Store mosse Tåsjön. Ulvestorp Ödegården vartån Holamossen. Vaktberget Sölvatorp Vinnmossen. Vareskogen. 63 Vareskogen Fullestad Stora Fäsjön 62

Transkript

1 Lud Attholme Orremosse Ekes mosse Tumberg Frötorp Store mosse Tåsjö olamosse Ulvestorp Ödegårde S Tro llh ä vartå olamosse ge Vaktberget Bergstea 181 errlju Degrabo gav ä ge 64 orsbergsmosse Degrabo olamosse Vaktberget Sölvatorp Kulla- torpet Vimosse vä Bergstea Lågared tte 65B 65ALud 66 ögstorp Lilla mosse Vareskoge Lågåsaberget Kessberget R91 oberg 1898 Lågeberget Varemosse Tokatorp Store mosse Driveslätt Olstorp Tåga eds aturreservat Tåga hed 63 Vareskoge Fullestad Stora Fäsjö 62 Ambjörtorp Börta jultorp Rammsjöås Gågeberg jultorp Östadkulle herrgård Säv Ulvarås R91 Lea kyrka Klevaberget Ödegärdet Klevasjö Sotlada Låge A Strömsberg olmakulle Tubbetorp Naturvärde Iveterade objekt uta förhöjda aturvärde Bäatorp Klass I, uika aturvärde 1782 Bösstorpamosse Svältora KlassStora II, höga aturvärde Grutlada 51 Grasjöberget Jostorp Bäe 48 Vittee 77 Lågmade 71 Vägkorridor Fly Säveljug Grustäkt Store-Trä Ga 1894 ed ltal Aedal ve å 38 a bä Iglabo Rydera Riksitresse aturmiljö Storäge Bäsjö bäc k e Bälige Stora opåverkade område (MB 3 kap 2 ) 26 Värdefulla våtmarker eligt våtmarksiveterig 21 Gisslatorp Sävelud 1C Ols 2 to rp Kärtaredsväge Bäsjömade Mellomgärdessjö Naturreservat / aturvårdsområde 79 alla Plaerat aturreservat Ljurhalla 90 Bäsjö allaberge Övriga utpekade objekt Yxås aturreservat Orrakulle äradsvad Melltorp Ljursdamm Vitamosse 9 Sadvadskulle Olstorp ab ä Ljur julsered Värdefull lövskog eligt lövskogsiveterig Jordamosse Åsgärde Skallafluget 12 Tokebacka Dikade område eligt vattearkiv R92 24 Kyllemads- Kyllemade mosse Korpås ökared Ekeba Bergaskoge Övratorp R92 mosse KärtaredsKärtared Timmeråse Stora Musjö Luebräckamosse öga berget eå Sä v Naturmiljö 1 olkaberget Gasslåge 0 Lilla Musjö LågaredStora Ö Övratorpa kullar Lågared E20 Aligsås- Vägutredig 3 km Sävsjöos S äv e Lilla Kroksjö Nåruga Årred å Kristieholm Kättligebo Ryagärde Värdefulla våtmarker eligt myrskyddspla R92 orssjö 7 4 olmalud allstorp Bälige 1A Kommualt bevaradeprogram Riksitresse Natura 2000-område 80 Bäleberget 17 Domarberget Nygård Värdefulla odligsladskap 1779 Storsjö 15 Stadskyrka Östlycka Ris Rolfs kulle S Gudlered Värdefulla ägs-, och hagmarker orla Stora Kampagårde 1B Sumpskog (Skogsstyrelse) R92 Fiatorp å ä ve 82 Svalbomosse 43 Fredsberg E 20 Brogårde 1895 Rödee Aligsås s bä Aspelud Västtorp Styaborg Sä Säveå Källafors kraftstatio Mårsjö Bolltorp Nylbiotop (Skogsstyrelse) yåse Dalbogårde Torp 1894 Dammtorpet Naturvärde (Skogsstyrelse) 36 Kampetå Aligsås Bolltorpshöjde ol olma allorstorp 45 Ladbogårde Röttorp Dammsjö Ebart lokalväg väge ögaklit Jököpi gs Store Krökige Nolhaga slott Eklada 1779 Sävasmade Getarygge Bergsjöklev Nolby Utredigsområde Foråkrar Algutsgårde Lille Krökige Ormetorp R91 49 Bergsjö Eehage Stebromosse Varsjö 1 77 allavadet Stockabo Klass III, aturvärde R91 Siee Egelmasgårde 1 Säveå 84 Gogstorp 54 Ägatorp Iveterade objekt 2007 ägruga (Naturcetrum AB) 59 gårde Lea Lille-Trä ägruga äremosse 61B 61C Mellom- Nolhaga Algutstorp Noltorp e eå E Kugegårde äg Mägsholm Gilläge agesjö sv Lagmasholm älid Ekåsara rå Djupedal Uggletorp Vagshed Bo

2 Joslud Elig Upphärad Stora Mellby Attholme Lagmasered Sollebru Erska Lud Bittera Bare-ÅsakaLekåsa Kyrkås Store mosse Fåglavik Magra Tåsjö Eggvea Gräfsäs S olamosse Lea Vaktberget ol ögstorp Lågåsaberget Oruga Kessberget så i g Kyll 1898 Driveslätt Olstorp Tåga eds aturreservat Tåga hed Vareskoge Fullestad Molla Aligsås Östad orsbergsmosse oberg Varemosse Stora Fäsjö Nåruga ge Degrabo Ljug Tokatorp gav ä Lilla mosse Grude Vesee Store mosse errlju orla Lågeberget Degrabo Sölvatorp Vareskoge Asklada ge Vaktberget Kulla-torpet Kviestad Siee 181 vä Bergstea Jällby Vimosse Södra Björke tte olamosse udee Lada Alguts- torp Tro llh ä vartå Bergstea Fullestad Lud olamosse Ulvestorp Ödegårde Fölee errljuga Remmee Bråttesby Ate Lågared Tumberg Frötorp Fåglum Södra äree ålada Orremosse Ekes mosse Mjör Tämta Börta Ambjörtorp Rammsjöås Mjör jultorp Borgstea Västra Bodara Gågeberg jultorp Östadkulle Väga Ulvarås Igaredemsjö Klevaberget Klevasjö Fristad sv äg e Algutstorp ägruga Djupedal Uggletorp Ödeäs Sotlada Låge Vagshed rå herrgård Säveå Ödegärdet Lea kyrka Bo äremosse Lagmasholm E 20 älid Ekåsara ägruga Gilläge Sä v eå Mellomgårde 1898 Lea Gogstorp Strömsberg olmakulle Bäatorp 1782 Ägatorp Säveå Grasjöberget Bäe Jostorp Stockabo Bösstorpamosse Stora Svältora Grutlada Siee Vittee Egelmasgårde Ormetorp allavadet Stebromosse Lågmade Varsjö agesjö Bergsjö Foråkrar Algutsgårde 1779 Lille Krökige Eklada Sävasmade Getarygge Bergsjöklev 1781 Jököp i gsväge Fly Säveljug Store Krökige 1781 Grustäkt yåse allorstorp Svalbomosse Ladbogårde Röttorp Gudlered Store-Trä ol olma 1779 Kättligebo Ryagärde Dalbogårde Källafors kraftstatio Torp Ga e ltal ä ds b 1895 Rödee allstorp ökared Dammsjö Ekeba Viltstråk Aedal Ris Rolfs kulle Bolltorpshöjde a bä Eehage Bälige Domarberget bäc k e Mellomgärdessjö Kyllemads- Kyllemade mosse Gisslatorp Kärtaredsväge Bäsjömade 1778 W1, rådjur Bäsjö Kugegårde W2, älg Tokebacka Sadvadskulle Sävelud Nolby Noltorp Melltorp Ols Aligsås S Brogårde å ä ve to rp Olstorp ab ä Vilt LågaredStora Ö öga berget olkaberget 0 Lågared E20 Aligsås- Vägutredig 3 km Sävsjöos Lilla Kroksjö Nåruga Årred å Kristieholm olmalud Övratorpa kullar S äv e Säveå Övratorp mosse Kärtareds- eå Sä v Gasslåge Lilla Musjö Nygård Stadskyrka Östlycka Luebräckamosse Kärtared Timmeråse Stora Musjö Nolhaga slott Nolhaga Ljursdamm Vitamosse Styaborg Ljurhalla allaberge Yxås aturreservat äradsvad Bälige Bolltorp Jordamosse Viltolyckor alla Orrakulle Dammtorpet julsered viltstägselljur Befitligt Åsgärde Skallafluget Bäleberget Bäsjö Aligsås Möjligt läge för fauapassage Storsjö Stora Kampagårde Vägkorridor Ebart lokalväg Bergaskoge E 20 Korpås Utredigsområde Storäge Fredsberg orssjö ögaklit Iglabo Rydera Aspelud Västtorp Mårsjö orla Sä Säveå Lille-Trä ve å Fiatorp Kampetå

3 2.10 Kulturmiljö Allmät År 1993 gjordes ett plaerigsuderlag med iriktig på for lämigar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Iför dea vägutredig framförde lässtyrelse öskemål till Vägverket om att e kulturhistorisk förstudie skulle göras med iriktig på att beskriva kultur miljöer och deras sårbarhet för itråg. Med kulturmiljö avses här sammahägade område med ett syligt kulturhistoriskt iehåll, där det fi s goda möjligheter att förstå de historiska utvecklige på ett lokalt, regioalt eller atioellt pla. RAÄ UV Väst och UV Mitt har geomfört e förstudie uder april till augusti Arbetet har resulterat i e rapport som fi s i bilaga 4. Dea rapport ligger till grud för MKB-redovisige. Förstudie preseterar e jämförbar bild mella de olika ladskapstypera. Kuskape om de olika delara av området är myt skiftade; framför allt är skogsbygde dåligt käd vad gäller forlämigar och kulturmiljöer. E fältiveterig i skogsområdet har gjorts som e puktiveterig av sex midre, för terräge och bebyggelse represetativt valda område. I förstudie ryms äve e översiktlig geomgåg av de kulturhistoriskt itressata byggadera och hur de idag förhåller sig till omladet. Byggadera betraktas främst som delar av samlade miljöer. Någo y iveterig av kulturhistoriskt värdefulla byggader har ite gjorts i detta skede uta tidigare rapport (1993) har legat till grud för värderige. E idelig av särskiljade kulturmiljöer har gjorts. Några av dessa är omfattade och rymmer iom sig fl era midre område, värdekäror, där kulturvärdea är särskilt påtagliga. Uta dessa värdekäror förlorar kulturmiljöera helt eller till stora delar sitt värde. Adra avgräsade kulturmiljöer är midre och ka omfatta till exempel e estaka gård och dess omgivade ladskap. Idelige är gjord utifrå e värderig av dages kulturladskap, därför avviker de iblad frå idelige av regioala kulturområde och riksitresse. Beträffade riksitresse, se avsitt 2.7. Det biologiska kulturarvet, såsom ägs- och hagmarker och kulturpräglade lövskogar beskrivs främst uder avsitt 2.9 Naturrmiljö. Nuläge I edaståede text har ett atal område beskrivits med ummer. Dessa område återfi s på karta Kulturmiljö (fi gur 2.10:6). Säveås dalgåg mella Aligsås och är e del av ett uråldrigt kommuikatiosstråk. Tillsammas med Götaälvdale och Ätradale har dessa stråk historiskt varit förbidelseläkara mella kuste och de tidiga bosättigara samt seare rika jordbruksbygdera i det ire av Västergötlad. Frå och med ygre steålder bedrevs ett extesivt jordbruk i Säveås dalgåg. Reda uder jär ålder hade ladskapet e ästa helt öppe karaktär. Sakmarkera rut Säveå möjliggjorde e omfattade boskapsskötsel. uvuddrage i bebyggelsestrukture lades fast uder järålder. ol framstår som ett kärområde, vilket ett amärkigsvärt stort gravfält vittar om blad aat. Stigar och ekla vägar, som hålvägar, förbad bebyggelse. Uder medeltide stärktes trakte och byar utvecklades och förtätades utmed de tidiga föregågare till dages väg. Siee, Bälige och ol blev bygdecetra. (Artelius med fl era, 1995) Dessa tidiga bybildigar har idag ett aat utseede som härstammar frå framförallt laga skifte på 1800-talet. Gårdsehetera ligger ofta som ett bad lägs lads väge och markskiftea ligger tvärs dalgåge. Väge är som ryggrade i ett fi skbe. Detta är det bebyggelse- och markavädigsmöster som fi s kvar i stora delar av området idag. Områdets skogklädda del I de östra skogsklädda dele av området befi er vi oss i utkate av de etablerade bebyggelse ärmare Säveå och i ett övergågsområde mot de historiska bebyggelse vid orla. Skoge har utyttjats av mäiskor seda steålder, me det har varit ett extesivt utyttjade som har avsatt relativt få spår och det är kappast möjligt att betrakta skoge som e samlad kulturmiljö. Sarare ka de betraktas som e kotrast till de itesivt utyttjade bygde lägre ed i dalgåge. Däremot fi s det puktvisa objekt och små miljöer i skoge, allt ifrå potetiella steåldersboplatser och jaktstatioer till 1800-talstorp, som bär på så- Figur 2.10:1 äradskarta frå 1890-talet redovisar torpsamlige söder om ol. E del av torpstigara och vägara aväds idag som vadrigsled. 43

4 2 Förutsättigar för lokaliserig väl upplevelse- som kuskapsvärde. Torpe söder om ol (karta Kulturmiljö, område 7) och torpet Middagslide (område 9) utpekas som värdefulla kulturmiljöer som också har ett sambad med gårde allstorp (område 6). Området lägs dages E 20 Mellersta dele av området, lägs dages E 20, karaktäriseras av de historiska bebyggelse och dess rötter bakåt i tide. Äldre gårdar, öppe jordbruksmark, äldre vägät och rikligt med forlämigar är de syliga värdea i detta ladskap. Som helhet präglas det starkt av 1800-talets skiftesreformer och uppodlig, me spår efter äldre tider är syliga på måga platser. I ol är det fullt möjligt att göra sig e föreställig om hur ett äldre ladskap har sett ut. Det sakrala ladskapet vid ol ( område 1), som också är av riksitresse, bedöms vara e ytterst värdefull kulturmiljö med olika slags spår frå äldre tid, som är fullt möjliga att uppfatta ä idag, se fi gur 2.10:4. Mest tydligt är områdets fuktio som kult- begravigs- och samligsplats uder fl era årtusede. Me ol bär också på värde som e levade jordbruksbygd med islag av äldre bebyggelse. På skifteskarta frå 1799 är åkermarke uppdelad på två gärde, åtskilda av e bäck. De förbipasserade väge (som ligger kvar parallellt med E 20) går över det södra gärdet som strär sig äda upp mot skoge i söder, se fi gur 2.10:2. Idag är det svårt att uppfatta sambadet mella de olika delara av by då dages väg E 20 har delar mer ä förear bebyggelse. Siee (område 2) samt by och herrgård (område 3) är av riksitresse. Siee tillsammas med Gogstorp (område 3) ses i förstudie jämte by som myt värdefulla kulturmiljöer. De högsta kulturvärdea ligger i Siee vilke är socetrum med medeltida kyrka och som är myt rikt på forlämigar, framför allt förhistoriska gravar och spår av äldre odlig. Det är relativt lätt att uppfatta spåre av äldre tiders verksamhet. Äldre vägsträckigar har ett ära sambad med de förhistoriska gravara och de äldre åkermarke. Gogstorp med välbevarad bebyggelsestruktur ligger i Siee so och är graby till kyrkby, se fi gur 2.10:5. Frå Siee gick i äldre tid e midre väg förbi de gemesamma betesmarkera geom Gogstorp upp till det som idag är E 20. Väge fi s idag kvar som e markväg/ gågstig. by och herrgård har väl syliga agrara spår (fossil åker) och adra lämigar frå fl era tidsperioder. De fossila åkermarke och de förhistoriska gravara ger ett historiskt djup åt miljö och ett rikt upplevelsevärde. Följade område ses som värdefulla kulturmiljöer: Bälige, utfarte frå Aligsås mot Bälige, Gisslatorp och Djupadal, Bäe, herrgårdsladskapet sydväst om och Kulligs-Skövde till Tumberg. Figur 2.10:2 ols by strär sig äda mot skogsbryet i söder. Dages E 20 gör det svårt att uppfatta ol som e sammahägade by. De gamla väge (ärmast i bild) ligger kvar parallellt med E 20 på e kortare sträcka. 44

5 Bälige (område 5) består av välbevarade gårdar frå 1800-talets seare del beläga i ett öppet jordbruksladskap. Likaså är Bälige ett so cetrum med medeltida kyrka. Dages gårdar i området är alltså huvudsaklige e följd av utfl yttigar vid laga skifte. Flera av gårdara i Bälige utpekas som bevaradevärda. Gårdaras välbevarade äldre byggader, deras karaktär av väl sammahålla gårdsbildigar och läget i det öppa ladskapet är viktiga drag, se fi gur 2.10:3. Utfarte frå Aligsås mot Bälige (område 4) omgärdas av ett öppet jordbruksladskap med välbevarade gårdar frå 1800-talets seare del. Förhistoriska gravar och saolikt boplatser ligger i aslutig till gravara. Gisslatorp och Djupadal (område 5) har e småskalig gårdsmiljö som framför allt ger e bild av 1800-talets agrara ladskap. är fi s lätt urskiljbara åkerformer, som ka ha hög ålder. Odligsladskapet är öppet med islag av värdefull ägs- och hagmark. Bäe (område 8) ligger idag som e radby lägs orra sida av E 20. Radbykaraktäre är dock delvis ett resultat av utfl yttigar i sambad med laga skifte; tidigare låg by mera samlad. Forlämigsbilde karaktäriseras av förhistoriska gravar. Blad aat står fl era resta stear itill de gamla väge. Ett ära sambad fi s mella de äldre vägsträckige, forlämigara vid väge och bebyggelse. Sammahaget mella gårdara och åkermarke orr därom är tydligt. errgårdsladskapet sydväst om (område 10) präglas av högrestådsbebyggelse, idag med byggader frå till 1900-tal. De mest framträdade gårdara är Tubbe torp, Mägsholm, Uggletorp och Lagmasholm. Karaktäristiskt för området är stora sammahägade åkermarker, ekskogspartier, välbetade hagmarker och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse av herrgårdskaraktär. Kulligs-Skövde Tumberg (område 11). Norr om ligger ett omfattade område med forlämigar mella Kulligs-Skövde kyrka och Tumbergs ödekyrka. Det rör sig om såväl gravfält och förhistoriska gravar som udersökta boplatser frå bros- och järålder. Dages E 20 har bitvis rötter ed i förhistorisk tid och själva vägsträckige har i sig ett kulturvärde. Väge går, historiskt sett, över de gamla byaras iägomarker, ära de äldre gårdslägea, och förbider därmed olika byar med varadra. Idag fugerar väge emellertid mer som e barriär som klipper av de olika delara av byaras mark frå varadra. Detta är särskilt tydligt vid ol me ka också ses vid Bälige. Också i de ordöstra dele av området, i herrgårdsladskapet sydväst om, fugerar väge som e barriär som gör det svårt att uppfatta sambadet mella de delar som ligger på ömse sidor om väge. Tubbetorps iägor till exempel strär sig i stort sett lika lågt orr om som söder om E 20, me visuellt uppfattar ma kappast detta. Figur 2.10:3 De orra delara av Bälige by sedd frå det högre beläga Gisslatorp. 45

6 2 Förutsättigar för lokaliserig De lägre partiera vid Säveå och järväge De orra/ordvästra dele av området omfattar själva Säveå och de lägre liggade partiera vid dea. Ladskapet sluttar bitvis gaska kraftigt ed mot å och på fl era ställe, till exempel vid ol och Bäe, har ett fl ertal små bäckar bildat tydliga ravier. I de sluttade terräge har också e del hålvägar utbildats. Deras daterig och kopplig till det äldre vägätet är dock oklar. Idag strär sig åker marke i allmähet äda ed till å, me dessa marker var tidigare ägsmarker. Kulturvärdea i detta område är midre tydliga ä i det mellersta området. Det öppa ladskapet har djupa historiska rötter och är värdefullt i sig, äve om markavädige har förädrats. Järväges tillkomst på 1850-talet iebar också e förädrig av ladskapet; dels järväge som såda, som gav e viss barriäreffekt, dels de små järvägsstatioer som växte upp mella Aligsås och och adra byggader krig järväge, som bavaktsstugor. I övrigt består kulturvärdea här i huvudsak av estaka objekt och området har ite alls samma kulturhistoriska tygd som området krig dages E 20 och de äldre byara. ol och Bäe byar är värdefulla kulturmiljöer som strär sig er till å. Det är dock ite här som kulturmiljöeras värdekäror ligger. Figur 2.10:5 Gogstorps by sedd frå betesmarkera söder om bybebyggelse. Figur 2.10:4 Järåldersgravfältet i ol. Det itilliggade vägstråket till höger i bild ka vara myt gammalt. Figur 2.10:6 Kulturmiljö. 46

7 Lud Attholme Orremosse Ekes mosse Värdefulla kulturmiljöer Store mosse Tåsjö Ödegårde Ytterst värdefull: 1. ol Svartå Tro llh ä tte olamosse 181 ge Vaktberget errlju Degrabo gav ä ge orsbergsmosse 11 Degrabo Vaktberget Sölvatorp Kulla-torpet Vimosse Värdefulla: 4. Utfarte frå Aligsås till Bälige 5. Bälige 6. allstorp 7. Torpe söder om ol Lågeberget 8. Bäe 9. Torpet Middagslide Driveslätt Store mosse 10. errgårdsladskapet sydväst om 11. Kulligs-Skövde-Tumberg vä olamosse Bergstea Lud olamosse Ulvestorp Bergstea Myt värdefulla: 2. Siee-Gogstorp 3. by och herrgård Lågared Tumberg Frötorp ögstorp Lilla mosse Vareskoge Lågåsaberget Kessberget så i g Kyll oberg 1898 Varemosse Tokatorp Olstorp Tåga eds aturreservat Tåga hed Vareskoge Fullestad Stora Fäsjö Ambjörtorp Börta jultorp Rammsjöås Gågeberg Östadkulle herrgård Säv Ulvarås Ödegärdet Lea kyrka Klevaberget Bo jultorp Klevasjö eå rå sv äg e Algutstorp ägruga 3 Djupedal Uggletorp Sotlada Låge Vagshed äremosse Lagmasholm Mägsholm E 20 älid Ekåsara Gilläge ägruga 10 Sä v eå Tubbetorp Mellomgårde 1898 Lea Gogstorp Strömsberg olmakulle Bäatorp 1782 Ägatorp Bäe 8 Vittee Stebromosse Varsjö Lågmade Foråkrar Säveljug 1781 Jököp yåse allorstorp Store-Trä Svalbomosse UtredigsområdeGudlered ol Vägkorridor olma 1779 s bä 6 allstorp Aedal a bä Eehage 5 Bälige Domarberget bäc k e Eligt kulturhistorisk förstudie Gisslatorp Kärtaredsväge Bäsjömade 1778 alla VärdefullLjurhalla kulturmiljö Bäsjö allaberge Yxås aturreservat Bolltorp Noltorp Styaborg Sadvadskulle Sävelud Ols Aligsås S Brogårde å ä ve Nolhaga slott Nolhaga Melltorp Nygård Kärtared Timmeråse Stora Musjö Kulturmiljö öga berget olkaberget Gasslåge 0 Lilla Musjö Lågared E20 Aligsås- Vägutredig 3 km Sävsjöos Lilla Kroksjö Nåruga Kristieholm olmalud Olstorp ab ä Övratorp mosse Kärtareds- LågaredStora Ö Övratorpa kullar Årred å Säveå to rp 4 Luebräckamosse eå Sä v S äv e Stadskyrka Östlycka Ljursdamm Vitamosse Tokebacka Nolby Värdekära i värdefull kulturmiljö äradsvad Bälige Jordamosse Myt värdefull kulturmiljö Kyllemads- Kyllemade mosse Ljur Ytterst värdefull kulturmiljö Mellomgärdessjö Orrakulle Dammtorpet julsered Åsgärde Skallafluget Bäleberget Bäsjö Aligsås ålvägar Äldre befitligt vägät (före 1890) Storsjö Rolfs kulle Bolltorpshöjde 7 Ris Korpås Adra forlämigar och övriga kulturhistoriska lämigar ökared Ekeba Bergaskoge E 20 Stora Kampagårde gravar/gravfält Storäge orssjö Rödee Iglabo Fredsberg 1895 Dammsjö Agrara lämigar (foråkrar m m) Rydera Förhistoriska Aspelud Västtorp Mårsjö Ga 1894 Torp 1894 ed ltal Sä Säveå kraftstatio orla Kättligebo Ryagärde Riksitresse kulturmiljö ve å Dalbogårde Källafors Lille-Trä ögaklit Ebart lokalväg Fiatorp Kampetå Kugegårde Ormetorp 1781 Grustäkt Ladbogårde Röttorp Grutlada Eklada i gsväge 9 Fly Store Krökige Sävasmade Getarygge Bergsjöklev Lille Krökige Bergsjö Algutsgårde Stockabo Bösstorpamosse Stora Svältora Siee allavadet agesjö Jostorp Egelmasgårde Säveå 2 Grasjöberget

8 2 Förutsättigar för lokaliserig

9 2.11 Friluftsliv och rekreatio Nuläge Strövområde Strax öster om Aligsås ligger jortmarka Kroksjöområdet, ett stort sjörikt skogsområde som utgör ett av de viktigaste strövområdea för Aligsås stads ivåare, se fi gur 2.11:2, karta Friluftsliv, område 1. Arbete pågår med att säkerställa området som aturreservat. Området har fl era vadrigsleder och motiosspår som utgår frå jortgårde, Aligsås stads mest frekveterade friluftsgård. Sportfi ske bedrivs i fl era av sjöara och ärmast tätorte fi s e utsiktsplats uppe på ärsberget. Mella strövområdet och E 20 ligger Kristieholms idustri område, Det är också geom detta område ma åker är ma med bil tar sig till friluftsgårde. Äve i aslutig till Götapla fi s e agörigspukt frå väster, me sambadet mella stade och strövområdet försvåras av trafi kplatse. I övrigt leder fl era stigar ut frå de bostadsområde som ligger i stades sydöstra och östra delar. Lägre österut fortsätter det vildmarksartade skogsområdet och här ligger blad aat Stora och Lilla Musjö. Vid Olstorp fi s e hel del fritids- och permaetbostäder. För de boede här utgör området krig de båda sjöara viktiga rekreatiosmiljöer. I de fördjupade översiktsplae för stade Aligsås som varit utställd uder 2007, me som äu ite atagits, pekas jortmarka Kroksjöområdet ut som e av stades fyra gröa kilar. Norr om Kärtaredsväge fortsätter vildmarksområdet mot ordost. I området krig Kyllemade är tallskoge på fl era håll cirka 90 år gammal, aturskogsartad och luckig med förhålladevis få kalhygge, vilket gör de lättgåge och uppskattad som rekreatiosmiljö. är fi s goda förutsättigar för aturstudier med blad aat möjlighet att få stöta på tjäder. Skogshöjde mella ol och Kärtaredsväge hyser äve e hel del torplämigar frå 1800-talet. ols hembygdsföreig har alagt e cirka 13 kilometer låg vadrigsled frå ol (karta Friluftsliv, objekt 2) och söderut som passerar fl era av de gamla torp lämigara. Av karta Friluftsliv framgår att vadrigslede år äda er till Bäsjö i söder ia de åter väder av orrut, tillbaka till ol. I avsittet Kulturmiljö samt i bilaga 4 beskrivs dessa torpmiljöer ärmare. Orieterigsklubbe Skogshjortara bedriver si verksamhet i skogara frå jortmarka i söder till Jököpigsväge i orr. Som orieterigsmarker håller detta område myt hög kvalitet och klubbe är atioellt käd för sia tävligar, i syerhet för sia lågdistastävligar som kräver stora markområde. Orieterigskartor fi s för hela skogsområdet upp till Jököpigsväge. OK Skogshjortara är e arik och betydelsefull orieterigsklubb med cirka 700 medlemmar och med i geomsitt 1200 tävligsdeltagare på sia tävligar. I de orra dele av höjdrygge ökar islaget av gra och skogsbruket är här mer aktivt. Adele hygge och platerigar är betydligt större me området har ädå förhöjda rekreatiosvärde geom att det i övrigt är så oexploaterat. I höjd med Jostorp förekommer vältrampade stigar och blad aat ett vidskydd vid e av de ågot större våtmarkera, se fi gur 5.4:1. Direkt öster om utredigsområdet ligger ett så kallat stort opåverkat område som blad aat irymmer Säveås dalgåg (exklusive orla och området krig Storsjö) och som fortsätter lågt österut mot Borås. Det stora opåverkade området avgräsas västerut av e stor kraftledig. Ugefär samma västra avgräsig har det så kallade Tysta område som lässtyrelse pekat ut. Det är område som beräkats ha ett ekvivaletbuller som uderstiger 30 db(a) (dock har häsy till höjdförhålladea ite tagits i lässtyrelses utredig). Ett par adra tysta område är höjdområdea väster om Säveås dalgåg vid Vareskoge och sjö Store Trä mella och Aligsås. Det sistämda området utgör äve ett stort opåverkat område. Gemesamt för jortmarkaområdet och de vildmarksartade rekreatiosområdea som ligger i utredigsområdets östra delar, är att grade av tysthet har stor betydelse för hur mäiskor upplever områdets kvaliteter. Äve om E 20 ligger lågt ifrå de cetrala delara av höjdområdet, hörs ädå trafi ke frå E 20 lågt upp i skogsområdet. Av fi gur 5.5:3 i kapitel 5 framgår bullerutbredige frå E 20 eligt Rambölls beräkigar, som äve tagit häsy till de topografi ska förhålladea. Sjöar och vattedrag Säveå (objekt 5) utyttjas i mer oorgaiserad form som kaotled. Kaoter går att hyra i. Vattedraget hyser blad aat örig och fi sket är upplåtet för allmähete frå dämmet i Lagmasholm och cirka 4,5 kilometer uppströms geom fi skekortsförsäljig. Lagmasholms fi skevårdsområdesföreig har bildats för de aktuella sträcka. Det avgjort mest omfattade fi sket bedrivs emellertid edströms i Mjör. Säveås och saolikt äve ågra av dess bifl öde utgör lek- och uppväxtområde för Mjörörige, vilket gör att vattesystemet äve idirekt är av viss betydelse för fi s- ket i Mjör. Vid Algutstorp ligger e badplats (objekt 6) i Säveå, som är cetralorts ärmaste badplats. De är dock ifrågasatt då de skapar trafi ksäkerhetsproblem och ofta behöver muddras. Vid Storsjö strax söder om orla ligger två sommarstugeområde med ett 100-tal fritidsbostäder. Storsjö utyttjas fl itigt av friluftslivet och det förekommer måga båt- 49

10 2 Förutsättigar för lokaliserig bryggor i sjö. Fisket är upplåtet till allmähete geom fi skekortsförsäljig och vid sjö ligger e kommual badplats. ästsport I Övre Nygård ligger e större ridaläggig med två ridhus, e stor gräsbaa, tre gruspaddockar samt e fälttävlasbaa, se karta Friluftsliv, objekt 8. Aligsås Ryttarsällskap, som äger aläggige, har cirka 600 medlemmar, varav hälfte är ridskoleelever. Ridverksamhete är expaderade, blad aat plaerar ma att bygga ytterligare ett ridhus. Rut ridaläggige och upp till Bälige ligger måga midre stall som har kopplig till ridaläggige. För att ridverksamhete ska fugera är de också beroede av omgivade rasthagar, beteshagar och ridstigar. Ridstigar går främst österut och orrut. Aligsås Ryttarsällskap aordar två gåger om året atioella ridtävligar. E såda tävlig pågår uder hela helge och har cirka 600 starter samt geererar cirka 600 hästtrasporter (150 tur- och returresor per dag). Vid dessa tillfälle uppstår trafi ksäkerhetsproblem med västersväg för de hästtrasporter som kommer orrifrå på E 20. Förutom atioella tävligar aordar klubbe regioala och lokala tävligar i stort sett varje vecka. Väster om Säveå och vårt utredigsområde ligger ett par travträigsbaor (karta Friluftsliv, objekt 9 och 10) och vid Mägsholm ett stuteri med ett 60-tal hästar (karta Friluftsliv, objekt 11). Vidare plaeras hästära boede med ett 50-tal hästar i Lagmasholm. Ytterligare ridstall förekommer här och var i utredigsområdet. Gemesamt för de fl esta häststall är att de för si verksamhet är beroede av att ha tillräcklig tillgåg av rast hagar, beteshagar, ridstigar, med mera. Där det förekommer travstall aväds iblad midre vägar för travträige. Ett sådat exempel är strax öster om Gogstorp. Motorsport I e edlagd grustäkt mella ol och Bäe ligger e motorkrossbaa, se karta Friluftsliv, objekt 12. Baa drivs av MC Aligsås och tillstådsprövades Att döma av de spår frå motorcyklar som oterades i de aktiva grustäkte i ol vid ett av fältbesöke uder 2007, körs det med motorcyklar äve där. Aligsås Motorcykelklubb har e edurobaa iom och i direkt aslutig till avfallsdepoi i Bäe, se karta Friluftsliv, objekt 13. Två midre fl ygfält ligger iom och i aslutig till utredigsområdet för vägutredige. Aligsås fl ygplats ligger strax väster om Bälige depoialäggig och Säveå, se karta Friluftsliv, objekt 14. Flygplatse är äve godkäd för segelfl ygpla och Göteborgs segelfl ygklubb bedriver segelfl ygkurser där. Äve Aligsås fl ygklubb har si verksamhet vid fl ygplatse. fl ygfält ligger strax väster om E 20 vid, se karta Friluftsliv, objekt 15. Flygverksamhete är för ärvarade lite där. E detaljpla för avädig av fl ygfältet för dragracig har tagits fram. Idrottsplats och skjutbaa vid allorstorp Mella ol och Bäe, direkt orr om de pukt där Jököpigsväge asluter till E 20, ligger e idrotts aläggig med fotbollsplaer som drivs av ols idrottsföreig. För ärvarade utgör E 20 e kraftig barriär mella skola i ol och idrottsaläggige. Strax söder om allorstorp ligger e skjutbaa. Eligt kommu fi s ite lägre ågo aktiv föreig som bedriver verksamhet där. Västgötalede Mella och Aligsås går e cykelled (objekt 18) i de västra dele av Säveås dalgåg, se karta Friluftsliv. Dea cykelled går på befi tliga vägar med riga trafi k och igår i ett 110 mil lågt cykelledssystem i Västra Götalads lä som kallas Västgötalede. Väster om går cykellede på väge till oberg och korsar då E 20 plaskilt. Figur 2.11:1 ästgårdara är måga i utredigsområdet. Övriga platser itressata för friluftslivet Nedaståede platser har geom sia atur- och kulturvärde blivit uppskattade utfl yktsmål för det rörliga friluftslivet, se äve karta Friluftsliv: Mägsholms aturvårdsområde (objekt 19) Yxås aturreservat (objekt 21) Gravfälte och gravhögara i ol (objekt 22) Styaborg, restera av e medeltida borg vid Säveå (objekt 23). Figur 2.11:2 Friluftsliv och rekreatio. 50

11 Lud Attholme Orremosse Ekes mosse Store mosse Värdefulla miljöer för friluftsliv och rekreatio 1. jortmarka-kroksjöområdet, strövområde 2. ollede 3. Orieterigsklubbe Skogshjortaras orieterigsmarker 4. Stora opåverkade och tysta område Lågared 5. Säveå som kaotled och fiskevatte 6. Badplats vid Algutstorp 7. Storsjö, fiske, bad och fritidsstugeområde 8. Aligsås Ryttarsällskaps ridaläggig 9. Travträigsbaa vid Stora kampagårde 10. Travträigsbaa vid Fly 11. Mägsholms stuteri Lågeberget 12. Motocrossbaa vid orra ol 13. Driveslätt Edurobaa vid Bälige depoialäggig Store mosse 14. Aligsås 15. flygfält 16. Idrottsaläggig i orra ol Börta Rammsjöås 17. Skjutbaa i orra ol 18. Cykellede Västgötalede 19. Mägsholms aturvårdsområde 20.Ulvarås Rastplats vid Nygård 21. Yxås aturreservat 22. Gravfältet vid ol 23. Styaborg Tåsjö Lud olamosse Ulvestorp Ödegårde S Tro llh ä vartå tte olamosse Vaktberget Bergstea Vaktberget Sölvatorp Degrabo ge orsbergsmosse Degrabo Lågåsaberget Västg ö t al e ögstorp 15 de Kessberget så i g Kyll oberg 1898 Olstorp Tåga eds aturreservat Tåga hed Vareskoge Fullestad Stora Fäsjö gav ä 18 Varemosse errlju Flyg Lilla mosse Vareskoge Tokatorp ge olamosse Kulla-torpet Vimosse 181 vä Bergstea 4 Ambjörtorp 4 jultorp Gågeberg Östadkulle Ödegärdet Lea kyrka Klevaberget Bo jultorp herrgård Säv Klevasjö rå sv äg e Algutstorp eå 6 ägruga Badplats Djupedal Uggletorp Sotlada Låge Vagshed Tumberg Frötorp Lagmasholm Stuteri 11 äremosse Mägsholm E 20 älid Ekåsara ägruga Gilläge Naturvårdsområde Tubbetorp Mellomgårde Lea Gogstorp Strömsberg olmakulle Bäatorp 1782 e l ed Grasjöberget Ägatorp ta tgö18 s ä V Bäe Stebromosse Foråkrar Algutsgårde 22 Säveljug Motorsport 12 Grustäkt Ladbogårde yåse Svalbomosse 17 2 Store-Trä Jököp i gsväge Idrotts1781 aläggig allorstorp Röttorp Eklada Sävasmade Gravfält Travträigsbaa 10 Gudlered Skjutbaa ol olma 1779 Kättligebo Ryagärde Källafors kraftstatio Torp 1894 s bä 3 Vadrigsled 13 km Aspelud Västtorp Mårsjö Ga 1894 ed ltal allstorp ökared l ed e Bolltorpshöjde Ris tgöt a 18 Dammtorpet Kugegårde Nolhaga slott Nolhaga Motorsport 13 bäc k e 3 äradsvad Melltorp Vitamosse Styaborg Stya23 borg Olstorp Ols to rp ab ä Rastplatser 8 Ridhus med 20 ridskola Utflyktsmål Brogårde Stadskyrka Östlycka Kärtared Timmeråse 1 Övratorp mosse Kärtareds- eå Sä v Ljursdamm Friluftsliv ochlågaredstora Ö rekreatio Övratorpa kullar öga berget olkaberget Gasslåge Lilla Kroksjö 4 0 Lågared E20 Aligsås- Vägutredig 3 km Sävsjöos Nåruga Årred å Kristieholm olmalud Tätortsära strövmark Stigsystem Luebräckamosse Sadvadskulle Stora Musjö Tysta område (< 30 db(a)) Ljurhalla Stora opåverkade område Orrakulle Sävelud Jordamosse allaberge Yxås aturreservat Orieterig Tokebacka Aligsås alla 21 Bäsjö Ebart lokalväg Ljur Plaerat aturreservat Naturreservat Kärtaredsväge Bäsjömade 1778 Gisslatorp julsered Åsgärde Mellomgärdessjö Kyllemads- Kyllemade mosse Vägkorridor 7 Skallafluget Bäleberget Bälige 4 S äv e Säveå Domarberget Utredigsområde Badsjö Bälige Bolltorp Nolby Noltorp 14 V äs Eehage Rolfs kulle a bä Bäsjö Aligsås 2 Aedal kampagårde 9 Ekeba Bergaskoge E 20 Travträigsbaa Stora Korpås Storäge Fredsberg 1895 Rödee Iglabo Rydera orssjö ögaklit orla Sä Säveå Lille-Trä Orieterig Dalbogårde ve å Fiatorp Kampetå Dammsjö Grutlada Lågmade Getarygge Bergsjöklev Store Krökige Stockabo Ormetorp allavadet Ka 5 Bergsjö 4 Egelmasgårde ed otl Varsjö Jostorp Bösstorpamosse Stora Svältora Siee Vittee agesjö Säveå

12 2 Förutsättigar för lokaliserig

13 2.12 älsa och säkerhet Buller och vibratioer Buller och vibratioer behadlas gemesamt då bostäder utsatta för störade vibratioer ormalt också har problem med höga bullerivåer eftersom de ligger ära väge. Ofta är det också svårt att skilja på buller- och vibratiosstörigar. Buller Trafi kbuller upplevs ofta som det största lokala miljöproblemet i tätorter. År 2003 utsattes drygt två miljoer persoer i Sverige för buller högre ä 55 db(a) ekvivalet ljudivå vid si bostad (Socialstyrelse). Samhällsbuller ger upphov till olika typer av störigar och besvärsreaktioer. De valigaste effektera är samtalsstörig, sömstörigar och effekter på vila och avkopplig. Bullret ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symptom och påverkar därmed det allmäa välbefi adet. Seare års forskig tyder äve på att riske för hjärt- och kärlsjukdomar ka öka vid höga bullerivåer orsakade av fl yg- och vägtrafi k. Trafi kbuller ages i decibel A, som förkortas db(a). Ehete är såda att e förädrig med 8 10 db(a) upplevs som e halverig eller fördubblig av bullret. De mista förädrig som ormalt uppfattas av mäiska är 2 3 db(a). Störig är ett subjektivt begrepp som varierar frå mäiska till mäiska. ur mäiskor upplever störige är ite direkt kopplad till vilke förädrig av ljudivå som ka uppfattas, uta hur hög ivå är. Det fi s e samhällsekoomisk modell som aväds för värderig av trafi kbuller. De bygger på studier av hälsoeffekter och betaligsvilja för att miska e bullerstörig. Eligt dea modell ökar kostade för buller, vilket är ett idirekt mått på störige, med ugefär 20 procet för varje db(a) som bullret ökar. Det medför att kostade/ störige fördubblas om ljudivå ökar med 4 db(a). Det är ite klarlagt hur mäiskor reagerar på störigar frå fl era bullerkällor. E studie utförd i Lerum visar att där det samtidigt förekommer buller frå tågoch vägtrafi k överstigade 55 db(a) är störigara frå var och e av bullerkällora mer omfattade ä då edast e av bullerkällora förekommer. I fi gur 2.12:1 visas ågra exempel på ljudivåer. Värdea i fi gur 2.12:1 är ugefärliga och beror blad aat på avstådet till det som bullrar. ur störade ett ljud är beror ite bara på ivå, uta äve på till exempel karaktäre, hur läge störige pågår och vilke iställig ma har till de. För att beskriva trafi kbuller aväds de två stor hetera ekvivalet ljudivå och maximal ljudivå. Ekvivalet ljudivå är e form av medelvärde av e ljudivå som varierar i tide. För trafi kbuller är tide ett års medeldyg. De högsta mometaa ljudivå som uppstår uder e viss tid kallas för maximalivå eller maximal ljudivå. Vid beräkig av trafi kbuller avses med maximalivå de högsta mometaa ljudivå som uppstår vid fordospassage. Figur 2.12:2 visar ett exempel på registrerig uder två timmar av buller med starkt varierade ljudivå. Trafi kbuller orsakas främst av motorera och hjules kotakt med uder laget. Bullret ökar med fordoets hastighet. De ekvivaleta ljudivå påverkas av hur måga fordo som passerar. Det gör ite de maximala, eftersom de avser bullret frå ett passerade fordo. E dubblerig eller halverig av trafi kfl ödet medför att de dygsekvivaleta ljudivå ökar respektive sjuker med 3 db(a). E dubblerig eller halverig av avstådet medför att de dygsekvivaleta ljudivå ökar respektive sjuker med 3 db(a). På grud av adra effekter ä de rea avstådsskillade blir de praktiska skillade oftast krig 5 db(a). E dubblerig eller halverig av avstådet medför att maxi malivå ökar respektive sjuker med 6 db(a). På grud av adra effekter ä de rea avstådsskillade blir de praktiska skillade oftast större. Ljudivå ökar i allmähet ju högre över marke ma Figur 2.12:1 Exempel på ljudivåer. Figur 2.12:2 Exempel på ljudivåregistrerig (ej frå väg E 20) Maximalivå 55 db(a) Ljudivå, db(a) Ekvivaletivå 41 db(a) :00 06:10 06:20 06:30 06:40 06:50 07:00 07:10 07:20 07:30 07:40 07:50 08:00 Klocka 53

14 2 Förutsättigar för lokaliserig befi er sig. Det beror på att ljudet dämpas är det stryker över marke, e effekt som miskar med höjde. E aa orsak är att ljudet går över hider, som till exempel kullar, hus och bullerskärmar. Bullerivå iomhus är beroede av utomhusbullret och fasades ljuddämpade förmåga. Normalt är föstre de svagaste dele i fasade. Normalt dämpar fasade vägtrafi kbuller med db(a) beroede på fasades stadard. Med ljuddämpade föster och i övrigt bra fasad ka betydligt högre ljudreduktio uppås. Riksdage har fastslagit riktvärde för ybyggad och väsetlig ombyggad av vägar. I skrifte Bullerskydds åtgärder allmäa råd för Vägverket beskrivs hur riktvärdea ska tillämpas. Dessutom ages riktvärde för adra områdestyper ä de som riksdage tar upp. Se fi gur 2.12:3. Vid tillämpig av riktvärdea vid åtgärder i trafi kifrastrukture bör häsy tas till vad som är tekiskt möjligt och ekoomiskt rimligt. I de fall utomhusivå ite ka reduceras till ivåer eligt ova, bör iriktige vara att iomhusvärdea ite överskrids. Lässtyrelse i Västra Götalad har satt värdet 30 db(a) ekvivalet ljudivå frå samhällsbuller för att beskriva tysta område. Bullerstörige utmed befi tlig E 20 är stor. Utmed sträcka ligger cirka 165 bostadshus som har högre ljudivå ä 55 db(a). Frå 1997 till 2002 har 58 av dessa bostäder fått bullerskydd i form av fasadåtgärder eller skärmig. Utöver bostäder så har till exempel Bälige kyrka med församligshem och kyrkogård högre ä 55 db(a). ol skola och ols idrottsplats har omkrig 55 db(a) ljudivå. Dessa miljöer igår ite i Vägverkets program för bullerskydd i befi tlig miljö. Bullerspridige har på sedvaligt sätt datorberäkats i elighet med de Nordiska beräkigsmodelle (Vägtrafi kbuller NV 4653, Tågbuller NV 4935) och redovisas på bifogade bullerspridigskartor, se avsitt 5.5. I beräkigsmodellera tas häsy till atalet bilar, deras hastighet, adele lastbilar respektive atal tåg, tågtyper, tåges lägd och hastighet. Ljudutbredige korrigeras för terräges iverka och skärmade byggader. Mätigar utförs valige ebart stickprovsvis, eftersom de är tidskrävade. Vid ybyggad fi s dessutom iget att mäta på. Vibratioer Det sakas atioella riktvärde för vibratioer i Sverige. I svesk stadard SS Vibratio och stöt Mätig och riktvärde för bedömig av komfort i byggader ages riktvärde för bedömig av komfort i byggader. De återges i fi gur 2.12:4. Värdea vägs efter hur käsliga mäiskor är för vibratioer vid olika frekves. Eligt de bedömig som gjorts i sambad med framtagig av giva riktvärde ases myt få mäiskor uppleva vibratioer uder skiktet Måttlig störig som störade. Vibratioer i itervallet Måttlig störig ger i vissa fall aledig till klagomål. I området Saolik störig är vibratioera käbara och upplevs av måga som stör ade. Figur 2.12:4 SS : Riktvärde för bedömig av komfort i byggader. Måttlig störig Vägd vibratioshastighet 0,41 1,0 mm/s Saolik störig >1 mm/s Figur 2.12:3 Ljudivå i db(a). Utomhusvärde avser frifält. Fetstilsmarkerade värde är ataga av riksdage. Bostäder (permaet- och fritidshus) Vård- och udervisigslokaler Arbetslokaler (exempelvis kotor) Rekreatiosytor i tätbebyggelse Områdestyp Gäller Ekvivalet Maximal Iomhus ) Utomhus vid fasad 55 Utomhus vid uteplats 70 i aslutig till bostad Iomhus 30 1) 2) 45 Utomhus vid fasad 55 Iomhus 40 Utomhus vid fasad 65 Utomhus 55 Friluftsområde Utomhus 40 Bostadsområde med låg bakgrudsivå Utomhus 45 1) Får eligt övereskommelse mella trafi kverke överskridas högst fem gåger per att (22 06). 2) Gäller ej udervisigslokaler. För komfortstörade vibratioer i bostäder och vårdlokaler aväds ofta riktvärdet 0,3 0,4 mm/s. Eligt stadarde ligger käseltröskel vid 0,1 0,3 mm/s. öga vibratiosivåer förekommer främst där både väg och bebyggelse ligger på lös mark (lera). Nivå beror blad aat på marktyp, vägytas ojämhet, byggadstyp samt fordoes tygd och hastighet. Vid ett samrådsmöte med boede utmed de befi tliga sträcka uppgav fyra persoer att de har höga vibratiosivåer i sia bostäder. Byggadera ligger på avståd mella 8 och 45 meter frå väge. astighetsbegräsige är 70 km/h vid tre av puktera och 90 km/h vid de fjärde. ur höga vibratioera är har ite udersökts. Säkerhet och barriäreffekter För de som bor utmed E 20 utgör väge e kraftig barriär samtidigt som de är de eda förbidelse till och frå hemmet. Edast på kortare sträckor ligger de gamla väge parallellt med europaväge och utgör e lokalväg. Idirekt 54

15 påverkas också de som ite bor i direkt aslutig till väg 32 då de ormalt har e eskild aslutigsväg till E 20. På vissa sträckor, till exempel vid Nygård, Bälige, ett sty mella Aspelud och södra dele av ol samt vid Bäe ligger byggadera så ära väge att olyckor i aslutig till bebyggda fastigheter också ka medföra skador på dessa. Trafi kitesitete och de höga hastighetera på väge i kombiatio med e relativt hög adel tug trafi k förstärker störigseffekte. Som ämts tidigare i avsitt 2.2 är E 20 utpekad som så kallad primär trasportled för farligt gods. På väge går också myt farligt gods, ite mist petroleum produkter frå depåer i Göteborg. Eftersom vägmiljö upplevs som myt osäker för oskyddade trafi kater och väge i fl era fall ligger ära tomtgräs har det bedömts att säkerhetsstörige utgör e kraftig miljöbelastig för de ärmaste fastighetera. Vid ol/allorstorp ligger skola och de samlade bebyggelse på ea sida om E 20 och idrottsplatse på de adra. De fl esta som rör sig mella dessa platser gör det med bil, trots att avstådet edast är cirka 1 kilometer, för att väge käs så farlig för oskyddade trafi kater. För jordbrukara som måste aväda E 20 som trasportväg eller korsa de för att komma till sia marker är väge e myt stark barriär, i syerhet i rusigstrafi k. Busshållplatsera ligger ute vid E 20 eller utmed de gamla väge. I båda fall fi s reseärer som måste korsa E 20 i pla för att komma mella bostade och busshållplatse. Äve järväge utgör i viss må e barriär, me ite alls för lika måga mäiskor. Viltstägsel förekommer edast mella Mägsholm och jultorp och utgör ige stor barriär, eftersom det fi s fl era aslutigsvägar på sträcka där det förekommer luckor i viltstägslet. Luftkvalitet Till skydd för mäiskors hälsa gäller miljökvalitetsormer som syftar till att begräsa luftes halter av vissa föroreigar. E bedömig mot miljökvalitetsormera ska göras av mydigheter i sambad med plaerig, tillstådsprövig med mera. För bedömig av riske för hälsoskador på grud av luftföroreigar beräkas eller mäts i första had haltera av kvävedioxid som fugerar som e idikator för övriga äme i bilavgaser. Miljökvalitetsormer fi s äve för partiklar, bese, svaveldioxid och bly. Gällade ivåer redovisas i fi gur 2.12:5. Utöver de agiva maximalvärdea för dyg, timma eller år fi s så kallade utvärderigströsklar. Dessa värde styr krave på kotroll av föroreigs haltera. Vid lägre ivåer rär det med eklare beräkigar, exempelvis de så kallade Nomogrammetode. Vid högre beräkade halter måste kompletterade mätigar utföras. Figur 2.12:6 Figur 2.12:5 Gällade miljökvalitetsormer. Äme Gäller frå Värde Amärkig Kvävedioxid μg/m 3 (timma) 60 μg/m 3 (dyg) 40 μg/m 3 (år) Svaveldioxid μg/m 3 (timma) 100 μg/m 3 (dyg) Timmedelvärdet får överskridas högst 175 ggr/år förutsatt att föroreigsivå aldrig överstiger 200 μg/m 3 uder e timme mer ä 18 ggr/år och dygsmedelvärdet högst 7/år. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 ggr/år förutsatt att föroreigsivå aldrig överstiger 300 μg/m 3 uder e timme mer ä 24 ggr/år och dygsmedelvärdet högst 7/år. Kolmooxid mg/m 3 (dyg) Bly Gäller 0,5 μg/m 3 (år) Bese μg/m 3 (år) PM10 (iadigsbara partiklar) μg/m 3 (dyg) 40 μg/m 3 (år) Dygsmedelvärdet får överskridas högst 35 dyg/år. 55

16 2 Förutsättigar för lokaliserig Mätigar gjorda i Aligsås cetrum, visar att det ite fi s ågo större risk att miljökvalitetsormera för kvävedioxider (NO 2 ) och svaveldioxider (SO 2 ) överskrids. Mät igara visar emellertid att utvärderigströsklara överskrids vid ågra platser, blad aat vid delar av geom farte för E 20 där adra större vägar asluter. Mätpukt era för mätig av luftföroreigar i Aligsås tätort är alla placerade myt cetralt: Kugsgata, Drottiggata och Norra Strömgata. Avstådet mella ärmaste mätpukt och E 20 är cirka 500 meter. (Miljöskyddskotoret, Aligsås kommu.) Mätigar gjorda i cetrala visar på likade resultat som i Aligsås. Gräsera för miljökvalitetsormera riskerar ite att överskridas me för partiklar ligger värdea högt och hamar på gräse för utvärderigströsklar. Mätigsutrustige var placerad cetralt i, på Kugsgata, cirka 1 kilometer frå geomfarte för E Jord- och skogsbruk Allmät Latbruksärige omfattar såväl odlig av spamål och adra grödor som djurhållig för produktio av till exempel kött eller mjölk, (jordbruk). Latbruk omfattar också skötsel och uttag av skog (skogsbruk). I Sverige har atalet verksamhetsiriktigar iom latbruke ökat till följd av e allt sämre lösamhet. Idag bedrivs på e del håll turridig och ridskoleverksamhet ihop med det övriga latbruket. Äve verksamheter som gårdsbutiker med lokalt producerade produkter och hatverk utgör kompletterade ärigsverksamheter. De atioella trede är att latbruksgårdara blir färre me större. År 1996 fas det cirka registrerade latbruksföretag i Sverige. År 2006 var atalet ugefär Idag importeras myt jordbruksprodukter, me ett aktivt ihemskt jordbruk med produktio av såväl spamål som kött och mjölk utgör e myt viktig basärig och har stor betydelse för ladets livsmedelsförsörjig. Ett aktivt jordbruk bidrar också till att hålla ladskapet öppet. Ett av de 16 miljökvalitetsmål (miljömål) som atagits av Sveriges riksdag omfattar åtgärder för ett rikt odligsladskap. Miljömålet ager att odligsladskapets och jordbruksmarkes värde för biologisk produktio och livsmedelsproduktio ska skyddas samtidigt som de biologiska mågfalde och kulturmiljövärdea bevaras och stärks. I över siktspla för Aligsås kommu sägs att åtgärder ite får vidtas som hidrar ett ratioellt jord- eller skogsbruk är det gäller jordbruksmark av klass A och skogsmark av klass 1 2. I Aligsås och s kommuers miljömålsdokumet fi s mål för jordbruket som blad aat omfattar ökade adel ekologiskt odlad jordbruksmark. Uppgifter om latbruket iom utredigsområdet har erhållits frå djurskyddsispektörera i Aligsås och kommuer, kommueras ÖP, Aligsås Visio 2010, Visio Västra Götalad Det goda livet samt kommueras miljöplaer, Västra Götalads Regioes hemsida, Lässtyrelse i Västra Götalads lä, LRF Väst samt SCB (Statistiska cetralbyrå). Förutom de allmäa samråde med allmähet, boede och verksamhetsutövare i området, har äve ett särskilt samråd hållits med LRF:s kommugrupp i för att få e bättre bild av jord- och skogsbrukets lokala förutsättigar. Nuläge Befi tlig E 20 mella Aligsås och passerar geom ett ladskap med aktiva jord- och skogsbruk. Grovt beskrivet ligger åkermarke ordväst om väge och på adra sida, sydost om väge, ligger skoge. Jordbruksmarke består av stora sammahägade åkerarealer för djurhållig och spamålsodlig. Vägutredigsområdet omfat tar stora arealer av jordbruksmark som i EU-stödes klassifi cerigsmodell fått klass 3 på e sexgradig skala. Stora delar av området utpekas äve som regioalt värdefullt odligsladskap. Dalgåge mella Aligsås och tätorter karaktäriseras av ett myt aktivt latbruk. Storleke på jordbruke varierar mella stora gårdar med över 100 djureheter till små gårdar med edast e eller ett par djureheter och då oftast hästar. Stora arealer brukas för spamålsodlig, vallodlig eller bete. Iom utredigsområdet har fl era latbrukare gjort stora ivesterigar i så kallade robotgårdar och i utrustig för e effektiv spamålshaterig. Området utgjorde uder 2007 de av ARLA:s kretsar som ökade si mjölkproduktio mest. Eligt uppgift frå LRF krävs oftast stora arealer för de typ av djurhållig som fi s i området. Trede går mot allt större jordbruk för att få e ratioell och lösam drift. Det iebär att midre gårdar slås ihop eller att de arrederar ut si mark. Måga av jordbruksmarkera ås via uvarade E 20 som då aväds som trasportled för jordbruksmaskiera. Jordbrukara har idag stora problem med att komma ut och köra på befi tlig E 20 eller passera över väge. Mella Tokebacka och Lagmasholm ligger e del av jordbruksmarke mella Säveå och järväge. På merparte av dea sträcka är dea remsa smal och jordbrukara äger ofta mark på båda sidor om järväge. I regel går ägogräse i Säveå. För att å sia marker aväder de ågo av de fyra bevakade övergågar som fi s över järväge. Koportar uder järväge sakas. Oftast ligger gårdara väster om järväge me vid Torp, där de mellaliggade mark era är bredare, ligger äve ågra gårdar på adra sida järväge, däriblad Torps Egedom. Strax väster om korsar E 20 järväge plaskilt geom e uderfart. 56

17 Aligsås kommu E av kommues största jordbruksfastigheter är ovaämda Torps gård med hästhållig och stor spamålsodlig. Åkerareale för spamålsodlig omfattar 300 hektar och ligger huvudsaklige mella Bälige kyrka och ol. Gårde har ylige gjort stora ivesterigar i e y siloaläggig direkt öster om järväge. Vid Tokebacka driver kommue e gård för dagverksamhet som sysselsätter persoer. Gårde, som tills ylige hyste ett 60-tal får och ett 25-tal ötkreatur, håller dock på att avvecklas. Vid Rolfs kulle ligger ett midre jordbruk med köttproduktio och ege charkuteributik. Iom Aligsås kommu fi s det måga gårdar med ridhästar iom eller strax utaför utredigsområdet. Vissa gårdar har upp till 15 hästar me i de fl esta fall rör det sig om e till tre hästar. De fl esta av hästgårdara ligger utmed uvarade E 20 samt lägs med de midre vägara vid Olstorp och Nygård. I de sistämda falle utgör ärhete till de stora ridaläggige i Nygård ett mervärde. Aläggige ägs och drivs av Aligsås Ryttarsällskap, se avsitt 2.11 Friluftsliv och rekreatio. Väster om utredigsområdet, vid Stora Kampagårde, ligger e större hästgård med hästar som trav träas på ärliggade travbaa. kommu Iom kommu fi s måga gårdar med stora sammahägade åkerarealer för spamålsodlig och äve så kallade robotgårdar för mjölkproduktio. Det fi s också gårdar för köttproduktio och hästhållig. I vissa fall sker både mjölk- och köttproduktio på samma gård. Iom hela kommue fi s cirka 170 ställe med hästhållig, varav ett 20-tal av dessa ligger iom utredigsområdet. Eligt uppgift frå kommue ligger de absolut bästa åkerarealera lägs järväge. Vid Mägsholm fi s ett stort häststuteri med ett 60-tal hästar. Jordbruket omfattar äve djurhållig av ett 50-tal ötkreatur för köttproduktio. Nordväst om Mägsholm ligger Uggletorp som också håller djur för köttproduktio. E av gårdara i Siee har ivesterat stora belopp i utbygg ad av verksamhete för foder- och mjölkproduk- Figur 2.13:1 Jordbruksmarker krig Tomasgårde i västra dele av ol. 57

18 2 Förutsättigar för lokaliserig tio och utgör u e av de större jordbruksverksam hetera i kommue. I Siee och Tubbetorp fi s ytterligare gårdar med både djurhållig och spamålsodlig. Gårdaras arealer är i vissa fall små. Vid Bäe är fastighetera uppdelade på låga smala skifte. Flera av fastighetera ägs av e och samma perso som på så sätt får sammahägade åkerarealer för ett mer ratioellt jordbruk. Vid Bäe fi s också e robotgård för mjölkproduktio. Väster om ols kyrka ligger ett dussi gårdar varav fl era medelstora och stora jordbruk där ågra av dem är mjölkproduceter. Utaför utredigsområdet fi s ett par större jordbruk som evetuellt ka komma att påverkas av e vägutbyggad, då de har marker som ligger i eller i aslutig till området. Detta gäller jordbruket sydost om Fullestad där det idag fi s e mjölkbesättig på cirka 60 djur (robotgård). Det fi s äve plaer på att utöka verksamhete med ytterligare 60 djur. Gårde har myt mark som evetuellt ka komma att beröras av e y väg. Vid Lagmasholm fi s också e robotgård för mjölkproduktio där ma äve har plaer på att satsa på hästära boede. Reda idag fi s fl era hästar på gårde me ma avser att bygga ut aläggige för att ihysa ett 40-tal hästar. Gårde har marker på båda sidora av Säveå. Skogsbruket uvuddele av skogsmarke iom utredigsområdet klas sas som ormalproduktiv och brukas aktivt. Gårdara i området har måga gåger både jordbruksmark i dalgåge och skogsmark uppe på skogshöjde i utredigsområdets östra del. För ågra gårdar är skogsbruket mer viktigt för ekoomi, me för det stora fl ertalet är jordbruket de vik tigaste ikomstkälla. Skogsbruket kräver ite dagliga besök på samma sätt som iom jordbruket. Däremot är de befi tliga skogsbilvägara viktiga. Sådaa utgår både frå Bälige ol Bäedalgåge och frå orla Sieedalgåge. Skogs skiftea uppe på höjdrygge tillhör gårdar frå båda dalgågara. Figur 2.13:4 Jord- och skogsbruk. Figur 2.13:2 Siloaläggige tillhörade Torps gård. Figur 2.14:3 Större dele av skogsmarke iom utredigsområdet brukas aktivt. 58