innan vi själva blev aktiva - fördmar sm baserade sig på sklans mrgnsamlingar, julkyrkr ch religinsundervisningen. Vi hade negativa erfarenheter av nämnda tillställningar, trts att samma människr (åtminstne delvis) sm hållit andakterna i sklan ansvarar för församlingens ungdmsverksamhet idag. Nu undrar vi: är vi ensamma m den här uppfattningen? Hur har ni andra (ch era sklkmpisar) upplevt mrgnsamlingarna ch sklkyrkrna? Finns det rsak att göra någt (vad?) åt kyrkans arbete i sklarna? Alfred Anderssn ch Elin Abrahamssn (Mariehamns församling) presenterade utskttets arbete. Utskttet diskuterade initiativets innehåll ch de flesta hade i huvudsak negativa minnen från sklans ch kyrkans samarbete. Det diskuterades ifall den enda rsaken är att kyrkan gör ett dåligt arbete i samarbete med sklan eller hur mycket attityden hemifrån inverkar. Utskttet anser att det finns ett prblem ch rsak att ändra upplägget i samarbetet. Utskttet vill uppmana plenum att fundera på följande frågr: - Lönar det sig för kyrkan att finnas i sklan? - Hur kan man invlvera eleverna i samlingarna ch gudstjänsterna? - Bör upplägget för sklgudstjänster vara åldersindelade? - Hur kan man framföra Bibelns berättelser på ett sätt sm passar barn ch samtidigt väcker intresse? - Vad kan vi göra för att förbättra ch utveckla samarbetet mellan sklan ch kyrkan ch för att ändra attityden gentemt kyrkans verksamhet?

9 Marie Mäenpää (Matteus församling) representerade mtinsskrivarna. Hn upplever att många från hennes församling har negativa erfarenheter av sklgudstjänster ch andakter, ch frågade m andra har liknande erfarenheter. Ordförande öppnade för diskussin. De flesta ansåg att det är bra att sklan ch församlingen samarbetar, ch då bl.a. i frm av mrgnsamlingar ch sklgudstjänster. Församlingens ungdmsarbete ch hjälpledararbete skulle inte vara lika kraftigt m inte de församlingsanställda syntes i sklan. Men det km fram att det är viktigt att församlingsanställda ckså har tid att hänga i sklan ch umgås med eleverna på deras raster. Det är ckså värdefull verksamhet. Samtidigt yttrades åsikten att det inte är bra att tvinga andakter på människr. Ett prblem är ckså att andakter sm hålls för en hel skla signalerar att man i kyrkan ska sitta stilla ch lyssna på en persn ch hens åsikter. Dialgen saknas. I samtalet km det dck fram att religinslektinerna är den största rsaken till att kyrkan kan upplevas sm trångsynt, knservativ ch gammaldags. Det kan t.ex. ta sig uttryck i att religin ställs mt vetenskap ch att eleverna förutsätts välja vilket sätt att se på världen sm de själva står bakm. Det km ckså fram att andaktssituatinen inte är enkel för den församlingsanställda. Det här behöver beaktas i utbildningen till kyrkliga yrken, ch var ch en kan ckså via sitt eget sätt att förhålla sig till andakten göra stämningen bättre. Några knkreta förslag sm framfördes var att hålla andakten på religinslektinen, att församlingsanställda skulle erbjuda att kmma till sklan ch medverka i religinslektiner, att det måste hållas skilda andakter för barn i lika åldrar ch att språket i andakterna/gudstjänsterna måste vara på en vardaglig nivå. Diskussinen avslutades efter 15 inlägg. Under diskussinen uttalade sig sakkunnig för sklfrågr, Maria Björkgren-Vikström (Kyrkans central för det svenska arbetet). 15 Mtin: barn- ch ungdmsmbud till församlingarna Ann-Mari Hlländer (Kyrkans central för det svenska arbetet) hade lämnat in följande mtin: Från år 2015 träder en ändring i kyrkrdningen i kraft sm gör det bligatriskt för kyrkliga rgan att utvärdera ch ta i beaktande knsekvenserna för barn ch unga i de beslut sm görs. Sm metd används barnknsekvensanalys. Avsikten är att främja barnets bästa ch i större grad beakta barnens åsikter ch deras delaktighet i kyrkans verksamhet. Knsekvensanalysen ska utföras av den myndighet sm först behandlar ärendet, ch den ska göras för alla beslut sm har knsekvenser för barn ch unga. Med barn avses alla sm är under 18 år, dvs. FN:s definitin av barn. Barnknsekvensanalys innebär en str förbättring i arbetet med att höra barn ch unga, vilket vi på UK ju ckså jbbar med. En viktig del i barnknsekvensanalysen är just hörandet av barnen ch ungdmarna. Det kan göras på lika sätt, bl.a. berende på åldern på de sm ska höras. En str utmaning då denna ändring i kyrkrdningen träder i kraft är att följa upp att den förverkligas, att man i församlingar ch andra beslutsfattande rgan verkligen tillämpar barnknsekvensanalys.

10 Att tillsätta ett eller två barn- ch ungdmsmbud i församlingarna är en knkret metd att göra arbetet systematiskt. Barn- ch ungdmsbundet påminner m att barn- ch ungdmsperspektivet beaktas i beslutsfattningen. I bästa fall tillsätter man en persn sm är förtrendevald ch en sm är anställd. Tillsammans kan de på lika sätt befrämja barns ch ungas bästa ch delaktighet. Uppgifterna kan mer knkret vara: de tillsammans med de anställda kan hitta frmer ch metder på hur man kan höra barn ch unga i frågr sm berör dem. delta i strategiarbete sm gäller barn ch unga gå igenm föredragningslistrna för förtrenderganen ur barnknsekvensanalysens synvinkel se till att lika familjers behv beaktas i planeringen följa med hur beslut sm berör barn ch unga förverkligas Förslag till beslut: UK diskuterar hur unga vill bli hörda då den egna församlingen utför barnknsekvensanalys. Km gärna med knkreta idéer, sm sedan efter UK kan föras till det nyvalda förtrenderganet. UK uppmanar församlingarna i Brgå stift att tillsätta två barn- ch ungdmsmbud, en anställd ch en förtrendevald, med funktin att påminna m barn- ch ungdmsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. Församlingen utfrmar barn- ch ungdmsmbudens uppgifter själva, men exempel på uppgifter kan vara att de tillsammans med de anställda kan hitta frmer ch metder på hur man kan höra barn ch unga i frågr sm berör dem. delta i strategiarbete sm gäller barn ch unga gå igenm föredragningslistrna för förtrenderganen ur barnknsekvensanalysens synvinkel Se till att lika familjers behv beaktas i planeringen Följa med hur beslut sm berör barn ch unga förverkligas Utskttets arbete presenterades av Sandra Brman (Vasa svenska församling). Några marginella förändringar ingick i utskttets förslag till beslut. Man var mån m att det i större församlingar kan vara skäl att ha både ett barnmbud ch ett ungdmsmbud, för att dela på arbetet. Utskttets ändringar markerade med kursivt. Förslag till beslut:

11 UK diskuterar hur unga vill bli hörda då den egna församlingen utför barnknsekvensanalys. Km gärna med knkreta idéer, sm sedan efter UK kan föras till det nyvalda förtrenderganet. UK uppmanar församlingarna i Brgå stift att tillsätta två eller flera barn- ch ungdmsmbud, en anställd ch en förtrendevald, med funktin att påminna m barn- ch ungdmsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. I större församlingar kunde man ha skilda barn- ch ungdmsmbud, för att på bästa sätt nå ut till både barn ch ungdmar. Församlingen utfrmar barn- ch ungdmsmbudens uppgifter själva, men exempel på uppgifter kan vara att de tillsammans med de anställda kan hitta frmer ch metder på hur man kan höra barn ch unga i frågr sm berör dem. delta i strategiarbete sm gäller barn ch unga gå igenm föredragningslistrna för förtrenderganen ur barnknsekvensanalysens synvinkel se till att lika familjers behv beaktas i planeringen följa med hur beslut sm berör barn ch unga förverkligas KCSA kan ge mer infrmatin m barn- ch ungdmsmbudens uppgifter. Ann-Mari Hlländer presenterade sm mtinsställare mtinen. Ordförande öppnade diskussinen. Det km fram att det behövs ett naturligt ställe där man för dialg med barn. Ibland känner de anställda redan till barnens åsikter, då behöver man inte fråga åsikterna direkt av barnen, utan man kan höra den anställda. Direkt kntakt med barnen kan se ut på lika sätt ch varierar berende på vilken fråga sm är under bedömning. Det kan vara frågan m en enkät på webben, riktad till barn eller föräldrar. Under diskussinen lämnade Rlf Blauberg (Jhannes församling) ch Pntus Särs (Petrus församling) in ett ytterligare förslag till beslut, där man från utskttet förslag tar brt punkten UK diskuterar. Diskussinen avslutades efter fyra inlägg. Under samtalet uttalade sig Ann-Mari Hlländer (Kyrkans central för det svenska arbetet) Blauberg-Särs förslag: UK uppmanar församlingarna i Brgå stift att tillsätta två eller flera barn- ch ungdmsmbud, en anställd ch en förtrendevald, med funktin att påminna m barn- ch ungdmsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. I större församlingar kunde man ha skilda barn- ch ungdmsmbud, för att på bästa sätt nå ut till både barn ch ungdmar. Församlingen utfrmar barn- ch

12 ungdmsmbudens uppgifter själva, men exempel på uppgifter kan vara att de tillsammans med de anställda kan hitta frmer ch metder på hur man kan höra barn ch unga i frågr sm berör dem. delta i strategiarbete sm gäller barn ch unga gå igenm föredragningslistrna för förtrenderganen ur barnknsekvensanalysens synvinkel se till att lika familjers behv beaktas i planeringen följa med hur beslut sm berör barn ch unga förverkligas KCSA kan ge mer infrmatin m barn- ch ungdmsmbudens uppgifter. I mröstningen ställdes utskttets förslag mt Blauberg-Särs förslag. Blauberg-Särs förslag vann mröstningen ch blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut: Ungdmens kyrkdagar uppmanar församlingarna i Brgå stift att tillsätta två eller flera barn- ch ungdmsmbud, en anställd ch en förtrendevald, med funktin att påminna m barn- ch ungdmsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. I större församlingar kunde man ha skilda barn- ch ungdmsmbud, för att på bästa sätt nå ut till både barn ch ungdmar. Församlingen utfrmar barn- ch ungdmsmbudens uppgifter själva, men exempel på uppgifter kan vara att de tillsammans med de anställda kan hitta frmer ch metder på hur man kan höra barn ch unga i frågr sm berör dem. delta i strategiarbete sm gäller barn ch unga gå igenm föredragningslistrna för förtrenderganen ur barnknsekvensanalysens synvinkel se till att lika familjers behv beaktas i planeringen följa med hur beslut sm berör barn ch unga förverkligas Kyrkans central för det svenska arbetet kan ge mer infrmatin m barn- ch ungdmsmbudens uppgifter. 16 Initiativ till diskussin: Förslaget till nytt psalmbkstillägg Ombuden i Åb svenska församling hade lämnat in följande initiativ till diskussin. Vi har bekantat ss med förslaget till nytt psalmbkstillägg ch undrar m andra församlingar ckså saknar en del av de sånger sm vi unga tycker m att sjunga? T.ex. finns inte en enda av UK:s temasånger med i förslaget eller den sång sm våra knfirmander helst sjunger på knfirmatinerna: "Så länge jag lever".

13 Det skulle vara tråkigt m det nya psalmbkstillägget saknar de sånger sm vi unga sjunger i våra församlingar ch på gemensamma evenemang, sm UK ch Höstdagarna. Därför vill vi uppmana alla församlingar sm deltar i UK att bekanta sig med förslaget till nytt psalmbkstillägg ch kmma med förslag på sånger sm brde vara med. Förslaget kan ni läsa här: Laura Serell (Brgå svenska dmkyrkförsamling) presenterade utskttets resultat. Utskttet hade ändrat på initiativet till en mtin. Vi har bekantat ss med förslaget till nytt psalmbkstillägg ch undrar m andra församlingar ckså saknar en del av de sånger sm vi unga tycker m att sjunga? T.ex. finns inte en enda av UK:s temasånger med i förslaget eller den sång sm våra knfirmander helst sjunger på knfirmatinerna: Så länge jag lever. Det skulle vara tråkigt m det nya psalmbkstillägget saknar de sånger sm vi unga sjunger i våra församlingar ch på gemensamma evenemang, sm UK ch Höstdagarna. Vi i utskttet föreslår att UK tillsätter en arbetsgrupp med representanter ur stiftet sm kmmer överens m 5 sånger sm sedan skickas till stiftssekreterare Jan Hellberg sm vidarebefrdrar förslaget till kyrkmötets svenskspråkiga mbud sm granskar förslaget, deadline för detta förslag skulle vara Exempel på sånger vi anser att fattas i förslaget är Så länge jag lever, Steg för steg ch Rätt till liv. Sfia Eklund (Åb svenska församling) representerade initiativtagarna. Hn ställde frågan varför det är så lite ungdmssånger med i psalmbkstillägget. Hn understödde förändringen till mtin ch underströk att det i debatten behöver kmma fram exempel på sånger sm sjungs i församlingarna. Ordförande öppnade diskussinen genm att ge rdet till Jan Hellberg, stiftssekreterare för gudstjänstliv ch musik ch medlem i arbetsgruppen sm tagit fram psalmbkstillägget. Psalmbken är kyrkans fficiella sångbk, sm används i första hand under gudstjänsten. I gudstjänsten kan man ckså använda andra sånger, endast dagens psalm måste vara från psalmbken. Psalmbken är en fficiell bk, det är kyrkmötet sm beslutar hurdan den ska vara. Psalmbkstillägget sm nu tas fram är lika fficiellt sm psalmbken. Hellberg pängterade att psalmbken ch tillägget inte ska räcka till för ungdmarnas behv. Det sm ska kmma med ska vara ungdmarnas bidrag till psalmbkstillägget. Det tas fram ett tillägg både på finska ch på svenska. Kyrkstyrelsen tillsatte en arbetsgrupp år 2011 för att ta fram 150 förslag på psalmer sm ska ingå i psalmbkstillägget. Arbetsgruppens förslag har nu lämnats till kyrkmötet. De enda sm kan påverka i detta skede är de svenska kyrkmötesmbuden. Hellberg berättade ckså m genrerna sm finns med. Allt sm är med ska vara nytt på någt sätt. Det finns 15 sånger med sm kan sägas vara från ungdmskretsar, varav fyra kan sägas vara mderna ungdmssånger.

14 Under diskussinen km det ckså fram att det skulle vara viktigt att få hela plenum att stå bakm några sångförslag, vilket skulle ge större slagkraft m man framför sångförslag till de svenska kyrkmötesmbuden. Därmed föreslgs en pininsmätning i plenum. Det km fram att det är viktigt att arbetsgruppen ckså beaktar stiftet sm helhet, samtidigt sm det yttrades att det viktigaste skulle vara att få med en temasång från Ungdmens kyrkdagar. En rsak till att det är viktigt att ungdmssånger tas med i större mån är att visa att man bekräftar ungdmarnas telgi. Det skulle ckså leda till att psalmbkstillägget tas bättre emt i ungdmskretsar då det lanseras. Diskussinen avslutades efter åtta inlägg. I diskussinen yttrade sig Jan Hellberg (Dmkapitlet i Brgå stift) ch ungdmsarbetsledare Daniel Jakbssn (Matteus församling). Ett förslag till beslut ch ett klämförslag lämnades in under debatten. Antn Westerlund (Petrus församling) ch Ltta Westerlund (Karis-Pj församling) lämnade in följande förslag till beslut: Ungdmens kyrkdagar anser att förslaget till psalmbkstillägg saknar flera sånger sm är viktiga för Brgå stifts ungdmar. Vi önskar att kyrkmötet överväger att lägga in några sånger. Plenum gör en pininsmätning för att bestämma vilka sånger vi helst vill ha med i psalmbkstillägget. Ylva Vikström (Åb svenska församling) ch Liisa Mendelin (Åb svenska församling) lämnade in följande klämförslag till utskttets förslag till beslut: Arbetsgruppen består av utskttets rdförande ch sekreterare. De förbinder sig till att beakta UK:s diskussin i sitt arbete. Under mröstningen ställdes utskttets förslag mt Westerlund-Westerlunds förslag. Utskttets förslag vann. Därefter ställdes utskttets förslag mt klämförslaget av Vikström- Mendelin. Klämförslaget vann, ch fgades därmed till utskttets förslag. Därmed blev utskttets rdförande Laura Serell (Brgå svenska dmkyrkförsamling) ch sekreterare Ida Kallström (Åb svenska församling) valda till arbetsgruppen sm ska sammanställa förslag på ungdmssånger till psalmbkstillägget.

15 UK:s beslut Vi, mbud på UK, har bekantat ss med förslaget till nytt psalmbkstillägg ch undrar m andra församlingar ckså saknar en del av de sånger sm vi unga tycker m att sjunga? T.ex. finns inte en enda av UK:s temasånger med i förslaget eller den sång sm våra knfirmander helst sjunger på knfirmatinerna: Så länge jag lever. Det skulle vara tråkigt m det nya psalmbkstillägget saknar de sånger sm vi unga sjunger i våra församlingar ch på gemensamma evenemang, sm UK ch Höstdagarna. UK tillsätter en arbetsgrupp med representanter ur stiftet sm kmmer överens m fem sånger sm sedan skickas till stiftssekreterare Jan Hellberg. Hellberg vidarebefrdrar förslaget till kyrkmötets svenskspråkiga mbud sm granskar förslaget. Manusstpp för detta förslag skulle vara Exempel på sånger vi anser att fattas i förslaget är Så länge jag lever, Steg för steg ch Rätt till liv. Arbetsgruppen består av utskttets rdförande ch sekreterare. De förbinder sig till att beakta UK:s diskussin i sitt arbete. Se bilaga 1 med arbetsgruppens meddelande till stiftssekreterare Jan Hellberg, sm förmedlats vidare till Brgå stifts kyrkmötesmbud. 17 Initiativ till diskussin: Kan vi undvika att äktenskapsdebatten splittrar vår kyrka? Ordförande öppnade plenum kl , lördagen Ombuden från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussin. Riksdagens beslut m könsneutral äktenskapslagstiftning skapade turbulens ch utskrivningar ur kyrkan, trts att kyrkan inte hade någt med beslutet att göra. Vi ser det sm en förvarning för de reaktiner sm är att vänta när kyrkan skall ta ställning till lagen. Det tycks vara svårt att föra ett samtal i den här frågan utan att människr blir sårade, kränkta ch besvikna - i båda åsiktslägren. Vi här på UK har säkert lika åsikter m äktenskapslagen, men vi är inte ute efter någn debatt m själva ämnet. Vi önskar att UK kunde diskutera vad vi/kyrkan skulle kunna göra för att undvika att denna fråga skadar ch splittrar vår kyrka. Tve Ljungqvist (Sibb svenska församling) presenterade utskttets beredning. Hn knstaterade att utskttet inte var enigt i sakfrågan m samkönade äktenskap, men att man ändå behandlat varandra med respekt. I utskttet hade man ckså dryftat vem det är sm ska frmulera kyrkans åsikt. Samhället ch medierna pressar kyrkan att ha en åsikt, men vem ska frmulera den? I utskttet hade man ckså diskuterat m ett frånsägande av vigselrätten innebär att kyrkan flyr sitt ansvar. Fkus ligger inte på att enas i en åsikt, men att bemöta allas åsikter med respekt. Utskttet ansåg att kyrkan är en bra plats för detta. Det km upp ett förslag m att kyrkan skulle frånsäga sig vigselrätten, ch vi diskuterade hur detta skulle påverka debatten. Skulle detta från kyrkans sida innebära att man flyr från sitt ansvar?

16 Vad definierar vad kyrkan står för? Är det bibeln eller är det församlingsmedlemmarna, eller någnting annat? Utskttet betnade fkus på grundtanken i kyrkan (trn), framm de taliga åsikterna. Kajsa Lassila (Matteus församling) representerade initiativtagarna. Hn önskade att man håller sig till ämnet. Ordförande öppnade diskussinen sm fördes i ett finkänsligt klimat. Framträdande åsikter var att det är viktigt att respektera varandra, berende åsikt. Det ska vi klara av inm kyrkan. Det är ckså viktigt att det syns att det finns lika åsikter inm kyrkan. Kyrkan liknades vid ett vedträ sm man klyver med en kniv. Slår man för hårt på kniven, med sin egen åsikt, så delas kyrkan i två delar. Det km ckså fram att det lönar sig att fkusera på det sm håller ihp kyrkan ihp, den gemensamma trn. Medlemmar skriver ut sig berende vilket ställningstagande kyrkan gör. Därför lönar det sig att fkusera på det vi har. Dessutm yttrades tanken att det är medier sm pressar kyrkan att ha en enad åsikt. Samtidigt kmmer det att ta flera år innan lagen m samkönade äktenskap har vunnit laga kraft, vilket ger kyrkan många år att kmma fram till ett eget ställningstagande i frågan. Ytterligare uttrycktes tanken att de sm är i majritet har möjlighet ch makt att bestämma över de sm är i minritet. Det påmindes m att man kan ha lika utgångslägen i diskussinen, berende på m den pågående lagändringen berör en själv eller inte. Det är tungt för hbtq-persner sm diskussinen handlar m ch sm finns mitt bland ss att vara dm andra sm man alltid pratar m. Ordförande avslutade diskussinen efter ni inlägg. 18 Initiativ till diskussin: Vilken är äktenskapets funktin? Ylva Vikström (Åb svenska församling) hade lämnat in följande initiativ till diskussin. Medbrgarinitiativet Tahdn har fått Finlands riksdag att ta de första stegen mt stiftande av en könsneutral äktenskapslag. Det har väckt starka reaktiner såväl utanför sm innanför kyrkan, ch hur kyrklagen kmmer att förhålla sig till en trlig ändring av statens lagstiftning är ännu klart. Anmärkningsvärt i diskussinerna kring Tahdn är att ett flertal av såväl mtståndarna sm förespråkarna till lagändringen mtiverar sin ståndpunkt med att äktenskapet är någt gtt ch viktigt. Samtidigt växer antalet skilsmässr stadigt, ch det finns de sm ifrågasätter att en livslång mngam relatin skulle vara det självklara målet. Med det här sm bakgrund alltså att äktenskapet på ett teretiskt plan anses vara väldigt viktigt samtidigt sm människrs sätt att leva tillsammans har förändrats vre det på sin plats att Ungdmens Kyrkdagar förde en diskussin på temat äktenskap. Exempel på frågr sm kunde diskuteras är: Vilket är äktenskapets syfte i ett kristet liv, ch hur realiseras detta syfte bäst i vår tid? Är det säkert att äktenskapet är den levnadsfrm sm gagnar partners ch barn bäst ch hur kunde kyrkan i så fall stöda dem

17 sm vill hålla ihp sina äktenskap trts den höga skilsmässstatistiken? Vilka prblem ch utmaningar finns det med äktenskapets patriarkala histria det vill säga att det i långa tider varit ett sätt att myndigförklara kvinnr ch hur ska de hanteras? Tanken med initiativet är inte att ta ställning till Tahdn-kampanjen, utan öppna upp för en diskussin m äktenskapet i sig. Ylva Vikström (Åb svenska församling) representerade både utskttet ch sig själv sm initiativtagare. Hn tg speciellt fram de två första punkterna man diskuterat i utskttet. Skilj på samhällets ch kyrkans äktenskapssyn då ni pratar! Hur brde församlingarna prata m tvåsamhet i ungdmsarbete? Risk m sex före äktenskapet målas upp sm synd i skribagruppen finns med str sannlikhet någn sm redan haft sex. Risk m parförhållanden förs fram sm det enda rätta sättet att leva, kan frambringa skamkänslr hs singlar ch hetsa fram genmtänkta relatiner. Risk m heternrmen förs fram sm det enda självklara. Måste just prästen prata relatiner på skribalägret kan en utmstående expert plckas in? Hur kan församlingen stöda människr i deras respektive (sam)levnadsfrmer? Parrelatinskurser brde KCSA rdna? Familjerådgivning ckså i förebyggande syfte. Singelverksamhet Är den höga skilsmässstatistiken ett prblem? Brde kyrkan avsäga sig vigselrätten? Brde det bli svårare att gifta sig? Brde skilsmässr avdramatiseras ännu mer? Ordförande öppnade för diskussin ch ärendet gav upphv till en mångfasetterad debatt. En del av samtalet handlade m tvåsamhetsnrmer sm råder i vårt samhälle, ch sm även kyrkan upprätthåller. Den kan ta sig uttryck i att någn blir förfärad över att man inte varit i ett förhållande m man är 18 år gammal. Man frågade varför det är självklart att vara i en relatin. Kyrkan brde visa på att lika slags sätt att leva är rätt, man kunde exempelvis lyfta fram gda exempel på singlar. I länder där man har en klstertraditin är tvåsamhetsnrmen inte lika stark. Singlar kan känna sig diskriminerade med de nrmer sm finns i vårt samhälle. Samtidigt kan det hända att människan sm bygger livet på tvåsamhet inte hittar lyckan, det krävs ännu

18 fler persner, ett kllektiv, för det. Kan församlingen vara det kllektivet? Kyrkan kunde vara en förebild då det gäller att bemöta lika srters relatiner. Dessutm diskuterades vad äktenskapet är ch ifall äktenskapet är heligt i kyrkan. Äktenskapet är idag någt annat än det var förut, då det till exempel gav de vigda möjligheten att skaffa barn. I dag finns det TV-serier sm skämtar m äktenskapet. I äktenskapet finns den juridiska aspekten, t.ex. rätten att vara en annans närmaste anhörig. Äktenskap är ckså det lättaste sättet att definiera relatin. En fungerande relatin behöver kärlek, kmmunikatin ch beaktande av den andras behv. Separatiner kunde undvikas m man sökte hjälp i tid. Förebyggande arbete för persner i parförhållanden ansågs vara en viktig uppgift. Ordförande avslutade diskussinen efter 15 inlägg. 19 Mtin: kyrkmötet bör ta ställning till förslaget m jämlik äktenskapslagstiftning Ombuden i Jhannes församling hade lämnat in följande mtin. Flket har sagt sitt ch ett förslag har två gånger klubbats igenm i riksdagen. Nådens år 2014 har det finska flket krävt att alla landets medbrgare ska vara lika värda inför lagen. De första stegen har tagits för att utplåna ett av de värsta skönhetsfelen i vår lagstiftning. Äktenskapet ska äntligen öppnas för alla avsett sexualitet. Denna efterlängtade förändring berör dck i detta nu inte kyrkan. Trts det anser vi delegater från Jhannes församling att kyrkmötet snarast bör ta ställning till hur kyrkan i frtsättningen tänker förhålla sig till äktenskapet. Ska det öppnas för alla eller ska vi frånsäga ss vigselrätten? Vi sm kyrka kan inte vara nöjda så länge en del av våra medlemmar diskrimineras av vårt eget regelverk. Förslag till beslut: UK skickar ett brev till kyrkmötet ch en insändare till de stra finska dagstidningarna. I brevet ch insändarna uppmanar UK 2015 kyrkmötet att ta ställning i frågan m samkönade äktenskap. Texten i brevet kunde lyda ungefär så här: Ungdmens kyrkdagar 2015 trr på alla människrs rätt att avsett kön eller sexualitet leva i kärlek i förhållanden sm är lika värda inför lagen. Eftersm riksdagen redan tagit ställning i frågan vill vi på UK uppmana Kyrkmötet att tydligt ta ställning till hur de förhåller sig till alla människrs rätt att ingå äktenskap. Anser kyrkan att alla människr är lika värda? Insändartexten kunde ta avstamp i brevet men gärna vara lite längre ch belysa prblematiken på ett mer nyanserat sätt. Ida-Maria Sla (Brgå svenska dmkyrkförsamling) presenterade utskttets arbete ch deras förslag till beslut. Förslag till beslut:

19 UK 2015 uppmanar kyrkmötet att på allvar överväga m kyrkan brde frånsäga sig vigselrätten. Detta eftersm man idag kan fråga sig huruvida kyrkan verkligen brde ha kvar det byråkratiska ansvar sm vigselrätten innebär. Detta skulle även ge kyrkan en bättre grund för att i framtiden kunna ta ställning till frågan m välsignandet av samkönade äktenskap. Rlf Blauberg (Jhannes församling) representerade mtinsställarna. I sitt förslag ville de inte föreslå att kyrkan ska avsäga sig vigselrätten. Däremt ansåg de att kyrkan måste ge signal m att man jbbar med den här frågan. Innan diskussinen öppnades gavs ett inlägg av sakkunnig Emma Audas, frskare i äktenskapstelgi. Ett avsägande av vigselrätten innebär att man ändå kan få äktenskapet välsignat. Ceremnin påminner mycket m en vigsel. För en del är det viktigt att vigseln sker just i kyrkan. Ordförande öppnade diskussinen. En del mbud såg uppsägande av vigselrätten sm det bästa för kyrkan. Då skulle kyrkan få mer tid att frma en åsikt i äktenskapsfrågan. Om kyrkan endast välsignade äktenskap skulle det byråkratiska myndighetsutövandet minska, vilket är en fördel. Men samtidigt behöver kyrkan i så fall ta ställning huruvida samkönade par kan få välsignelse i kyrkan för sitt brgerligt stadgade äktenskap. Det ställningstagandet trdde en del att ckså leder till splittring inm kyrkan. Därmed ansåg många att uppsägande av vigselrätten är en felaktig ch feg väg att gå. Diskussinen handlade ckså m vikten av att få gifta sig just i kyrkan. Att de sm älskar varandra ska få bekänna sin kärlek i församlingen, inför Gud, ch i kyrkan ffentligt visa detta. Många knfirmerar sig just för att det ger dem rätt att gifta sig i kyrkan, kmmer dessa då att knfirmera sig ch vilja höra till kyrkan? Det km fram att äktenskapets betydelse har förändrats genm tiderna. Tidigare var det så gtt sm tabu att gifta sig på nytt ifall man hade skiljt sig. Nu är den frågan sällan ett prblem. Varför skulle det då inte lösa sig ifall samkönade par fick börja gifta sig i kyrkan? Det km ckså fram att kyrkan inte är red att fatta beslut i den här frågan. En del upplevde ckså att UK frtfarande behöver fundera på en egen åsikt i frågan, ch därför lämnades ett förslag till förkastande av mtinen in. Även i denna diskussin km det fram att majriteten (hetersexuella) har makt att bestämma över minriteten (hbtq-persner), ch att kyrkan inte brde hålla kvar en rättighet att diskriminera. Under diskussinen km det in ett ytterligare förslag till beslut av Jhanna Rehn (Ekenäsnejdens svenska församling) ch Anna Englund (Ekenäsnejdens svenska församling): UK uppmanar kyrkmötet att tillåta kyrklig vigsel av samkönade par. Detta eftersm vi anser att kärleken tillhör alla. Ett förslag m förkastande av mtinen lämnades in av Jnas Eklund (Pedersöre församling) ch Emelie Melin (Pedersöre församling). Diskussinen avslutades efter 14 inlägg. Under debatten uttalade sig Emma Audas, frskare i äktenskapstelgi, sm sakkunnig. I mröstningen ställdes utskttets förslag till beslut mt Rehn-Englunds förslag till beslut. Rehn- Englunds förslag vann. Därmed ställdes Rehn-Englunds förslag mt förkastande av mtinen. Rehn-Englunds förslag vann ch blev därmed UK:s beslut.

20 Ungdmens kyrkdagar (UK) diskuterade ärendet m att uppmana kyrkmötet att ta ställning till förslaget m jämlik äktenskapslagstiftning. Utskttets förslag sm låg till grund för diskussinen i plenum gick ut på att uppmana kyrkmötet att på allvar överväga m kyrkan brde frånsäga sig vigselrätten, eftersm det är tveksamt m kyrkan verkligen ska bära det byråkratiska ansvar sm vigselrätten innebär. Då skulle kyrkan inte heller behöva ta sig an frågan huruvida man ska viga samkönade par eller inte, vilket skulle minska risken för splittring inm kyrkan. De flesta mbud ansåg dck att kyrkan ändå kmmer att tvingas att fatta beslut m samkönade par ska få välsignelse för sitt äktenskap i kyrkan ch att det då i alla fall leder till splittring. Därmed lades det fram ett förslag att UK uppmanar kyrkmötet att seriöst överväga att ta ställning för att viga samkönade par. Ett förslag m att förkasta ärendet lades ckså fram under diskussinen ch mtiverades med att de övriga beslutsförslagen inte känns färdiga ch man brde diskutera frågan på nytt på kmmande UK. Förslaget m förkastande understöddes dck av en minritet av de närvarande mbuden. UK:s beslut: UK uppmanar kyrkmötet att tillåta kyrklig vigsel av samkönade par. Detta eftersm vi anser att kärleken tillhör alla. 20 Initiativ till diskussin: Hur kan man få ungdmar att förstå att församlingsvalet är viktigt? Ordförande öppnade plenum kl Röstlängden knstaterades vara 138. Ombuden från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussin. Valdeltagandet i församlingsvalet i nvember 2014 var (igen) extremt lågt. Även bland de unga. I vår församling röstade endast 14.5% av åringarna trts att vi har ett starkt ungdmsarbete, vi hade en egen ungdmslista, röstningsmöjlighet i sklan ch ett evenemang på valdagen. Ungdmar (ch vuxna) upplever det viktigt att rösta, eller ckså förstår man inte vad man ska rösta på. Samtidigt ökar utskrivningarna ur kyrkan - delvis på grund av att man gillar hur kyrkan styrs/vilka åsikter kyrkans beslutsfattare representerar. Är det möjligt att vända på det här? Tanja Hlm (Esb svenska församling) presenterade utskttets arbete. I utskttet hade man knstaterat att finländarna inte upplever kyrkval sm en möjlighet att påverka på samma sätt sm i natinella val. I utskttet km det ckså fram att det fanns lite infrmatin m valet i allmänhet, man visste inte vad kandidaterna std för sm individer. I Esb svenska församling hade man exempelvis bara en valdebatt. Det behövs fler tillfällen där kandidaterna kan kmma fram. I samhälleliga val är det kandidater sm för kampanj, i kyrkliga val är det kyrkan sm marknadsför sig själv. Man kunde ytterligare pängtera den demkratifstrande aspekten för att engagera de unga väljarna. Det är ckså viktigt att vallkalerna är lättillgängliga ch har öppet länge. Det är bra m de unga känner den sm är på valplatsen ch tar emt rösterna. Vid vallkalerna kunde man ckså ha kandidattestet tillgängligt för de sm frtfarande är säkra på vem de ska rösta på.

21 Stephanie Lindrs (Matteus församling) representerade initiativtagarna ch knstaterade att det, trts stra satsningar, är svårt att engagera unga i församlingsvalet. Ordförande öppnade diskussinen. I samtalet km det fram att det är viktigt att kandidaternas åsikter kmmer fram. Unga måste ckså få veta vad de kyrkliga förtrenderganen gör. Man måste ckså, med de anställdas hjälp, ärligt lyfta fram vilka prblem man har i församlingen ch tillsammans skapa en visin för vad sm kunde göras bättre. Att ha vallkal i sklan ch rdna jipp med matservering på valdagen sågs sm medel sm kan höja valdeltagande. Man kan ckså kntinuerligt påminna m att kyrkan är en demkratisk institutin, ch att det lönar sig att påverka genm att rösta, ifall man möter människr sm kritiserar kyrkan. Utmaningar kan vara att få fram infrmatinen på rter där svenskan är i minritet, där det inte är så så lätt att vara ute på gatr ch trg. En annan utmaning är att få de sm hör till lutherska kyrkan, men sm är aktiva i en friförsamling, att rösta eftersm de inte känner sig mtiverade. Erfarenhet från senaste val visar dck att trts mycket arbete med valinfrmatin ch jippn kan det ändå vara svårt att engagera väljarna. Diskussinen avslutades efter 13 inlägg. Röstlängd knstaterades vara Mtin Ta hand m unga förtrendevalda Ombuden i Jhannes församling hade lämnat in följande mtin. Sm nyinvald medlem i ett kyrkligt rgan, till exempel ett församlingsråd eller gemensamma kyrkfullmäktige, kan det vara svårt att hitta rätt, hävda sig ch få sin röst hörd. Eftersm unga förtrendevalda är en bristvara är det av högsta priritet att dessa tas väl emt i de rgan de blivit invalda i. Därför föreslår vi ungdmar i Jhannes församling att Ungdmens kyrkdagar 2015 skickar samtliga kyrkherdar i Brgå stift en uppmaning i vilken vi ber dem ta väl vara på de nya, unga förtrendevalda i sina församlingar ch handleda dem i sitt nya förtrendeuppdrag. Förslag till beslut: Ungdmens kyrkdagar 2015 skickar samtliga kyrkherdar i Brgå stift en uppmaning att ta väl vara på stiftets nya unga förtrendevalda ch uppmanar dem att handleda dessa. Fanny Willman (Slf församling) presenterade utskttets förslag till beslut: Ungdmens kyrkdagar 2015 skickar samtliga kyrkherdar i Brgå stift en uppmaning m att: 1) rdna intrduktinstillfälle i början av mandatperiden för nya förtrendevalda 2) kyrkherden ska utse en mentr från det sittande förvaltningsrganet för varje ny förtrendevald 3) uppmuntra ch beksta deltagande för Navis utbildning för de unga förtrendevalda. Vi uppmanar KCSA att i samråd med Navi utarbeta ett intrduktinsmaterial till nya förtrendevalda.