BILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om att ersätta meddelandet från kommissionen

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Byssel den COM(2014) 675 final ANNEX 1 BILAGA ill MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om a esäa meddelande fån kommissionen Hamonisead am fö ukas ill budgeplane och appoe om emissione av saspappe inom euoomåde (COM(2013) 490 final) SV SV

2 BILAGA. MALL OCH TABELLER SOM SKA INGÅ I UTKASTEN TILL BUDGETPLANER 1 A. MALL FÖR UTKAST TILL BUDGETPLANER 1. Makoekonomiska pognose. 2. Mål fö de offenliga finansena. 3. Ugifs- och inkomsbeäkninga enlig e scenaio dä poliiken ine ändas. 4. Ugifs- och inkomsmål. Offenliga sekons ugife födelade på ändamål. 5. Diskeionäa ågäde som ingå i budgeföslage. 6. Evenuella samband mellan ukase ill budgeplan och de mål som fassälls i EU:s saegi fö illväx och sysselsäning och de landspecifika ekommendaionena. 7. Jämföelse med de senase sabiliespogamme. 8. Födelningsmässiga effeke av de huvudsakliga ugifs- och inkomsågädena. Bilaga: Meodfågo, inklusive den beäknade effeken av aggegeade finanspoliiska ågäde på den ekonomiska illväxen. 1 Övelämnande av uppgife om vaiable i fesil ä e kav. Övelämnande av uppgife om anda vaiable ä fivillig, men mycke önskvä. Övelämnande av uppgife fö å +2 och å +4 ä fivillig, men mycke önskvä fö de medlemssae som beös av skuldkieie i sabilies- och illväxpaken. 1

3 B. TABELLER SOM SKA INGÅ I UTKASTEN TILL BUDGETPLANER 1. Makoekonomiska pognose Tabell 0.i) Gundläggande anaganden Kofisig änenivå 1 (ålig genomsni) Långfisig änenivå (ålig genomsni) Växelkus mellan US-dolla och euo (ålig genomsni) Nominell effekiv växelkus Global -illväx, exklusive EU EU:s -illväx Tillväxen på elevana uländska maknade Globala impovolyme, exklusive EU Oljepise (Ben, US-dolla/fa) 1/ Om nödvändig, en ekniska anaganden. -1 Tabell 0.ii). Vikiga anaganden. Icke-uömmande checklisa. (Liknande upplysninga kan lämnas i olika foma) Exen omgivning a. Pise på åvao b. Spead fö yska obligaione 2. Finanspoliik a. Offenliga sekons finansiella neospaande b. Offenlig buoskuld 3. Penningpoliiken/finanssekon/anaganden om änenivåe a. Räno: i. Euibo ii. Inlåningsäno iii. Ränesase fö lån iv. Avkasning fam ill föfallodagen fö ioåiga sasobligaione b. Inlåningsuveckling c. Låneuveckling d. Nödlidande låns uveckling 4. Demogafisk uveckling a. Uveckling av befolkningen i abesfö ålde b. Fösöjningskvoe 5. Sukupoliik 2

4 Tabell 1 a Makoekonomiska usike 1. Real B1*g vaav Budgeå -1 Nivå Budgeå -1 ngsak Budgeå ngsak Budgeå ngsak +2 ngsak +3 ngsak +4 ngsak 1.1. Som hänfö sig ill en uppskaning av budgekonsekvensena av aggegeade finanspoliiska ågäde fö ekonomisk illväx Poeniell Bidag: - abee - kapial - oal fakopodukivie 3. Nominell -illväx B1*g Komponene av eal 4. Ugife fö piva slukonsumion P.3 5. Offenliga sekons konsumionsugife P.3 6. Fas buoinveseing P.51g 7. Lageinveneing och neoanskaffning av vädeföemål ( ) P.52 + P Expo av vao och jänse P.6 9. Impo av vao och jänse P.7 Bidag ill eal -illväx 10. Slulig inhemsk efefågan Lageinveseing sam anskaffning minus avying av vädeföemål 12. Uikessaldo fö vao och P.52 + P.53 B.11 jänse 1/ Rappoea den eala -illväxens beäknade invekan på de aggegeade ågädena fö de offenliga finansena som ingå i ukasen ill budgeplane. - - Tabell 1.b. Pisuveckling Budgeå -1 Nivå Budgeå -1 ngsak Budgeå ngsak change Budgeå ngsak change +2 ngsak +3 ngsak deflao 2. Deflao fö piva konsumion 3. HIKP 4. Offenlig konsumionsdeflao 5. Inveseingsdeflao 6. Expopisdeflao (vao och jänse) 7. Impopisdeflao (vao och jänse) ngsak 3

5 Tabell 1.c. Uvecklingen på abesmaknaden ENSkod 1. Sysselsäning, pesone 1 2. Sysselsäning, anal abeade imma Abeslöshesnivå (%) 3 4. Abespodukivie, pesone 4 5. Abespodukivie, anal abeade imma 6. Esäning ill ansällda D.1 7. Esäning pe ansälld -1 Nivå -1 ng sak ng sak change ng sak change - 1/ Abeskaf, inhemsk begepp enlig den definiion som används i naionaläkenskapena. 2/ Definiion som används i naionaläkenskapena. 3/ Hamonisead definiion, Euosa; nivåe. 4/ Real pe ansälld. 5/ Real pe abead imme. - Tabell 1.d. Sekosspecifika saldon 1. Finansiell neospaande (saldo i byes- och kapialbalans) vaav: - Saldo fö vao och jänse - Pimäinkomssaldo och ansfeeinga - Kapialbalans 2. Den pivaa sekons finansiella neospaande 3. Den offenliga sekons finansiella neospaande 4. Saisisk avvikelse ENSkod -1 B.9 B.9 B.9 Budgeå 4

6 2. Målen fö de offenliga finansena Tabell 2.a. De allmänna målen fö de offenliga finansena uppdelade efe delseko ENSkod Neoulåning (+)/neoupplånin g (-) (B.9) pe delseko 1 1. Offenlig fövalning S.13 1a. Salig fövalning S b. Delsalig fövalning S c. Kommunal fövalning S d. Sociala ygghesfonde S Räneugife D Pimäsaldo 2 4. Engångsågäde och anda illfälliga ågäde 3 5. Real -illväx (i %) (= 1 i abell 1.a) 6. Poeniell -illväx (i %) (= 2 i abell 1.a) Bidag: - abee - kapial - oal fakopodukivie 7. Podukionsgap (i % av poeniell ) 8. Konjunkuelaead komponen i de offenliga finansena (i % av poeniell ) 9. Konjunkuensa saldo (1-12) ( poeniell ) 10. Konjunkuensa pimäsaldo (13+6) (i % av poeniell ) 11. Sukuell saldo (13-8) ( poeniell ) 1/ TR-TE = B.9. 2/ Pimäsaldo beäknas som (B.9, punk 1) plus (D.41, punk 2). 3/ E plusecken innebä undeskosminskande engångsågäde. 5

7 Tabell 2.b. Uveckling av den offenliga sekons skuldsäning Buoskuld 1 2. ng av buoskuldkvoen Bidag ill föändinga i buoskuld 3. Pimäsaldo (= punk 3 i abell 2.a) 4. Räneugife (= punk 2 i D.41 abell 2.a) 5. Sock-/flödesjuseing vaav: - Diffeense mellan konanmeoden och peiodiseingmeoden 2 - Neoackumuleing av finansiella illgånga 3 vaav: - Pivaiseingsinäke - Vädeingseffeke och anda 4 p.m.: Implici änesas på skuld 5 Anda elevana vaiable 6. Likvida finansiella illgånga 6 7. Finansiella neoskulde (7 = 1-6) 8. Skuldamoeing (befinliga obligaione) sedan slue av föegående å 9. Andel av skulden angiven i uländsk valua 10. Genomsnilig löpid 1/ Enlig definiionen i föodning 479/ / Skillnade i äneugife, öviga ugife och inkomse kan uskiljas nä de ä elevan elle om skuldkvoen ligge öve efeensväde. 3/ Sedla, myn och inlåning, saspappe, salig konolleade föeag och skillnaden mellan noeade och onoeade illgånga kan uskiljas nä de ä elevan elle om skuldkvoen ligge öve efeensväde. 4/ ngana beo på valuakusvaiaione och a veksamhe på andahandsmaknaden kan uskiljas nä de ä elevan elle om skuldkvoen ligge öve efeensväde. 5/ Anges i äneugife divideade med skuldnivån fån föegående å. 6/ Likvida illgånga definieas hä som AF.1, AF.2, AF.3 (konsolideade fö sasfövalningen, dvs. kvining av finansiella sällninga mellan saliga enhee), AF.511, AF.52 (baa om bösnoeade). Tabell 2.c Evenualföplikelse Offenliga gaanie Vaeav: kopplade ill finanssekon 6

8 3. Ugifs- och inkomsbeäkninga enlig e scenaio dä poliiken ine ändas 2 Tabell 3. Offenliga ugifs- och inkomsbeäkninga vid oföändad poliik uppdelade efe huvudkomponene. Offenlig seko (S13) 1. Toala inkomse vid oföändad poliik TR Vaav 1.1. Skae på podukion och impo D Löpande inkoms- och fömögenhesskae ec. D Kapialskae D Sociala avgife D Kapialinkoms D Öviga 1 p.m.: Skaeböda (D.2+D.5+D.61+D.91-D.995) 2 2. Toala ugife vid oföändad poliik TE 3 Vaav 2.1. Esäning ill ansällda D Insasföbukning P Sociala esäninga D.62+D.632 vaav abeslöshesesäninga Räneugife D Subvenione D Fas buoinveseing P.51g 2.7. Kapialansfeeinga D Öviga 5 4. Ugifs- och inkomsmål Tabell 4.a Offenliga ugifs- och inkomsmål, uppdelade efe huvudkomponene. Offenlig seko (S13) 1. Toala inkomsmål TR vaav 1.1. Skae på podukion och impo D Löpande inkoms- och fömögenhesskae ec. D Kapialskae D Sociala avgife D Kapialinkoms D Öviga 1 p.m.: Skaeböda (D.2+D.5+D.61+D.91-D.995) 2 2. Toala ugifsmål TE 3 vaav 2.1. Esäning ill ansällda D Insasföbukning P Sociala esäninga D.62+D.632 vaav abeslöshesesäninga Räneugife (= punk 2 i abell 2.a) D Subvenione D Fas buoinveseing P Kapialansfeeinga D Öviga 5 1/ P.11+P.12+P.131+D.39ec+D.7ec+D.99ec (anda än D.91ec). 2/ Inklusive de som uppbäs av EU och inklusive en juseing fö icke uppbuna skae och sociala avgife (D.995), om illämplig. 3/ TR-TE= B.9. 4/ Inbegipe anda sociala fömåne än sociala ansfeeinga in naua (D. 62) och sociala ansfeeinga in naua via maknadspoducene (D. 632) som avse abeslöshesesäning. 5/ D.29pay + D4pay (anda än D.41pay) + D.5pay + D.7pay + P.52 + P.53 +K.2+D.8. 2 Obsevea a en oföändad poliik inbegipe exapoleing av inkoms- och ugifsuvecklingen innan effekena av de ågäde som ingå i de kommande åes budge läggs ill. 7

9 Tabell 4.b Belopp som ska undanas fån ikmäke fö ugife Ugife fö EU-pogam som mosvaas full av inkomse fån EU-medel 2. Ugife fö abeslöshesesäning i samband med konjunkuabeslöshe 1 Nivå 3. Effeken av de diskeionäa ågäde på inkomssidan 2 4. Inkomsökninga som fassälls genom lagsifning 1/ Ge en dealjead edogöelse fö de meode som använs fö a få fam den konjunkubeoende komponenen i ugifena fö abeslöshesesäning. Den bö bygga på ugifena fö abeslöshesesäning enlig definiionen i Cofog enlig kod / Inkomsökninga som fassälls genom lagsifning bö ine inkludeas i de diskeionäa ågädenas effek på inkomssidan: uppgife som edovisas i adena 3 och 4 bö vaa ömsesidig uesluande. Tabell 4.c Offenliga ugife pe veksamhesomåde. 4.c.i) Offenliga ugife fö ubildning, hälso- och sjukvåd och sysselsäning : offenliga ugife offenliga ugife Ubildning 1 Hälso- och sjukvåd 1 Sysselsäning 2 1/ Dessa ugifskaegoie bö mosvaa punk 9 espekive 7 i abell 4.c.ii). 2/ Denna ugifskaegoi bö bland anna innehålla saliga ugife fö abesmaknadspoliik, inklusive offenliga abeslöshesfömedlinga. Däemo bö ine esäning av offenligansällda elle ykesubildningspogam ingå hä. 4.c.ii) Ändamålsindelning av den offenliga sekons ugife Offenliga sekons ugife Cofogkod 1. Allmänna offenliga jänse Fösva Samhällsskydd och ässkipning Näingslivsfågo Miljöskydd Bosadsfösöjning och samhällsuveckling Hälsa Fiidsveksamhe, kulu och eligion Ubildning Social skydd Ugife oal (= punk 2 i abell 4.a) TE 8

10 5. Beskivning av diskeionäa ågäde som ingå i budgeföslage Tabell 5.a Diskeionäa ågäde som vidagis av den offenliga sekon Föeckning öve ågäde Dealjead beskivnin g 1 Mål (ugifs- /inkomskom ponen) Redovisnings pincip Godk Budg ännan eå desa us i % av Budgekonsekvense Budg eå i % av Budge å +2 Budge å +.. (1) (2)... TOTALT 1/ Beskiv nämae om söe finanspoliiska efomplane kan ha spidningseffeke på anda medlemssae som ha euon som valua. Tabell 5.b Diskeionäa ågäde som vidagis av saen Föeckning öve ågäde Dealjead beskivnin g 1 Mål (ugifs- /inkomskom ponen) Redovisnin gspincip Budg Godkänn eå andesau s i % av Budgekonsekvense Budg eå i % av Budge å +2 Budge å +.. (1) (2)... TOTALT 1/Beskiv nämae om söe finanspoliiska efomplane kan ha spidningseffeke på anda medlemssae som ha euon som valua. Tabell 5.c Diskeionäa ågäde som vidagis pe salig delseko 1. Föeckning öve ågäde Dealjead beskivning 2 Mål (ugifs- /inkomskom ponen) Redovisning spincip Godkänn andesau Budgekonsekvense Bud geå s i % av Budge å Bud geå +2 i % av Budge å +.. (1) (2)... TOTALT 1/ Ange namn på delsae, kommune och/elle socialfösäking. 2/Beskiv nämae om söe finanspoliiska efomplane kan ha spidningseffeke på anda medlemssae som ha euon som valua. 9

11 6. Infomaion om hu ågädena i ukasen ill budgeplane behandla de landsspecifika ekommendaionena (CSR) och de mål som fassälls i EU:s saegi fö illväx och sysselsäning Tabell 6.a Landsspecifika ekommendaione Landsspecifik numme Föeckning öve ågäde Beskivning av diek elevans fö måle Tabell 6.b Mål som fassälls i EU:s saegi fö illväx och sysselsäning. Naionella 2020-saegins öveodnade mål Naionella 2020-saegins sysselsäningsmål [...] Naionella 2020-saegins mål fö FoU [...] Mål fö a minska usläppen av växhusgase [...] Mål fö fönyba enegi [ ] Naionella enegieffekiviesmåle [...] Naionella mål öande skolavhopp [...] Naionell mål öande högskoleubildning [...] Naionell mål öande faigdom [...] Föeckning öve ågäde Beskivning av diek elevans fö måle 7. Avvikelse fån senase sabiliespogamme. Tabell 7. Avvikelse fån senase sabiliespogamme. -1 Budgeå Budgeå Mål offenliga sekons finansiella spaande Sabiliespogam Ukas ill budgeplan Skillnad Offenliga sekons neoulåningspognose vid oföändad poliik Sabiliespogam Ukas ill budgeplan B.9 B.9 Skillnad 1 1/ Denna skillnad kan avse både avvikelse som häö fån föändinga i de makoekonomiska scenaio och de effeke som häö fån effekena av poliiska ågäde som vidagis mellan inlämnande av sabiliespogamme och inlämning av ukasen ill budgeplane. Skillnade vänas på gund av de fakum a en oföändad poliik definieas på olika sä i denna uppföandekod i föhållande ill sabiliespogamme. 8. Födelningsmässiga effeke av de huvudsakliga ugifs- och inkomsågädena I enlighe med aikel 6.3 d i föodning 473/2013 bö medlemssaena i möjligase mån lämna kvaliaiv infomaion och kvaniaiva beäkninga av födelningseffekena av de finanspoliiska ågäde som bäs passa vaje medlemssas säskilda ågäde och illgängliga analyiska ama. De ä fövisso en so umaning a kvanifiea de födelningsmässiga effekena av de finanspoliiska ågädena. Av dea skäl ingå ingen sandadisead abell nä de gälle denna aspek av ukasen ill budgeplane i bilagan. Kvaniaiva beäkninga av de födelningsmässiga effekena av de finanspoliiska ågädena kan bedömas genom a man gö beäkningana av de fövänade föändingana genom en 10

12 koncenaionkoefficien (Gini index) med indikaon S80/S20 elle faigdomsnivå som esula. Denna meod kan användas som en av många anda. Bilaga ill ukas ill budgeplan: Meod, ekonomiska modelle och anaganden som ligge ill gund fö uppgifena i ukas ill budgeplan. Tabell 8. Meodaspeke. Beäkningseknik Seg i den budgepocess fö vilken den användes 1 De vikigase inslagen i den modell/eknik som använs Anaganden Vekyg n.1 Vekyg n / Mallvekyg kan ha använs i samband med: - Uabeande av makoekonomiska pognose. - Vid uppskaningen av ugife och inkomse unde anagande om e scenaio med oföändad poliik. - Vid uppskaningen av de födelningsmässiga effekena av de vikigase ugifs- och inkomsågädena. - Vid kvanifieingen av de ugifs- och inkomsågäde som ska as med i budgeföslage. - Vid uppskaningen av hu efomena i ukasen ill budgeplane behandla de mål som fassälls i EU:s saegi fö illväx och sysselsäning och i de landspecifika ekommendaionena. 11