Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde tisdagen den 24 maj 2016

Transkript

1 Administrativa avdelningen Cecilia Lidén Tfn E-post Sjukhusstyrelsen, ledamöter och ersättare Kallelse till sjukhusstyrelsens sammanträde tisdagen den 24 maj 2016 KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med sjukhusstyrelsen tisdagen den 24 maj 2016 Plats: Akademiska sjukhuset, Lundqvistsalen ingång 13/15 2 trappor Kl Gruppmöten för oppositionen, Stiernstedtsalen Kl Gruppmöten för majoriteten, Lundquistsalen Kl Information Kl Fortsatt sammanträde Välkomna! Vivianne Macdisi ordförande genom Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: , mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med sjukhusstyrelsen den 24 maj 2016 Lundquistsalen, Akademiska sjukhuset ingång 13/15 Information klockan Patientsäkerhetsarbete, Ann-Lis Söderberg, Margareta Öhrvall, Bengt Sandén och Rasmus Havmöller Verksamhetspresentation, akutsjukvården, Anette Skoglund, 1 Nr Ärenden Val av justerare. I tur: Stefan Olsson (M) Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 58 Landstingsdirektörens rapport SHS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport SHS Rapport, sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset SHS Rapport, förvaltningsdirektören, Lasarettet i Enköping 62 Tertialrapporter för mars 206 SHS Information Patientsäkerhetsarbete, Ann-Lis Söderberg, Margareta Öhrvall, Bengt Sandén och Rasmus Havmöller, 2 Verksamhetspresentation, akutsjukvården, Anette Skoglund, 3 Budget med mera Per Elowsson 4 SHS Granskning av ändamålsenlig användning av kvalitetsregistret - svar SHS Granskning att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt - svar 66 Ersättning för tvingande flytt Akademiska sjukhuset avseende Barnspecialistmottagning Enköping och Rehabmedicinsk verksamhet Ulleråker SHS SHS

3 67 Samsjuklighet neuropsykiatri och vårdsstyrelsens verksamhetsmedel SHS Initiering av upphandling av automatiserat system för ompackning, lagerhantering och beredning av patientindividuella- och avdelningsläkemedel, till ett värde över 10 miljoner SEK SHS Återrapportering Intensiv familjebehandling SHS Revidering av delegationsordning SHS Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping KOMPLETTERAS SHS-2016-xxxx 70 Anmälan av beslut enligt delegation SHS För kännedom inkomna skrivelser

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen utser Stefan Olsson (M) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 57 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Landstingsdirektörens rapport maj 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6 Dnr LS Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport maj 2016 Budgetberedningen april 2016, Wiks slott Förvaltningsdirektörerna presenterade tillsammans med sin ekonomichefer respektive förvaltnings arbete, inför 2017, kring effektiviseringsmålet, kompetensförsörjningen och framtida utmaningar. Förvaltningsdirektörerna slöt tillsammans med landstingsråden upp kring en ny styrmodell och nytt upplägg vad gäller Regionplan och budget (RPB) som presenterades under beredningen. Styrmodell och RPB Styrmodellen tar sin utgångspunkt i en vision för Region Uppsala och tre strategiska utvecklingsområden som står fast under mandatperioden. Förutom utvecklingsområden kommer prioriterade strategiska mål tas fram samt indikatorer. Indikatorerna tas fram gemensamt av ledningskontoret och förvaltningarna. Indikatorerna ska mäta måluppfyllelsen gentemot de strategiska målen. Indikatorerna ska vara relevanta för verksamhetens i deras förflyttning mot de strategiska målen. Det ska finnas en tydlig röd tråd mellan de övergripande strategiska utvecklingsområdena, de strategiska målen och indikatorerna. I RPB framgår även vilka uppdrag som fullmäktige uppdrar till styrelser och nämnde att genomföra under året. RPB:n är det styrande dokument som cheferna ska använda som verktyg för att styra sina verksamheter. Genom ledorden förenkla, förbättra och förnya ska styrmodellen och RPB visa på ett långsiktigt perspektiv, ge utrymme för årliga beslut samt ha tydliga politiska prioriteringar och vara enkelt att kommunicera. Styrmodellen ska ge bättre kvalitet och resursutnyttjande. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

7 2 (12) En tidigareläggning av budgetprocessen kommer att ske med start i oktober med omvärldsdag där samarbetspartners, organisationer och andra intressenter bjuds in att delta. Effektiviseringsmål 1 % och framtida utmaningar Samtliga förvaltningar anser att de klarar 1 % - målet. Exempel på aktiviteter är: effektivare produktions och resursplanering, utveckla e-tjänster, minska manuella moment, fortsätta med systematiska förbättringsarbete, ökade samarbeten och minska hyrpersonal. Landstinget har en komptensförsörjningsprocess som möjliggör att arbeta långsiktigt och planerande. Dock finns vakanser och brist idag där utmaningen är att fylla dessa utrymmen. Det finns brister inom många områden, då framföra allt inom vårdyrken som specialistsjuksköterskor, distriktsläkare, tandhygienister och tandsköterskor men även busschaufförer. Detta arbetar förvaltningarna aktivt med. Utmaningar för framtiden är befolkningsökningen, ökat vårdbehov, kompetensförsörjningen och ökande hyres- och pensionskostnader. Landstingets patientsäkerhetsberättelse 2015 Landstingets arbete med patientsäkerhet under 2015 kan sammanfattas med nedanstående framgångsfaktorer: Landstingsstyrelsen har beslutat om en nollvision för undvikbara vårdskador.

8 3 (12) Landstingsövergripande strategier och handlingsplaner för patientsäkerhet samt förebyggande av vårdrelaterade infektioner har upprättats. Ökat engagemang från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder för att minska vårdskador. Organisation och ansvar har tydliggjorts för patientsäkerhetsarbetet. Metoder finns för uppföljning genom egenkontroll och struktur för att identifiera och åtgärda vårdskador. Ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam har bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Värdebaserad- och personcentrerad vård och lasarettsansluten hemsjukvård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts på landstingets förvaltningar. Arbetssätten förväntas bidra till ökad patientdelaktighet, förebygga vårdskador och säkrare vårdövergångar. Utveckling av ehälsa har fortsatt under året och varje invånare kan nå uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Istället för att gå via akutmottagning kan äldre multisjuka patienter läggas in direkt på en geriatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset och vid närvårdsavdelning i Uppsala. Tillgängligheten och vård på rätt vårdnivå har ökat genom att en korttidsavdelning har öppnats där patienter tas emot som behöver mer tid för bedömning och utredning inför eventuellt beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Patientsäkerhetsmål för 2016 Utöver landstingsfullmäktiges mål för 2016 har hälso- och sjukvårdsförvaltningarna identifierat följande fokusområden: införande av R8.1 (uppdatering av Cosmic med förbättrad läkemedelsmodul och nya patientöversikter), läkemedel, utbildning, förebygga trycksår och fall samt minska vårdrelaterade infektioner. Närvårdsseminarium I oktober 2015 hölls en välbesökt workshop om närvård i Uppsala län. Politiker och tjänstemän från kommuner och landsting deltog. Utifrån workshopen har ett utkast till en ny gemensam inriktning för närvården tagits fram som nu ska diskuteras i politiska styrgrupper i länet. Ett uppföljande möte planeras till hösten 2016 med målet att enas kring inriktningen för mandatperioden. En arbetsgrupp med såväl representanter från landsting som kommuner kommer stå för planeringen. Partnerskapet med Röda korset samt statsbidrag rörande Mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare Översynen av landstingets offentliga idéburna partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är i stort sett slutförd. Översynen kommer att avrapporteras till vårdstyrelsen i juni Avseende för 2015 tilldelade statsbidrag rörande Mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare, så har förvaltningarna nu i samband med tertialrapporteringen ombetts att inkomma med bedömning av såväl situation rörande gruppen som eventuella behov.

9 4 (12) Läkemedelskostnader kvartal trendbrott Landstingets kostnad för läkemedel och hjälpmedel förskrivna via recept under kvartal 1 var 203 miljoner kronor. Det är en ökning med 21 miljoner kronor (+11 %) jämfört med kvartal Landstingets kostnad för läkemedel via rekvisition under kvartal var 82 miljoner kronor, vilket är en minskning med 9 miljoner (-4 %) jämfört med kvartal Denna kostnadsminskning gäller nästan uteslutande rekvisitionsläkemedel vid Akademiska sjukhuset. Detta innebär att totalkostnaden för läkemedel vid Akademiska sjukhuset ökar med 1,5 % kvartal jämfört med kvartal Detta är att betrakta som något av ett trendbrott, då ökningstakten vid sjukhuset varit avsevärt högre under en längre tid. Ytterligare ett trendbrott är att vårdcentralernas läkemedelskostnad för receptläkemedel inom förmånen nu ökar. Denna har legat still under en relativt lång period på ca 172 miljoner per 12 månader. Den senaste 12-månadersperioden var kostnaden182 miljoner, en ökning med 6 % jämfört med samma period 12 månader dessförinnan. De läkemedelsgrupper som ökar mest i kostnad är nya orala antikoagulantia (NOAK) samt vissa nyare diabetesläkemedel. Ökningen av NOAK är väntad och sannolikt positiv ur medicinskt perspektiv. För att ytterligare identifiera kostnadsökning och lämpliga insatser angående diabetesläkemedlen kommer läkemedelsteamet att genomföra en förnyad kartläggning av denna förskrivning under hösten Besök av folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström Den 4 april besökte Gabriel Wikström Uppsala för att ta del av det arbete som görs utifrån landstingets partnerskap med Upplands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Ökad fysisk aktivitet och idrott genom hela livet, med bland annat satsningen på målgruppen 65+ samt Uppsalas friskvårdslotsmodell, var teman under eftermiddagen. Affektiva behandlingsenheten vid Akademiska sjukhuset presenterade sitt behandlingsprogram i vilket fysisk aktivitet och samarbetet med friskvårdslotsen har stor betydelse. Målsättningen med behandlingen är minskade symtom och ökad funktionsförmåga för personer med medelsvår till svår depression eller bipolär sjukdom. För att ge en bild av idrottens möjligheter att vara ett redskap för en ökad integration och en väg in i samhället besöktes Lurbo ridklubb och Upsala IF boxning. Upplands idrottsförbund har startat aktiviteter för ensamkommande barn och ungdomar inom flera föreningar i länets kommuner. Här får nyanlända ungdomar träffa andra ungdomar med olika språk och kultur, lära sig svenska och pröva på aktiviteter som de kan fortsätta med livet ut. Patientenkät inom folktandvården För tandvårdens del finns inga gemensamma nationella patientenkäter utarbetade. Det innebär att varje folktandvårdsorganisation utformar sina egna. I Uppsala län genomförs enkäten för första gången via sms. Utskick görs till patienter som besöker oss under april och skickas till samtliga nummer som finns angivna på patienten. Enkäten innehåller något färre frågor än tidigare men mäter bland annat Socialstyrelsens indikatorer för god vård. Genom digital hantering sparar vi miljön och kan enklare analysera och sammanställa informationen.

10 5 (12) Fler logopeder ska förbättra vården för spaltbarn Problem med artikulation och tal är vanligt hos barn med läpp-, käk- och gomspalt, även efter ett flertal operationer. Majoriteten följs upp av logoped fram tills 19 års ålder. För att förbättra tillgängligheten, utveckla vården och stärka forskningen utökas LKG-teamet på Akademiska sjukhuset med en hel logopedtjänst. Det är en av sjukhusets strategiska satsningar Virtuell operationsplanering i 3D ökar precisionen vid käkrekonstruktion Plastik- och käkkirurger vid Akademiska sjukhuset har börjat operationsplanera med ny virtuell 3D-teknik som utvecklats i samarbete med centrum för bildanalys, Uppsala universitet. Syftet är att öka precisionen vid rekonstruktion av exempelvis en underkäke efter att tumörer avlägsnats, vid olika missbildningar eller efter svåra trauman. Strokepatienter ska motionera för bättre hälsa Kan regelbunden motion som promenader och lätt styrketräning förbättra hälsan för personer efter akut stroke och minska risken för återinsjuknande? Det ska en ny patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. I studien inkluderas även patienter som haft en ischemisk attack, så kallad TIA. Hälsoäventyret i Håbo HBTQ-certifierade Den 13 april HBTQ-certifierades Hälsoäventyret i Håbo tillsammans med andra verksamheter i Håbo kommun. Certifieringen syftar till att alla ska känna sig inkluderade och välkomna. För att certifieras krävs att alla medarbetare genomgår en utbildning som RFSL håller i. Utbildningen ger verksamheten verktyg för att systematiskt arbeta vidare med rättighetsfrågor, likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter. Kulturting Kulturting 2016 gick av stapeln den 9-10 mars i Örebro. Det är ett arrangemang där Kultur och bildning, landstinget Uppsala län, arbetar tillsammans med den regionala nivån i Sörmland, Västmanland och Örebro län. Innehållsrikt program och kompetensutvecklande för både politiker och tjänstemän. Ett unikt tillfälle att tillsammans låta sig inspireras och diskutera viktiga frågor rörande konst, kultur och bildning. I år stod mångfald i fokus. Både tjänstemän och politiker deltog från Uppsala landstings Kulturnämnd och de flera av länets kommuner var representerade av både tjänstemän och politik. Kulturdygn För femte året i rad genomfördes Kulturdygn den 13 april på Akademiska sjukhuset. Målgruppen är patienter, personal och besökare samt intresserad allmänhet. Kulturdygnet arrangeras för att uppmärksamma sambandet mellan kultur och hälsa. Kulturdygnet inleddes med filmvisning följt av 28 olika kulturprogram och avslutades med premiärvisning av det beställda dansverket Försvinna Hur?. Kulturprogrammen innehöll bland annat konsthantverk, pedagogisk verksamhet, musikprogram i olika genrer, dansföreställningar samt föreläsningar. Töres Theorell, professor emeritus Karolinska institutet, föreläste om vilken

11 6 (12) forskning som bedrivs inom om musik och hälsa. Uppskattningsvis var det ca 1000 personer som tog del av det digra programmet. Kulturdygnet arrangeras av SKA (Samverkan för kultur på Akademiska sjukhuset). Trafiken mars och april Under påskhelgen i slutet av mars förekom oroligheter i Gottsunda. Ett par incidenter med stenkastning mot bussar inträffade. Det allmänna läget i stadsdelen gjorde att busstrafiken ställdes in under tre kvällar. Efter att både polis och Uppsala kommun satt in extra resurser kunde trafiken återgå till normal omfattning från fredag 1 april. I övrigt har trafiken fungerat normalt under slutet av mars och första halvan av april. Trafikverksamheten Nöjd Kundindex, NKI, mäts i kollektivtrafikbarometern och målet i förvaltningens styrkort för 2016 är 70 % av UL:s resenärer som ska vara nöjda, det vill säga ge betyg 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för de senaste 12 månaderna är 67 %. Uppföljningen av samtliga 19 styrkortsmål efter första kvartalet visar att sju är uppfyllda, sex mål visar negativt resultat och sex mål är beroende av aktiviteter som startar senare i år. Pensionsinformationsträffar för medarbetare Den 18 mars 2016 hölls informationsträffar med KPA pension för att ge fler medarbetare kunskap om vad som påverkar den kommande pensionen. Denna första dag riktade sig till anställda vid Akademiska sjukhuset och Landstingsservice. Övriga medarbetare i landstinget hade möjlighet att följa seminarierna via webben, och de går även att se i efterhand. För att ge olika målgrupper möjlighet att få specifik information och ställa specifika frågor, var dagen uppdelad i tre delar, för de som tjänar upp till, respektive över, :-/månad samt för de som närmar sig pensionering. Totalt närmare 500 medarbetare deltog på plats. Efter utvärdering kommer liknande seminarier hållas för fler förvaltningar. Ledningssystem Landstingsstyrelsen beslutade , 122, att arbetet med att utveckla ett ledningssystem för landstinget ska fortsätta, med syfte att skapa ett styr- och ledningssystem för hela landstinget som väl möter kraven i Socialstyrelsens föreskrift 2011:9. Lednings- och styrprocessen behöver uppdateras och utvecklas, dels på grund av samgåendet med Regionförbundet Uppsala län, dels på grund av den nya styrmodell som införs inför Regionplan och budgetprocessen behöver dokumenteras utifrån den ändrade styrmodellen. Två system som stöttar ledningssystemet har införts under våren 2016, Public 360 och DocPlus. Arbetet med förvaltningsövergripande kliniska processer pågår genom de sex programråd som inrättats. Programråden arbetar med att beskriva och utveckla tillämpningen av nationella riktlinjer i landstinget, utse lämpliga indikatorer för uppföljning samt informera/utbilda inom området. Målet är att få en samordnad och kvalitetssäker vårdkedja som också har beröring

12 7 (12) gentemot kommunernas verksamheter och berörda patientorganisationer. Arbete pågår för att utveckla processarbetet med nationella riktlinjer och länka samman detta arbete med värdebaserad vård. Tillgänglighet Tillgängligheten till läkare i den totala primärvården är i mars 84 %. Vårdcentraler i privat regi når högre resultat än offentlig men inom båda grupperna ses stora variationer mellan olika vårdcentraler. Särskilda insatser genomförs i offentliga förvaltningen medan privata vårdcentraler erbjuds särskilt stöd av samordnare för tillgänglighet. Specialiserad vård Vårdgarantin i mars är 73 % (feb 72 %). Efterfrågan av vård ökar jämfört med föregående år. Fler patienter väntat på vård. Arbetet med patientflöden är därför viktigt för att hitta rätt vårdnivå och öka tillgängligheten.

13 Akademiska sjukhuset 8 (12)

14 Lasarettet i Enköping 9 (12)

15 10 (12) Folktandvården Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Inom de flera av folktandvårdens områden minskar antalet väntande patienter. Även den förväntade väntetiden för besök minskar inom flera områden. Vårdgarantienheten

16 11 (12) Vårdgarantienheten tar emot fler samtal 2016 jämfört med tidigare år. Både den proaktiva slussningen och patienter som åberopar vårdgaranti minskar under Mediebilden av landstinget 1 31 mars 2016 Större nyheter Frågan om att bilda storregioner blev stor i medierna i samband med att ett första förslag till indelning presenterades. Flera medieinslag tog upp oron hos ortsborna med anledning av att distriktssköterskemottagningen i Morgongåva tillfälligt stängt. Förslaget till nya busslinjer i Uppsala fortsatte att engagera Uppsalaborna, vilket avspeglades i medierna. En annan fråga relaterad till kollektivtrafiken som fick stort genomslag var när social oro med stenkastning gjorde att UL inte fullt ut kunde trafikera Gottsunda. Ett förslag till höjda p-avgifter vid Akademiska sjukhuset väckte protester hos personalen och uppmärksammades stort. Ett personalärende i Fjärdhundra som engagerat ortsbor väckte en hel del debatt och gav en mestadels negativ bild av landstinget, även om bilden senare nyanserades. SVT Uppsala gjorde en granskning av Skandionkliniken i flera delar, som delvis handlade om landstingets roll. Bilden som gavs drog åt det negativa. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Bättre hjärtvård med ny analysmetod Forskare vid KI följer KUÅ Ny vårdavdelning ska avlasta akuten Nyanlända kan få jobb i landstinget i Uppsala län Allt färre unga har karies Knivsta och Tierps vårdcentraler skattas högt

17 12 (12) Motion på recept ska skrivas ut oftare Teamarbete ska stärka BUP-vård i Tierp Fler barnmorskor till Akademiska Det går bättre för landstinget i år Sjuksköterskor har mest positivt intryck av Akademiska Grönt ljus för ny tidbokning Fler unga män söker hjälp om sexfrågor Akut för Akademiska så planerar den nya direktören att vända ekonomin Vårdcentral satsar på psykiatrisjuksköterska Negativt: Saknar ambulans Dyrare att åka kollektivt för pensionärer Kritik mot förändrat BUP Dyrare att åka kollektivt för pensionärer Uppsalabor minst nöjda med väntetider Landstingets kostnader för inhyrda sjuksköterskor ökar dramatiskt Kaos på sjukhuset bebis dog Sparkraven orsakar långa köer på Akademiska Akademiska på sistaplats i ranking Fyra operationer fyra misslyckanden Neutralt: Nya metoder för patientmaten Höjt glasögonbidrag för barn BUP slås ihop i Tierp och Östhammar Fysioterapeuter struntade i journalföring anmäls Almunge kan få egen vårdcentral Värnar vårdcentral i barack Läkartider kan ej bokas i Öregrund UL kan tvingas övervaka 4000 hållplatser Uppsala län skriver ut mest sömnmedel till unga Inga gratisresor för flyktingar Minus 109 miljoner för landstinget förra året Tierp kan få tillbaka ögonmottagning Landstinget varnar för bedrägerier mot patienter BVC får höjd ersättning för asylsökande Ny upphandling av naprapater

18 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

19 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Rapport, sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

20 Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 24 maj 2016 För en tid sedan träffade jag och sjukhusets FoU-direktör Sune Larsson vår forskningsminister Helene Hellmark Knutsson. Ministern talade mycket om innovation och tryckte på vikten av samarbete inom life science-sektorn. Innovation Akademiska (IA) har under våren 2016 koordinerat ett 20-tal samarbeten med life science som rör allt ifrån nya antibakteriella material till e-hälsolösningar. Projekten finansieras med externa medel. IA stöttade stycken ansökningar, 9 av dessa beviljades och erhöll tillsammans över 18 miljoner kronor i projektanslag. Innovation Akademiska har under 2016 startat två nya infrastruktursatsningar: Projektet Testbädd primärvård handlar om att utveckla de verktyg som Akademiska sjukhuset använder för att påskynda utvecklingen av innovativa lösningar för sjukvårdens behov. Det inkluderar hela vägen från hantering av idéer och behov via tester och utvärderingar till stöd för införande. De arbetssätt som IA byggt upp och testat på Akademiska ska nu alltså anpassas för att kunna fungera i Primärvården. Det ekonomiska stödet kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden Det andra projektet handlar om vidareutveckling av modellen Symbios för samarbete med företag kring biologiskt material för produktutveckling, med stöd från Vinnova. IA:s pågående arbete med innovationshinder inom ersättningssystem och funktionsupphandling avslutas efter sommaren. Bakgrunden till arbetet med innovationshinder är att ersättningssystem ofta bygger på historiska data och skapar i praktiken hinder för att införa innovationer, med e-hälsa som det klassiska exemplet. Strategi för digital utveckling En strategi för digital utveckling vid Akademiska sjukhuset är framtagen och fastställd. Sjukhuset har därmed tagit ett viktigt steg till att skapa de förutsättningar som krävs för att bedriva modern sjukvård i ett digitalt samhälle. Vi har goda förutsättningar för att driva utvecklingen framåt och bli ett sjukhus i digitaliseringens framkant. För att lyckas med detta krävs en sjukhusgemensam strategi och ett genomarbetat synsätt på hur digitaliseringsarbetet ska fortsätta. Strategin beskriver hur Akademiska ska styra, utveckla och förvalta sin digitalisering. Det innebär exempelvis bättre verktyg för att samla och prioritera mellan it-projekt, tydligare överblick över de projekt som pågår inom sjukhuset och landstinget, liksom att möjliggöra bättre förutsättningar för samarbete, sömlös integrering och ett modernt arbetssätt. Under ska strategin stegvis ta Akademiska till ett stadium med sammanhållen digitalisering med gemensam syn kring processer, roller och riktning framåt. Akademiska

21 sjukhusets fortlöpande digitalisering stödjer och förstärker värdebaserad vård samt forskning, utveckling och utbildning. En central sjukhusövergripande avdelning för digital utveckling ska etableras. Avdelningens uppdrag är att ansvara för målbild, inriktning och prioriteringar för sjukhusets digitaliseringsstrategi, och arbetet kommer att bedrivas som en integrerad del av landstingets it-strategi. Avdelningen ansvarar för att upprätthålla en översyn av aktuell portfölj av projekt kopplade till digitalisering. Chef tillsätts under 2016 och avdelningen placeras inom sjukhusadministrationen, för underlätta samarbete med andra funktioner inom såväl sjukhus som övriga landstinget. Marknad Det nya regionavtalet och den nya prislistan inklusive ny prismodell för regionen börjar nu landa. En organisation finns för att möta frågor från köpare och internt inom sjukhuset. En fördjupad analys av den nya prismodellen genomförs tillsammans med övriga landsting i regionen. Den utförs på uppdrag av landstingsdirektörerna och ska analysera effekter efter årets första fyra månader. Det gemensamma arbetet leds av chefscontroller Andreas Henriksson. Parallellt gör sjukhuset en egen analys utifrån ett producentperspektiv. Rekrytering av sjukhusets nya marknadschef inleddes i månadsskiftet april/maj. I avvaktan på ersättare till Karolina Sidwall är ekonomidirektör Bo Strömquist tillförordnad marknadschef. Övning katastrofberedskap Det är oroligt i vår omvärld. Som sjukhus är det viktigt att vi ständigt är beredda att hjälpa till om och när det händer något. Jag har därför nyligen uppmanat cheferna på Akademiska sjukhuset att gå igenom sjukhusets och landstingets katastrofplaner. Fredagen 29 april genomförde vårt landsting tillsammans med sex andra landsting en katastrofövning med scenariot misstänkt terrordåd på ett tåg med hundratals skadade, varav många brännskadade. Socialstyrelsen ledde övningen ett led i deras arbete att utveckla sin förmåga att operativt leda i sjukvård i en krissituation. Vårt landstings regionala ledning var aktiv i övningen. Akademiska sjukhuset i Almedalen 5 juli Almedalen är en av Sveriges största politiska mötesplatser för hälso- och sjukvård. Syftet med vår närvaro är att synliggöra sjukhuset för de som direkt och indirekt påverkar oss, men också att omvärldsbevaka samt nätverka och skapa relationer. Tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset anordnar Akademiska sjukhuset ett gemensamt seminarium på temat Patienten som kompass när vi styr mot värdebaserad vård. Vi beskriver varför värdebaserad vård är en viktig förutsättning för att erbjuda vård som ger störst nytta för patienterna. Men störst fokus läggs på patienterna och patientprocessledare som själva berättar om sina erfarenheter och resultat av samarbete med sjukhusen, där Akademiska sjukhuset lyfter prostatacancer.

22 Nuvarande avtal om arbetstidsmodeller förlängs Arbetsgivaren och Vårdförbundet har kommit överens om att förlänga vårt nuvarande avtal om arbetstidsmodeller fram till 15 september. Arbetsgivarens, Vårdförbundets och Kommunals gemensamma målsättning är att man till dess ska ha en ny överenskommelse om förutsättningar runt arbetstider klara. Det gemensamma arbetet med att arbeta fram nya avtal är nu inne i en intensiv slutfas men ännu finns inget nytt avtal klart. Förändringar för sjukhusbiblioteket Inom kort kommer följande förändringar att genomföras för sjukhusbiblioteket: Biblioteket ing 85 stängs 27 maj. Sjukhuset kommer ha kvar bibliotek på psykiatrin ing 10 samt barnsjukhuset ing 95. Antalet bokvagnsronder kommer att bli färre och fokusera på de avdelningar som har de längsta vårdtiderna. Förändringarna är en konsekvens av flertalet saker, bland annat anpassning av verksamheten efter patienternas behov och beteende. Patienter och anhöriga använder idag it-stöd i allt större utsträckning. Tack vare medicinsk utveckling får sjukhuset dessutom allt kortare vårdtider. Sjukhuset behöver också minska kostnaderna för biblioteksverksamheten. Nuvarande yta för biblioteket ing 85 är provisorisk och vårdlokaler prioriteras i planeringen framöver. Idag bemannas sjukhusbiblioteket av Uppsala kommun medan sjukhuset står för personaloch lokalkostnader. Kommunen har dock meddelat att man inte vill bemanna biblioteket i framtiden. Jag har därför ställt frågan till Kultur och bildning om de vill driva verksamheten. Neonatalverksamheten Nu utökas verksamheten för för tidigt födda barn på Akademiska sjukhuset med sex läkartjänster för att möta växande vårdbehov. På sikt finns även planer på fler vårdplatser. En förstudie om nya och större lokaler pågår för närvarande. De senaste åren har efterfrågan på avancerad vård för mycket för tidigt födda barn ökat med fem till tio procent årligen. Forskning och utveckling Akademiska är först i Sverige med en ny metod för undersökning och behandling av missbildningar och skador i lymfkärl. Fördelen med metoden är dels att man får information om lymfkärlsfunktion i realtid, dels att man mer träffsäkert kan behandla exempelvis läckage från lymfkärl. Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med motorikstörningar. Även personer som varit döva länge bör erbjudas Cochleaimplantat som alternativ. Det framgår av en ny studie på patienter som opererats vid Akademiska sjukhuset. Tidigare har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med sådana hörselimplantat.

23 Brännskadeteamet på Akademiska sjukhuset använder daglig styrning som arbetssätt sedan tre år. Detta har skapat en tvärprofessionell teamkänsla hos personalen och placerar patienterna, i stället för den individuella professionen, i centrum av diskussionen. Nu är verksamheten nominerad till Guldskalpellen, Dagens Medicins årliga pris till årets förnyare i sjukvården. Uppsala i maj 2016 Per Elowsson Sjukhusdirektör

24 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Rapport, förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

25 13 maj, 2016 Förvaltningsdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 24 maj 2016 Våren är äntligen här och vi är inne i en mycket intensiv period. Det är mycket som ska bli klart inför den stundande sommaren, inte minst planering för hur vi under trygga former ska ta hand om våra patienter samtidigt som våra medarbetare får en välbehövlig semester. I tertialrapporten kan vi se att verksamheten snurrar för fullt och vi har en hög produktion. Här följer ett urval av aktiviteter från Lasarettet i Enköping som är tänkt att, tillsammans med månadsrapport, ge en bredare bild över verksamheten. Ledningsstruktur Som ett led i att effektivisera ledningsarbetet har ledningsgruppen förändrats något och består nu av förvaltningsdirektören, de tre centrumcheferna, HR-chef, ekonomichef, administrativchef, utvecklingschef, kommunikationschef samt chefsläkare. En översyn av övriga lednings forum pågår. Det är viktigt att vi har välfungerande mötesformer för såväl information som dialog. Planering inför 2017 I månadsrapporten visar vi dessvärre en negativ prognos på 6 mkr. En högt prioriterad åtgärd är att sjösätta Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) enligt reviderad plan. Andra åtgärder diskuteras och vidtas och vi behöver initialt se över verksamheter som genererar dyra kostnader för hyrpersonal, exempelvis intensivvårdsverksamhet och ögonmottagning. Vår tillgänglighet är för närvarande mycket god men den har ett pris som inte ligger inom budget. Dialog förs kontinuerligt med Akademiska sjukhuset om möjlighet till gemensamma lösningar. Till exempel tar Akademiska sjukhuset över läkarberedskapen nattetid inom radiologi under maj månad. Marknadsföringsaktiviteter Lasarettet har deltagit i AT-mässa i Örebro samt i Uppsala, där vi har presenterat vår verksamhet. Intresset från blivande AT-läkare är stort för vårt sjukhus. Vi har också presenterat vår verksamhet i samband med olika nationella sammankomster såsom kardiologimässa. Vi deltog i Enköpingsmässan som är en lokal företagsmässa. Förutom att vi presenterade oss som arbetsgivare så var det ett fokus på den lasarettsanslutna hemsjukvården. Intresset var stort, det var en ständig kö till vår monter och våra medarbetare hade fullt upp. Kompetensförsörjning Lasarettet har genomfört en genomgripande kompetenskartläggning där samtliga chefer med vårdpersonal har deltagit. Kompetenskartläggningen bekräftade den bild vi har sedan tidigare, det vill säga att det råder stor brist avseende intensivvårdssjuksköterskor och specialistläkare inom intermedicin. För att motverka en bestående brist har lasarettet bland annat föreslagit att landstinget fortsätter att erbjuda studielön till de som vill vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska samt att det inom landstinget inrättas fler AT-tjänster och att styrningen mot bristspecialiteterna blir tydligare vid tillsättning av ST-tjänster. Tillsättningen av AT- och ST- bör också samordnas i landstinget.

26 Stor satsning har skett för att rekrytera specialistläkare från andra länder då det varit mycket svårt att finna kandidater från Sverige. Det är ett tidskrävande och snårigt område att arbeta med men vi har nått viss framgång. Nu i vår har socialstyrelsen höjt kraven avseende kunskaper i det svenska språket och frågan är om det inte kommer att medföra att de läkarna kommer att välja att söka sig till andra länder. Lokaler Ombyggnationen av akutmottagningen är inne i sin sista etapp. Denna är krävande för såväl patienter, medarbetare som byggare då det är akutrummen mitt inne i befintlig akutmottagning som renoveras ett i taget. Hela ombyggnationen planeras vara färdig måndag 11 juli, med vissa kvarstående kompletteringar efter semesterperioden. Lasarettsansluten hemsjukvård - LAH LAH-verksamheten har varit i drift och under successiv upptrappning i snart åtta månader. Från årsskiftet har LAH haft ca patienter samtidigt anslutna. Det arbetas kontinuerligt med att hitta de mest effektiva arbetssätten förankrade i den senaste kunskapen. Från början av maj infördes nästa planerade steg vilket var att flytta fyra ortogeriatriska slutenvårdsplatser till medicinavdelning 2, samtidigt överfördes fyra slutenvårdsplatser ytterligare till hemsjukvården. Cosmic R8.1 Arbetet med att förbereda förvaltningen för den omfattande uppgraderingen av det elektroniska patientjournalsystemet fortlöper enligt plan. Arbetet tar relativt stora resurser i anspråk men vi ser fram mot de stora förbättringar för såväl profession som patient som följer på införandet. Lasarettet HBTQ-certifieras Det är nu klart att samtliga enheter på lasarettet uppfyller de krav som ställs avseende HBTQ-certifiering. Detta innebär att lasarettet, som första sjukhus i världen, blir HBTQ -certifierat. Certifieringsceremonin kommer att äga rum den 8 juni i samband med lasarettets årliga sommarlunch. Lasarettet planerar deltagande i årets Prideparad med anledning av HBTQ-certifieringen. Enköping i maj 2016 Eva Telne Förvaltningsdirektör

27 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Handläggare: Björn Larsson Dnr SHS Tertialrapporter för mars 2016 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas tertialrapporter per april 2016 enligt bilagor till handlingarna. Ärendet Lasarettet i Enköpings höga tillgänglighetsnivåer fortsätter även i april och tillgängligheten till besök och operation är nu 98 respektive 99 procent. För Akademiska sjukhuset kvarstår den låga tillgänglighetsgraden precis om de första tre månaderna av året. Det finns fortsatt stora utmaningar i att förbättra såväl remisshantering som produktionsplanering i syfte att optimera verksamheten på ett bättre sätt. Dessa insatser kommer dock inte att räcka utan sjukhuset behöver fortsätta att utveckla nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt i syfte att möta det ökade vårdbehovet. Antalet årsarbetare är totalt sett högre för sjukhusen jämfört med samma period föregående år. Kompetensförsörjningsläget är ansträngt på båda sjukhusen. Det är främst vidareutbildade sjuksköterskor och läkare som är en brist. Det ansträngda kompetensförsörjningsläget innebär att kostnader för inhyrd personal är högre än budgeterat. Sjukhusstyrelsens prognostiserade resultat för hela verksamheten är minus 106 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen är kopplad till förändringen av den specialiserade hemsjukvården på Lasarettet i Enköping där förändringstakten har reviderats, vilket påverkar ekonomin negativt. Bilagor: Tertialrapport för sjukhusstyrelsens totala verksamhet Förvaltningarnas tertialrapporter Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

28 Tertialrapport april 2016 Sjukhusstyrelsens totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet i Enköpings höga tillgänglighetsnivåer fortsätter även i april och tillgängligheten till besök och operation är nu 98 respektive 99 procent. För Akademiska sjukhuset kvarstår den låga tillgänglighetsgraden precis om de första tre månaderna av året. Det finns fortsatt stora utmaningar i att förbättra såväl remisshantering som produktionsplanering i syfte att optimera verksamheten på ett bättre sätt. Dessa insatser kommer dock inte att räcka utan sjukhuset behöver fortsätta att utveckla nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt i syfte att möta det ökade vårdbehovet. Antalet årsarbetare är totalt sett högre för sjukhusen jämfört med samma period föregående år. Kompetensförsörjningsläget är ansträngt på båda sjukhusen. Det är främst vidareutbildade sjuksköterskor och läkare som är en brist. Det ansträngda kompetensförsörjningsläget innebär att kostnader för inhyrd personal är högre än budgeterat. Sjukhusstyrelsens prognostiserade resultat för hela verksamheten är minus 106 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen är kopplad till förändringen av den specialiserade hemsjukvården på Lasarettet i Enköping där förändringstakten har reviderats, vilket påverkar ekonomin negativt. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Akademiska sjukhuset bedömer det inte möjligt att nå vårdgarantimålen, medan Lasarettet i Enköping ligger endast några procent ifrån att nå vårdgaranti 100 procent. Lasarettet tar emot vissa ortopediska patienter från Västerås samtidigt som Akademiska sjukhuset uppvisar brist på tillgänglighet inom just ortopedi. Vissa samarbeten pågår mellan förvaltningarna, framförallt i användandet av operationsresurser. En ökning av att föra över remisser från Akademiska sjukhuset till Lasarettet i Enköping skulle behövas, för att minska belastningen vid vissa verksamheter på Akademiska sjukhuset och därmed nyttja Lasarettet i Enköpings kapacitet. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall 90 dgr fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök Akademiska sjukhuset 67 % 48 % 67 % Operation Akademiska sjukhuset 76 % 57 % 74 % Besök Lasarettet i Enköping 98 % 87 % 96 % Operation Lasarettet i Enköping 99 % 89 % 99 % PERSPEKTIV: PRODUKTION Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköpings sammanlagda produktion ligger över såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års utfall för perioden januari till april. Trots en fortsatt hög produktion kvarstår problemen att uppfylla vårdgarantin, särskilt för Akademiska sjukhuset. Fortsatt ansträngt personalförsörjningsläge råder för både sjukhuset och lasarettet vilket leder till fortsatta kapacitetsutmaningar och risk för försämrad produktion. För Akademiska sjukhusets del har personalförsörjningsproblemen lett till fler stängda vårdplatser för perioden och antalet utlokaliserade patienter samt antalet överbeläggningar har ökat jämfört med samma period föregående år. På Akademiska sjukhuset har emellertid en tillfällig vårdavdelning för färdigbehandlade patienter inrättats vilket inneburit ett förbättrat produktionsflöde. Operationssamarbetet mellan Akademiska sjukhuset och lasarettet löper på men kapaciteten utnyttjas dock inte alltid fullt ut vilket återspeglar sig i lasarettets produktion. För bästa möjliga resursutnyttjande är det av största vikt att samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping fortgår och utvecklas.

29 2 (7) Inom slutenvården har Akademiska sjukhuset i snitt haft 19 färre öppna vårdplatser jämfört med motsvarande period föregående år vilket delvis beror på sjuksköterskebrist. Detta har medfört en lägre slutenvårdsproduktion än föregående år samtidigt som slutenvårdsproduktionen är högre än budgeterad volym. Sjukhusets riks- och regionproduktion, inom slutenvården, är dock något under budgeterad produktionsvolym. Öppenvårdsproduktionen överstiger budget för såväl C-län som riks- och region. Slutenvården på lasarettet ligger något över budget trots att operationsprogram för slutenvården inte uppnåtts. Noterbart är att lasarettet kommer att generera fler slutenvårdstillfällen än budgeterat under perioden april till september på grund av den förändrade takten av införandet av LAH. Lasarettets öppenvårdsproduktion har ökat under perioden och ligger i stort sett i nivå med budgeterad volym. Ökningar ses framförallt inom akutmottagningen och hemsjukvården. Prognosen angående produktionen för 2016 är att budgeterad produktionsvolym kommer uppnås för såväl Akademiska sjukhuset som lasarettet i Enköping. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Akademiska sjukhuset rapporterar att åtgärder inom personalförsörjnings- och sjukfrånvaroområdet är prioriterade för att klara en verksamhet och ekonomi i balans. Sjukfrånvaron är fortsatt hög och under våren har korttidssjukfrånvaron varit högre än normalt på grund av influensa och kaliciutbrott. Ett arbete pågår för att stötta och rehabilitera de medarbetare som har en längre sjukfrånvaro. Vårdplatser har fått stänga trots ökning av inhyrd personal. I maj återgår ett 30- tal sjuksköterskor som går vidareutbildning till klinisk tjänst vilket bör minska inhyrd personal. Utbildningssatsningen fortsätter för vidareutbildning av sjuksköterskor. Lasarettet i Enköping har ett fortsatt ansträngt personalförsörjningsläge för specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Kostnaderna för inhyrd personal är högre än budgeterat, medan personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Årsprognosen är sammantaget ett underskott på 7 miljoner kronor för lönekostnader inklusive inhyrd personal. Antalet årsarbetare har ökat något då vakanta tjänster har tillsatts men fortfarande kvarstår vakanser. Den totala sjukfrånvaron ligger efter april i nivå med samma period i fjol.

30 Nyckeltal medarbetare Obs! Akademiska anger antal årsarbetare 1 exkl projekt i sin tabell. Ovan är inkl projekt enligt vedertagen definition. PERSPEKTIV: EKONOMI Utfall ackum. April Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 0% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total ekonomi för sjukhusstyrelsen Resultatet för årets fyra första månader avviker positivt mot budgeten för perioden med 69 miljoner kronor. Intäkterna är 10 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket främst är kopplat till högre intäkter för riks- och regionvård och övriga intäkter på Akademiska sjukhuset. Kostnaderna avviker positivt med 59 miljoner kronor. Den positiva kostnadsavvikelsen ger en falskt för bra bild av situationen. Förklaringen till detta är brister i Akademiska sjukhusets periodiserade budget där vissa kostnadsposter utfallsmässigt bedöms få ett större genomslag under senare delen av året. Det gäller bland annat köpt vård, medicinskt material och övriga kostnader. Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter april en årsprognos på minus 106 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset prognostiserar ett resultat enligt budget. Lasarettet i Enköping kvarstår med en årsprognos på minus 6 miljoner kronor. Främsta orsakerna är det reviderade LAH genomförandet som genererar både ökade personalkostnader och ökad medicinsk service. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet prognostiserar ett resultat enligt budget. Med tanke på att Akademiska sjukhuset flaggar för högre kostnader under senare delen av året och osäkerheten med den nya prislistan så finns det på årsbasis vissa orosmoment för sjukhusstyrelsens samlade ekonomi. 3 (7) Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Ack utfall 2016 Budget I närvarotiden omvandlad till årsarbetare ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

31 4 (7) Bruttokostnad Ack nettokostnad SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Förändring budgetutfall i % Verksamhetens intäkter ,9% Verksamhetens kostnader ,4% Avskrivningar ,7% Nettokostnad ,4% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnaden har legat under budgeten för årets tre första månader men i april ligger utfallet över budget. Jämfört med budget så är nettokostnaden lägre, vilket är positivt. Anledningen till detta är dock bristande periodisering på Akademiska sjukhuset. Kostnaderna kommer därför att öka under senare delen av året. Rullande 12 Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Mnkr Rullande12 Riks- och regionintäkter Mnkr Rullande12 medicinskt material Utfall R/R Budget R/R Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har riks- och regionintäkterna konsekvent legat under budget. Gapet mellan utfall och budget är dock vid de senaste mättillfällena betydligt mindre. Sett över rullande 12-månaders perioder ligger medicinskt material konsekvent över budgeterad nivå. Som grafen ovan visar så närmar sig utfall budget. För att främst Akademiska sjukhuset ska kunna ha en ekonomi i balans är det viktigt att denna trend fortsätter.

32 5 (7) Mnkr Rullande12 lönekostn inkl inhyrd personal Mnkr Rullande12 läkemedelskostnader Utfall Budget Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har lönekostnaderna närmat sig budgeterad nivå. Vid de senaste mättillfällena är utfall och budget i paritet med varandra. Kostnaderna för läkemedel har tidigare överstigit budgeterade nivåer. Detta ändrades under föregående år och nu är alltså kostnadsnivåerna under budgeterad nivå. Vid det senaste mättillfället dyker utfallet. Dock förväntas denna differens minska. Ekonomi sjukhusstyrelsens egen verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa Kostnad vårdval LOV Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet

33 6 (7) BILAGOR Årsprognos sjukhusstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall Budget Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

34 7 (7) Specifikation sjukhusstyrelsens egen verksamhet Anslagsintäkter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning utanför c-län Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Vårdgaranti Summa Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fotterapeuter Gynekologi Höft- och knäprotesoperationer Katarakter Ögonbottenfoto Ögon Öron, näsa, hals Summa Kostnader fast ersättning egna verksamheter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fast ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Summa Kostnader övrig verksamhet Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Beslutade projektmedel Öppen specialistvård utanför C-län Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet

35 Tertialrapport april 2016 Akademiska sjukhuset

36 2 (20) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Utifrån uppföljningen av verksamheten till och med april bedöms sjukhuset kunna uppnå de flesta mål och uppdrag som framgår av sjukhusets balanserade styrkort och verksamhetsuppdrag. Sjukhuset kommer inte att kunna nå en ekonomi i balans, vilket även ingår i beslutad budget om minus 100 miljoner kronor för år Detsamma gäller området tillgänglig vård där vårdgarantins mål om 100 procent inte bedöms kunna uppfyllas under året. Målet för sjukfrånvaro på 4,5 procent bedöms inte kunna uppnås. Inom samtliga av ovanstående områden sker ett intensivt arbete för att långsiktigt stärka förutsättningarna för måluppfyllelse. När det gäller ekonomisk balans så styrs dessa insatser mot planeringsprocessen 2017 där målsättningen verksamhet i balans täcker såväl produktion, tillgänglig vård och ekonomi. Insatser genomförs för att stärka sjukhusets produktionsplanering, kvalitetssäkring av väntelistor och remisshantering. När det gäller sjukfrånvaron genomförs omfattande extrainsatser för att stötta och rehabilitera långtidssjukskrivna medarbetare. Vad gäller sjukhusets egna mål så noteras exempelvis bristande måluppfyllelse inom området förbättrade kvalitetsparametrar. Det gäller främst målet för trycksår där målet inte bedöms komma att uppnås under En utvecklad och säkerställd kvalitet i verksamheten är områden som med nödvändighet måste prioriteras. Det är i detta avseende positivt att arbetet med att minska andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) börjar ge effekt då utfallet hittills i år är klart bättre än föregående år. Antalet utlokaliserade patienter har ökat i perioden, vilket är en effekt av att personalförsörjningsproblemen medfört fler stängda vårdplatser. Det ansträngda personalförsörjningsläget gäller framförallt för sjuksköterskor vilket leder till fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds-, anestesi- och operationsenheter men även inom slutenvården. För att förbättra personalförsörjningsläget fortsätter sjukhuset bland annat med utbildningssatsningen på vidareutbildade sjuksköterskor. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Sjukhuset har fortsatt problem att leverera en tillgänglig vård inom vissa verksamhetsområden. Jämfört med samma period föregående år noteras en försämrad tillgänglighet och fler patienter väntar på vård. Hittills i år har fler patienter behandlats vilket är 2 procent fler än föregående år vad gäller planerad vård. Det finns fortsatt stora utmaningar i att förbättra såväl remisshantering som produktionsplanering i syfte att optimera verksamheten på ett bättre sätt. Dessa insatser kommer dock inte att räcka utan sjukhuset behöver fortsätta att utveckla nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt i syfte att möta det ökade vårdbehovet. En stärkt tillgänglighet utgör ett prioriterat område för sjukhuset där exempelvis följande åtgärder vidtas för att förbättra tillgängligheten: Riktat stöd till verksamheter med störst utmaningar. Utvecklad produktionsplanering. Planering och prioritering av operationsresurser utifrån behov och tillgänglighet. Utökat samarbetet med Lasarettet i Enköping. Utökat uppdrag till verksamhetsområde öron-, näs- och halssjukdomar. Effekter av åtgärderna kommer successivt att utvärderas och återrapporteras under Prognosen för helåret är att sjukhuset kommer att stärka tillgängligheten men det kommer inte vara möjligt att nå målet 100 procent.

37 3 (20) Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt *** 1,30 1,27 Medelvårdtid C-län * 5,3 5,5 Medelvårdtid RiksRegion *** 4,9 4,7 Överbeläggningar snitt per dag * 19,4 18,1 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag* 41,0 44,9 VRI (till tertialrapporten) * 10,2 13,0 Utlokaliserade (till tertialrapporten) * 19,3 18,0 *Somatisk vård, ** Psykiatrisk vård, *** All vård Kommentar till nyckeltalen ovan: Snittvikten per slutenvårdskontakt ökar med 2 procent i jämförelse med 2015 vilket står för en ökad komplexitet i den slutenvård sjukhuset utför. Samtidigt noteras en hårt ansträngd vårdplatssituation som har medfört att överbeläggningarna har ökat med 8 procent i den somatiska vården. Medelvårdtiden minskar något vilket gör att fler patienter kan behandlas trots att färre vårdplatser är öppna. Riks- och regionpatienters medelvårdtid har minskat jämfört med föregående månad men är fortfarande högre än föregående år. Vårdtyngdsökningen uppgår till 3 procent för riks- och regionvården vilket kan vara en förklaring till att medelvårdtiden för denna grupp ökat. Medelvårdtid C-län och R/R Dagar 17,0 15,0 13,0 11,0 9,0 7,0 5,0 3,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec C-län somatik C-län psykiatri R/R Medelvårdtiden för C-länspatienter inom somatisk vård minskar med 3 procent jämfört med föregående år. Detta trots att ADA (akutvårdens diagnostikavdelning) tar de korta inläggningarna, under 24 timmar, som numera räknas som läkarbesök. En annan delförklaring till att medelvårdtiden minskar är ett minskande antal utskrivningsklara patienter. Hittills i år ser vi en trendförändring för riks- och regionpatienternas medelvårdtid som ökar med 3 procent. Den psykiatriska vården bedöms i stort sett ha oförändrad medelvårdtid. Antalet utskrivningsklara patienter har haft en positiv utveckling hittills i år. Antalet minskar varje månad jämfört med föregående år. Uppsala kommun har fortsatt stora problem med många utskrivningsklara patienter. Vårdgarantin är lagstadgad. Vård ska erbjudas inom 90 dagar från tid då beslut tagits om besök eller operation vid specialistvård. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 67 % 48 % 67 % Operation** 76 % 57 % 74 % *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård

38 4 (20) 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - Besök Barnsjukhuset Akutsjukvård & Blod- & tumörsjd Handkirurgi Hjärt-lungmedicin & Kirurgi Klin neurofys neurokir Kvinnosjukvård Ortopedi Plastikkir & käkkir Psykiatri Rehabmed & Specmed hud & reuma Urologi Ögonsjukdomar ÖNH 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - Operation Barnsjukhuset Handkirurgi Hjärt-lungmedicin & klin Kirurgi Klin neurofys neurokir & Kvinnosjukvård Ortopedi Plastikkir & käkkir Specmed hud & reuma Thoraxkirurgi & -anestesi Urologi Ögonsjukdomar ÖNH Många verksamheter har förbättrat tillgängligheten men det finns fortsatta utmaningar inom några verksamheter med stora patientvolymer. Det totala vårdgarantiutfallet har varit relativt konstant under tertialet. Verksamheterna gör nu en extra genomgång av sina väntelistor och säkerställer att rätt patienter står i kö. Det resultatet kommer inte att synas förrän tidigast i maj. Vissa verksamheter med stora tillgänglighetsproblem får fördjupat stöd. Arbete pågår även med att överföra besök till rätt vårdnivå. Vårdgarantienheten erbjuder också hjälp slussning till andra landsting. Inom verksamhetsområde öron-näs- och halssjukdomar kommer det att rekryteras fler läkare för att möta behovet av vård och det utökade uppdraget. PERSPEKTIV: PRODUKTION Sjukhusets vårdproduktion fortsätter att överstiga budget både för sluten- och öppenvård. Alla månader, utom mars, har ett positivt utfall jämfört med budget. Sjukhusets beslut att återgå till ordinarie verksamhet snabbare efter julhelgerna gav en bra start på året. Prognosen för helåret är att sjukhuset förväntas uppnå en produktion i enlighet med budget. I slutenvården har sjukhuset i snitt haft 19 vårdplatser färre öppna jämfört med föregående år, delvis beroende på sjuksköterskebrist. Det har medfört en minskad produktion med 221 vårdkontakter jämfört med föregående år men med hänsyn till effekten av införandet av ADA (akutvårdens diagnostikavdelning) producerar sjukhuset mer än föregående år (566 vårdkontakter till och med april). Inrättande av en tillfällig vårdavdelning för färdigbehandlande patienter har genomförts vilket inneburit ett förbättrat produktionsflöde. Antalet operationer är 5 procent (537 st.) fler jämfört med Inom öppenvården har sjukhuset introducerat en verktygslåda för att förbättra produktionsplaneringen på mottagningar. Bland annat introduceras utbildningar till tvärprofessionella utbildningsteam samt fokuserat stöd till verksamheter med störst utmaningar för att effektivisera vården. Utvärdering av dessa satsningar görs under senhösten. Antal kontakter Utfall ackum. Utfall jmf Budget Utfall föreg. budget, ackum. år ackum. antal Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal Slutenvård, antal (inkl vårdval) Öppenvård, antal (inkl vårdval) Sjukhuset producerar över budget för både sluten- och öppenvården. Verksamhetsområden som producerar bättre än plan är framförallt kvinnosjukvård, specialmedicin och ögonsjukdomar. 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% Procentuell förändring slutenvård (SV) & öppenvård (ÖV): utfall 2016 vs budget 2016 & utfall ,2% 4,6% 0,8% SV: utfall -1,2% SV: utfall ÖV: utfall ÖV: utfall 16 vs 16 vs utfall 16 vs 16 vs utfall budget budget 16 15

39 5 (20) Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % C-län, antal (inkl vårdval) % % 561 Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % C-länsproduktionen överstiger budget både för slutenoch öppenvården med kontakter (6 %). Jämfört med 2015 producerar sjukhuset i nivå med föregående år. Den slutna vården producerar fler vårdkontakter än föregående år om hänsyn tas till effekten av införandet av ADA (akutvårdens diagnostikavdelning). Riks- och regionproduktionen för öppenvården fortsätter att öka jämfört med budget (13 %) och föregående år (3 %). Slutenvården avviker negativt mot budget (-2 %) och föregående år (-5 %) samtidigt ökar medelvårdtiden (3 %) och DRG-snittvikten (3 %). PERSPEKTIV: FÖRNYELSE I januari lanserade Akademiska sjukhuset en bred patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare och chefer. Ambitionen är att ökad kunskap och medvetenhet och därmed minska vårdskadorna och göra vården säkrare. Målsättningen är att alla anställda ska gå utbildningen och få del av de senaste kunskaperna om hur vårdskador kan förebyggas. Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna. Cancer är ett prioriterat område. Tack vare ny, mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder sjukhuset sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling, anpassad till den enskilde patienten. Hos barn med läpp-, käk- och gomspalt, är problem med artikulation och tal vanligt, även efter ett flertal operationer. Majoriteten följs upp av logoped fram tills 19 års ålder. För att förbättra tillgängligheten, utveckla vården och stärka forskningen utökas LKG-teamet 1 på Akademiska sjukhuset med en hel logopedtjänst. Det är en av sjukhusets strategiska satsningar LKG-teamet = Läpp, Käk och Gomspalt-teamet

40 6 (20) Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med motorikstörningar. Akademiska sjukhuset fokuserar den kliniska forskningen på områden som leder till bättre vård för patienterna. Sömnsvårigheter har ökat bland svenska ungdomar och är idag nästan tre gånger vanligare än på 1980-talet. Nu prövas KBT-behandling via internet, i en studie ledd av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) på Akademiska. Målgruppen är patienter i åldern 13-18, inskrivna inom öppenvården vid BUP Uppsala och Gävleborg. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Sjukhuset prognostiserar ett överskridande av budgeterade personalkostnader med 27 miljoner kronor. I den beslutade budgeten ingick att pröva möjligheterna att minska personalkostnaden med 53 miljoner kronor där utfallet nu bedöms bli ungefär hälften. Den samlade avvikelsen påverkas även av ökade kostnader för inhyrd personal samt utfallet av Kommunals löneöversyn. Närvarotiden är oförändrad jämfört med föregående år men förväntas öka något framöver. Den förväntade ökningen är en effekt av nystartat verksamhet i kombination med tillsättning av sjuksköterskevakanser och ett planerat ökat öppethållande av vårdplatser under sommaren jämfört med föregående år. Lönekostnader övrig personal har ett överskott mot budget med 18,8 miljoner kronor vilket delvis beror på sjuksköterskevakanser. Samtidigt innebär vakanserna ökade kostnader för inhyrd personal, med 4,5 miljoner kronor och en ökad kostnad för övertid med 0,9 miljoner kronor jämfört med föregående år. Sjuksköterskevakanserna tillsammans med den ökade korttidssjukfrånvaron har inneburit att sjukhuset fått stänga fler vårdplatser, trots ökningen av inhyrd personal. För att klara en verksamhet och ekonomi i balans är åtgärder inom personalförsörjning- och sjukfrånvaroområdena prioriterade. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,2% 1,95% 2,2% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 0,5% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr 11,8 16,1 6,3 40,0 Total sjukfrånvaro, % 5,8% 4,5% 5,4% 5,2%

41 Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 5,3% 5,7% 5,8%5,9% Jan Ack Ack febr mars Ack apr Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack Ack sept okt Ack nov 5,4% Ack dec År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Årsarbetarna för perioden är i nivå med föregående år. Antalet sjuksköterskor är 24 årsarbetare färre jämfört med samma period föregående år. Ett ökat föräldraledighetsuttag är största orsaken. En effekt av att sjukhuset har färre sjuksköterskor jämfört med föregående år är att inhyrd personal ökar. Årsarbetarna förväntas öka något från maj. Inhyrd personal ersätts med egen personal, ett 30-tal sjuksköterskor som går vidareutbildning återgår till klinisk verksamhet, ett ökat öppethållande av vårdplatser under sommaren, landstingets IT-verksamhet utökas samt att nya verksamheter tillkommit via verksamhetsuppdraget. Sjukfrånvaron är fortsatt hög. Sjukhuset har ökat sin sjukfrånvaro trots extrainsatser för att stötta och rehabilitera långtidssjukskrivna medarbetare. Under de första fyra månaderna har kortidssjukfrånvaron varit högre än normalt. Främst beroende på att ovanligt många medarbetare drabbats av influensan men även kaliciutbrott. Detta har inneburit stängda vårdplatser. Sjukhuset har förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. Kartläggning visar att majoriteten av sjukfallen inte är av arbetsrelaterad karaktär och följer i princip samma trend som övriga samhället. PERSPEKTIV: EKONOMI Budgetavvikelsen i perioden är plus 67,2 miljoner kronor. Denna avvikelse bedöms i nuläget ge en falskt för bra bild av situationen. Förklaringen till detta gäller såväl brister i den periodiserade budgeten där vissa kostnadsposter utfallsmässigt bedöms få ett större genomslag under senare delen av året. Det gäller bland annat köpt vård, medicinskt material och övriga kostnader. Periodens utfall avviker positivt på såväl intäktssidan (8,2 mnkr) som på kostnadssidan (59,0 mnkr). Periodens budgetavvikelse är 37,9 miljoner kronor bättre än föregående månad och återfinns på intäktssidan, främst riks- och regionintäkter och övriga intäkter. Utvecklingen av riks- och regionintäkterna är positiv men det råder en viss osäkerhet vad gäller effekterna av den nya prislistan. En fördjupad analys med regionen pågår och ska redovisas i juni. Den positiva avvikelsen för övriga intäkter i perioden kan förklaras av intäkter från statliga medel utanför budget. Den positiva avvikelsen för kostnaderna förklaras av läkemedel, medicinskt material, övriga kostnader, avskrivningar och lokalkostnader. Den låga bruttokostnadsutveckling som nu noteras ger förutsättningar för sjukhuset att kunna hålla budget för verksamhetsåret. Det är dock en stor utmaning att fortsatt stärka produktionen och tillgängligheten och ha kontroll på kostnadsutvecklingen. Den sammantagna årsprognosen är i nivå med resultatkravet i budgeten. Övriga intäkter förväntas öka mer än budget på grund av statliga satsningar på psykiatrin och kvinnosjukvården. Dessa intäkter balanseras upp av motsvarande kostnadsökningar.

42 8 (20) Mnkr Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Ack Budget 2016 Ack utfall 2015 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Budgetavvikelsen i perioden är plus 67,2 miljoner kronor. Periodens positiva budgetavvikelse delvis av oförbrukade ALF-medel (14,5 mnkr), obudgeterade och ännu ej periodiserade intäkter av statliga medel (ca 20 mnkr), främst till psykiatrin. Riks- och regionintäkter avviker med plus 0,9 procent mot budget. Resultatet i perioden visar på en stabilitet jämfört med föregående år men inbegriper en osäkerhet kring effekterna av den nya prislistan. Övriga intäkter avviker positivt med 0,1 procent mot budget. Försäljningen av exempelvis laboratorietjänster och övriga tjänster når inte upp till budgeterade nivåer men detta kompenseras av obudgeterade intäkter av statliga medel. Personalkostnader inklusive inhyrd personal avviker med plus 0,2 procent mot budget. Kostnaden för inhyrd personal fortsätter att öka och visar en negativ avvikelse mot budget. Övriga kostnader visar ett överskott mot budget på 4,5 procent, vilket beror till stor del på oförbrukade ALF-medel och avskrivningskostnader. Nettokostnad Bruttokostnad 5,00% 4,00% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,5% Verksamhetens kostnader ,6% Avskrivningar ,7% Nettokostnad ,6% Mnkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% % förändring Bruttokostnaden för aktuell period är lägre än periodiserad budget. Jämfört med föregående år ökar den ackumulerade bruttokostnaden med drygt 1,1 procent utöver prisuppräkningen mellan åren. Nettokostnaden har ökat med 2,6 procent jämfört med föregående år. På intäktssidan är det övriga intäkter och ALF-intäkterna som ökar. Den ökade ALF-intäkten är av budgetteknisk karaktär. Ökningen av verksamhetens kostnader mellan åren återfinns främst för personalkostnader inklusive inhyrd personal, köpt C-länsvård och övriga kostnader. Kostnadsökningen för avskrivningar motsvarar närmare 11 procent.

43 9 (20) Budgetavvikelsen för riks- och regionintäkter i perioden är plus 6,3 miljoner kronor. Enligt rullande 12-månadersutfallet är riks- och regionintäkten miljoner kronor, vilket är något lägre än budgetkravet för Riks- och regionbudgeten är uppräknad med 0,7 procent jämfört med bokslut 2015, vilket är lägre än prisuppräkningen mellan åren. Intäktsmålet för 2016 är försiktigt satt och därmed realistiskt möjligt att infria, förutsatt att lagd produktionsplan även fortsättningsvis kan följas. Viss osäkerhet finns kring vilka effekter nya prislistan och avtalen med regionlandstingen kommer att ha, en fördjupad analys tillsammans med regionlandstingen pågår. RIKTADE FRÅGOR Särskilda insatser som pågår för att minska sjukfrånvaron Sedan årsskiftet pågår ett projekt vars effektmål är sänkta sjukfrånvarotal och en effektiv och enklare rehabiliteringsprocess. Inom ramen för projektets arbete granskar vi hur Akademiska sjukhuset arbetar med sjukfrånvaro i relation till rehabiliteringskedjan, uppdaterar processer och rutiner samt säkerställer en effektiv hantering och för att bryta trenden med ökad långtidssjukfrånvaro. Vi jobbar på att tydliggöra samarbetet med Företagshälsovården och säkerställer ett effektivt resursutnyttjande samt att alla sjukärenden över 60 dagar ska ha en aktuell handlingsplan. Inledningsvis hade vi cirka 100 sjukfall som var äldre än ett år. Kartläggningen visade på rejäla brister i såväl rehabilitering som den praktiska hanteringen. Likaså behöver företagshälsovårdens tjänster och effekt av tjänster tydliggöras i relation till rehabiliteringskedjan. Kostnaderna för företagshälsovården analyseras ytterligare så att rätt tjänst beställs. Arbetet kommer att pågå under hela 2016 innan effekter kan uppnås. Effekterna kan uppnås först när flera funktioner inom samverkar. Antalet praktikplatser som har erbjudits nyanlända inom reglerade legitimationsyrken Riktlinjer för att hantera denna målgrupp kom först i januari. Hittills finns det ingen strukturerad hantering och i nuläget saknas resurser för detta. Konsekvenser av det ökade flyktingmottagandet för Akademiska sjukhuset I Uppsala län finns cirka ensamkommande asylsökande barn. Deras asylärenden har en ungefärlig handläggningstid på cirka 15 månader, det vill säga besked om asyl kommer att komma under hösten 2016/våren Migrationsverket har meddelat att man kommer att fatta beslutet efter den asylsökandens ålder vid besked, inte vid asyltillfället, vilket innebär att många kommer att få avslag på sin asylansökan. De flesta av sjukhusets verksamheter märker av effekter av det ökade flyktingmottagandet. Exempel på verksamheter som påverkas mycket är psykiatrin, barnsjukhuset, lungmedicin, infektion och mikrobiologen.

44 10 (20) Generellt är det ökad belastning på verksamheten, ökade tolkkostnader och för sjukhuset ovanliga sjukdomspanorama. Här kommer en redogörelse för de verksamhetsområden som påverkas mest. Psykiatrin Antalet asylbesök visar hittills i år en ökning med drygt 300 procent jämfört med 2014 motsvarande period. Prognosen är att behoven kommer fortsätta att öka. Från tidigare flyktingsituationer vet vi att det är när avslagen kommer, som de psykiatriska behoven riskerar att bli akuta. Det har tidigare varit en mycket stor belastning på psykiatrin vid dessa ibland dramatiska situationer, med många suicidhot och suicidförsök. Det är inte enkelt att rekrytera personal när situationen har uppstått. Detta behöver ordnas i god tid för att säkerställa kompetens, arbetsrutiner och andra saker för att klara patient- och personalsäkerhet. Även de som får asyl brukar få ett ökat behov av psykiatrisk behandling eftersom man då är mer behandlingsmottaglig. Akademiska barnsjukhuset Det är många flyktingbarn som söker akut vård på barnsjukhusets akutmottagning, öppen- och slutenvård. Se tidigare skrivelse från barnsjukhuset AS Lungmedicin Kraftig belastning på lungmottagningen med tuberkulos-patienter. Just nu behandlas 15 fall och 90 patienter väntar på profylaktisk behandling. Stor tillströmning av tuberkulos-prover (Quantiferon), 413 st. under januari-april. Infektionssjukdomar Ökad belastning både vad gäller akut och planerad mottagning i form av främst omhändertagande av kronisk hepatit B, latent och aktiv tuberkulos och i viss mån övriga infektionssjukdomar som till exempel sårinfektioner med resistenta bakterier, tarminfektioner. Produktionsmässigt är det i nuläget svårt att helt överblicka konsekvenserna, men troligen kommer väntetiden för bedömning och omhändertagande att öka för de icke akuta sjukdomarna då det inte finns kapacitet att öka mottagningen ytterligare. Akademiska laboratoriet Det ökade antalet tuberkulos-prover (Quantiferon) leder till ökad belastning på mikrobiologen. Antalet HIV-, hepatitoch parasitanalyser ökar liksom behovet av resistensdiagnostik. Ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna? Psykiatrin har inför 2016 gjort ett äskande på 7 miljoner kronor (5 mnkr för anställning av personal samt 2 mnkr för utbildning och handledning till boende och annan personal) som fortfarande är aktuellt men som förmodligen är i underkant vad gäller prognos av kommande behov. Akademiska barnsjukhusets tidigare inlämnade äskande på 1,15 miljoner kronor gäller fortsatt för att möta det behovet (AS ). Det finns ingen statistik för perioden från uppehållstillstånd (asyl) till folkbokföring utan bedömningen får ske utifrån Migrationsverkets statistik att cirka 56 procent av de asylsökande får uppehållstillstånd (asyl). Kostnaden, enligt självkostnadsprislistan, för asylsökande och tillståndslösa har ökat kraftigt under perioden och kostnaden för 2016 prognostiseras till 51 miljoner kronor. Utifrån Migrationsverkets bedömning av hur många som får uppehållstillstånd har årskostnaden för denna grupp uppskattas till drygt 28 miljoner kronor, se separat bilaga. För att göra en fullständig bedömning av när denna kostnad uppstår i tid saknas statistik på hur lång tiden är från asylansökan till asyl och slutligen till folkbokföring. Enheter inom berörda verksamhetsområden som använder Infektionsverktyget i sitt förebyggande arbete Utbildning genomfördes för superanvändare under november Alla verksamhetsområden utom ett har nu minst en utbildad superanvändare för Infektionsverktyget. Vårdhygien, strama och vårdkvalitetsavdelningen samarbetar i att ge stöd till superanvändarna genom superanvändarmöten då hjälp ges på plats med validering av egen data, ta fram standardrapporter och att skapa egna relevanta rapporter. Arbete för att säkra vårdövergångar med syfte att förebygga oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Arbete pågår kontinuerligt i verksamheten med uppföljning och åtgärder efter tidigare riktade insatser inom detta område. Det finns svårigheter att få bra nyckeltal för undvikbara återinskrivningar då patienter ofta byter verksamhetsområde vid återinläggningar och journalgranskning ofta krävs för relevant utdata. Under året har sjukhuset påbörjat en

45 11 (20) översyn av utskrivningsprocessen inför de förändringar i betalningsansvarslagen som kommer. Som en del i detta arbete planeras även en djupare analys kring återinläggningar. Lägesrapport om närvårdsplatser i Tierp och specialistansluten hemsjukvård (SAH) i norra länsdelen Den specialiserade palliativa hemsjukvården, har från och med 1 april 2016 helt gått över i landstingets drift avseende norra länsdelen. Verksamheten svarar upp mot efterfrågat vårdbehov från alla remittenter och anses därmed ha uppnått målet, dock bygger nuvarande organisation på tillfälliga personallösningar. Inrättande av närvårdplatser bedöms kunna genomföras i de delar där landstinget fattat beslut. Särskild styrgrupp har inrättats med kommunerna Tierp och Älvkarleby. Dock saknar dessa kommuner beslut om medfinansiering. Från 1 september 2016 planeras 6 närvårdplatser inom geriatriken i Tierp, som ett första steg i den fortsatta utbyggnaden. Betydande rekryteringssvårigheter finns avseende sjuksköterskor i Norduppland. Likafullt är den slutliga bedömningen att målet nås BILAGOR 1. Årsprognos 2. Uppföljning av Produktionsbudget 3. Måluppfyllelse styrkort/målkort

46 12 (20) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader ) Trafikkostnader Övriga kostnader ) Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter: 1) Prognosen för "Intäkt fast ersättning" avviker mot budget med +0,9 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2015 på +1,7 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2016 för icke uppnådda mål på -0,8 mnkr. Avvikelsen påverkar prognosen på kostndssidan med motsvarande belopp. Prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen avviker med +27 mnkr mot budget. Avvikelsen motsvarar ej budgeterade statliga medel för psykiatrin och kvinnosjukvården. 3) Prognosen avviker med -27 mnkr mot budget. Prognosavvikelsen motsvarar kostnader för Kommunals löneöversyn utöver budget, kostnader för inhyrd personal inom vissa kompetenser för att upprätthålla produktionen och klara tillgängligheten samt uteblivna helårseffekter av den utfördelade kostnadsanpassningen på personalresursen. 4) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 6,7 % lägre än utfallet i bokslutet 2015 vilket vi bedömer som svårt att infria eftersom kostnaderna för egen remiss ökar. Kostnaderna för köpt vård med specialistvårdsremiss, valfrihetsremiss och vårdgarantin minskar jämfört med föregående år, det vill säga påverkbara kostnader. 5) Prognosen avviker med -15 mnkr mot budget. Årsbudgeten är i princip den samma som bokslut 2015 vilket innebär att det finns ett inbyggt kostnadsanpassningskrav och åtgärder för att klara kostnadsökningen mellan åren. Helårseffekter av dessa åtgärder uppnås ej. 6) Årsprognos avviker med +20 mnkr mot budget. Utgör främst nettoeffekten av prognosjusteringar från lanstingsservice för lägre avtalspriser och tillkommande kostnader för inhyrda lokaler. Finns även positiv effekt på grund av fördröjningar i FAS-projektet. 7) Prognos avviker -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 4,6 % lägre än bokslutet Helårseffekt av inarbetade åtgärder bedöms ej att uppnås. 8) Prognos avviker med +35 mnkr mot budget. Investeringar, främst FAS, genomförs inte i den takt som planerats vilket innebär att investeringsramen och budgeten för avskrivningar inte nyttjas enligt plan.

47 13 (20) BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSBUDGET Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 2016 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Slutenvård Slutenvård Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Clän RiksRegion Dagsjukvård Summa Läkarbesök Clän RiksRegion Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Clän RiksRegion Totalsumma

48 14 (20) BILAGA 3 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT/MÅLKORT = Prognosen är att målet kommer att uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte kommer att uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Måluppfyllelse Landstingets övergripande mål Vårdgarantin ska uppnås. Kommentar: Prognosen är att målet inte kommer att uppnås procent vårdgarantiuppfyllelse är ett svårt mål för sjukhuset att uppfylla. Med extra genomgång av väntelistor och fördjupat stöd till utvalda verksamheter, beräknas resultatet förbättras. Vårdrelaterade infektioner (VRI) ska minska med 10 procent jämfört med Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås Resultat för somatisk vård har förbättrats, från 13 procent 2015 till 10,2 procent Fortsatta åtgärder pågår med handlingsplan. Akademiska sjukhusets mål Temaorganisation implementerad. Fortsatt implementering av värdebaserad vård med ökat patientdeltagande (21 patientprocesser påbörjade 2016) Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås För närvarande pågår arbete inom ramen för värdebaserad vård och standardiserade vårdförlopp för 16 olika patientgrupper inom Tema Cancer och ytterligare 6 patientgrupper inom andra diagnosgrupper. Beslut har nyligen fattats om att starta ytterligare två Teman: Trauma respektive Hjärta och kärl. Nya patientgrupper kommer att inkluderas under året. Patientsäkerhetsutbildning framtagen. 50 procent av chefer ska ha genomfört utbildningen 2016 Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås Utbildningen har startat i januari 2016 enligt plan. Under våren utbildas 57 chefer och under hösten ytterligare 90. Utbildningen bedrivs i den takt som planerats. Engagemang och kunskap för ett bättre liv förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande patientarbetet Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås Arbetet pågår men det är en variation i hur långt man kommit på olika verksamhetsområden. Kunskapsunderlaget gällande levnadsvanor (i Kvalitetshandboken), genomgår just nu en revidering. Att levnadsvanor även finns med som behandlingsalternativ i landstingets lista över rekommenderade läkemedel är också en tydlig signal till medarbetarna att detta är viktigt. Implementerat mål- och visionsarbete Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås Arbetet med implementeringen pågår, 65 procent av alla chefer har genomgått metodutbildning för att kunna arbeta med mål och vision på sina

49 15 (20) enheter. En förvaltningsorganisation byggs upp i form av nätverk så att kontinuitet och långsiktighet uppnås. Förbättrat resultat i remittentenkät Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås Samtliga enkäter har ännu inte gått ut till remittenter. Med stöd i resultatet av inlämnade enkäter prognostiseras målet att uppnås. Ekonomi Förbättrat resultat gällande bemötande i patientenkät Kommentar: Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås Resultatet av Nationell patientenkät (NPE) är inte klart än för 2016, troligen efter sommaren. Arbete pågår med att införa personcentrerat arbetssätt ( timsrundor, personcentrerad överlämning, personcentrerad rond, rollprojekt) för att öka patientnöjdhet avseende delaktighet och bemötande. Måluppfyllelse Akademiska sjukhusets mål Implementera ny pris- och produktlista i befintliga system Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås Är infört i befintliga system. Viss intrimning pågår för närvarande. En större samlad analys görs under maj månad. SAS-verktyget implementerat och utvecklat för analys av verksamheten på samtliga beslutade organisationsnivåer Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås Kommer att vara infört senast vid årsskiftet. Väsentliga delar är införda eller under införande. Sjukhuset avvaktar pågående prestandatest innan mer fullskaligt införande kan göras. Från och med juni kommer ekonomirapporteringen att ske i SAS. Ekonomi i balans Kommentar: Prognosen är att målet inte kommer att uppnås Efter det att målet fastställdes i styrkortet har landstingsfullmäktige beslutat om en budget för sjukhuset med -100 miljoner kronor för Detta prognostiseras att uppnås men ekonomisk balans först En väl fungerande inköpsmodell och inköpsorganisation etablerad för att möjliggöra löpande effektiv upphandling och inköp av varor och tjänster Kommentar: Prognosen är att målet delvis uppnås Den funktion som helt eller delvis ska hantera detta är under uppbyggnad. Samordning av den nya funktionen behöver ske med ledningskontoret, som ansvarar för den landstingsövergripande inköpsfunktionen. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås Kostnadsutvecklingen är hittills i år lägre än produktionsutvecklingen och prognosen är att det håller i sig även på helår. Produktion Måluppfyllelse Landstingets övergripande mål Akademiska sjukhuset ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen

50 16 (20) Kommentar: Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås Sjukhuset har inte fullt ut en sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering för den samlade verksamheten gällande hälso- och sjukvård, forskning, utveckling och utbildning. Fortsatt utveckling sker under 2016 i syfte att vara heltäckande under procent av Akademiska sjukhusets verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen Kommentar: Prognosen är att målet delvis uppnås Med hjälp av systemstöd kommer detta arbete att underlättas. Det är framför allt viktigt att samtliga verksamhetsområdens läkare kommer in i Medinet. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade Kommentar: Prognosen är att målet delvis uppnås Inom ramen för värdebaserad vård arbetar Akademiska sjukhuset med en rad olika patientprocesser. Arbetet består bland annat i att kartlägga patientprocessen, identifiera och genomföra förbättringsförslag och ta fram patientfokuserade utfallsmått för att följa i det fortsatta förbättringsarbetet. I alla processer är patient och/eller anhörigrepresentanter med. Akademiska sjukhusets mål Förbättrade kvalitetsparametrar Kommentarer enligt nedanstående rubriker. Basala hygienrutiner och klädregler Prognosen är att målet delvis uppnås Sjukhuset klarar inte hygienmålet på 90 procent, nivån i april var 81 procent. Det största problemet är användandet av handsprit före och efter handskar. För att komma till rätta med detta ska bland annat ett projekt inom vårdrelaterade infektioner, Förbättrad handhygien, starta på sjukhuset i höst. Däremot klarar sjukhuset målet på 95 procent för klädregler, resultatet i april är 96 procent. Trycksår Prognosen är att målet inte uppnås En sjukhusövergripande handlingsplan är framtagen av vårdkvalitetsavdelningen för förebyggande av trycksår. Majoriteten av slutenvårdsavdelningarna har trycksårsansvariga som deltar i ett nätverk två gånger per termin. Införande av timsrundor med observation av patienternas position pågår. Enheter med stor andel trycksår kommer att erbjudas stöd för förbättringsarbete. Resultat från punktprevalensmätning (ppm): 2016 års ppm-värde var 14,5 %. Andel trycksår grad 2-4 var 7,1 % års ppm-värde var 12,9 %. Andel trycksår grad 2-4 var 6,8 %. Nutrition Under 2016 har ett intensifierat nutritionsarbete pågått på vårdavdelningarna. Detta har bestått i redovisning av resultatet från senaste mätningen Dagen Nutrition och en handlingsplan i förbättringsarbete. Målet är att 70 procent av de inneliggande patienterna ska få 75 procent av sitt energibehov täckt var resultatet att 54,6 procent av våra inneliggande nådde detta mål. Smärta 2016 års uppföljning av smärta är den 13 december. Vårdkvalitetsavdelningen arbetar övergripande tillsammans med Smärtenheten med smärta

51 17 (20) I 2015 års uppföljning nådde sjukhuset inte målet avseende smärtskattning 63 procent (mål 70 procent) och 75 procent avseende smärtbehandling (mål 90 procent). Ledningssystem som möter kraven i Socialstyrelsens föreskrift 2011:9 Kommentar: Prognosen är att målet inte kommer att uppnås Det landstingsövergripande projektet är stoppat och landstingsdirektören har i uppdrag att se över och återkomma med nya direktiv kring det landstingsövergripande arbetet. Förnyelse Måluppfyllelse Landstingsövergripande mål Akademiska sjukhuset ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Kommentar: Prognosen är att målet kommer att överträffas genom att forsknings stärks inom fler än två områden. Akademiska sjukhuset ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Kommentar: Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås Kommer att ta tid att uppnå. Under året kommer det att uppfyllas inom delar av Akademiska sjukhuset men knappast inom hela sjukhuset. Akademiska sjukhusets mål FoUU-råd etablerat inom varje verksamhetsområde Kommentar: Prognosen är att målet uppnås Ingick som central del av förändringsarbetet av Akademiska sjukhuset som inleddes förra året. Definierad FoU-budget Kommentar: Prognosen är att målet uppnås Finns specificerad i årets budget, men det mer exakta innehållet samt dess användning och hantering är fortfarande något trevande. Kommer att kräva ytterligare något år för att bli helt inarbetat i budgetprocessen. Handlingsplan för implementering av forskningsstrategin följs Kommentar: Prognosen är att målet uppnås Standardprocedur för bildande av spjutspetscenter finns etablerat Kommentar: Prognosen är att målet uppnås ST-riktlinjer har reviderats och ersatts av regelverk för att motsvara Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSFS 2015:8) Kommentar: Prognosen är att målet uppnås Fortsatt förändringsarbete av ST enligt utredning Framtidens ST inom Akademiska sjukhuset Kommentar: Prognosen är att målet uppnås Pågår kontinuerligt. Samtliga ALF-medel hanteras via ALF-kansliet Kommentar: Prognosen är att målet uppnås Hela sjukhuset använder mini-hta Kommentar: Prognosen är att målet delvis uppnås 2016.

52 18 (20) Ingår som del av process för ordnat införande. Används redan inom delar av sjukhuset men ännu inte helt täckande för hela sjukhuset. Medarbetare Måluppfyllelse Landstingets övergripande mål Akademiska sjukhuset ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion Kommentar: Prognosen är att målet kommer att uppnås Vi kommer att kunna ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning däremot är introduktionsprocessen inte fullt ut implementerad i alla verksamhetsområden. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning Kommentar: Mätningen är inte genomförd ännu. -- Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 % Kommentar: Prognosen är att målet kommer uppnås Akademiska sjukhusets mål Sjukhusets ledarindex är 4,2 och samtliga ledare har ett tydligt ledaruppdrag Kommentar: Mätningen har inte genomförts ännu är fler medarbetare insatta i sjukhusets och arbetsplatsens mål jämfört med 2014 Kommentar: Mätningen har inte genomförts ännu Sjukfrånvaron är högst 4,5 % Kommentar: Prognosen är att målet inte kommer att uppnås 2016, trots ett pågående arbete. Alla medarbetare ska ha haft medarbetarsamtal 2016 Kommentar: Prognosen är att målet kommer uppnås Kompetensförsörjningsplan som svarar upp för sjukhusets produktionsbehov tas fram Kommentar: Målet kommer att uppnås. Kompetensinventering är genomförd och plan arbetas fram. Verksamhetsuppdrag Måluppfyllelse Mål: Rökstopp inför planerade operationer 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått information (enkla råd) om rökstopp inför planerade operationer. Kommentar: Prognosen är att målet uppfylls delvis under Förbättringsarbete på detta område pågår. Vi medverkar vid arbete att ta fram en struktur för att införa rök- och alkoholfri operation vid ortopedkliniken i höst. Planeras sedan införas på övriga opererande enheter. Sökord och mallar gällande levnadsvanor och rökstopp inför operation kommer under året att rensas och bli mer enhetliga genom samarbete med EPJ.

53 19 (20) Mål: Stöd för minskat tobaksbruk 1. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått frågan om tobaksvanor 2. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som brukar tobak dagligen 3. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått enkla råd kring sitt tobaksbruk 4. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal kring sitt tobaksbruk 5. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal) Redovisning ska ske per verksamhetsområde. Kommentar: Prognosen är att målet uppfylls helt under Sökord och mallar gällande levnadsvanor kommer under året att rensas och bli mer enhetliga genom samarbete med EPJ. Detta ger på sikt säkrare och bättre utdata, men kan innebära variation gentemot utdata från tidigare Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol 1. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått frågan om alkohol 2. Redovisning av antal patienter fördelat på kön och ålder med riskbruk av alkohol 3. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring alkoholkonsumtion med mindre risk 4. Redovisning av antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal kring alkoholkonsumtion med mindre risk Redovisning ska ske per verksamhetsområde. Kommentar: Prognosen är att målet uppfylls helt under Sökord och mallar gällande levnadsvanor kommer under året att rensas och bli mer enhetliga genom samarbete med EPJ. Detta ger på sikt säkrare och bättre utdata men kan innebära variation gentemot utdata från tidigare år. Arbetet med alkoholfri operation sätter fokus på åtgärder vid riskbruk av alkohol Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om fysisk aktivitet 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön och ålder som konstaterats ha otillräcklig fysisk aktivitet 3. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd om ökad fysisk aktivitet 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal om ökad fysisk aktivitet 5. Redovisa antal förskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) fördelat på kön Redovisning ska ske per verksamhetsområde. Kommentar: Prognosen är att målet uppfylls helt under Sökord och mallar gällande levnadsvanor kommer under året att rensas och bli mer enhetliga genom samarbete med EPJ. Detta ger på sikt säkrare och bättre utdata men kan innebära variation gentemot utdata från tidigare.

54 20 (20) Närvård Måluppfyllelse 8.1 Närvård 1. Redovisning av arbetet för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar i samverkan med primärvården och kommunerna (i enlighet med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre). Kommentar: Prognosen är att målet delvis kommer att uppnås 2016 Arbete pågår kontinuerligt. Betydande svårigheter finns att följa upp undvikbar slutenvård på sjukhusnivå då patienter ofta byter verksamhetsområde vid återinläggning, därför är det svårt att identifiera relevanta utdata som kan målsättas, men uppfattning utifrån journalgranskning och intervjuer av medarbetare är att förbättringar uppnåtts. Vidare kommer troligen förutsättningarna för samverkan med kommun och primärvården påverkas redan 2016 som följd av förväntad ny lagstiftning i så stor omfattning och med tillkommande flödespåverkan att den slutliga prognosen innehåller stor osäkerhet, därför är bedömningen att målet delvis uppnås 2016.

55 Månadsrapport april 2016 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet resultat efter första tertialet 2016 är -4,9 miljoner kronor vilket är 0,6 miljoner kronor över periodens budget. Men ligger kvar med prognosen på ett underskott motsvarande 6 miljoner kronor. Framför allt är det den planerade förändringen av den specialiserade hemsjukvården LAH där förändringstakten har reviderats. Senareläggningen av genomförandet innebär att fler vårdplatser än budgeterat kommer att finnas kvar del av året. Den ursprungliga planen var att minska slutenvården med 11 slutenvårdsplatser i snitt under året. Nu kommer slutenvårdsplatserna att minskas succesivt till och med september månad då de ersatts med lasarettsansluten hemsjukvård. Åtgärder för att minska det prognostiserade underskottet är under framtagande. Bland annat har lasarettet avtalat om 40 protesoperationer till Västerås. Samarbete kring röntgenjouren med Akademiska sjukhuset startar nu i mitten på maj och beräknas minska kostnaden för beredskap inom sjukhuset något. Utöver detta pågår ett arbete med att se över verksamheter som genererar höga kostnader i form av hyrpersonal, så som intensivvårdsverksamheten samt ögon. Operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset löper på men vissa dagar nyttjas inte kapaciteten fullt ut vilket återspeglar sig i produktionen. Dialog med Akademiska kring bättre nyttjande pågår. Produktionen inom röntgen är enligt plan men en förskjutning i remittering från Akademiska har skett från MR undersökningar till CT-undersökningar vilket ger en lägre intäkt. Samtidigt har prislistan för dessa undersökningar minskat med cirka procent jämfört med prislistan som budget utgick ifrån. Lasarettet har ett ansträngt personalförsörjningsläge för framförallt specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor vilket leder till höga kostnader för inhyrd personal men också en risk för försämrad produktion. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt 1,02 1,01 Medelvårdtid C-län 5,4 5,8 Överbeläggningar snitt per dag 1,4 3,3 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag 9,5 8,6 VRI (till tertialrapporten) Utlokaliserade (till tertialrapporten) Medelvårdtiden har minskat något vilket delvis beror på att patienter som tidigare legat på Geriatrik/Rehabavdelningen med vårdtider på vårddygn nu vårdas inom LAH. Förhoppningen är att medelvårdtiden ska minska ytterligare när LAH kommer igång i större skala under hösten. Kommunerna har i april/maj startat upp sina nya hemtagningsenheter vilket borde resultera i färre utskrivningsklara patienter under hösten.

56 2 (12) Medelvårdtiden minskar med 0,4 dagar samtidigt som snittvikten ligger något över jämfört med föregående år. Det tyder på en effektivisering inom slutenvården. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 98% 87% 96% Operation** 99% 89% 99% *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Tillgängligheten fortsatt god inom samtliga områden och prognostiseras till att vara fortsatt god. Denna höga tillgänglighet har krävt att hyrläkare måste anlitas inom flera specialiteter. Inom urologi finns dessutom en vakans. Där kan tillgängligheten försämras om rekrytering misslyckas. Överlag ser vårdgarantin för operation bra ut. För att nå full vårdgaranti krävdes endast 3 operationer till. Åtgärder har vidtagits i samverkan med Akademiska sjukhuset för att bibehålla den goda tillgängligheten under sommaren. PERSPEKTIV: PRODUKTION Slutenvården ligger i fas med budgeterad nivå. Operationer som genererar slutenvård ligger under budget. Dialog förs med Akademiska sjukhuset angående överföring av remisser till lasarettet för att utnyttja operationskapaciteten fullt ut. Den förändrade införande takten av LAH kommer att generera fler slutenvårdstillfällen än budgeterat under perioden april till och med september. Även hemsjukvårdsbesök kommer att öka under året. Den öppna vården ligger i stort sett i fas med budget och beräknas överstiga budget i slutet på året.

57 3 (12) Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % 13 94% -103 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Slutenvården ökar mot budget trots att operationsprogram för slutenvården inte uppnåtts. Detta beror på fler öppna vårdplatser inom medicincentrum än planerat. Öppenvården har ökat under perioden och prognosen är att vi kommer att producera fler öppenvårdsbesök än budget. Framför allt ser vi ökningar inom akutmottagningen och hemsjukvården. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Lasarettet är i framkant och innovativt avseende införande av specialiserad lasarettsansluten hemsjukvård (LAH). Arbetet med att utforma de evidensbaserade kliniska riktlinjerna fortskrider med ytterligare riktlinjer framtagna under rapportperioden. Arbetet säkerställer att LAH införs ordnat och bedrivs inom ramen för ett kunskapsstyrningsbaserat synsätt. Lasarettet medverkar vidare i det fortlöpande landstingsövergripande utvecklingsarbetet till exempel avseende de landstingsgemensamma kliniska processerna, det systematiska patientsäkerhetsarbetet på övergripande nivå och analys av kvalitetsdata från Öppna jämförelser. Inom patientsäkerhetsområdet fortsätter arbetet med patientsäkerhetsdialoger. Målet att dialoger ska ha skett vid alla vårdenheter under 2016 beräknas uppnås. Inom forskningsområdet har slutligen medarbetare vid lasarettet bidragit till ytterligare vetenskapliga artiklar. Arbete med att utveckla nya arbetssätt på vårdavdelningar och mottagningar pågår. Analyserar nya möjliga verksamhetsområden inom kirurgi. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Lasarettet följer i stort sett riktvärden och budget när det gäller timlönekostnad, årsarbetare och sjukfrånvaro. Kostnaden för inhyrd personal är högre än budgeterat, vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Personalkostnaden är lägre än budgeterat vilket till största del beror på motsvarande vakanta tjänster. De lägre personalkostnaderna väger inte helt upp de högre kostnaderna för hyrpersonal och prognosen för året landar därför på ett underskott för lönekostnader inklusive inhyrd personal på 7 miljoner kronor. I prognosen är inte den ökade kostnaden för Kommunals avtal inräknad.

58 4 (12) Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,3% 3,5% 3,5% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 1,4% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr 5,4 5,3 4,7 15 Total sjukfrånvaro, % 4,9% 5,0% 4,9% 5,2% Antalet årsarbetare har ökat vilket ligger i linje med plan då vi tillsatt vakanta tjänster. Vi har fortfarande vakanser, framförallt när det gäller specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. För att få ner kostnaden för hyrpersonal behöver vi lyckas med att rekrytera och för närvarande är vi inne i ett intensivt arbete med att rekrytera läkare med utländsk legitimation. Sjukfrånvaron har ökat marginellt jämfört med helåret 2015, vilket framförallt beror på ökad andel långtidssjukskrivningar i januari Långtidssjukskrivningarna har nu återgått till en förhållandevis låg nivå. PERSPEKTIV: EKONOMI Lasarettet i Enköping redovisar till och med april månad en budgetavvikelse på -0,6 miljoner kronor. Intäkterna i perioden visar på ett mindre överskott. Det förklaras framför allt av ökade intäkter för vårdval och riks- och regionintäkter. Överskottet dras dock ner av radiologens minskade försäljning av dyrare röntgenundersökningarna jämfört med den planerade försäljningen. Även operation märker av tappade intäkter från uppsagt avtal med neurokirurgen. Kostnaderna avviker negativt med 1,2 miljoner kronor i perioden. Främsta orsaken är ökade kostnader för inhyrd personal. Framför allt finns brist inom intensivvårdssjuksköterskor men även den reviderade planen att överföra slutenvårdsplatser till LAH genererar kostnader för hyrpersonal. I budget räknade lasarettet med att ha en betydligt lägre kostnader för inhyrd personal än vad som nu infriats och till och med april har hela årsbudgeten förbrukats. Vi ser även effekter av senareläggningen av LAH inom medicinsk service. I perioden är underskottet drygt -0,7 miljoner kronor. Årsprognosen har justerats mot budget med 6 miljoner kronor. Främsta orsakerna är det reviderade LAH genomförandet som genererar både ökade personalkostnader och ökad medicinsk service. Samtidigt ökar riks- och regionintäkterna som en konsekvens av tillgänglig kapacitet främst inom kirurgi. Investeringar har inte hunnits med i den takt som planerats och där av är avskrivningskostnaderna lägre än budgeterat.

59 5 (12) Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Den reviderade tidplanen för LAH börjar nu slå igenom och det ackumulerade resultatet ligger nu under budget med 0,6 miljoner kronor. Utfallet tom mars avviker med -0,6 miljoner kronor mot budget. På intäktssidan är det ökad försäljning vårdval samt riks- och regionintäkter som genererar överskottet mot budget med 0,6 miljon kronor. Inhyrd personal har kostat mer än vad löner egen personal har minskat i perioden. Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,6% Verksamhetens kostnader ,7% Avskrivningar ,7% Nettokostnad ,1% Bruttokostnaden för aktuell period ligger över den budgeterade kostnaden med 1,2 miljoner kronor eller 0,6 procent. Kostnadsökningen mellan åren är 3,6 procent. De ökade kostnaderna återfinns främst för övrig personal och inhyrd personal. Nettokostnadsutvecklingen ligger på 4,1 procent. Nettokostnadstakten kommer att minska under året då kostnaderna ökade under hösten går alltså in i ett högt kostnadsläge som nu planeras att istället avta.

60 6 (12) RIKTADE FRÅGOR Pågår några särskilda insatser för att minska sjukfrånvaron? Sedan 2015 har lasarettet en ny struktur för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet där dessa frågor hanteras av enheternas HFS-team. HFS-teamen består av chef, HFS-ombud, skyddsombud och kaizenkonsult, som tillsammans arbetar systematiskt med hälsofrämjande och förebyggande frågor som rör både patienter och medarbetare. I den del som berör medarbetarna följs och diskuteras bland annat nyckeltal för sjukfrånvaro, personalomsättning, resultat av medarbetarenkät samt arbetsmiljöavvikelser. Identifierade åtgärder hanteras via Kaizen, vilket innebär att samtliga medarbetare på enheten blir delaktiga. Förvaltningarna ska redogöra för hur många praktikplatser de har erbjudit nyanlända inom reglerade legitimationsyrken som till exempel sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Lasarettet i Enköping har ännu inte erbjudit några praktikplatser för ovan nämnda grupper. Administrationen och regelverket är svårhanterligt och bristen på resurser vad gäller handledning försvårar ytterligare. Vilka konsekvenser innebär det ökade flyktingmottagandet inom förvaltningen? Fokus ska främst vara från det att uppehållstillstånd har erhållits och folkbokföring sker (dvs ej asyltiden, denna ersätts via LRC)? Inga av lasarettets verksamheter har under rapportperioden sett annat än försumbara effekter av det ökade flyktingmottagandet. På det följer avsaknad hittills av signifikanta ekonomiska konsekvenser inom verksamheterna. Hur många enheter inom berörda verksamhetsområden använder Infektionsverktyget i sitt förebyggande arbete? Med användning av Infektionsverktyget menas att ta ut rapporter, analysera, sätta mål och följa upp vidtagna åtgärder. Arbetet med vidare implementering av Infektionsverktyget har fördröjts något bla pga begränsat antal centrala utbildningstillfällen och svårigheter att frigöra nyckelpersoner från klinisk verksamhet och produktion. I princip alla berörda enheter har dock utarbetat och börjat ta ut månatliga rapporter. Analys genomförs internt men även i samverkan med Vårdhygien och Smittskyddsenheten. I sammanhanget bör påpekas att datakvaliteten blir begränsad för de av lasarettets verksamheter vars patienter i hög grad replierar mot primärvården som i dagsläget inte använder sig av Infektionsverktyget. Därför ser lasarettet Infektionsverktyget som ett komplement till andra typer av data och uppgifter som lasarettet inhämtar vad gäller aspekten styrning och uppföljning. Exempel på annan typ av data är Kirurgiskt centrums enkätstudie i samarbete med Vårdhygien för att skärpa fångsten av ev postoperativa infektioner. Under 2016 beräknas samtliga relevanta enheter använda Infektionsverktyget enligt definition som anges i frågan. Hur arbetar verksamheten för att säkra vårdövergångar med syfte att förebygga oplanerade återinläggningar inom 30 dagar? Lasarettet arbetar brett och systematiskt i syfte att minska undvikbara återinläggningar bland annat genom införandet av lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård (LAH), konceptet med utskrivningssjuksköterskor, geriatrisk kompetens på akutmottagningen och deltagande i pilotprojekt avseende undvikbara återinläggningar. En utökad integrering av klinikapotekarresurser i utskrivningsprocessen pågår. MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Vårdgarantin ska uppnås. Vårdgarantin för Lasarettet i Enköping är synnerligen god. Antal väntande till besök inom 90 dagar har en tillgänglighet på 98 procent. För att nå 100 procent krävs bara 29 ytterligare besök. Andelen väntande till operation inom 90 dagar är 99 procent och endast 3 fler operationer för att nå 100 procent. Mål prognos

61 7 (12) Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med Punktprevalensmätning 2016 visade förekomst av VRI i 4.1 % av studerade patienter. Jämfört med föregående års prevalens på 4.4 % är det en minskning med ca 7 %. Ytterligare kartläggning av VRI kommer att ske under året på olika nivåer. Akutmottagningens handlingsplan efter 2014 års patientenkät ska vara genomförd. Akutmottagningens handlingsplan efter 2014 års patientenkät identifierade fyra huvudsakliga områden med förbättringspotential; smärtlindring, informationsöverföring till patienter, väntetider på akutmottagningen och upplevelse av bemötande. Åtgärder har genomförts inom samtliga områden och innefattar exempelvis att smärtansvarig sjuksköterska utsetts, påskyndad information till väntande patienter om orsaken till väntetiden, införande av nytt teambaserat arbetssätt för effektivare flöden samt genomgångar med fokus på bemötande (personal-personal samt personal-patient) efter arbetspassets slut. Handlingsplanen bedöms vara genomförd innevarande år. Resultatet utifrån 2016 års patientenkät ska ha analyserats och handlingsplaner ska upprättas. Ännu har inga enkätresultat erhållits, analysarbete och upprättande av handlingsplaner görs under hösten. 100 % av lasarettets enheter ska ha HBTQ-certifierat. I samband med årets sommarlunch kommer en certifieringsceremoni att hållas då samtliga enheter på Lasarettet blir certifierade. Samtliga mål i "Handlingsplan för hälsofrämjande sjukhus 2016" ska vara uppnådda. Fastställd handlingsplan har kommunicerats ut och arbete pågår. Ekonomi Budget ska hållas Mål prognos Lasarettet lämnar i perioden en negativ årsprognos på 6 miljoner kronor. Åtgärder för att minska underskottet håller på att tas fram av lasarettet Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre. Totalkostnaden per producerad pinne är lägre än Lasarettets nettokostnad i förhållande till total produktion ska jämfört med föregående år vara 1,95 % eller lägre.

62 8 (12) Nettokostnaden i förhållande till totalt producerat antal pinnar är -3,7 procent Produktion Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Mål prognos Lasarettets huvudprocesser är identifierade och återfinns som delar i huvudprocesskarta. Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Modeller för en samlad produktions/resursplanering utgående från vård-, utvecklings- och utbildningsbehov ska tillämpas i 75 % av verksamheten. Lasarettet i Enköping har en produktions- och resursplanering som utgår från vårdproduktionen samt invånarens behov. Vad gäller resursplanering av utbildnings- och utvecklingstid har Lasarettet i Enköping från ledningskontoret efterfrågat en landstingsgemensam planeringsmodell Behov o prognos: Vid produktionsbudget har LE planerat utifrån föregående års antal inkommande remisser, akuta besök samt tillgänglighetsmål. Granskat inflödet/ invånarens behov. Volymer samt tillgänglighetsmål budgeteras på månads nivå per sektion och mottagning/ operation/ avdelning. Inom vissa verksamheter har vi tagit hänsyn till utbildnings- samt utvecklingsbehov inom produktionsbudget Produktions- och resursplaner: Verksamheternas tidböcker samt fördelning av läkarresurser/övrig personal schemaläggs och efter det planeras övriga resurser. I schemaläggningen ingår utbildningsdagar samt utvecklingstid. Planering av utbildnings- samt utvecklingstid grundas på föregående års tidsåtgång samt analys av innevarande års behov Schemaläggning läkare/övrig personal målet är att minska variationerna, styra resurserna/tidböckerna utifrån patienternas behov. Kirurgiskt centrum styr genom antalet inkommande remisser inom sektionerna ortopedi, kirurgi, urologi och gynekologi. Medicinskt centrum styrs framförallt av det akuta patientinflödet via akutmottagningen, samt av inkommande remisser till den planerade mottagningsverksamheten inom intern medicin, mag/tarm-, ögon- och hudmottagningen. Radiologiskt centrum styrs av modaliteternas möjligheter för bokning av planerade och akuta undersökningar samt det allmänna remissflödet. Genomförande: En koordinerande enhet har ansvar för att arbeta enligt plan samt att utöva daglig styrning gällande tidböcker, scheman och fördelning av besök/operationer mellan sektioner. Inom akutsjukvård/slutenvård pågår arbetet med att överföra patienterna till lasarettsansluten hemsjukvård. Hela vårdprocessen täcks in och det finns regelbundet schemalagda uppföljnings- och planeringsmöten Uppföljning:

63 9 (12) ProVer används vid produktionsplanering och uppföljning vid alla de enheter där funktionalitet finns hemsjukvårdsbesök, mottagningsbesök, dagsjukvård, övriga besök Som komplement till ProVer används excel för slutenvård/ radiologisk planering/ operationsplanering/ uppföljning/ tillgänglighet samt analys av antal inkommande remisser Radiologiskt centrum använder även till viss programvara hos Prodacapo för produktionsplanering, självkostnadsmodell. Produktionsstyrning utgår från: 1.Uppföljning av produktionsplan per dag/sektion/mottagning/operationsavdelning/vårdavdelning 2.Visualisering av resultat, excel samt ProVer ( SAS är under utveckling) 3.Åtgärdsplaner vid avvikelser Arbete pågår med att formulera nyckeltal samt rapporter i SAS för uppföljning och analys. 100% av verksamheterna har i dag en samlad produktions och resursplanering Metoden för Förstärkt utskrivning ska ha vidareutvecklats, testats och utvärderats i samverkan med andra vårdaktörer. Arbetssätt för att tidigt upptäcka och möta behov hos patienter med ökad risk för oplanerad återinläggning har vidareutvecklats vid Lasarettet. Medicinskt centrum har exempelvis anställt särskilda utskrivningssjuksköterskor. Relativt snart därefter sågs positiva effekter. Den tidigare vanliga återinläggningsorsaken social svikt har näst intill försvunnit. Tryggheten för patienter och anhöriga har ökat och såväl interna som externa samarbetsparter upplever en effektivare process. Införande av geriatrisk sjuksköterskekompetens på akutmottagningen, införande av lasarettsansluten, specialiserad hemsjukvård (LAH) inklusive trygghetsåtgärder för bla vissa patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom samt utökad integrering av klinikapotekarresurser i utskrivningsprocessen är andra exempel på vidareutveckling. Målet beräknas uppnås under Lasarettets införande av processbaserat ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 ska fortsätta och uppföljande GAP-analys 2016 ska visa på förbättrat status inom minst hälften av tidigare identifierade förbättringsområden. Statusförbättringar har skett inom prioriterade områden, uppföljande GAP-analys genomförs under senhösten Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Mål prognos Inom patientsäkerhetsområdet utvecklas nya rutiner för hantering av klagomål och synpunkter. Arbetet replierar mot införandet av Public 360. Inom verksamhetsutvecklingsområdet har användandet av landstingets projektmodell Projektil stärkts genom bla vissa utbildningsaktiviteter. Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder.

64 10 (12) Vid Lasarettet används den landstingsövergripande rutinen mini-hta när så är tillämpligt. Under året har ett antal mini-hta utförts inom flera olika verksamhetsområden varav ett antal förväntas leda till införandet av nya metoder Patientsäkerhet: Uppföljande patientsäkerhetsdialoger ska vara genomförda vid samtliga vårdenheter. Patientsäkerhetsdialoger (PSD) genomförs enligt fastställd plan och arbetet fortlöper med tillfredställande takt. Systematisk verksamhetsutveckling: Ny flerårsplan för lasarettets systematiska verksamhetsutveckling ska finnas upprättad Ny flerårsplan utarbetas i samband med planerade strategidagar. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion Mål prognos Lasarettet ska ha dokumenterade rutiner för den verksamhetsförlagda utbildningen Arbete pågår med att ta fram rutiner för den verksamhetsförlagda utbildningen. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska vara lika med eller högre än vid 2015 års mätning. Ny medarbetarundersökning är planerad till hösten Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Lasarettet använder landstingets mall för samtliga chefsförordnanden och ledaruppdrag. Lasarettets samtliga enheter ska ha dokumenterade och tillämpade rutiner för introduktion Checklistor och rutiner för introduktion finns på samtliga enheter. Uppbyggd organisation för klinisk utbildningsavdelning (samverkansprojekt LUL/UU 2016) Beslut har fattats om att inte inrätta en klinisk utbildningsavdelning på Lasarettet i Enköping. Personalomsättningen ska inte överstiga 15 procent

65 11 (12) Personalomsättningen efter första tertialet ligger på 6 procent vilket är något lägre än för motsvarande period föregående år, då den var 7 procent. Detta kan indikera att vi når målet på 15 procent även om det fortfarande är svårbedömt. Lasarettet tillämpar landstingets chefspolicy Lasarettet kommer att tillämpa landstingets chefspolicy när den är antagen och kommunicerad.

66 12 (12) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar ) Riks- och regionintäkterna budgeterades lågt då utrymmet bedömdes behövas för C-läns produktion. Samtidigt har avtal med Västmanland tagit fram kring protesoperationer. 2) Medicinsk service ökar pga förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. 3) Investeringstakten är inte tillräckligt hög vilket medför lägre avskrivningskostnader.

67 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Information Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Patientsäkerhetsarbete, Ann-Lis Söderberg, Margareta Öhrvall, Bengt Sandén och Rasmus Havmöller 1 - Verksamhetspresentation akutsjukvården, Anette Skoglund, 2 - Budget med mera Per Elowsson Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

68 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Handläggare: Anna Karin Lidehäll Dnr SHS Granskning av ändamålsenlig användning av kvalitetsregister Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att avge svar enligt bilaga. Ärendet Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård eller omsorg. Syftet är att utveckla och säkra vårdens kvalitet genom att följa upp vad sjukvården åstadkommer hos de patienter som ingår. Vissa register används i nationell uppföljning, t ex Öppna jämförelser och Nationella riktlinjer. Ett register som är fullt utbyggt kan användas för att följa upp resultat ända ner på sjukhus- eller kliniknivå. Kvalitetsregister anses därför ha stor potential för lärande, utvecklingsarbete och kvalitetssäkring i landstinget. Landstingets revisorer har genom företaget Helseplan granskat hur kvalitetsregister används. Granskningen visade att hälso- och sjukvårdsverksamheter deltar i och rapporterar till ett flertal kvalitetsregister, men att informationen inte används systematiskt i förbättrings- och utvecklingsarbetet. Det saknas överblick över hur många eller vilka register landstinget deltar i och det finns inte heller någon prioritering. Med anledning av detta har landstingsrevisorerna rekommenderat att Landstingsstyrelsen tillsammans med Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen ska ta beslut om vilka register landstinget ska delta i, vilka som ska prioriteras och hur de ska användas i verksamheten. Vidare rekommenderades att Landstingsstyrelsen, Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen bör överväga möjligheter som att erbjuda utbildning, gemensam standard för journalföring och datoriserad överföring. Beredning/samråd/remittering: Granskningen har skickats på remiss till företrädare för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, som inkommit med synpunkter. Bilaga Revisionssvar avseende Granskning av ändamålsenlig användning av kvalitetsregister. Kopia till: Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

69 FÖRSLAG Dnr SHS Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Enheten för kunskapsstöd Anna Karin Lidehäll Tfn E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende Granskning av ändamålsenlig användning av kvalitetsregister Sjukhusstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Bakgrund Företaget Helseplan har på uppdrag av landstingets revisorer granskat hur kvalitetsregister används i sjukvårdsverksamheten. Syftet har varit att bedöma om och hur landstinget använder kvalitetsregister i sjukvårdens förbättrings- och utvecklingsarbete. Landstingets synpunkter Landstingets revisorer rekommenderar att Landstingsstyrelsen i samverkan med Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen ska besluta om vilka register landstinget ska delta i, vilka som ska prioriteras och hur kvalitetsregistren förväntas användas i verksamheten. Prioriteringsordningen bör ske i samråd med Lasarettet i Enköping, Akademiska sjukhuset samt primärvården. Landstingsstyrelsen, Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen bör också överväga möjligheter som att erbjuda utbildning, gemensam standard för journalföring och datoriserad överföring. Landstingets verksamheter bedriver kontinuerligt ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Sjukhusstyrelsen bedömer att ett kvalitetsregister som är välfungerande och som tillför värdefull kunskap, utgör en del i det. Omfattning och tillämning av ett register bör dock bedömas av verksamhetschefer i samråd med programråd och professioner, inte av politiska styrelser. Sjukhusstyrelsen instämmer i rekommendationen att rutiner för hur resultaten används som beslutsstöd bör arbetas fram, efter att beslut om att ett kvalitetsregister ska användas. I rutinen bör ingå hur återkoppling ska ske till dem som lägger in data. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

70 2 (3) Sjukhusstyrelsen anser att en utveckling mot automatisk överföring av journaldata till kvalitetsregister är önskvärd. Inom ramen för E-hälsoarbetet pågår konkreta diskussioner kring möjligheterna för överföring via Cosmic. Övriga revisionsfrågor 1. Vilka kvalitetsregister, nationella, regionala och övriga deltar landstinget i samt vilka regler, riktlinjer och mål är kopplande till användandet? Som beskrivs i revisionsrapporten saknas central överblick över hur många register landstinget deltar i samt hur de används. Användningen skiljer sig mellan sjukhusspecialistvård och primärvård. Sjukhusens verksamhetsområden uppger sig ha god kunskap om vilka register man rapporterar till, och har ofta tydligare nytta av registren. 2. Hur sker inrapporteringen med IT-stöd och andra resurser för att på ett effektivt sätt leverera in korrekta uppgifter i tid? Vilken grad av koppling till journalföringen finns? Se ovan. 3. Förekommer egenregistrering av patienterna i någon utsträckning? För flertalet register ingår data rapporterade av patienter. Patienten är den som lever dygnet runt med sin sjukdom och patientmedverkan i registren är därför många gånger viktigt. Detta är också ett krav för att register ska få den högsta certifieringsnivån. Det krävs dock inte att det är patienten själv som gör själva registreringen. Kvaliteten och användbarheten hos ett register kan inte alltid anses vara kopplad till graden av patientmedverkan. 4. Hur skyddas den insamlade informationen för att trygga varje enskild patients rätt till sekretess? Sjukhusstyrelsen delar bedömningen och den givna rekommendationen i rapporten. 5. Hur används kvalitetsregister för att förbättra landstingets hälso- och sjukvård och finns exempel på konkreta förändringar som ökat patientens vårdkvalitet? Ett gott exempel är Svensk reumatologis kvalitetsregister, SRQ, som har en täckningsgrad på 86,5% i Uppsala län. Ett skäl till att registret används i så hög utsträckning är att kliniska parametrar tillsammans med patientens egen skattning (som registreras hemifrån inför läkarbesöket) ger en bild av patientens hälsotillstånd utvecklas över tid. Detta används bland annat för att styra behandlingen. Data från SRQ bidrar också mycket forskning, ca 40 vetenskapliga artiklar under Används kvalitetsregister för att effektivisera vårdprocesser, och i så fall hur? Kvalitetsregister används också av de programråd som följer upp kvaliteten och utvecklar vård och samarbete inom vissa prioriterade sjukdomsområden, t ex diabetes och astma KOL. Sjukhusstyrelsen avser också att fortsätta att uppmuntra samarbete mellan regioner och vårdgrenar, där kvalitetsregisterdata kan utgöra en av flera viktiga delar.

71 3 (3) Vivianne Macdisi Ordförande Kerstin Westholm Hälso- och sjukvårdsdirektör

72 Granskning av ändamålsenlig användning av kvalitetsregister Rev. Dnr Akademiska sjukhuset har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rapporten från granskningen av landstingets kvalitetsregister. Rapporten är välskriven och vi instämmer i största delen i den beskrivning som ges. Vår uppfattning är dock att den allmänna bilden av register och registeranvändning inom Akademiska sjukhuset är mer positiv än vad som framgår av rapporten. Så som beskrivs i rapporten så är inställningen till kvalitetsregister väsentligt mer positiv inom den slutna vården och den specialiserade vården än den är inom primärvården. Rapporten framhåller utförligt hur registren kan användas i lokalt kvalitetsarbete genom analys av egna resultat och benchmarking. Däremot anser vi att den i för liten utsträckning beskriver den nytta vården har och har haft av andra sätt att använda kvalitetsregister. Vår bedömning är att väl så stor nytta hittills kommit ur registren genom det som kallats forskning. Resultaten av forskningen har i stor utsträckning omsatts i förbättringsarbete i vården. Vi framför våra synpunkter kring revisionsfrågorna i den ordning de beskrivs i punkt 2 i rapporten, Bedömning och rekommendation per revisionsfråga: Revisionsfråga 1: Här beskrivs att det är otydligt exakt hur många kvalitetsregister Landstinget i Uppsala län deltar i. Detta återkommer fyra gånger i rapporten. Med tanke på att det finns 108 register inkluderande kandidatregister - på hemsidan Nationella kvalitetsregister och därutöver regionala och lokala register tycker vi inte att det är speciellt anmärkningsvärt att siffran inte är fastslagen för sjukhusets del, med tanke på att verksamhetens bredd gör att de flesta register kan vara aktuella. Det är däremot så att man i de olika verksamhetsområdena ska ha god kunskap om vilka register man rapporterar till, och det är vår uppfattning att så är fallet. I rapporten rekommenderas att Landstingsstyrelsen tillsammans med Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen tydligare prioriterar vilka register Landstinget ska delta i. Även om man rekommenderar att detta ska ske i samverkan med förvaltningarna så är antalet register stort, och vår uppfattning är att dessa frågor bör bedömas regelbundet och så ofta att en politisk prioritering inte är helt funktionell. Enligt vår bedömning skulle av Landstingsstyrelsen fastslagna mål och riktlinjer för register och registeranvändning vara mer funktionellt. Rapporten föreslår kriterier för utvärdering i form av certifieringsnivå, andel av befolkningen som omfattas samt kopplingar till nationella riktlinjer. Vi är tveksamma till dessa riktlinjer, då vissa register som i dagsläget är av stor vikt för utvecklingen av vården, till exempel inom små specialiserade områden, inte uppfyller kriterierna. Revisionsfråga 2: Här görs iakttagelsen att det inte finns någon systematisk eller omfattande automatisk överföring mellan journalsystemet och kvalitetsregister i Landstinget i Uppsala län, samt att datarapportering och -uttag sker manuellt. Vi instämmer i att detta är ett problem, och som beskrivs i rapporten är det ett problem även på nationell nivå, där de stora satsningar som gjorts för att skapa strukturer för detta inte givit de önskade resultaten. Förutom de stora tekniska problem som föreligger så är också en automatiserad överföring beroende av en nationell gemensam terminologi, där mycket återstår att lösa. Problemen inom detta område har varit större

73 än man först befarade, både nationellt och inom Landstinget, och det kommer att vara tids- och resurskrävande att skapa de strukturer som rapporten efterlyser. Vi bedriver ett omfattande arbete inom Akademiska sjukhuset för att automatiskt visualisera viktiga kvalitetsdata inom vårt patientprocessarbete. Patientrapporterade mått är en viktig och integrerad del av detta arbete, och på sikt kan detta också bidra till lösningar för automatisk överföring till register. Revisionsfråga 3: Vi delar helt uppfattningen att man bör sträva efter att inkludera patientrapporterade mått i registreringen, så att de följs upp och blir en del av underlaget för förbättring. Rapporten rekommenderar vidare att Landstingsstyrelsen ska premiera de kvalitetsregister som innefattar patientrapporterade mått samt egenregistrering av patienter. Även om det inte är helt tydligt vad som avses med premiera så ställer vi oss tveksamma till rekommendationen. Det finns flera register med inga eller ringa patientrapporterade data som bedriver ett utmärkt arbete med att utveckla vården och dess kvalitet. Ett exempel är det klass 1-certifierade Prostatacancerregistret. Det finns också exempel på register med stor andel patientrapporterade data som inte varit lika framgångsrika i förbättringsarbetet. Andelen patientrapporterade data beror till stor del på vilken diagnos eller diagnosgrupp det aktuella registret hanterar, och kan inte ses som ett direkt mått på registrets kvalitet. Revisionsfråga 4: Vi delar den bedömning som görs och den givna rekommendationen. Revisionsfråga 5: Vi delar i huvudsak de bedömningar som görs. Vi instämmer också i stort i rekommendationerna. Som framhållits ovan under Revisionsfråga 2 så är det dock ett omfattande och resurskrävande arbete att säkra åtkomsten till ett fullgott ITstöd. Vad gäller rekommendationen om utbildningen i förbättringskunskap och förändringsarbete för den personal som arbetar med kvalitetsregister så är vår uppfattning att den inte är tillräckligt omfattande. Vi bedömer att det för ett framgångsrikt förbättringsarbete är nödvändigt att också chefer utbildas. Den nu pågående patientsäkerhetsutbildningen på Akademiska sjukhuset innehåller också utbildning i förbättringskunskap, och deltagarna ska utföra ett förbättringsarbete inom sin egen verksamhet. De grupper som omfattas av utbildningen är chefer, medicinskt ledningsansvariga och patientsäkerhets/kvalitetssamordnare. Revisionsfråga 6: Vi delar bedömningen och den givna rekommendationen. I tjänsten Bengt Sandén Chefsläkare Akademiska sjukhuset Uppsala

74 Synpunkter på revisionsrapport kvalitetsregister - Anna Karin Lidehäll Sida 1 av Synpunkter på revisionsrapport kvalitetsregister Eva Telne må :54 Till:Anna Karin Lidehäll <anna.karin.lidehall@lul.se>; Kopia:Gunnar Bolin <gunnar.bolin@lul.se>; Rasmus Havmöller <rasmus.havmoller@lul.se>; Hej! Tack för påminnelse. Vi har sammanställt våra synpunkter nedan. Hör av dig om frågor. Lasarettet i Enköping bedriver sedan många år ett systematiskt utvecklingsarbete i syfte att säkra lasarettets kvalitet. I arbetet har bl. a ingått en utbyggnad av utvecklings- och kvalitetsresurser på såväl lasarettsövergripande som verksamhetsnivå, införandet av arbetsmetoder som Kaizen och Lean Health Care men också användning av kvalitetsregister. Det är vår uppfattning att syftet med kvalitetsregister är väl känt bland chefer och medarbetare inom förvaltningen och exempel finns på hur verksamhetsnära förbättringsarbete med utgångspunkt i registerdata har bidragit till nationella toppresultat vilket också lyfts fram i rapporten. Vi delar ändå granskarnas bedömning att nyttan av deltagande inte uppnår sin fulla potential. Ytterligare förbättringar bör kunna uppnås via utvecklad systematik i journalföringen, fler utbildningsinsatser och framförallt avsatt tid för deltagande personal samt genom automatiserad överföring av data inom och mellan olika IT-system. Som påpekas i rapporten har viss styrning skett i vårdöverenskommelser och uppdrag och vår bedömning är att denna är tillfyllest, lasarettet anser inte att politiska styrelser i detalj ska besluta om deltagande i register och om hur registren förväntas användas i verksamheten eller inom förvaltningarna. Verksamhetschefer tillsammans med professionerna är enligt vår bedömning bäst lämpade att bedöma hur kvalitetsregister kan användas för att uppfylla författningskraven på kvalitet. Mvh Eva Eva Telne Förvaltningsdirektör Lasarettet i Enköping Box 908, Enköping Tel ,

75

76

77 Granskning av kvalitetsregister Granskning på uppdrag av revisorerna i Landstinget i Uppsala län Februari 2016 Ida Nyström Ulrike Deppert Helseplan Stadsgården Stockholm tel helseplan.se

78 Innehåll 1. Sammanfattning Bedömning och rekommendation per revisionsfråga Inledning Bakgrund Syfte och omfattning Revisionsfrågor Metod och revisionskriterier Dokumentgranskning Intervjuer Revisionskriterier Projektorganisation Iakttagelser, bedömningar och slutsatser Nulägesbeskrivning kvalitetsregister Iakttagelser: Deltagande i och användande av kvalitetsregister Översyn av Landstinget i Uppsala läns deltagande i kvalitetsregister Regler, riktlinjer och mål Slutsatser: Deltagande i och användande av kvalitetsregister Iakttagelser: IT-stöd och registrering av data Registrering av data IT-stöd och koppling till journalföring Slutsatser: IT-stöd och registrering av data Iakttagelser: Patientens rättigheter Sekretess Patientens medgivande Slutsatser: Patientens rättigheter Iakttagelser: Förbättringar med grund i kvalitetsregister Kvalitetsregister som underlag för förbättringsarbete Systematisk återkoppling Exempel på förbättringsarbeten Slutsatser: Förbättringar med grund i kvalitetsregister Iakttagelser: Nyttan av kvalitetsregister i relation till nedlagda resurser Nyttan av kvalitetsregister i relation till tidsinsatser-/kostnader Slutsatser: Nyttan av kvalitetsregister i relation till nedlagda resurser30 5. Undertecknande Bilaga 1 Intervjuförteckning Bilaga 2 Resultat chefsenkät från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bilaga 3 Täckningsgrad nationella kvalitetsregister

79 1. Sammanfattning Syftet med granskningen är att ge revisorerna i Landstinget i Uppsala län underlag för att bedöma om och hur landstinget använder kvalitetsregister i hälso- och sjukvårdens förbättrings- och utvecklingsarbete. Granskningen visar att hälso- och sjukvårdsverksamheter i Landstinget i Uppsala län deltar i och rapporterar till ett flertal kvalitetsregister. Vi bedömer att även om Landstinget i Uppsala län rapporterar in till kvalitetsregister så används dessa inte tillräckligt systematiskt i förbättrings- och utvecklingsarbete. Registreringen av data sker inte ändamålsenligt och från intervjuer framkommer att inrapporterande verksamheter inte alltid förstår syftet med deltagandet. Granskningen vill lyfta följande huvudpunkter: Revisionsfråga 1. Vilka kvalitetsregister, nationella, regionala och övriga deltar landstinget i, samt vilka regler, riktlinjer och mål är kopplade till användandet? Iakttagelse Bedömning Rekommendationer Det är otydligt exakt hur många kvalitetsregister som Landstinget i Uppsala län deltar i. Det ställs krav på deltagande i kvalitetsregister genom avtal och relevanta styrdokument. Vi bedömer att Landstinget i Uppsala län deltar i register där nyttan av deltagande inte uppnår sin fulla potential samt där inrapporterande verksamheter inte alltid förstår syftet med deltagandet, vilket har framkommit i intervjuer. Vi rekommenderar att Landstingsstyrelsen i samverkan med Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län tydligare prioriterar vilka register som Landstinget i Uppsala län ska delta i samt vilken användning de förväntas ha i verksamheten. Prioriteringen bör ske i samråd med de aktörer som det berör inom Lasarettet i Enköping, Akademiska Sjukhuset samt primärvården. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län ser över vilket stöd som ska erbjudas för att respektive hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedriva ett aktivt utvecklingsarbete som inkluderar kvalitetsregister. 2

80 Revisionsfråga 2. Hur sker inrapporteringen med IT-stöd och andra resurser för att på ett effektivt sätt leverera in korrekta uppgifter i tid? Vilken grad av koppling till journalföringen finns? Iakttagelse Bedömning Rekommendationer Det finns ingen systematisk eller omfattande automatisk dataöverföring mellan journalsystemet och kvalitetsregister i Landstinget i Uppsala län. Datarapportering och -uttag sker manuellt. Vi bedömer att registreringen av data inte fullt ut sker ändamålsenligt. Bedömningen grundar sig i att mycket av arbetet sköts manuellt samt att det saknas en tillräcklig systematik och standard i journalföringen. Vi bedömer att de initiativ som har tagits för automatiserad dataöverföring inte har givit tillräckliga resultat. Vi rekommenderar att Landstingsstyrelsen i Uppsala län bör verka för en vidareutveckling av en gemensam standard för journalföring i hälso- och sjukvården. Syftet är att minska dubbelregistreringen samt att systematisera och standardisera journalföringen för att underlätta en automatisk överföring samt kompatibilitet med kvalitetsregister i framtiden. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län ser över vilka förutsättningar och investeringar som krävs för automatisk överföring av data till Nationella Diabetesregistret (NDR) samt för att ansluta sig till det nationella systemet för primärvårdskvalitet (NPK). Revisionsfråga 5. Hur används kvalitetsregister för att förbättra landstingets hälsooch sjukvård och finns exempel på konkreta förändringar som ökat patientens vårdkvalitet? Iakttagelse Bedömning Det är stor skillnad mellan verksamheterna i om och hur kvalitetsregister används som beslutsunderlag för förbättrings- och utvecklingsarbete. Bristen på avsatta resurser för förbättrings- och utvecklingsarbete medför att arbetet inte prioriteras. Vi bedömer att resursutnyttjandet inte sker på ett effektivt sätt för att kvalitetssäkra utdata och sammanställa den i för verksamheten och nivån relevanta rapporter samt att avsaknaden av ett fullgott IT-stöd bidrar till att återrapporteringen brister. Vi bedömer att det finns en 3

81 generell brist vad gäller kompetens inom kontinuerligt förbättringsarbete hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Rekommendationer Vi rekommenderar att personal som arbetar med kvalitetsregister får utbildning i förbättringskunskap och förändringsarbete kopplat till kvalitetsregister. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen respektive Vårdstyrelsen i Uppsala län verkar för att säkra åtkomsten till ett fullgott IT-stöd som underlättar utdatarapporteringen och återkopplingen från kvalitetsregister. 4

82 2. Bedömning och rekommendation per revisionsfråga 1. Vilka kvalitetsregister, nationella, regionala och övriga deltar landstinget i, samt vilka regler, riktlinjer och mål är kopplade till användandet? Vi bedömer att det är otydligt exakt hur många register som Landstinget i Uppsala län deltar i och att kunskapen om deltagandet är låg. Vi bedömer att det idag ställs krav på deltagande i kvalitetsregister genom avtal och relevanta styrdokument. Vi bedömer att Landstinget i Uppsala län deltar i register där nyttan av deltagande inte uppnår sin fulla potential samt där inrapporterande verksamheter inte alltid förstår syftet med deltagandet, vilket har framkommit i intervjuer. Vi rekommenderar att Landstingsstyrelsen i samverkan med Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län tydligare prioriterar vilka register som Landstinget i Uppsala län ska delta i samt vilken användning de förväntas ha i verksamheten. Prioriteringen bör ske i samråd med de aktörer som det berör inom Lasarettet i Enköping, Akademiska Sjukhuset samt primärvården. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län ser över vilket stöd som ska erbjudas för att respektive hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedriva ett aktivt utvecklingsarbete som inkluderar kvalitetsregister. 2. Hur sker inrapporteringen med IT-stöd och andra resurser för att på ett effektivt sätt leverera in korrekta uppgifter i tid? Vilken grad av koppling till journalföringen finns? Vi bedömer att registreringen av data inte fullt ut sker ändamålsenligt. Bedömningen grundar sig i att mycket av arbetet sköts manuellt samt att det saknas en tillräcklig systematik och standard i journalföringen. Vi bedömer att de initiativ som har tagits för automatiserad dataöverföring inte har givit tillräckliga resultat. Vi rekommenderar att Landstingsstyrelsen i Uppsala län bör verka för en vidareutveckling av en gemensam standard för journalföring i hälso- och sjukvården. Syftet är att minska dubbelregistreringen samt att systematisera och standardisera journalföringen för att underlätta en automatisk överföring samt kompatibilitet med kvalitetsregister i framtiden. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län ser över vilka förutsättningar och investeringar som krävs för automatisk överföring av data till Nationella Diabetesregistret (NDR) samt för att ansluta sig till det nationella systemet för primärvårdskvalitet (NPK). 3. Förekommer egenregistrering av patienterna i någon utsträckning? Vi bedömer att strävan efter att inkludera patientrapporterade mått i registrering, uppföljning och utveckling av vården bör uppmuntras. Vi bedömer att registeringen i kvalitetsregister idag sköts manuellt av hälso- och sjukvårdspersonal och det inte sker någon omfattande direkt egenregistrering av patienter. 5

83 Vi rekommenderar att Landstingsstyrelsen i samverkan med Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län premierar de kvalitetsregister som innefattar patientrapporterade mått samt egenregistrering av patienter. 4. Hur skyddas den insamlade informationen för att trygga varje enskild patients rätt till sekretess? Vi bedömer att det finns ett sekretesskydd för kvalitetsregister men att inte alla verksamhetschefer kan svara på frågan om vem som är lokal och central personuppgiftsansvarig. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län verkar för att det för inrapporterande verksamheter tydligare framgår vem som är lokal och central personuppgiftsansvarig. 5. Hur används kvalitetsregister för att förbättra landstingets hälso- och sjukvård och finns exempel på konkreta förändringar som ökat patientens vårdkvalitet? Vi bedömer att resursutnyttjandet inte sker på ett effektivt sätt för att kvalitetssäkra utdata och sammanställa den i för verksamheten och nivån relevanta rapporter samt att avsaknaden av ett fullgott IT-stöd bidrar till att återrapporteringen brister. Vi bedömer vidare att kvalitetsregistren inte används systematiskt i beslutsstödarbetet eller i patientmötet i alla reviderade verksamheter samt att det finns en generell brist vad gäller kompetens inom kontinuerligt förbättringsarbete hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen respektive Vårdstyrelsen i Uppsala län verkar för att säkra åtkomsten till ett fullgott IT-stöd som underlättar utdatarapporteringen och återkopplingen från kvalitetsregister. Vi rekommenderar att verksamhetschefer ska arbeta fram rutiner för hur återrapporteringen från kvalitetsregister ska ske samt hur resultat ska användas som beslutsstöd. Vi rekommenderar att personal som arbetar med kvalitetsregister får utbildning i förbättringskunskap och förändringsarbete kopplat till kvalitetsregister. 6. Används kvalitetsregister för att effektivisera vårdprocesser, och i så fall hur? Det är tydligt att det finns vårdområden som strukturerat använder sig av kvalitetsregister till exempel gällande framtagande och förbättring av vårdprocesser. Vi bedömer samtidigt att det förbättringsarbete som sker oftast görs inom en vårdgren eller en klinik och att samarbete över vårdgränser i förbättringsarbetet är en utmaning. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen respektive Vårdstyrelsen uppmuntrar till samarbete med grund i data från kvalitetsregister inom och mellan vårdgrenar samt med andra landsting. 6

84 3. Inledning 3.1. Bakgrund Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten enligt lag systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I detta arbete kan användning av kvalitetsregister vara en naturlig del. För närvarande (2015) finns 107 nationella kvalitetsregister med gemensamt ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Användandet av kvalitetsregister har stor potential för utvecklings- och kvalitetssäkringsarbetet i ett landsting. Det är angeläget att denna potential tas till vara på bästa sätt Syfte och omfattning Syftet med granskningen är att ge revisorerna i Landstinget i Uppsala län underlag för att bedöma om och hur landstinget använder kvalitetsregister i hälso- och sjukvårdens förbättrings- och utvecklingsarbete. Granskningen har omfattat Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården samt privata aktörer som utför uppdrag åt Landstinget i Uppsala län Revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan är om och på vilket sätt landstinget säkerställer att kvalitetsregister används på ett ändamålsenligt sätt i förbättrings- och utvecklingsarbete. Granskningen besvarar följande delfrågor: 1. Vilka kvalitetsregister, nationella, regionala och övriga deltar landstinget i, samt vilka regler, riktlinjer och mål är kopplade till användandet? 2. Hur sker inrapporteringen med IT-stöd och andra resurser för att på ett effektivt sätt leverera in korrekta uppgifter i tid? Vilken grad av koppling till journalföringen finns? 3. Förekommer egenregistrering av patienterna i någon utsträckning? 4. Hur skyddas den insamlade informationen för att trygga varje enskild patients rätt till sekretess? 5. Hur används kvalitetsregister för att förbättra landstingets hälso- och sjukvård och finns exempel på konkreta förändringar som ökat patientens vårdkvalitet? 6. Används kvalitetsregister för att effektivisera vårdprocesser, och i så fall hur? 7

85 Övriga delfrågor som Helseplan har ställt är: Hur sker förbättringsarbete med grund i kvalitetsregister på olika nivåer? Finns det samarbeten mellan landsting och kommuner? Samarbeten på regional eller nationell nivå? Hur och på vilket sätt sker systematisk återkoppling från kvalitetsregister till de olika målgrupperna? Patient/ vårdpersonal/ ledning (chefer) i sjukvården/ landstingsledning (tjänstemän)/ politiker. Vem på kliniken eller vårdcentralen ansvarar för att registrera in uppgifter i register? Finns det en utsedd person? Vilken profession har personen som registrerar in data? Hur förhåller sig landstingets tjänstekontrakt till implementering av SKL:s Nationella program för datainsamling (NPDi)? 3.4. Metod och revisionskriterier Granskningsarbetet har genomförts med stöd av nedanstående metoder och revisionskriterier Dokumentgranskning I granskningen har ingått dels relevanta styrande, dels relevanta redovisande dokument. Centralt är styrande dokument för Landstinget i Uppsala län, intern styroch ledningsdokumentation från de olika vårdverksamheterna samt dokumentation från relevanta kvalitetsregister. Därtill kommer publicerade artiklar från forskare vid Uppsala universitet som följer den nationella kvalitetsregistersatsningen samt dokumentation från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Riksrevisionen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) ingår i dokumentgranskningen. Även redovisande underlag, såsom kvalitetsbokslut, patientsäkerhetsberättelser samt Landstinget i Uppsala läns slutrapport för projektet Direktöverföring till kvalitetsregister har använts för att besvara revisionsfrågorna Intervjuer Helseplan har intervjuat nyckelpersoner på tjänstemannanivå samt kopplade till kvalitetsregister. Dessutom har representanter för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och offentliga samt privata aktörer i primärvården, forskare samt politiker intervjuats. Sammanlagt har 16 personer intervjuats. Intervjumetoden har varit 8

86 semistrukturerade djupintervjuer. De genomfördes enligt en i förväg fastställd intervjumall. Förteckning över intervjuade personer återfinns i bilaga Revisionskriterier De bedömningskriterier som har utgjort grunden för analyser, slutsatser och bedömningar är främst: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientdatalagen (2008:355) Regeringens proposition (2007/08:126) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument inom Landstinget i Uppsala län, framförallt: o Förfrågningsunderlag Regelbok för Vårdcentral, 2015 och 2016 o Vårdöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset o Vårdöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Lasarettet i Enköping o Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län, Projektorganisation Kontaktperson har varit revisionschef Ulrika Mårtensson. Från Helseplan har Ida Nyström varit projektledare, Gunnar Németh och Bengt Andersson har varit experter och Ulrike Deppert har varit konsult. Marie Öberg Lindevall har varit intern kvalitetsansvarig på Helseplan. 9

87 4. Iakttagelser, bedömningar och slutsatser 4.1. Nulägesbeskrivning kvalitetsregister Ett kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Ett nationellt kvalitetsregister kvalitetsgranskas och är certifierat av den Nationella styrgruppen för kvalitetsregister. År 2015 fanns 107 nationella kvalitetsregister med gemensamt ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Registren har från början kommit till på initiativ av olika kliniska professioner. Syftet med kvalitetsregister är att utveckla och säkra vårdens kvalitet genom jämförelser. När ett register är fullt utbyggt blir det möjligt att följa upp vad som åstadkoms i sjukvården för de patienter registret omfattar. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer. Kvalitetsregistren avser att möjliggöra lärande och ständigt förbättringsarbete. Kvalitetsregistren används också i bland annat Öppna jämförelser/vården i siffror och för uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det finns tre certifieringsnivåer för nationella kvalitetsregister, där certifieringsnivå 3 är den lägsta och 1 är den högsta. Dessutom finns en nivå för registerkandidater med ambitionen att bli certifierad. Kraven som ställs för att uppnå nivå 2 innebär bland annat att registret har online återkoppling till verksamheter som stödjer förbättringsarbete samt att de innehåller patientrapporterade mått. Ytterligare krav för att bli certifierad på nivå 1 innebär bland annat att registret kopplar till relevanta evidensbaserade riktlinjer och deltar uppföljning av riktlinjer samt att de kan uppvisa förbättrade resultat inom vården. År 2015 fanns det 10 register på nivå 1, 27 register på nivå 2, 52 register på nivå 3 och 18 registerkandidater. Regeringen och Statens kommuner och landsting (SKL) ingick 2012 en överenskommelse om en satsning på nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Överenskommelsen, som gäller för perioden , tydliggör en ekonomisk satsning om totalt MSEK för att ta fram och utveckla nationella kvalitetsregister. Statliga medel täcker 70 procent och landstingen bidrar med en egenfinansiering på 30 procent. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i uppdrag att utvärdera denna satsning. Regeringen har också knutit till sig tre lag av följeforskare vid Jönköping University, Uppsala universitet och Karolinska Institutet som löpande ska följa och utvärdera kvalitetsregistersatsningen utifrån olika perspektiv. Utöver de nationella registren finns ett stort antal andra lokala och regionala kvalitetsregister. Dessa får inget ekonomiskt stöd från SKL för utveckling. 10

88 4.2. Iakttagelser: Deltagande i och användande av kvalitetsregister I detta avsnitt behandlas revisionsfråga: 1. Vilka kvalitetsregister, nationella, regionala och övriga deltar landstinget i samt vilka regler, riktlinjer och mål är kopplade till användandet? Översyn av Landstinget i Uppsala läns deltagande i kvalitetsregister Dokumentgranskningen och intervjuer belyser att Lasarettet i Enköping deltar i 17 nationella kvalitetsregister. Akademiska sjukhuset deltar i cirka 70 register, varav 60 är nationella och resterande lokala och regionala. Enligt intervjuade rapporterar primärvården i Landstinget i Uppsala län in till Nationella Diabetesregistret (NDR), Svenska Demensregistret (SveDem), Luftvägsregistret och Senior alert. I intervjuerna framkommer det tydligt att det är oklart för anställda i hälso- och sjukvården exakt hur många register som Landstinget i Uppsala Län deltar i eller hur många register den egna verksamheten rapporterar till. Ett undantag utgör Lasarettet i Enköping 1 som publicerat information på sin externa och interna webbsida där antalet framgår tydligt. På intranätet framgår även syftet med varje register och vem som är ansvarig överläkare. Intervjuade från flera verksamhetsnivåer anger att val av kvalitetsregister att delta i oftast baserar sig på en pragmatisk syn och vilka vårdprocesser som är prioriterade. Det är upp till enskild verksamhetschef att avgöra om och i vilket register de ska delta i, förutom de fall där beställaren ställer krav på deltagande i register i avtalen. Den sammanställning som Socialstyrelsens registerservice gör varje år anger statistik för Landstinget i Uppsala län för 53 nationella kvalitetsregister där det bedöms finnas ett jämförelseregister av god kvalitet. Täckningsgraden anger hur hög andel av patienterna som också finns i till exempel patientregistret, läkemedelsregistret och/eller cancerregistret. Det finns ingen förteckning över lokala eller regionala register som Landstinget i Uppsala län deltar i. Nedan diagram och tabell redovisar 1 Lasarettet i Enköping rapporterar data till följande register: GallRiks, Svenska Höftprotesregistret, Nationella bröstcancerregistret, NDR, Nationella prostatacancerregistret (NPCR), Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom, Nationellt kvalitetsregister för urinblåscancer, Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus, Riks-Stroke, Senior alert, SKAR Svenska Knäprotesregistret, Swedeheart, Svenska Hjärt-lungräddningsregistret, Svenska Hjärtkirurgiregistret, Svenska korsbandsregistret, Svenska palliativregistret och Svenskt Bråckregister. 11

89 täckningsgraden i Landstinget i Uppsala län för de nationella register som Socialstyrelsen redovisar. För en komplett redogörelse nerbruten på rapporterande sjukhus, se bilaga 3. Typen av kvalitetsregister spelar en avgörande roll i tolkningen av täckningsgrad. Kvalitetsregister som registrerar akuta sjukdomstillstånd har generellt en hög täckningsgrad. Detta beror på att akuta sjukdomstillstånd ofta har väl definierade kriterier, patienterna behandlas oftast i slutenvård eller i specialiserad öppenvård och har oftast ett tydligt behandlingsdatum. Register som handhar kroniska sjukdomar har oftast lägre täckningsgrad då viktiga kriterier som insjuknande och diagnosticering kan saknas. Intervjuade lyfter fram att täckningsgraden blir svårare att mäta ju fler aktörer som är inblandade Kvalitetsregister % Gynop - Inkontinenskirurgi NREV - Esofagus- och ventrikelcancer MMCUP - spinal dysrafism och hydrocefalus Diagram 1: Landstinget i Uppsala län - Täckningsgrad i Nationella Kvalitetsregister. Källa: Socialstyrelsens registerservice (2015). Se tabell 1 nedan för täckningsgrad fördelat per register % ÖNH - Otoskleroskirurgi Kvalitetsregister % Register för kateterablation GallRiks - ERCPundersökningar % Kvalitetsregister % % Kvalitetsregister 0-75 % % 94,3 ÖNH - Myringoplastik 84,8 94,3 SweHNCR - Kirurgiska behandlingar för cancerpatienter 84,6 Svenska neuroregister - Patienter med msdiagnos Makularegistret - Injektionsbehandlingar vid makuladegeneration 100 CPUP - CP 92,7 Riksstroke - Förstagångsfall 83,6 RättspsyK - Inskrivna 70,3 Svenska barncancerregistret - Barn med cancer 91,6 SNR - Njurregister 100 Gynop - Hysterektomier 91,5 Swedeheart - Hjärtkirurgiska åtgärder utom PCI Svenska höftprotesregistret - Totalprotesoperationer 95% - 85% 100%-95% 85% - 75% 75% - 0% 99,7 SweHNCR - Onkologi 90,5 98,9 ÖNH - Fonokirurgi - Behandlingar på patienter med stämbandspolyp 90,5 Svenskt bråckregister - Bråckoperationer GallRiks - Kolecystektomioperationer ÖNH - Myringo- och ossikuloplastik Nationella kataraktregistret - Kataraktoperationer 83,0 Gynop - Adnexoperationer 74,8 73,2 70,1 81,3 Swespine - Ryggkirurgi 66,2 77,9 77,8 ÖNH - Andning- Septumkirurgi Swibreg - Patienter med ulcurös kolit eller Crohns sjukdom 55,3 32,4 12

90 Svenska knäprotesregistret- Knäprotesoperationer Swedeheart SCAAR - PCI-ingrepp Prostatacancerregistret - Prostatacancertumörer 98,7 98,4 98,2 SweLiv - Transplantationer, resektioner eller ablationer för patienter med cancer Swedeheart - RIKS-HIA - Hjärtinfarkter Swedvasc - Karotisoperationer 89,9 87,1 86,7 Riksstroke - Alla incidenta fall NDR - Patienter, år, med diabetes Korsbandsregistret - Korsbandsoperationer 76,6 76,1 75,9 PsykosR - Patienter med psykosdiagnos Svenskt beroenderegister BipoläR - Patienter med bipolär diagnos SOReg - Obesitaskirurgi 97,6 Rikshöft - Höftfrakturer 86,7 BUSA - Adhd-läkemedel 7 Svenska höftprotesregistret - Halvproteseroperationer NKCx - Benigna tumörer i cervix Kvalitetsregister ECT - ECT-behandling 97,5 96,8 96,4 Prostatacancerregistret 95,7 SPAHR - Patienter med PAH och läkemedelsuttag SRQ - Reumatisk sjukdom behandlade med biologiska/ DMARD läkemedel Svenska barnreumaregistret Gynop - Prolapsoperationer 86,5 86,5 85,7 85,5 ThoR - Thoraxkirurgi 85,3 ÖNH - 85,3 Tonsilloperationer Tabell 1. Landstinget i Uppsala län - Täckningsgrad i Nationella Kvalitetsregister. Källa: Socialstyrelsens registerservice (2015) Helseplan genomförde 2014 på uppdrag av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys en chefsenkät till samtliga landsting. Syftet var att få information om hur verksamhetschefer eller motsvarande använder nationella kvalitetsregister och hur de uppfattar kvalitetsregistrens nytta. En sammanställning av dessa frågor finns i bilaga 2. För Landstinget i Uppsala län svarade 13 verksamhetschefer från de olika sjukhusen. Majoriteten av respondenterna angav att de rapporterar till fyra eller fler register. Bland annat nämndes Barnobesitasregister i Sverige (BORIS), Luftvägsregistret, Nationella Diabetesregistret (SWEDIABKIDS) och Svenska Barncancerregistret 2. Tio verksamhetsföreträdare för vårdcentraler svarade även på chefsenkäten Där framgick att primärvården rapporterar till mellan ett till fyra register. De register som nämndes var bland annat NDR, SweDem, Bättre Omhändertagande av patienter med 27,7 22,5 20,8 2 Följande register nämndes i chefsenkäten: Barnobesitasregister i Sverige (BORIS), Luftvägsregistret, Nationella Diabetesregistret (SWEDIABKIDS), Svenska Barncancerregistret, Informationsnätverk för cancervården (INCA), Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi (Gynop), Graviditetsregistret, Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF), Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (SNQ), NPCR, Nationellt Kvalitetsregister för Blåscancer, Nationella njurcancerregistret, Nationellt register för peniscancer, Svenska Höftprotesregistret, Svenska knäprotesregistret, Registret för Svenska Bukväggsbråck, Nationellt kvalitetsregister över Smärtrehabilitering (NRS), Svenska neuroregister, Nationella kvalitetsregistret för stroke (Riksstroke), Handkirurgiskt kvalitetsregister (HAKIR), Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD (BUSA), Nationellt kvalitetsregister för ätstörning (RIKSÄT) och Nationella kvalitetsregistret för infektionssjukdomar. 13

91 Artros (BOA) och Nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt (RiksSvikt) 3. Intervjuerna som har gjorts inom ramen för innevarande granskning bekräftar resultatet som chefsenkäten från 2014 visade Regler, riktlinjer och mål Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (numera Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen) ställer krav på deltagandet i kvalitetsregister för de vårdverksamheter som har avtal med Landstinget i Uppsala län. För vårdcentraler står det i regelboken (2015 och 2016) att Vårdgivaren skall medverka i, samt leverera fullständiga och kvalitetssäkrade data till relevanta nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. Vårdgivaren skall medverka i arbetet med Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård som bedrivs av SKL och Socialstyrelsen. Kvalitetsregister som nämns är SveDem och NDR. Övergripande lyder kravet i vårdavtalen för vårdval att Vårdgivaren ska rapportera till samtliga för specialiteten relevanta kvalitetsregister. För en del avtal, som för vårdvalet för gynekologi i öppenvård, står det inte närmare beskrivet medan för andra, som till exempel höft- och knäprotesoperationer eller specialiserad öron- näs- och halssjukvård i öppenvård, finns specificerat vilka register det avser. I sjukhusavtalen framgår det att Akademiska sjukhuset samt Lasarettet i Enköping har krav på sig att i årsrapporter redovisa vilka kvalitetsregister som inrapporteras till samt att de ska ange minst ett exempel på hur de arbetar med resultaten. Det är kravställt att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska redovisa uppgifter för Senior alert, Svenska Palliativregistret samt NDR. Det framgår även av avtalen att Lasarettet i Enköping därtill ska redovisa uppgifter från Swedeheart och Akademiska sjukhuset även för Nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt (RiksSvikt) samt kvalitetsregistret ECT 4. Vidare ska förvaltningarna redovisa hur de i dialog med beställaren arbetat med att förbättra resultaten inom utvalda diagnosområden i Öppna jämförelser. I intervjuer framkommer att svårigheten att få ut information eller för stor administrativ insats, som till exempel ingen direktkoppling till journaler, dubbelregistrering eller omfattande registrering i registret, gör att avtalskrav från beställare på registrering till kvalitetsregister får strykas. 3 Följande register nämndes i chefsenkäten: NDR, SveDem, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA), Nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt (RiksSvikt), Svenska palliativregistret samt Nationellt register för Atrialt flimmer och Antikoagulation (AuriculA). 4 ECT är en elbehandling vid psykiatriska sjukdomar. 14

92 För primärvården utgår målrelaterad ersättning under 2015 kopplad till täckningsgrad i NDR och SveDem och under 2016 enbart för NDR. För sjukhusen utgår även målrelaterad ersättning kopplad till registrering i kvalitetsregister. Här kopplas den målrelaterade ersättningen även till uppnådda resultat såsom ledtider mellan ankomst till sjukhus och påbörjad trombolysbehandling baserat på uppgifter från Riksstroke och trombolysregistret (SITS). Landstinget i Uppsala län deltar även sedan 2013 i projektet En nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården Sveus 5 som bedrivs som forskningsprojekt. Intervjuade framför allt inom primärvården anger att det idag inte ges något utrymme i ersättningen för till exempel kvalitets- och förbättringsarbete. Detta medför att förbättringsarbetet med grund i kvalitetsregister blir lidande. En intervjuad menar att de blir straffade om de inte rapporterar in, framför allt genom minskad målrelaterad ersättning, men att de inte använder kvalitetsregister i förbättringsarbete. Frågan om ersättning för registrering i kvalitetsregister för att öka täckningsgraden är omdiskuterad. Landstingen har erhållit särskilda stimulansmedel från staten med syfte att öka registreringen. Riksrevisionen (2013) konstaterar att prestationsersättning av registrering i syfte att öka täckningsgraden inte automatiskt påverkar den grundläggande ambitionen med kvalitetsregister, att använda registren för att systematiskt utveckla och säkra vårdens kvalitet på ett sätt som vårdgivarna finner meningsfullt. Snarare riskerar prestationsersättning att leda till att det kan uppstå tvivel om datas tillförlitlighet och i värsta fall att datakvaliteten sjunker. Med låg tillförlitlighet blir registren svåra att använda för statistik, uppföljning och styrning. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2013) har även identifierat risken med att landsting ger ersättning för enstaka värden och därmed premierar att vården styr ensidigt mot dessa värden. Det kan medföra att värden manipuleras för att få en högre bonus. Landstinget i Uppsala län har målrelaterad ersättning för vårdverksamheter baserat på medverkan i register samt för sjukhusen även för resultat uppnådda för ett urval av mätetal i register. Utöver att det i avtalen för att bedriva vård finns krav på användningen av kvalitetsregister har även vårdgivarna själva riktlinjer och mål för arbetet. I intervjuer 5 Deltagandet har finansierats med statsbidrag från Socialdepartementet fram tills Socialdepartementet finns med som delfinansiär under men för dessa år krävs också medfinansiering från de deltagande landstingen. Landstinget i Uppsala läns andel är beräknad till kr per år. 15

93 framkommer att mål, riktlinjer och användandet av kvalitetsregister varierar inom olika verksamhetsområden/kliniker. På Lasarettet i Enköping ansvarar de olika verksamhetsområden med att sätta mål för förbättringar under kommande år. En del av detta kan återspeglas i styrkorten på såväl klinik som enhetsnivå. Det finns dock variation i hur systematiskt detta arbete sker. Från intervjuer med verksamhetsföreträdare upplevs det som att det är först på senare tid som krav kommit från beställare samt att det finns önskemål att professionen måste vara de som prioriterar vilka register de ska satsa på Slutsatser: Deltagande i och användande av kvalitetsregister Översyn av Landstinget i Uppsala läns deltagande i kvalitetsregister Vi bedömer att det är otydligt exakt hur många register som Landstinget i Uppsala län deltar i och att kunskapen om deltagandet är låg. Vi bedömer att Landstinget i Uppsala län överlag uppvisar en god täckningsgrad givet de förutsättningar kring registrering och jämförelse som finns. Vi bedömer att Landstinget i Uppsala län deltar i register där nyttan av deltagande inte uppnår sin fulla potential samt där inrapporterande verksamheter inte alltid förstår syftet med deltagandet, vilket har framkommit i intervjuer. Vi rekommenderar att Landstingsstyrelsen i samverkan med Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län tydligare prioriterar vilka register som Landstinget i Uppsala län ska delta i samt vilken användning de förväntas ha i verksamheten. Prioriteringen bör ske i samråd med de aktörer som det berör inom Lasarettet i Enköping, Akademiska Sjukhuset samt primärvården. Kriterier vid bedömningen av prioriteringen kan vara: Vilken certifieringsnivå har registret? Register med den högsta certifieringsnivån anses ha bäst förutsättningar. Är data från registret unikt, kan data hämtas på ett mer strukturerat sätt genom andra uppföljningssystem? Hur stor andel av befolkningen eller kostnader i vården omfattas av registret? Har registret kopplingar till nationella riktlinjer samt möjligheter att följa upp dess efterlevnad? Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län verkar för ett aktivt kommunikationsarbete kring kvalitetsregister, deras syfte och deras nytta. Regler, riktlinjer och mål Vi bedömer att det idag ställs krav på deltagande i kvalitetsregister genom avtal och relevanta styrdokument. Vi bedömer vidare att det inte är ändamålsenligt att ha krav på inrapportering till olika kvalitetsregister, som till exempel NDR för primärvården, utan att samtliga deltagande verksamheter själva ser nyttan med inrapportering. Det är positivt att beställaren ställer krav på att vårdgivare 16

94 som rapporterar i kvalitetsregister även ska ange minst ett exempel på hur de arbetar med resultaten. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen är restriktiva med att koppla ekonomisk ersättning till inrapportering i de nationella kvalitetsregistren samt att de i de fall där så sker ska ha föregåtts av en god dialog med verksamhetsföreträdare. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län ser över vilket stöd som ska erbjudas för att respektive hälso- och sjukvårdsverksamhet ska bedriva ett aktivt utvecklingsarbete som inkluderar kvalitetsregister Iakttagelser: IT-stöd och registrering av data I detta avsnitt behandlas revisionsfråga: 2. Hur sker inrapporteringen med IT-stöd och andra resurser för att på ett effektivt sätt leverera in korrekta uppgifter i tid? Vilken grad av koppling till journalföringen finns? och 3. Förekommer egenregistrering av patienterna i någon utsträckning?. Dessutom diskuteras om det finns en utsedd person på enheten som ansvarar för registrering och vilken profession personen har Registrering av data Det finns ingen systematisk eller omfattande automatisk dataöverföring mellan journalsystemet och kvalitetsregister i Landstinget i Uppsala län. Datarapportering och -uttag sker manuellt av bland annat sjuksköterskor, medicinska sekreterare och administratörer. Av intervjuerna framgår att den avsatta tiden skiljer sig, allt från att medarbetaren har 50 procent avsatt till att det ska hinnas med utöver de vanliga arbetsuppgifterna. Enligt intervjuer uppges varje register ha en ansvarig person, oftast en läkare eller överläkare. Det framgår att det är en framgångsfaktor att ha en särskild ansvarig person på kliniken eller vårdcentralen för att registrering ska ske på ett korrekt sätt. För majoriteten av de kvalitetsregister som Socialstyrelsen redovisar täckningsgrad för har Landstinget i Uppsala län en täckningsgrad på över 75 procent. Genom att stärka ägarskapet ökar såväl täckningsgraden som kvaliteten på de data som registreras. Patientmedverkan har på senare tid lyfts som en viktig faktor bakom utveckling av vården och i detta är mätning med patientrapporterade mått en viktig del. I kvalitetsregistren syns detta bland annat i certifieringsnivåerna i registret, där en högre nivå enbart ges om patientrapporterade mått är inkluderade i parametrarna som mäts. En högre patientmedverkan som redovisas genom dessa parametrar kan leda bättre uppföljning och utvärdering av vården. I Landstinget i Uppsala län sker idag så gott som ingen egenregistrering av patienterna direkt i de digitala registren. Däremot kan 17

95 patienter fylla i pappersformulär eller uppföljningsunderlag som sedan behandlas manuellt av hälso- och sjukvårdspersonal. På så sätt är patienten till viss del delaktig i registreringen. Det är oklart i vilken utsträckning patientrelaterade mått förekommer i kvalitetsregistren IT-stöd och koppling till journalföring Idag registreras data till kvalitetsregistren manuellt och upplevs ofta som en pålaga. ITstödet är därför ett viktigt verktyg i inmatningen av data. Enligt Landstinget i Uppsala läns slutrapport för projektet om direktöverföring till kvalitetsregister (2015) uppskattades kostnaden för dubbelregistrering till en årlig merkostnad av 20 MSEK. Ifall information kunde överföras direkt mellan journalsystem och kvalitetsregister skulle merparten av dessa kostnader kunna sparas. Flera intervjuade uttrycker frustration över att det inte går att automatisera detta steg samt att de ofta registrerar i flera register som rör samma patientgrupp men där samma grunddata måste registreras flera gånger. I Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet i den ortopediska verksamheten (2015) i Landstinget i Uppsala län skriver granskarna att det finns snart ett dussintal ortopediska kvalitetsregister som till stor del registrerar samma data. Dessa förs också in i ett halvt dussin andra program, som ofta inte kan kommunicera med varandra. Det får anses vara en misshushållning av knappa resurser. SKL har inom sitt uppdrag från regeringen skapat det nationella programmet för datainsamling (NPDi) i syfte att förenkla datainsamling till kvalitetsregister och begränsa dubbelregistrering. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister (2014) att det inom programmet har utvecklats en modell för hur datainsamling kan ske med standardiserade gemensamma tjänstekontrakt 6 som är giltiga för alla kvalitetsregister. Under 2014 planerades begränsade regionala projekt för automatisk överföring av strukturerade journaldata till kvalitetsregister genom gemensamma tjänstekontrakt, och under 2015 och 2016 planerades ett breddinförande av strukturerade data till kvalitetsregister. Att informationen ska vara användbar förutsätter att en nationell informationsstruktur, enhetlig terminologi och att enhetliga standarder finns och tillämpas inom all vård- och omsorgsverksamhet. Enligt dokumentgranskning är det idag tre projekt som ha fått 6 Tjänstekontrakt är tekniska specifikationer som reglerar informationsutbytet inom en viss typ av tjänst eller system. När ett eller flera Tjänstekontrakt väl finns framtagna för en tjänst eller system kan det användas av flera andra system som stödjer samma informationsflöde. 18

96 beviljade medel. Arbetet verkar således långt ligga efter den plan som riksrevisionen beskrev Projektet Datainsamling från LUL Cosmic-journal till SveDem och Swedvasc genomfördes i Landstinget i Uppsala län och finansierades inom ramen för NPDi. Syftet med projektet var att förenkla dataöverföringen och automatisera uttaget av data från journalsystemet Cosmic för att direktöverföring till kvalitetsregistren för SveDem och Swedvasc (register för kärlkirurgi). I slutrapporten för direktöverföring till kvalitetsregister (2015) redovisas att det centrala målet om en struktur för automatiserad dataöverföring har uppnåtts och är återanvändbar för andra Cosmickunder och mot samtliga kvalitetsregister. Överföringskedjan beskrivs dock som mycket sårbar då många parter är inblandade och det krävs specifik programvara för att överföringen ska komma till stånd. Frågan om vad som ska föras över är också central. Från Cosmic kan endast automatiserade datauttag göras för de tre kodverken ICD-10 7, KVÅ 8 och ATC 9. Det finns därmed registervariabler som inte har någon kod och lösningar eftersöks med såväl den leverantören av systemet (Cambio) och SKL. Detta medför att även om piloten anses som lyckad kunde enbart procent av den nödvändiga informationen överföras automatiskt. För att en automatiserad dataöverföring ska kunna minska den administrativa bördan avsevärt behöver struktur och inmatning i journalsystemen ses över. Standardiserade sökord som kopplas till relevanta kvalitetsregister behöver identifieras och läggas in. Slutrapporten anger att det enbart är procent som kan överföras. Intervjuade verksamhetsföreträdare tror på procent. Ju mer likartad och relevant information som samlas in, desto mer automatik kan det finnas i överföringen. Det som idag kan överföras automatiskt inkluderar bland annat personuppgifter och vårdinformation med datum och tider. Givet dagens brist på standard i journalföringen finns även farhågor för att en eventuell direktöverförning från journaler till kvalitetsregister leder till försämringar i datakvaliteten eftersom det inte tillåter validering på samma sätt som när en person registrerar data manuellt. Slutrapporten beskriver att det är oklart om den föreslagna lösningen effektiviserar vårddokumentationen då Cosmic inte är tillräckligt anpassad för ändamålet. Risken är att det administrativa arbetet i nuläget flyttas från administrativ personal (som 7 Internationell standard för sjukdomsklassifikation. 8 Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) är en åtgärdsklassifikation som är gemensam för olika verksamhetsområden och yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. 9 Klassifikationskod för gruppering av läkemedel i fem nivåer. 19

97 rapporterar in) till läkarna (som ska dokumentera på ett visst sätt för att direktöverföringen ska fungera). I likhet med ovanstående slutsatser har andra register undersökt och lagt ner eller bordlagt samma ärende. NDR har kommit längst. Överföring av data kan ske direkt från vissa journalsystem och via lokalt skapade program för datauttag. Mer än hälften av alla registreringar till NDR kan på så vis göras via automatisk överföring. Detta system är dock inte implementerat i Landstinget i Uppsala län. I motsats har de olika cancerregistren via INCA försökt att skapa automatiserad dataöverföring men inte lyckats. För primärvården introduceras 2016 ett nationellt system för primärvårdskvalitet (NPK) som bygger på automatiska uttag av data från journaler. NPK består av ett 60-tal kvalitetsindikatorer som är utformade för att ge meningsfull information som stöd för förbättringsarbete utan att kräva dubbelregistrering. En förutsättning för arbetet är att landsting har implementerat tjänstekontrakt samt att vårdcentralerna har programvara som stödjer datauttag. Dessa förutsättningar är ännu inte implementerade i Landstinget i Uppsala län Slutsatser: IT-stöd och registrering av data Registrering av data Vi bedömer att registreringen av data inte fullt ut sker på ett ändamålsenligt sätt. Bedömningen grundar sig i att mycket av arbetet sköts manuellt samt att det saknas en tillräcklig systematik och standard i journalföringen. Vi bedömer att de register som har tydligt avsatta personalresurser ger bättre kvalitet för registreringen och bearbetandet av data. Vi bedömer att strävan efter att inkludera patientrapporterade mått i registrering, uppföljning och utveckling av vården bör uppmuntras. Vi bedömer att registeringen i kvalitetsregister idag sköts manuellt av hälso- och sjukvårdspersonal och det inte sker någon omfattande egenregistrering av patienter. Vi rekommenderar att ansvariga verksamhetschefer utser minst en person i verksamheten som är ansvarig för att rapportera in till prioriterade kvalitetsregister och för att sammanställa utdatarapporter. Vi rekommenderar att Landstingsstyrelsen i samverkan med Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län premierar de kvalitetsregister som innefattar patientrapporterade mått samt egenregistrering av patienter. IT-stöd och koppling till journalföring Vi bedömer att det idag inte finns någon systematisk eller omfattande automatisk dataöverföring mellan journalsystem och kvalitetsregister i Landstinget i Uppsala län. Arbetet utförs manuellt av personal som 20

98 har olika mycket tid avsatt för detta. Eftersom tid är en bristvara i vården kan tidskrävande dataregistrering uppta tid som annars kunde användas till förbättringsarbete. Vi bedömer att de initiativ som har tagits för automatiserad dataöverföring inte har givit tillräckliga resultat. Vi bedömer också att det finns en övertro på att den automatiska dataöverföringen, givet dagens brist på standard i journalföringen, ska minska den administrativa tidsåtgången radikalt. För att det ska ske behöver ett helhetsgrepp på både journalsystem och tjänstekontrakt tas. Vi bedömer sammantaget att systemen är bristfälliga och inte ändamålsenliga. Vi rekommenderar att Landstingsstyrelsen i Uppsala län bör verka för en vidareutveckling av en gemensam standard för journalföring i hälso- och sjukvården. Syftet är att systematisera och standardisera journalföringen för att underlätta en automatisk överföring samt kompatibilitet med kvalitetsregister i framtiden. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län ser över vilka förutsättningar och investeringar som krävs för automatisk överföring av data till Nationella Diabetesregistret (NDR) samt för att ansluta sig till det nationella systemet för primärvårdskvalitet (NPK) Iakttagelser: Patientens rättigheter I detta avsnitt behandlas revisionsfråga: 4. Hur skyddas den insamlade informationen för att trygga varje enskild patients rätt till sekretess? Sekretess Uppgifterna i kvalitetsregistren omfattas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det innebär som huvudregel att uppgifter endast får lämnas ut om det står klart att varken patienten eller någon närstående till patienten lider men om uppgiften lämnas ut. I praktiken innebär detta att den som registrerar i ett journalsystem måste logga in med sitt tjänstekort. På så sätt är det spårbart vilken person som har hanterat vilken data. Oftast kan den anställde också bara se data från sin enhet; data från andra verksamheter kan inte ses på individnivå utan enbart aggregerad. Följsamheten till regelverket är stor i Landstinget i Uppsala län och det sker regelbundna kontroller av Datainspektionen, uppger intervjuade. 21

99 Registreringen av data i de kvalitetsregister som Landstinget i Uppsala Län inrapporterar till sker genom inloggning. Här ställs krav på så kallad stark autentisering genom SITHS-kort 10, e-legitimation, engångslösenord eller motsvarande eftersom patienteruppgifterna kan vara tillgängliga över ett öppet nätverk som internet eller Sjunet 11. Uppgifterna skyddas också genom kryptering. Det ska finnas en lokal och en central personuppgiftsansvarig för varje kvalitetsregister. Patientdatalagens huvudregel om att varje myndighet inom hälsooch sjukvården eller privata vårdgivare är personuppgiftsansvarig för den personuppgiftsbehandling som den utför ska gälla vid kvalitetsregisterrapporteringen. I intervjuer kan inte alla verksamhetschefer svara på frågan om vem som är lokal och central personuppgiftsansvarig Patientens medgivande Till skillnad från journalen, där patienten har en juridisk skyldighet att delta, är det frivilligt att vara med i kvalitetregister. Det är tydligt specificerat att patienten ska informeras innan registrering sker. Informationen behöver inte vara individuellt utformad utan kan till exempel lämnas via en affisch i ett väntrum. På landstinget i Uppsala läns webbsida finns det länkar till 1177 Vårdguiden där det finns patientinformation om medverkan i kvalitetsregister. På Akademiska sjukhusets webbsida finns även patientinformation för specifika kvalitetsregister. Patienten antas ge ett passivt medgivande efter att denne har blivit informerad. Samtligt informationsmaterial anger att patienten själv måste vända sig till en utsedd kontaktperson om patienten inte vill att uppgifter registreras. Detta förfarande har blivit reglerat i ett särskilt kapitel i patientdatalagen (2008:355) och följsamheten stöds av Datainspektionen. Intervjuade uppger att vissa register har förtydligat detta i frågeformuläret som till exempel sjuksköterskan använder i kontakt med patienten och där sjuksköterskan ska bocka i en ruta när information har delgivits. Den 1 oktober 2014 ändrades patientdatalagen till att möjliggöra för personer med nedsatt beslutsförmåga att delta i kvalitetsregister. Förutsättning för att så kan ske är att patientens/brukarens inställning så långt som möjligt har klarlagts och det inte finns anledning att anta att patienten/brukaren skulle ha motsatt sig registrering. Vårdoch omsorgspersonalen ska stötta patienten så att denne i så stor utsträckning som möjligt själv kan ta ställning och hävda sin självbestämmanderätt. 10 SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering 11 Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg 22

100 Patienternas perspektiv anses vara tillgodosett genom kriterierna för nationella kvalitetsregister. I kriterierna för certifiering av de nationella kvalitetsregistren ingår att det ska finnas en kontakt med patient- och brukarföreningar. Bland annat har Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro ett väletablerat patient- och närståenderåd med syfte att utgöra en referensgrupp inför det utvecklingsarbete som pågår inom cancersjukvården i regionen. De nationella kvalitetsregistren ska vara utformade så att patienterna kan vara delaktiga i uppföljningen av vården Slutsatser: Patientens rättigheter Sekretess Vi bedömer baserat på intervjuer och dokumentgranskning att det finns ett sekretesskydd för kvalitetsregister men att inte alla verksamhetschefer kan svara på frågan om vem som är lokal och central personuppgiftsansvarig. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen och Vårdstyrelsen i Uppsala län verkar för att det för inrapporterande verksamheter tydligare framgår vem som är lokal och central personuppgiftsansvarig. Patientens medgivande Vi bedömer att det finns tydliga nationella rutiner för hur patienter ska informeras om kvalitetsregister. Vi bedömer att uppföljningen av och tillämpningen av dessa rutiner kan utvecklas i Landstinget i Uppsala län. Vi rekommenderar att vårdgivare inom Landstinget i Uppsala län ska se över och tydliggöra sina rutiner för informationsdelgivning till patienter. Vi rekommenderar bland annat att det på hemsidorna för de verksamheter som rapporterar in till kvalitetsregister tydligare framgår patientinformation om vilka register som de rapporterar till, vem som är personuppgiftsansvarig samt vilka rättigheter patienter har Iakttagelser: Förbättringar med grund i kvalitetsregister I detta avsnitt behandlas revisionsfrågorna: 5. Hur används kvalitetsregister för att förbättra landstingets hälso- och sjukvård och finns exempel på konkreta förändringar som ökat patientens vårdkvalitet? och 6. Används kvalitetsregister för att effektivisera vårdprocesser, och i så fall hur?. Dessutom diskuteras hur förbättringsarbete med grund i kvalitetsregistren sker, på vilken nivå detta utförs och vilka som är de främsta hindren för att uppnå förbättringar samt hur och på vilket sätt systematisk återkoppling från kvalitetsregister sker. 23

101 Kvalitetsregister som underlag för förbättringsarbete Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i uppdrag att utvärdera satsningarna på kvalitetsregister. I en delrapport som släpptes 2014 var en slutsats att det fanns en stor tillgång på data inom många fält samtidigt som det finns en stor potential i att öka värdet och användandet av kvalitetsregistren kopplat till verksamhetsutveckling. Från de följeforskare som löpande följer och utvärderar kvalitetsregistersatsningen framkommer att det inte är register i sig eller datarapporteringen som leder till kvalitetsförbättringar. Snarare är det så att det krävs ett brett samarbete av aktörer både internt och externt som initierar, utför och utvärderar förändringar och kvalitetsförbättringar med grund i kunskap från kvalitetsregister samt att de har tillräcklig kunskap och resurser för att göra detta. Dessa slutsatser stämmer väl överens med den information som framkommer i intervjuer genomförda i denna revision. Intervjuade representanter för primärvården är mer kritiska till nyttan av kvalitetsregister än representanter från Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. I primärvården finns patienter med många olika diagnoser och problem. Kvalitetsregistren bedöms vara uppbyggda av och för specialistvården. Primärvården hanterar de flesta grupper av patienter och diagnoser, och måste därmed registrera uppgifter i många kvalitetsregister för att uppföljningen ska täcka det verksamhetsinnehåll som verksamheten har. I specialiserad sjukvård, där kvalitetsregistren också har sitt ursprung, är det oftast en diagnos i fokus åt gången. Därmed upplevs kvalitetsregistren inte alltid som användbara för kvalitetsutveckling i primärvården. Undantaget är det nya initiativet med NPK som dock ännu inte är implementerat i landstinget. Utöver behovet av effektiva IT-stöd för inrapportering och återkoppling av data samt att det finns tillräckliga resurser att arbeta med förbättringar framkommer i intervjuer ett antal centrala områden som kan utgöra hinder för förbättringsarbete med grund i kvalitetsregister: Avsaknad av kunskap om och stöd i förbättringsarbete: Det är en sak att ha kunskap om innehållet i specifika register men att effektuera denna kunskap i det kliniska förbättringsarbetet kräver förbättringskunskap. Detta upplevs vara en bristvara i Landstinget i Uppsala län liksom i övriga landsting idag. För få personer är involverade i arbetet i verksamheten: När det är ett tvärprofessionellt team som jobbar med en viss patientgrupp så behöver det speglas i arbetet med kvalitetsregister. Verksamhetschefen behöver vara involverad i arbetet och det förutsätter en ömsesidighet samt att hen visar intresse och efterfrågar resultat med kopplingar till kvalitetsregister. Även kollegor som inte arbetar direkt med kvalitetsregister behöver få/visa ett 24

102 intresse genom att få återkoppling från arbetet, det höjer även motivationen hos de som arbetar direkt mot registret. Brist på koppling till beslutsstöd och nationella riktlinjer: Kvalitetsregisters koppling till nationella riktlinjer är ofta en förutsättning för förbättringsarbete. Register som har variabler som speglar den evidens som finns på området gör att resultaten kan användas för att se vårdens efterlevnad till evidensbaserad vård. En särskild process som beskrivs som önskvärd i intervjuer är: Journaler bör utgöra ett kliniskt beslutsstöd baserat på nationella riktlinjer. Kvalitetsregister och andra uppföljningssystem ska ge kunskap om efterlevnad. Med grund i denna kunskap kan de kliniska riktlinjerna vidareutvecklas och processen börjar om. Resultat från chefsenkäten som Helseplan genomförde 2014 åt Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys (se bilaga 2) pekar på att chefer i Landstinget i Uppsala län har en något positivare inställning till nyttan av kvalitetsregister jämfört med Sverige i övrigt. I genomsnitt anser verksamhetschefer från både primärvården och sjukhusen att registret i hög grad (4,0 av 5,0) är användbart i verksamhetens förbättringsarbete. Samtidigt angav respondenterna att dåliga utfall i nationella kvalitetsregister i låg grad (2,8 av 5,0 för primärvården samt 2,5 av 5,0 för sjukhus) har varit en drivkraft för förbättringsarbete. Resultaten i chefsenkäten 2014 för hur stor förbättringspotential verksamheterna har avseende användningen av nationella kvalitetsregistren skiljer sig beroende på vilken typ av verksamhet verksamhetscheferna kommer ifrån. Svarande från primärvården ansåg att de har en större förbättringspotential (3,9 av 5,0) jämfört med svarande från sjukhusen (3,0 av 5,0). Dessa resultat stämmer även överens med de intervjuer vi har genomfört i innevarande granskning Systematisk återkoppling Systematisk återkoppling av kunskap från kvalitetsregister är en av grunderna för förbättringsarbete. En iakttagelse är att återkopplingen som sker upplevs som bristfällig. Vid de flesta verksamheter som har ingått i granskningen är det otydligt om det finns en systematisk struktur för regelbunden återkoppling inom verksamheten eller till ledning. Intervjuade verksamhetsföreträdare från primärvården upplever att de bara matar in data utan att få något tillbaka och det förs inte heller dialog om resultaten mellan kollegor. Vid Lasarettet i Enköping har det skapats flera forum där de olika verksamheterna bland annat kan presentera sin data och utfall för sjukhusledningen. Representanter från Akademiska sjukhuset menar att den största återkopplingen som sker är från lokalt registeransvarig till läkargrupp eller grupp som jobbar med register. 25

103 Återkoppling till andra medarbetare uppges ske i liten utsträckning. Variationen är stor och beror till stor del på den arbetsplatskultur som råder. Återrapportering sker även genom den uppföljning som görs mellan beställare och utförare, där ett urval av uppgifter från kvalitetsregister finns med. För att underlaget ska användas på ett så bra sätt som möjligt får tidsfördröjningen inte vara för lång. En del kvalitetsregisterrapporter som publiceras baseras på data som är upp till två år gamla varför informationen inte upplevs aktuell och kan vara missvisande. Övergripande är detta framförallt ett problem när data aggregeras och jämförs inom och mellan olika landsting medan återkopplingen på en lägre nivå upplevs fungera bättre. Det är tydligt att det finns en brist på resurser för att sammanställa och rapportera utfall och iakttagelser. Alla som rapporterar in data har möjlighet att gå in i systemet och ta ut rapporter men det saknas automatiska funktioner som kan hämta sammanställda data för återkoppling. Verksamhetschefen har ofta ett stort ansvar att se till att data sammanställs och återkopplas men i intervjuer framkommer att de saknar stöd i detta. Samtliga kvalitetsregister publicerar en rapport som även allmänheten kan ta del av. I övrigt sker återkopplingen till patienter oftast genom att patient- och brukarföreningar deltar i verksamheternas arbete med att förbättra vårdprocesser Exempel på förbättringsarbeten I intervjuer framkommer exempel på hur ett flertal verksamheter i Landstinget i Uppsala län har använt sig av registren för att arbeta systematiskt med kvalitets- och förbättringsarbete och där data från register har bidragit till förändrade metoder och arbetssätt. Exempel på nationella kvalitetsregister som använts är SwedeHeart RiksHIA samt höft- och knäprotesregistrerna. Ett exempel som framkom i intervjuer samt i knäprotesregistrets årsrapport är att Lasarettet i Enköping visade toppresultat inom området knäprotesoperationer. Risken för att behöva göra om en operation som gjorts i Enköping är betydligt lägre än på andra kliniker i Sverige. Intervjuad berättar att förbättringen kring omoperationer på Lasarettet i Enköping är resultatet av ett systematiskt och målmedvetet kvalitetsarbete med hela processen. Verksamheten tog avstamp i resultat från höft- och knäprotesregistret då de tidigare låg på en nivå där de ville förbättra sitt resultat. Den forskning som bedrivs med grund i kvalitetsregisterdata uppges som central och i intervjuer framkommer ett antal exempel på pågående forskning där verksamhetsföreträdare i Landstinget i Uppsala län är engagerade. Bland annat i forskningsstudier med grund i data från NDR samt Svenska ryggregistret. 26

104 Merparten av de nationella kvalitetsregistren redovisar exempel på förbättringsarbeten på sin webbsida. Detta kan vara en utgångspunkt för att dela sina resultat med likartade verksamheter i Sverige eller för att inspireras till att starta ett eget. Sveusprojektet fokuserar för närvarande på åtta patientgrupper 12 där Landstinget i Uppsala län deltar i samtliga. Relevanta kvalitetsregister för de olika patientgrupperna utgör en av grunderna i detta arbete. Förbättringsarbete har skett inom diagnosområdena diabetes och förlossningsvård. Till exempel har typ-2 diabetes visat sig diagnostiseras senare inom Landstinget i Uppsala län, vilket innebär att sjukdomsförloppet hunnit längre innan patienterna kommer under behandling. Sen diagnostisering innebär också senare insättning av läkemedel. Ett utvecklingsarbete startade där frågan togs upp med programrådet för diabetes. En grund i det förändringsarbete som sker inom ramen för Sveusprojektet uppges vara att de lärdomar som arbetet leder till tas upp med programråden. I sin tur tas underlaget in i arbetet med att revidera riktlinjer/vårdprogram. Kvalitetsregister används i stor utsträckning för att effektivisera vårdprocesser i Landstinget i Uppsala län. Både Akademiska sjukhuset och primärvården arbetar med att kartlägga och standardisera ett flertal olika vårdprocesser där data från kvalitetsregister utgör en av grunderna. Inom Akademiska sjukhusets arbete med värdebaserad vård är basen att de identifierar de indikatorer som är viktigast för att förbättra utfallet för patienter. Verksamheten arbetar här med gränsöverskridande team som inkluderar vårdpersonal, controllers och forskare. Inom primärvården har elva kliniska processer valts ut där arbetet med KOL, artros och diabetes har kommit längst. Sammantaget sker dock förbättringsarbete oftast inom en vårdgren eller en klinik och samarbete över vårdgränser förekommer sällan. I den offentliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) påpekas att jämförelser och samarbeten av typen Nysam 13 kan utgöra ett viktigt stöd i förändringsarbete. Att kunna visa att förändringar och effektiviseringar som verksamheter vill genomföra redan fungerar på andra ställen är inte oviktigt i en förändringsprocess. 12 Bröstcancer, diabetes, förlossningsvård, höft- och knäprotesoperationer, obesitaskirurgi, osteoporos, ryggkirurgi och stroke. 13 Nyckeltalssamverkan (Nysam) stödjer chefer och verksamhetsutvecklare inom hälso- och sjukvården samt stimulerar till förändrings- och förnyelsearbete med grund i jämförelser av data från bland annat kvalitetsregister. 27

105 Öppna jämförelser upplevs relevanta och användbara i det övergripande uppföljningsarbetet i Landstinget i Uppsala län då de kan ge en bild av den samlade kvaliteten. För kliniker eller vårdcentraler upplevs de inte lika relevanta att använda då de endast baseras på ett urval av data och representerar stickprov av den vård som bedrivs. Det finns en landstingsgemensam arbetsgrupp med representanter från både beställare och utförare som arbetar med att analysera Landstinget i Uppsala läns resultat i Öppna Jämförelser. Gruppen har bland annat tagit fram en rapportsammanställning med fokus på utvalda indikatorer där en stor förbättringspotential finns, exempelvis andel patienter med vårdrelaterad infektion i slutenvård. Syftet är att ge politiker och medarbetare i Landstinget i Uppsala län en överblick, analys och förståelse av ett urval av resultaten i Öppna Jämförelser samt att visa på vilken förbättringspotential som finns Slutsatser: Förbättringar med grund i kvalitetsregister Kvalitetsregister som underlag för förbättringsarbete Vi bedömer att kvalitetsregister kan verka som fullgoda underlag för förbättringar med grund i de goda exemplen i Landstinget i Uppsala län vi tagit del av såsom arbetet med att förbättra vårdprocesser. Ett ökat fokus på utfall och effektivitet är positivt för vårdens utveckling samtidigt som det är viktigt att vårdverksamheterna har ett fortsatt fokus på produktivitet och bemanningsfrågor i vården. Vi bedömer att det är stor skillnad mellan verksamheterna i om och hur kvalitetsregister används som beslutsunderlag för förbättrings- och utvecklingsarbete samt att kvalitetsregistren inte används systematiskt i beslutsstödarbetet eller i patientmötet i alla reviderade verksamheter. Vi bedömer att det finns en generell brist vad gäller kompetens inom kontinuerligt förbättringsarbete hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vi rekommenderar att personal som arbetar med kvalitetsregister får utbildning i förbättringskunskap och förändringsarbete kopplat till kvalitetsregister. Systematisk återkoppling Vi bedömer att resursutnyttjandet inte sker på ett effektivt sätt för att kvalitetssäkra utdata och sammanställa den i för verksamheten och nivån relevanta rapporter. Vi bedömder att bristen på resurser medför att arbetet inte prioriteras inom samtlig reviderad verksamhet i Landstinget i Uppsala län. Vi bedömer vidare att avsaknaden av ett fullgott IT-stöd bidrar till att återrapporteringen brister. Vidare bedömer vi att kvalitetsregister inte passar all verksamhet likvärdigt. Även om registren är utvecklade av professionen från början så ligger fokus på den specialiserade vården. Detta leder till att nyttan med registrering och återkoppling inte 28

106 upplevs vara stor av till exempel primärvården, som istället ser en ökad administrativ börda. Vi rekommenderar att Sjukhusstyrelsen respektive Vårdstyrelsen i Uppsala län verkar för att säkra åtkomsten till ett fullgott IT-stöd som underlättar utdatarapporteringen och återkopplingen från kvalitetsregister. Vi rekommenderar att verksamhetschefer ska arbeta fram rutiner för hur återrapporteringen från kvalitetsregister ska ske samt hur resultat ska användas som beslutsstöd. Exempel på förbättringsarbeten Vi bedömer att det finns exempel på konkreta förbättringsarbeten som har genomförts med grund i data från kvalitetsregister. Vi bedömer att det förbättringsarbete som sker oftast görs inom en vårdgren eller en klinik och att samarbete över vårdgränser i förbättringsarbetet är en utmaning. Jämförelser och samarbeten av typen Nysam eller Sveusprojektet kan utgöra ett viktigt stöd i förändringsarbete. Vi rekommenderar Sjukhusstyrelsen respektive Vårdstyrelsen i Uppsala län uppmuntrar till samarbete med grund i data från kvalitetsregister inom och mellan vårdgrenar samt med andra landsting Iakttagelser: Nyttan av kvalitetsregister i relation till nedlagda resurser I detta avsnitt behandlas frågan om den sammantagna nyttan av kvalitetsregistren står i relation till kostnader och tidsinsatser? Nyttan av kvalitetsregister i relation till tidsinsatser-/kostnader Samtliga intervjuade tjänstemän och verksamhetsföreträdare fick uppskatta om de tycker att den sammantagna nyttan av kvalitetregistren står i relation till kostnader och tidsinsatser. Denna fråga tydliggör hur väl resultat och återkoppling värderas i relation till de administrativa resurser som behövs. Svaren fördelades relativt jämt mellan alternativen nej, delvis och ja. Generellt upplever de intervjuade att kvalitetsregister utgör en bra grund för förbättringsarbete men att det är en potential som är underutnyttjad i många verksamheter idag. De som har svarat nej menar framför allt att dataåterkopplingen är för låg för att underlaget ska kunna användas effektivt och systematiskt. Teknikstödet behöver också förbättras avdeende registreringen av data. För intervjuade som har svarat delvis är orsaken att det saknas tid för att reflektera och ta vara på resultat och utfall. Det har också 29

107 poängterats hur viktigt det är med realtidsdata. Representanter för verksamheterna som har svarat ja har angett att nyttan består i att kvalitetsregister möjliggör för vården att arbeta likvärdigt och erbjuda en god kvalitet för patienten. På frågan om den sammantagna nyttan av kvalitetregistren står i relation till kostnader och tidsinsatser fick de intervjuade också uppskatta svaret på en skala mellan 1 och 5, där 1 motsvarar Inte alls och 5 motsvarar I hög grad. Förträdare för sjukhusen har i snitt har angett 4 medan representanter för primärvården i snitt har angett 1 eller 2. Resultat från intervjuer i innevarande granskning är samstämmigt med resultat från den chefsenkät som Helseplan genomförde 2014 på uppdrag av Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys. Även här visade svaren att företrädare för sjukhusen uppskattade nyttan högre än representanter från primärvården Slutsatser: Nyttan av kvalitetsregister i relation till nedlagda resurser Vad ger och vad kostar deltagandet i kvalitetsregister? Vi bedömer att den sammantagna nyttan av deltagande i kvalitetsregister sänks då kostnader och övriga resurser för deltagande inte upplevs stå i paritet till de förbättringar som deltagandet bidrar till. Vi bedömer samtidigt att det finns goda möjligheter att öka den sammantagna nyttan genom ett flertal olika åtgärder som anges i denna rapport. Vi rekommenderar att landstinget i Uppsala ser över de rekommendationer som ges i denna rapport för att på så sätt öka nyttan av deltagande i kvalitetsregister. 30

108 5. Undertecknande Ida Nyström, Projektledare Ulrike Deppert, Konsult 31

109 Bilaga 1 Intervjuförteckning Namn Nina Lagh Malena Ranch Monica Cornefjord Sven-Arne Åsman Per Elowsson Malin André Bengt Sandén Katarina Lönn Hans Hägglund Morten Kildal Rasmus Havmöller Gunnar Bolin Staffan Anderberg Charlotte Möller Ann Catrine Eldh Peter Hedman Verksamhet: Titel (M), Landstingsråd, Landstinget i Uppsala län (MP), Ordförande Vårdstyrelsen, intervjuad i egenskap av före detta 1:e vice ordförande, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Utvecklingschef i offentlig primärvård, Landstinget i Uppsala län Chefscontroller samt kontaktperson för Sveus, Landstinget i Uppsala län Sjukhusdirektör, intervjuad i egenskap av före detta primärvårdsdirektör, Akademiska sjukhuset Forskningssamordnare primärvården, Hälsa och Habilitering, FoUavdelningen, Landstinget i Uppsala län tillika ordförande i styrgruppen för Nationellt Primärvårdsregister Chefsläkare, Akademiska sjukhuset Tf verksamhetschef, Ortopedi, Akademiska sjukhuset Verksamhetschef, Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset Ansvarig för värdebaserad vård, Akademiska sjukhuset Chefsläkare, Lasarettet i Enköping Chef, Utvecklingsenheten, Lasarettet i Enköping Verksamhetschef, Knivsta vårdcentral, Knivsta Verksamhetschef, Vårdcentralen Centrum, Uppsala Associerad forskare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning, Uppsala universitet Sektionschef, Kvalitetsregister, Uppsala Clinical Research Center 32

110 Bilaga 2 Resultat chefsenkät från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Helseplan genomförde 2014 på uppdrag av Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys en enkät till samtliga verksamhetschefer inom hälso- och sjukvård i landsting med frågor som delvis rörde kvalitetsregister. Syftet var att få information om hur verksamhetschefer eller motsvarande använder nationella kvalitetsregister och hur de uppfattar registrens nytta. Nedan har ett urval av frågorna analyserats med fokus på svarande från Landstinget i Uppsala län. På en total nivå var det en relativt låg svarsfrekvens på ca 20 procent varför även urvalet som presenteras nedan ska tolkas med försiktighet. Totalt 10 verksamhetschefer från vård-/hälsocentraler samt 13 verksamhetschefer från olika kliniker (benämns sjukhus) besvarade enkätfrågorna från Landstinget i Uppsala län. Motsvarande siffror för övriga landsting i Sverige, med vilka en jämförelse görs, var 203 och 257 antal svarande. I vilken grad instämmer du i följande påståenden: 1 motsvarar "Inte alls" och 5 "I mycket hög grad") Registrets variabler är relevanta för de patienter som omfattas av registret Uppsala Primärvård Uppsala Sjukhus Sverige Primärvård Sverige Sjukhus 4,4 4,2 4,0 4,2 Det är lätt att hämta ut data från registret 3,6 3,4 3,6 3,5 Registret bygger på effektiva IT-system 3,4 3,2 3,3 3,2 Registret är användbart i verksamhetens förbättringsarbete 4,0 4,1 3,7 3,8 Registret innehåller tillförlitlig data 3,9 3,9 3,6 3,8 Registret är användbart för forskning 4,3 4,2 3,8 4,0 Registret innebär mycket merarbete i form av t.ex. dubbelregistreringar 3,6 3,5 3,7 3,7 Anser du att den sammantagna nyttan av kvalitetsregistren står i relation till kostnader och 3,3 3,9 3,0 3,5 tidsinsatser? Hur stor förbättringspotential anser du att din verksamhet har avseende användningen av nationella 3,9 3,0 3,1 3,3 kvalitetsregister Dåliga utfall i nationella kvalitetsregister har varit en drivkraft i ert förbättringsarbete under de senaste 12 månaderna 2,8 2,5 2,2 2,2 Källa: Vårdanalys enkät till chefer i landstingen oktober och november Svaren för primärvården avser primärt NDR medan svaren från kliniker/sjukhus avser en blandning av olika register. 33

111 Bilaga 3 Täckningsgrad nationella kvalitetsregister Tabellen nedan visar täckningsgraden för de 53 nationella kvalitetsregister där Landstinget i Uppsala län ingår. Tabellen redovisar dels totalen för Landstinget i Uppsala län ( Landstinget ), dels täckningsgraden per inrapporterande klinik eller verksamhet. Socialstyrelsen har sammanställt underlaget baserat på vilka register som Landstinget i Uppsala län rapporterar in till samt vilka jämförande register av god kvalitet som finns. Under varje nationellt kvalitetregister anges vilket register som är jämförelseregistret för att beräkna täckningsgraden. Det är eftersträvansvärt att täckningsgraden ligger på 100 procent. Socialstyrelsen redovisar ett register samt ett antal kliniker och specialiserade verksamheter utöver vad som anges nedan. Dessa har dock under 2014, som data härstammar ifrån, inte rapporterat till registret. Det är oklart om verksamheterna är anslutna till registret i fråga eller inte. Därför redovisas inte poster som inte innehåller någon data i denna tabell. För en komplett sammanställning se Socialstyrelsens webbsida: Kvalitetsregister Område Antal Täckningsgrad i % CPUP CP - Uppföljningsprogrammet i Sverige Hela Landstinget 76 92,7 Patienter med cp-diagnos jämfört med patientregistret Hela Riket ,9 Gynop Nationellt kvalitetsregister inom Hela Landstinget ,1 gynekologisk kirurgi Hela Riket ,2 Adnexoperationer jämfört med patientregistret Akademiska sjukhuset ,8 Gynop Nationellt kvalitetsregister inom Hela Landstinget ,5 gynekologisk kirurgi Hela Riket ,2 Hysterektomier jämfört med patientregistret Akademiska sjukhuset ,5 Gynop Nationellt kvalitetsregister inom Hela Landstinget gynekologisk kirurgi Hela Riket Inkontinenskirurgi jämfört med patientregistret Akademiska sjukhuset Gynop Nationellt kvalitetsregister inom Hela Landstinget ,5 gynekologisk kirurgi Hela Riket ,9 Prolapsoperationer jämför med Akademiska sjukhuset patientregistret Svenska barnreumaregistret Patienter med juvenil idiopatisk artrit behandlade med biologiska läkemedel jämfört med patientregistret och läkemedelsregistret Hela Landstinget 30 85,7 Hela Riket ,5 Akademiska sjukhuset 30 85,7 34

112 Kvalitetsregister Område Antal Täckningsgrad i % Nationella prostatacancerregistret Hela Landstinget ,7 Behandlingar av prostatacancerpatienter jämfört med patientregistret Hela Riket ,5 Nationella prostatacancerregistret Prostatacancertumörer jämfört med cancerregistret Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention, NKCx Patienter med benigna tumörer i cervix jämfört med cancerregistret Nationellt register för esofagus- och ventrikelcancer, NREV Behandlingar av cancerpatienter jämfört med patientregistret Hela Landstinget ,2 Hela Riket ,2 Hela Landstinget ,8 Hela Riket ,9 Hela Landstinget Hela Riket ,6 Akademiska sjukhuset Svenska barncancerregistret Barn med cancer jämfört med cancerregistret Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer, SweHNCR Behandlingar eller besök vid onkologisk klinik för cancerpatienter jämfört med patientregistret Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer, SweHNCR Kirurgiska behandlingar för cancerpatienter jämfört med patientregistret SweLiv Svenska registret för cancer i lever och gallvägar Transplantationer, resektioner eller ablationer för patienter med cancer jämfört med patientregistret Nationellt kvalitetsregister för kateterablation Kateterablationer jämför med patientregistret Riksstroke Nationella kvalitetsregistret för stroke Förstagångsfall jämfört med patientregistret Riksstroke Nationella kvalitetsregistret för stroke Alla incidenta fall jämfört med patientregistret Hela Landstinget ,6 Hela Riket ,5 Hela Landstinget ,5 Hela Riket ,8 Akademiska sjukhuset ,5 Hela Landstinget ,6 Hela Riket ,4 Akademiska sjukhuset ,6 Hela Landstinget ,9 Hela Riket ,7 Akademiska sjukhuset ,9 Hela Landstinget ,3 Hela Riket ,7 Akademiska sjukhuset ,3 Hela Landstinget ,6 Hela Riket ,3 Akademiska sjukhuset ,4 Lasarettet i Enköping ,2 Hela Landstinget ,6 Hela Riket ,4 Akademiska sjukhuset ,1 Lasarettet i Enköping

113 Kvalitetsregister Område Antal Täckningsgrad i % Hela Landstinget 64 86,5 Svenska PAH-registret, SPAHR Patienter med PAH och läkemedelsuttag jämfört med patientregistret och läkemedelsregistret Swedeheart RIKS-HIA Hjärtinfarkter jämfört med patientregistret Swedeheart SCAAR PCI-ingrepp jämfört med patientregistret Swespine Svenska ryggregistret Ryggkirurgi jämfört med patientregistret Swedeheart Svenska hjärtkirurgiregistret Hjärtkirurgiska åtgärder utom PCI jämfört med patientregistret Swedvasc Svenskt kvalitetsregister för kärlkirurgi Karotisoperationer jämfört med patientregistret ThoR Thoraxregistret Thoraxkirurgi jämfört med patientregistret Nationella diabetesregistret, NDR Patienter, år, med diabetes jämfört med läkemedelsregistret GallRiks Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi Kolecystektomioperationer jämfört med patientregistret GallRiks Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi ERCP-undersökningar jämfört med patientregistret SOReg Scandinavian Obesity Surgery Register Obesitaskirurgi jämfört med patientregistret Svenskt bråckregister Bråckoperationer jämfört med patientregistret Hela Riket ,4 Akademiska sjukhuset 64 86,5 Hela Landstinget ,1 Hela Riket ,3 Akademiska sjukhuset ,6 Lasarettet i Enköping 90 84,9 Hela Landstinget ,4 Hela Riket ,8 Akademiska sjukhuset ,4 Hela Landstinget ,2 Hela Riket ,1 Akademiska sjukhuset Hela Landstinget ,7 Hela Riket ,4 Akademiska sjukhuset ,7 Hela Landstinget 39 86,7 Hela Riket ,1 Akademiska sjukhuset 39 86,7 Hela Landstinget ,3 Hela Riket Akademiska sjukhuset ,3 Hela Landstinget ,1 Hela Riket ,5 Hela Landstinget ,3 Hela Riket ,8 Akademiska sjukhuset ,1 Lasarettet i Enköping ,2 Hela Landstinget ,3 Hela Riket ,6 Akademiska sjukhuset ,3 Hela Landstinget ,6 Hela Riket ,6 Akademiska sjukhuset ,6 Hela Landstinget Hela Riket Akademiska sjukhuset 15 13,4 Lasarettet i Enköping ,2 36

114 Kvalitetsregister Område Antal Täckningsgrad i % Swibreg Nationellt register för Hela Landstinget ,4 inflammatorisk tarmsjukdom Patienter med ulcurös kolit eller Crohns sjukdom jämfört med patientregistret Hela Riket ,3 MMCUP Uppföljningsprogram för spinal dysrafism och hydrocefalus Patienter med diagnosen spina bifida jämfört med patientregistret Svenska neuroregister Patienter med ms-diagnos jämfört med patientregistret BipoläR Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom Patienter med bipolär diagnos jämfört med patientregistret BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd adhd Patienter behandlade med adhd-läkemedel jämfört med patientregistret och läkemedelsregistret Kvalitetsregister ECT Patienter med ECT-behandling jämfört med patientregistret PsykosR Kvalitetsregistret för psykosvård Patienter med psykosdiagnos jämfört med patientregistret RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Patienter inskrivna för rättspsykiatrisk vård jämfört patientregistret Svenskt beroenderegister Beroendepatienter vårdade vid psykiatrisk klinik jämfört med patientregistret Rikshöft Nationellt kvalitetsregister för höftfraktur Incidenta höftfrakturer jämfört med patientregistret Hela Landstinget Hela Riket ,4 Hela Landstinget ,8 Hela Riket ,7 Hela Landstinget ,8 Hela Riket ,8 Akademiska sjukhuset ,7 Psykiatrin i Enköping 18 7,9 Hela Landstinget Hela Riket ,7 Akademiska sjukhuset 130 5,1 Psykiatrin i Enköping Hela Landstinget ,4 Hela Riket ,3 Akademiska sjukhuset ,4 Hela Landstinget ,7 Hela Riket Hela Landstinget 26 70,3 Hela Riket ,4 Hela Landstinget ,5 Hela Riket ,7 Akademiska sjukhuset ,2 Hela Landstinget ,7 Hela Riket Akademiska sjukhuset ,7 37

115 Kvalitetsregister Område Antal Täckningsgrad i % Hela Landstinget ,5 Hela Riket ,6 Svensk reumatologis kvalitetsregister, SRQ Patienter med reumatisk sjukdom behandlade med biologiska läkemedel eller DMARDläkemedel jämfört med patientregistret och läkemedelsregistret Svenska höftprotesregistret Totalprotesoperationer jämfört med patientregistret Svenska höftprotesregistret Halvproteseroperationer jämfört med patientregistret Svenska knäprotesregistret Knäprotesoperationer jämfört med patientregistret Svenska korsbandsregistret Korsbandsoperationer jämfört med patientregistret Makularegistret Injektionsbehandlingar vid makuladegeneration jämfört med patientregistret Nationella kataraktregistret Kataraktoperationer jämfört med patientregistret ÖNH Fonokirurgi Behandlingar på patienter med stämbandspolyp jämfört med patientregistret ÖNH Myringo- och ossikuloplastik Myringo- och ossikuloplastik jämfört med patientregistret ÖNH Myringoplastik Myringoplastik jämfört med patientregistret Hela Landstinget ,9 Hela Riket ,1 Akademiska sjukhuset ,5 Enköpings lasarett Sjukhus med småtal Hela Landstinget ,5 Hela Riket ,7 Akademiska sjukhuset ,5 Hela Landstinget ,7 Hela Riket ,2 Akademiska sjukhuset 87 96,7 Elisabethsjukhuset Lasarettet i Enköping ,2 Hela Landstinget ,9 Hela Riket Akademiska sjukhuset 31 67,4 Elisabethsjukhuset 55 79,7 Lasarettet i Enköping 34 79,1 Hela Landstinget ,2 Hela Riket ,3 Akademiska sjukhuset ,2 Hela Landstinget ,8 Hela Riket ,3 Akademiska sjukhuset ,8 Capio Medocular Uppsala ,8 Hela Landstinget 19 90,5 Hela Riket Akademiska sjukhuset 19 90,5 Hela Landstinget 53 77,9 Hela Riket ,3 Akademiska sjukhuset 53 77,9 Hela Landstinget 39 84,8 Hela Riket ,2 Akademiska sjukhuset 39 84,8 38

116 Kvalitetsregister Område Antal Täckningsgrad i % ÖNH Otoskleroskirurgi Hela Landstinget Stigbygeloperationer på otesklerospatienter Hela Riket ,3 jämfört med patientregistret Akademiska sjukhuset ÖNH Septum Hela Landstinget 42 55,3 Andningsförbättrande septumkirurgi jämfört Hela Riket ,8 med patientregistret Akademiska sjukhuset 42 55,3 ÖNH Tonsill Hela Landstinget ,3 Tonsilloperationer jämfört med patientregistret Hela Riket ,7 Akademiska sjukhuset ,9 Elisabethsjukhuset 59 98,3 Svenskt njurregister, SNR Icke autologa njurtransplantationer jämfört med patientregistret Hela Landstinget Hela Riket ,8 Akademiska sjukhuset

117 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Handläggare: Annika Brehmer Dnr SHS Granskning av att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att avge svar enligt bilaga. Ärendet Landstingets revisorer har uppdragit åt konsultföretaget PwC AB att granska att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt. Med anledning av rapporten lämnas följande synpunkter. Revisionens samlade bedömning är att berörda styrelser och nämnder till viss del säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med god tillgänglighet. Det saknas emellertid tillräckliga data och kunskap om hur vården ser ut i ett jämlikhetsperspektiv för att styrelser och nämnder ska kunna säkerställa en jämlik vård. Granskningen har inte funnit att cancerpatienter behandlas på ett ojämlikt sätt. Däremot konstateras att tillgängligheten varierar mellan olika cancersjukdomar. I granskningsrapporten framförs olika förslag till förbättringar och utifrån revisorernas rekommendationer förväntas svar från styrelsen på följande; Säkerställa att det finns ett ändamålsenligt underlag som kan säkerställa att cancervården är jämlik Ta fram ett lokalt faktabaserade underlag för länet över hur det ser ut med vård på lika villkor inom cancerområdet Utarbeta tydliga delmål utöver de långsiktiga mål som gäller för standardiserade vårdförlopp Riskanalyser bör genomföras för att möjliggöra prioriteringar för satsning i sin helhet samt för specifika standardiserade vårdförlopp. Sjukhusstyrelsens svar till landstingets revisorer redovisas i bilaga till ärendet. Kopia till: Landstingets revisorer Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

118 CK FÖRSLAG Hälso- och sjukvårdsavdelningen Annika Brehmer Landstingets revisorer Revisionssvar avseende Granskning av att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt Landstingets revisorer har uppdragit åt konsultföretaget PwC AB att granska att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt. Med anledning av rapporten lämnas följande synpunkter. Som underlag till detta svar har synpunkter inhämtats från landstingets cancersamordnare, biträdande sjukhusdirektör Björn Ekmehag. Revisionens samlade bedömning är att berörda styrelser och nämnder till viss del säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med god tillgänglighet. Det saknas emellertid tillräckliga data och kunskap om hur vården ser ut i ett jämlikhetsperspektiv för att styrelser och nämnder ska kunna säkerställa en jämlik vård. Granskningen har inte funnit att cancerpatienter behandlas på ett ojämlikt sätt. Däremot konstateras att tillgängligheten varierar mellan olika cancersjukdomar. I granskningsrapporten framförs olika förslag till förbättringar och utifrån revisorernas rekommendationer förväntas svar från styrelsen på följande; Säkerställa att det finns ett ändamålsenligt underlag som kan säkerställa att cancervården är jämlik Det finns idag relativt omfattande kunskap om skillnader mellan vården av olika cancerformer. Det framgår bland annat i Cancerfondsrapporten 2016 där man kan hitta uppgifter om ett stort antal cancerdiagnoser och vilka skillnader som finns, till exempel vad gäller kön, socioekonomiska grupper och resultat. Den kunskapen är värdefull när det gäller det fortsatta arbetet med att förbättra cancervården och få den mer jämlik. Landstinget har nyligen antagit en Cancerplan för åren utifrån den nationella cancerstrategin. Syftet med denna plan är att öka jämlikheten i cancervården och vrida vårdens perspektiv från organisation och struktur till patienternas fokus. Genom en ökad Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

119 2 (3) samverkan inom Regional Cancercentrum (RCC) och genomförande av cancerplanen kommer cancervården i sjukvårdsregionen att utvecklas kvalitativt och bli mer jämlik både mellan och inom landstingen i regionen. Arbetet med standardiserade vårdförlopp utifrån den nationella överenskommelsen mellan regeringen och SKL syftar bland annat till att säkerställa att alla i länet får en likvärdig och jämlik vård. Samordning av insatserna enligt antagen handlingsplan för standardiserade vårdförlopp sker via landstinget cancersamordnare och särskild utsedd projektledare som är knutna till Akademiska sjukhuset. För att stödja arbetet inom primärvården avseende införande av så kallad "välgrundad misstanke" om cancer har informationsmöten erbjudits främst den privata primärvården. Inom den offentligt drivna primärvården hålls regelbundna möten där de standardiserade vårdförloppen avhandlas. Primärvården finns med i styrgruppen för TEMA-cancer i landstinget och i den mån det är möjligt är primärvården representerad i de olika processarbetena för varje vårdförlopp. I det lokala cancerrådet, som samordnar arbetet mellan RCC och landstingets cancervård, finns en representant som ansvarar för information mot såväl den offentliga som den privata primärvården. Detta som ett led i arbetet med en jämlik cancervård i länet. Området lyfts även upp under rubriken Jämlik hälso- och sjukvård i Regionplan och budget Ta fram ett lokalt faktabaserade underlag för länet över hur det ser ut med vård på lika villkor inom cancerområdet Det bedöms inte ändamålsenligt att utifrån det underlag som finns, främst på nationell och regional nivå, ta fram underlag på länsnivå, då det ofta inte omfattar de volymer som är nödvändiga för att kunna dra säkra slutsatser av materialet. Utarbeta tydliga delmål utöver de långsiktiga mål som gäller för standardiserade vårdförlopp Arbetet i de standardiserade vårdförloppen, som nu pågår inom 18 områden, genomförs enligt en noggrant utprovad och mycket systematisk process med stöd av Akademiska sjukhusets team för värdebaserad vård. Det är landstingets cancersamordnares uppfattning att processen i nuläget inte skulle förbättras av att delmål sätts upp för de olika vårdförloppen. Riskanalyser bör genomföras för att möjliggöra prioriteringar för satsning i sin helhet samt för specifika standardiserade vårdförlopp. Landstinget och de som arbetar med de standardiserade vårdprocesserna överväger kontinuerligt risker för de delar av cancervården och annan sjukvård som inte omfattas av de standardiserade vårdförloppen. I landstingets handlingsplan för standardiserade vårdförlopp finns en riskanalys gjord och planerade åtgärder för att motverka dessa risker finns också angivna. Sjukhusstyrelsen den 24 maj 2016

120 3 (3) Vivianne Macdisi Ordförande Kerstin Westholm Hälso- och sjukvårdsdirektör

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134 Revisionsrapport Granskning av jämlik cancervård Jean Odgaard Fredrik Markstedt Landstinget i Uppsala län Februari 2016

135 Granskning av jämlik cancervård Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte, Revisionsfråga och delfrågor Revisionskriterier Avgränsning Metod och genomförande Iakttagelser Ledning, styrning och uppföljning samt organisation Ledning och styrning Organisation System och rutiner för uppföljning Medicinska resultat och processmått Väntetider Öppna jämförelser Bröstcancer Lungcancer Prostatacancer Jämlik vård Bedömningar Bedömningar mot delfrågor/kontrollmål Revisionell bedömning Rekommendationer Bilaga 1 Standardiserat vårdförlopp prostatacancer Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

136 Granskning av jämlik cancervård Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Landstinget i Uppsala län har PwC granskat om landstingets cancervård är organiserad och bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av god tillgänglighet och jämlikhet. Den övergripande revisionsfrågan är om och på vilket sätt landstinget säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt med en god tillgänglighet. Vår samlade bedömning är att berörda styrelser och nämnder till viss del säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med en god tillgänglighet. Vi menar att det saknas tillräckliga data, och således kunskap om, hur vården ser ut i ett jämlikhetsperspektiv för att berörda styrelser och nämnder ska kunna säkerställa en jämlik vård. Vi har i vår granskning inte funnit att cancerpatienten behandlas på ett ojämlikt sätt. Däremot kan vi konstatera att tillgängligheten varierar mellan olika cancersjukdomar. I så motto är cancersjukvården ojämlik. Vår bedömning är baserad på avstämning av nedan delfrågor/kontrollområden. Hur säkerställer landstinget att länsinvånarna ges vård och behandling på lika villkor? Finns det förutsättningar för att leda och styra mot en jämlik cancervård? Landstinget styr genom den landstingsplan och budget som upprättas. I budget tydliggörs krav på vård på lika villkor. Budgeten bryts sedan ner i vårdöverenskommelser och styrkort med måltal. Det finns ingen särskild skrivning i styrdokumenten utan cancersjukvården omfattas av den allmänna styrning som sker genom budget och vårdöverenskommelser. Vi bedömer att det finns begränsade förutsättningar för landstinget att styra mot en jämlik cancervård. Vi menar att verksamheten inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att skapa underlag för en bedömning av jämlik vård. Vi uppfattar att cancersjukvården i första hand styrs genom de nationella riktlinjerna. Av granskningen framkommer att det finns otydlighet vad gäller landstingets styrning gentemot RCC. Det är viktigt att landstinget tar en aktiv roll vad gäller styrningen av cancersjukvården då man har ett ansvar för all sjukvård i länet. Finns det skillnader i kvalitet i cancervården till exempel mellan män och kvinnor eller inom olika delar av länet? Hur ser dessa i så fall ut? Nationella medicinska kvalitetsregister innehåller könsuppdelad statistik. Vår granskning har inte kunnat påvisa skillnader vad gäller behandling av cancer mellan män och kvinnor. Vi har däremot fått indikationer på att det finns skillnader vad gäller den palliativa vården i länet. Det finns skillnader vad gäller tillgänglighet mellan olika cancergrupper. En man som drabbas av prostatacancer får vänta längre på behandling än en kvinna som drabbas av bröstcancer. Således kan vi konstatera att det finns skillnader mellan män och Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

137 Granskning av jämlik cancervård kvinnor. Denna skillnad är då i första hand baserad på skillnader mellan olika cancersjukdomar. Finns det en tydlig ansvarsfördelning och samverkan inom landstinget mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården vad gäller, planering och utförande av cancervård? Vi bedömer att det till stor del finns en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika förvaltningarna vad gäller planering och utförande av cancervård. De otydligheter som finns avser primärvården och dess ansvar vad gäller välgrundad misstanke om cancer. Av våra intervjuer framgår också att det finns signaler om att primärvården brister i samverkan gentemot den specialiserade vården och primärvården inte deltar i utvecklingsarbetet vad gäller olika cancerprocesser. Finns det tillförlitliga, säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska resultat (inklusive avvikelsehantering)? Cancersjukvården omfattas av nationella medicinska kvalitetsregister. Det har i intervjuer framkommit att data i kvalitetsregistren kan vara av varierande kvalitet. Vi bedömer att kvaliteten vad gäller inrapportering av data i kvalitetsregistren för de cancerprocesser som har granskats i huvudsak är tillförlitligt. Det pågår ett arbete med att implementera standardiserade vårdförlopp. Vår granskning påvisar att det i nuläget är för tidigt att veta i vilken utsträckning kännedomen om och tillämpningen av den nya kodsättningen är tillräcklig. Det kvarstår ett arbete med att utveckla strukturen för att kunna följa de inre ledtiderna. Det finns således risker vad gäller tillförlitligheten i resultaten från kommande ledtidsmätningar. Följer landstinget de av Socialstyrelsen framtagna nationella riktlinjerna för cancervård och hur följs detta upp? Av våra intervjuer med företrädare för de olika vårdprocesserna framgår att nationella riktlinjer i många delar följs. Följsamheten till nationell riktlinjer följs på verksamhetsnivå genom uppföljning av medicinska resultat i kvalitetsregister. I linjeorganisationen sker uppföljning av följsamheten till de nationella riktlinjerna genom dialoger per tertial och delårsbokslut samt genom analys av avvikelser vad gäller Öppna jämförelser. Några medicinska revisioner för att säkerställa följsamhet genomförs inte. Hur länge får cancerpatienter vänta mellan remiss och behandling? Det pågår ett nationellt och regionalt arbete med att implementera standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården. Detta arbete engagerar även Landstinget i Uppsala län. I nuläget saknas aktuella uppgifter om hur länge cancerpatienter får vänta mellan remiss och behandling. De uppgifter som finns tillgängliga har tagits fram i samband med kartläggning/genomlysning under hösten 2015 och baseras på manuella uttag ur respektive kvalitetsregister. Av de uppgifter som finns tillgängliga framgår att tiden mellan remiss och behandling för bröstcancer och lungcancer är relativt kort. Tillgängligheten vad gäller prostatacancer är ett nationellt problem. I nuläget är landstinget långt ifrån målsättningen vad gäller ledtiden från remiss till behandling. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

138 Granskning av jämlik cancervård Hur hanterar landstinget uppgifter i öppna jämförelser och hur ligger Landstinget i Uppsala län till i jämförelse med andra landsting i Sverige? Landstinget har en process för analys, förbättringsarbete och uppföljning av medicinska resultat vad gäller Öppna jämförelser. Det finns en landstingsgemensam arbetsgrupp som lägger ett särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer där en stor förbättringspotential finns. Uppgifter avseende cancersjukdomar analyseras inom RCC. När det gäller resultat finns det områden där landstinget är starka och områden där det finns förbättringsmöjligheter. Akademiska sjukhuset hävdar sig väl gentemot övriga universitetssjukhus och de medicinska resultaten inom exempelvis bröst- och lungcancer är goda. Det är också viktigt att peka på att det finns utvecklingsområden inom exempelvis cellprovtagning och palliativ vård. Även om hanteringen av Öppna jämförelser ger en bra ingång till övergripande ställningstaganden visar granskningen på att ett fortsatt och utmanande arbete kvarstår med att beakta och omvandla resultaten till en mer verksamhetsnära nivå. Där finns det, enligt vår bedömning, fortsatta oklarheter i såväl krav på ansvar, resultat och kontinuerlig uppföljning. Myndigheten för Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys och där lämnat sex förslag för att öka jämlikheten i vården. I vilken utsträckning har landstinget tagit hänsyn till dessa förslag i tillämpliga delar? Av vår granskning framgår att det finns en medvetenhet vad gäller behovet av att öka jämlikheten i vården. Vi bedömer att landstinget kan göra mer för att nå utsatta grupper och kompensera för de skillnader som finns mellan olika patientgrupper. Det finns en utvecklingspotential vad gäller exempelvis att nå fler kvinnor för cellprovtagning. Detta gäller även mammografiundersökning. Även om deltagarfrekvens är hög i landstinget, finns det anledning att ha en högre målsättning. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

139 Granskning av jämlik cancervård 1. Inledning 1.1. Bakgrund En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Ett flertal nationella satsningar har genomförts under de senaste åren i syfte att för att förbättra möjligheten till en jämlik hälso- och sjukvård. I budgetpropositionen har det tilldelats resurser för att korta väntetiderna inom cancervården och minska de regionala skillnaderna. Satsningen ska pågå med syftet att skapa en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet och nöjdare patienter. Socialstyrelsens senaste lägesrapport från 2015 visar att vården är fortsatt ojämlik. Ett flertal skillnader i dödlighet, vård och behandling kvarstår. Det finns regionala skillnader i den vård och behandling som ges vid cancer. Enligt Socialstyrelsen är det fortsatt angeläget att följa utvecklingen inom hälso- och sjukvården avseende skillnader mellan kvinnor och män. Det gäller till exempel utvecklingen av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet för medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Socialstyrelsen har i flera studier jämfört hur lång tid cancerpatienter får vänta mellan remiss och behandling utifrån var de bor. Skillnaderna mellan landstingen är mycket stora. För att minska skillnaderna i primärvården för personer med kroniska eller långvariga sjukdomar tar Socialstyrelsen fram tydliga mål som bör uppnås i behandlingen av de vanligaste cancerformerna samt stroke- och hjärtsjukvården. Syftet med att ta fram nationella målnivåer är att förbättra vården och behandlingen för de sjukdomar som drabbar många personer. I dag finns målnivåer fastställda för lung-, bröst-, prostata-, tjock- och ändtarmscancervård, hjärtsjukvård och strokevård och är även kopplade till uppföljningsbara indikatorer. Myndigheten Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys av skillnader i vård, behandling och bemötande. Några av deras slutsatser är att ojämlikhet mellan landsting beror på skillnader i sättet att organisera vården, tillgången till utrustning och specialistkompetens samt lokala behandlingstraditioner. Mötet mellan läkare och patienter är en annan viktig faktor bakom omotiverade skillnader. I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns ett av de sex Regionala cancercentrumen (RCC) i landet. Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro är en kunskapsorganisation i Uppsala Örebro sjukvårdsregion som tillsammans med regionens sju landsting samordnar, utvecklar och förbättrar cancervården utifrån patientens fokus och målen i den nationella cancerstrategin. RCC, landsting, hälso- och sjukvårdspersonal, forskare och patientföreträdare samarbetar för att vårdprocessen ska bli mer sammanhållen och med rimliga väntetider. Landstinget har ansvar för att erbjuda länsinvånarna den cancervård invånarna behöver. Det är därför angeläget att Landstinget i Uppsala län kan erbjuda en ändamålsenlig och jämlik cancervård med hög tillgänglighet för länets invånare. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

140 Granskning av jämlik cancervård 1.2. Syfte, Revisionsfråga och delfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorerna i Landstinget i Uppsala län underlag för att bedöma om landstingets cancervård är organiserad och bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av god tillgänglighet och jämlikhet. Den övergripande revisionsfrågan är om och på vilket sätt landstinget säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt med en god tillgänglighet. Granskningen ska bland annat besvara följande delfrågor: - Hur säkerställer landstinget att länsinvånarna ges vård och behandling på lika villkor? - Finns det skillnader i kvalitet i cancervården till exempel mellan män och kvinnor eller inom olika delar av länet? Hur ser dessa i så fall ut? - Finns det förutsättningar för att leda och styra mot en jämlik cancervård? - Finns det en tydlig ansvarsfördelning och samverkan inom landstinget mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården vad gäller, planering och utförande av cancervård? - Finns det tillförlitliga, säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska resultat (inklusive avvikelsehantering)? - Följer landstinget de av Socialstyrelsen framtagna nationella riktlinjerna för cancervård och hur följs detta upp? - Hur länge får cancerpatienter vänta mellan remiss och behandling? - Hur hanterar landstinget uppgifter i öppna jämförelser och hur ligger Landstinget i Uppsala län till i jämförelse med andra landsting i Sverige? - Myndigheten för Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys och där lämnat sex förslag för att öka jämlikheten i vården. I vilken utsträckning har landstinget tagit hänsyn till dessa förslag i tillämpliga delar? 1.3. Revisionskriterier I denna granskning har följande revisionskriterier använts som grund för vår bedömning. - Hälso- och sjukvårdslag (HSL) (SFS 1982:763) - Nationella riktlinjer för lungcancervård och Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård - Landstingsplan och budget Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

141 Granskning av jämlik cancervård 1.4. Avgränsning Granskningen omfattar specialistsjukvården och primärvården, samt landstingets samarbete med Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro. Myndigheten för Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys och där lämnat sex förslag för att öka jämlikheten i vården. Fyra av förslagen är primärt riktade till regeringen. Vi har därför lagt fokus på att granska hur landstinget arbetar för att stärka förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård samt hur de stärker utsatta grupper i mötet med vården Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentgranskning. Granskningen har omfattat ett urval cancerprocesser; bröstcancer, prostatacancer och lungcancer. Intervjuer har genomförts med hälso- och sjukvårdsdirektör samt ordförande och vice ordförande för landstingsstyrelsen. Inom Akademiska sjukhuset har intervjuer genomförts med biträdande sjukhusdirektör, projektledare och samordnare för SVF (standardiserade vårdförlopp) samt företrädare för bröstcancer (processledare RCC/kirurg och företrädare för Curato röntgen), lungcancer (överläkare och sjuksköterska) och prostatacancer (verksamhetschef urologi och ledtidsansvarig för införandet av SVF). För Enköpings lasarett har intervjuer genomförts med sjukhusdirektör och kirurgiskt ledningsansvarig. Inom primärvårdsförvaltningen har intervjuer genomförts med tidigare primärvårdsdirektör samt chefläkare. Följande dokument har granskats: - Landstingsplan och budget Vårdavtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och o Akademiska sjukhuset , o Lasarettet i Enköping o Primärvården Vårdval Uppsala län Regelbok för vårdcentral, Cancerplan , RCC Uppsala Örebro samt Genomförandeplan för Cancerplan Väntetider i Cancervården, rapport i december 2015, Socialstyrelsen. Öppna jämförelser Cancersjukvård jämförelser mellan landsting, Socialstyrelsen och SKL. - Årsrapport för Nationella Lungcancerregistret (NLCR) Årsrapport rapport för nationella bröstcancerregistret Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret Kartläggningar Standardiserade vårdförlopp (lungcancer, bröstcancer) oktober Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

142 Granskning av jämlik cancervård 2. Iakttagelser 2.1. Ledning, styrning och uppföljning samt organisation Ledning och styrning Landstingets styrning framgår av landstingsplan och budget. Av intervjuer med företrädare från Landstingsstyrelsen framgår att de är tydliga med att vården ska vara jämlik och att styrningen sker genom landstingets plan och budget. Av Landstingsplan och budget konstateras att dödligheten är högre bland dem med kort utbildning än bland dem som har en lång utbildning. Det är 2,5 gånger vanligare att personer med kort utbildning har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Av planen framgår att det finns ett behov av att inom landstinget förtydliga definition och ambitionsnivå för hälsa och vård på lika villkor. Av planen framgår vidare att Landstinget i Uppsala län ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. För att kunna följa upp att landstinget bedriver en jämställd vård ska, där det är möjligt och relevant, statistik redovisas könsuppdelad. När det gäller cancersjukvården anges att genom etableringen av RCC med kansli på Akademiska sjukhuset, har skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Av landstingets balanserade styrkort framgår strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått. Dessa är allmänt hållna och ger ingen särskild styrning gentemot cancersjukvården. Styrning av utförande sker genom vårdavtal som sluts mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och förvaltningarna. Av vårdavtalen framgår övergripande vilka verksamheter som ska bedrivas. Under avsnittet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård anges målet God cancersjukvård och att utföraren ska säkerställa en god cancersjukvård åt patienterna. Den uppföljning som ska ske avser ett antal uppdrag, såsom redovisning av arbetet med att utveckla funktionen kontaksjuksköterska, förkorta svarstid från patologen och definiera olika steg i vårdprocesserna. Inom Jämlik vård finns skrivningar kring åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan. Under Hälsoinriktade insatser framgår mål vad gäller exempelvis stöd för minska tobaksrökning. Styrning av primärvården sker genom förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval Uppsala län. Under jämlik vård anges bland annat att faktorer som den socioekonomiska bakgrunden skall inte påverka den hälso- och sjukvård som erhålls. Det finns också skrivningar som avser hälsoinriktat arbete. Av våra intervjuer framgår att en utmaning uppges vara den snabba kunskapsutveckling som sker och det växande utbudet av behandlingsmetoder vilket ställer krav på digitala beslutsstöd. En annan utmaning är att hantera nya och dyra behandlingsmetoder inom de ekonomiska ramar som föreligger. Det uppges finnas en välfungerande process för introduktion av nya och dyra läkemedel. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

143 Granskning av jämlik cancervård Organisation Den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:11) gav de sex sjukvårdsregionerna i uppdrag att bilda Regionala cancercentrum (RCC) för att bland annat öka jämlikheten i cancervården och skapa ett tydligare patientfokus. RCC Uppsala Örebro verkar som en kunskapsorganisation vilken bland annat initierar, samordnar, finansierar och sköter samverkan kring projekt och arbetsgrupper. Vårdprocessarbetet och arbetet med att initiera nivåstruktureringen drivs av RCC i samarbete med professionen. Arbetet med att förverkliga cancerstrategin ska ske i och styras av de enskilda landstingen. Samverkansnämnden är sjukvårdsregionens högsta organ. Dess beslut har inriktningskaraktär och varje landsting måste således fatta ett eget beslut om man ansluter till nämndens ställningstagande. Det finns en styrgrupp inom RCC där samtliga sju landsting är representerade. Styrgruppens medlemmar är ansvariga för och leder det lokala cancerrådet (RCC-råd) i det egna landstinget. De lokala cancerrådet i landstinget utgör tillsammans med vårdprogramgrupperna stommen i organisationen. Landstinget styr och påverkar utvecklingen genom att cancerrelaterade frågeställningar bereds direkt av cancerrådet eller arbetsgrupper under cancerrådet. Inom Akademiska sjukhuset finns en organisation för att genomföra cancerplan och standardiserade vårdförlopp. Vårdprogramgrupperna är en multiprofessionell grupp med representation från samtliga landsting. De samverkar kring frågor som rör enskilda cancerdiagnoser. Uppsala Örebro sjukvårdsregion har idag 20 vårdprogramgrupper. RCC Uppsala Örebro har gett ordförande i vårdprogramgruppen rollen som processutvecklare-/ledare och vårdprogramgrupperna styr och leder arbetet med att kartlägga och driva regionalt utvecklingsarbete i de diagnosspecifika vårdprocesserna. Av intervjuerna framgår att det finns vissa otydligheter kring styrningen vad gäller RCC då det har skapats en parallell organisation. Det uppges vara väsentligt att tydliggöra och klargöra hur RCC och linjeorganisationen hänger ihop. RCC är en organisation för att stödja men också kontrollera och följa upp. Det uppges finnas otydligheter vad gäller vem som ger RCC mandat och till vem RCC ska rapportera till. RCC har inte uppdraget att beakta hela vårdpanoramat. Landstinget ansvarar för att det finns annan sjukvård utanför cancerprocesserna. Cancerplan Landstingsstyrelsen har beslutat 1 om att anta Cancerplan för Uppsala- Örebroregionen. Planen har tagits fram av RCC Uppsala Örebro och innehåller förslag till åtgärder inom fem områden: Patientens ställning, Vårdens struktur, Kompetensförsörjning, Forskningssamordning och Prevention och tidig diagnostik. Landstingsstyrelsen gav landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras i landstinget. Framtagen genomförandeplan beskriver hur aktiviteterna i Cancerplanen kan genomföras inom Landstinget i Uppsala län. 1 Landstingsstyrelsen , 252. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

144 Granskning av jämlik cancervård Landstingsstyrelsen har vidare beslutat 2 om att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården och att anta den handlingsplan för införande som tagits fram i lokala cancerrådets regi. Övergripande framför flera av de intervjuade önskemål om tydligare vägledning från både RCC Uppsala-Örebro och SKL i hur exempelvis olika problem ska lösas och att det tydliggörs vem som förväntas ta det ansvaret. Vidare framförs även önskemål om att framförhållningen bör förbättras inför implementeringen av kommande standardiserade vårdförlopp då det skulle underlätta planering och sammankallandet av berörda grupperingar. Ytterligare en grundläggande utmaning kopplat till ledtidsmätning och jämförelser är att flera landsting har olika patientadministrativa system. Även om Uppsala i likhet med både Västmanland och Värmland har Cosmic är systemen uppbyggda på olika sätt, vilket i sig försvårar samverkan på mer operativ nivå. Enligt flera av de intervjuade har arbetet i lokala cancerrådet förbättrats över tid och att formerna för samverkan och samarbete blivit tydligare. Däremot lyfts att representanter från primärvården saknas i flera forum. Exempelvis har bristen på kommunikation resulterat i att det i nuläget råder delade meningar, beroende på vilket vårdförlopp som avses, om distriktsläkarna ska märka remisser med välgrundad misstanke om cancer eller om det är en uppgift och ett ansvar som ska hanteras i ett senare skede. Kopplat till satsningen på SVF (standardiserade vårdförlopp) har det inte funnits någon särskild operativ projektgrupp utsedd som kontinuerligt träffas för att samordna utvecklingsarbetet. Sedan sommaren 2015 har cancerrådets arbetsutskott denna roll. Biträdande sjukhusdirektör är utsedd som projektägare och en projektledare/cancer-samordnare har anställts från och med 1 oktober Processledare finns enligt uppgift för de fem 3 SVF som satsningen initialt omfattat. Kopplat till satsningen finns även en ledtidsansvarig. Enligt de intervjuade har det initialt funnits vissa oklarheter i roll och ansvarsfördelningen. En uppfattning som framförallt förklaras av att det inte funnits någon cancersamordnare som sammanhållande länk i arbetet. Vidare lyfts att det funnits oklarheter i hur stimulansmedlen ska fördelas ut, vilket även det bidragit till fördröjning i uppstartsfasen. Utifrån den mall som tagits fram för återrapportering av respektive landstings handlingsplan för införandet av SVF efterfrågades bland annat inspel till goda exempel på lösningar och medskick till övriga utifrån de erfarenheter som gjorts i uppstartsfasen och införandet av de första fem SVF. Landstinget i Uppsala län har här i enlighet med flertalet av övriga landsting/regioner inom RCC Uppsala Örebro konstaterat att det är för tidigt att dra några direkta slutsatser utifrån de val och beslut som tagits inom det enskilda landstinget. Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen uppges vara tydlig mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården. Genom standardiserade vårdprocesser kommer fokus att bli på ledtider. Ett utvecklingsområde uppges vara rehabilitering. Företrädare för primärvården har ett ansvar för att upptäcka cancersjukdomar. Av granskade vårdprocesser är detta tydligast vad gäller prostatacancer genom primär utredning i 2 Landstingsstyrelsen , Leukemi, huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer samt cancer i urinblåsa och övre urinvägar. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

145 Granskning av jämlik cancervård form av PSA provtagning 4 och palpation. För övriga granskade vårdprocesser (bröstcancer och lungcancer) handlar det mer om en helhetsbedömning och att vara lyhörd för symptom. I det palliativa skedet kan primärvården få en roll. En viktig del i det hälsoförebyggande arbetet är tobaksavvänjning. Primärvården tillhandahåller detta individuell och i grupp på alla vårdcentraler. Lasarettet i Enköping har en relativt begränsad del vad gäller granskade cancerprocesser. På sjukhuset sker diagnostik, utredningar och behandling (prostata och bröstcancer). Företrädare för lasarettet menar att ansvarsfördelningen mellan förvaltningen och primärden samt Akademiska sjukhuset är tydlig. Av intervjuer med företrädare för lungcancer framgår att det finns en upplevelse av att den specialiserade vården får ta över hela ansvaret för patienten. Primärvården ansvarar för diabetesvården men lämnar patientens övriga hälsoproblem till sjukhuset. Företrädare för primärvården har bjudits in, men inte deltagit, för arbete med vårdprocessen System och rutiner för uppföljning Det finns system i form av kvalitetsregister och avvikelsehantering. Av våra intervjuer framgår att inrapportering av data till kvalitetsregister kan vara av varierande kvalitet. Uppgifterna är också i varierande grad aktuella. För exempelvis kvalitetsregistret för prostata finns möjlighet att ta fram aktuella uppgifter. För andra kvalitetsregister kan uppgifterna tas fram och analyseras med viss fördröjning. Arbetet med standardiserad vårdprocesser kommer att innebära att aktuella ledtider kommer att kunna följas upp. Av våra intervjuer framgår att det finns inga systematiska avsteg vad gäller följsamhet till nationella riktlinjer. Det finns ingen annan uppfattning än att det finns ett brett stöd för nationella riktlinjer. Det kan finnas skillnader på individnivå då det är individuella läkare och patienter som tar egna beslut. Följsamhet till nationella riktlinjer följs på övergripande nivå upp genom de tjänstemannadialoger som sker tertialsvis mellan landstingsledning och olika förvaltningar samt genom uppföljning av Öppna jämförelser. I denna rapport kommenteras följsamheten under respektive cancerprocess. 4 PSA är ett blodprov som ingår i de undersökningar som man kan få göra i samband med att prostatan undersöks. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

146 Granskning av jämlik cancervård 2.2. Medicinska resultat och processmått Väntetider Socialstyrelsen publicerade en rapport 5 om väntetider inom cancersjukvården under slutet av år Rapporten visar väntetiderna för år 2014, med undantag för lungcancer vars väntetider gäller för år Underlaget till väntetidsmätningarna kommer från nationellt kvalitetsregister för respektive cancerdiagnos. Bild: Patientens väg genom vården modell för att mäta väntetider Källa: Väntetider i vården, Socialstyrelsen dec 15 Den väntetid som i första hand är relevant för patienten är väntetid från remissbeslut till behandlingsstart. Av intervju med förvaltningsledningen för Akademiska sjukhuset framgår att det saknas aktuella uppgifter över ledtider för de olika cancerprocesserna. I nuläget förlitar sig förvaltningsledningen på manuella uttag från respektive på kvalitetsregister samt patientadministrativa system. Det pågår ett målmedvetet arbete med att införa automatiskt ledtidsrapportering i standardiserade vårdförlopp under år Landstinget har lagt in KVÅ-koder 6 för de fem första vårdförloppen i det vårdadministrativa systemet (Cosmic). Sammantaget är det nu enligt ledtidsansvarig möjligt att redovisa de yttre ledtiderna för respektive vårdförlopp. Det vill säga från remiss alternativt bedömning av remiss om välgrundad misstanke om cancer, beroende på cancertyp, till start av behandling. Trots att förutsättningarna nu finns och att flera aktiviteter genomförts är det i nuläget för tidigt att veta i vilken utsträckning kännedomen om och tillämpningen av den nya kodsättningen är tillräcklig enligt några av de intervjuade. Vidare kvarstår arbetet med att utveckla strukturen för att kunna följa de inre ledtiderna. Exempelvis tid från provtagning till resultat. 5 Väntetider i cancervården, Rapport december 2015, Socialstyrelsen. 6 Socialstyrelsens klassifikation av vårdåtgärder. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

147 Granskning av jämlik cancervård Att rapporteringssystemet fångar upp ingående ledtider och indikatorer korrekt för samtliga SVF kommer enligt de intervjuade att aktivt följas och kvalitetssäkras i det fortsatta arbetet. Dels för att synliggöra och analysera utvecklingen och dels för att identifiera eventuella avvikelser från beslutad process. Av intervjuerna framgår att det är en utmaning att klara tillgängligheten inom cancervården. Standardiserade vårdförlopp kommer att få konsekvenser för annan vård och behandling Öppna jämförelser Uppgifter i Öppna jämförelser är i huvudsak baserade på data från medicinska kvalitetsregister. Landstinget har en process för analys, förbättringsarbete och uppföljning av medicinska resultat vad gäller Öppna jämförelser. Det finns en landstingsgemensam arbetsgrupp som lägger ett särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer där en stor förbättringspotential finns. Cancerområdet hanteras separat av Regionalt cancercentrum (RCC) och ingår inte i denna rapport. Landstingsstyrelsen ges en muntlig återkoppling. Skrivelser för kännedom lämnas vid varje styrelsemöte innefattande bland annat uppgift om Öppna jämförelser. Socialstyrelsen utgav Öppna jämförelser för cancersjukvård år Rapporten innehåller resultat från tio vanligt förekommande cancersjukdomar i Sverige. Ett urval medicinska resultat redovisas i denna rapport under respektive granskad cancerprocess (avsnitt ). Av en konsultrapport 7 som, baserad på resultat från Öppna jämförelser, jämför Sveriges universitetssjukhus framgår att cancer är ett område där Akademiska sjukhuset har klart bättre medicinska resultat än riksgenomsnittet. Den landstingsgemensamma arbetsgruppen har sammanställt indexberäkning vad gäller sjukdomsgrupper baserat på resultat från Öppna jämförelser från tre år ( ). Det bör observeras att indexberäkningen endast indikerar på hur landstingets resultat förhåller sig till övriga riket och inte vilken kvalitet vården har. Av denna sammanställning framgår att Landstinget i Uppsala län har bättre resultat vad gäller: - Malignt melanom - Bröstcancer - Prostatacancer - Lungcancer Landstinget i Uppsala har sämre resultat vad gäller: - Ovarialcancer - Huvud-, halscancer - Palliativ vård - Njurcancer 7 Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus, McKinsey oktober 2015 Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

148 Granskning av jämlik cancervård - Cellprov Bröstcancer Av den nationella årsrapporten för Bröstcancer framgår att bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor och utgör cirka 30 % av all cancer hos kvinnor. Insjuknandet har ökat stadigt sedan Cancerregistret infördes i slutet av 50-talet, medan dödligheten har minskat. Den genomsnittliga årliga ökningstakten för invasiv 8 bröstcancer har varit 1,4 % under de senaste tjugo åren. År 2014 registrerades fall. Medianåldern vid diagnos 2014 var liksom 2013, 65 år. Prognosen för bröstcancerpatienter är god i Sverige och resultaten är jämna över landet. Överlevnaden är en av de högsta i Europa. Bröstcancerbehandling involverar ett multidisciplinärt team och utöver kirurgisk behandling ingår cytostatikabehandling, hormonell tilläggsbehandling, strålbehandling och antikroppsbehandling. Den förbättrade överlevnaden är ett resultat av flera samverkande faktorer. Väsentligast för överlevnaden är tidig upptäckt, och systematiskt användande av strålbehandling, hormonell tilläggsbehandling, cytostatikabehandling och målstyrd behandling både vid ny- och återinsjuknande samt multidisciplinär handläggning. Bild: Standardiserat vårdförlopp, Bröstcancer Källa: Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro När det gäller bröstcancer var medianväntetiden 20 dagar och varierade från 6 till 30 dagar mellan landstingen/regionerna. 8 Med invasiv bröstcancer avses maligna tumörer som sprider sig till kringliggande vävnader. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

149 Granskning av jämlik cancervård Nedan diagram illustrerar variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner. Diagram: Variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner för patienter med bröstcancer 2014 Källa: Väntetider i vården, Socialstyrelsen dec 15 Av diagrammet framgår att medianväntetiden för Landstinget i Uppsala län låg strax under väntetiden för riket. Dessa uppgifter avser hösten Av våra intervjuer framgår att det finns olika vägar för patienten att få sin bröstcancer identifierad. Ungefär hälften av patienterna upptäcks via mammografiscreening. Landstinget har upphandlat mammografi av Curato Röntgen. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell röntgenteknik som ger detaljrika bilder. Mammografin görs för att upptäcka tumören tidigare och därmed ha bättre möjlighet att bota patienten. Till den mammografiska screeningen kallas alla kvinnor mellan 40 och 74 års ålder och med månaders intervall. Av våra intervjuer framgår att täckningsgraden/deltagarfrekvensen är hög i landstinget och 82 % kommer på kontrollerna. Verksamheten har årligen en utåtriktad verksamheter och besöker exempelvis köpcentrum eller idrottshallar för att uppmärksamma allmänheten om verksamheten. Under år 2015 kallades kvinnor och deltog i hälsokontrollen. Av de deltagande kvinnorna selekterades 819 för ytterligare utredning. Hälften av patienterna söker vård vid misstänkt bröstcancer till bröstmottagningen i Uppsala direkt eller via remiss från primärvården. Merparten av patienterna opereras i Uppsala. På lasarettet i Enköping opereras årligen ett mindre antal patienter (ca 20 patienter). Om det föreligger misstänkt cancer träffar patienten vid sitt första besök kirurg och kontaktsjuksköterska. Efter operation sker återbesöket vanligtvis hos kontaktsjuksköterskan. Patienten har inte möjlighet att få träffa operatören vid återbesök beroende på tillgången till kirurger. Efter återbesöket på kirurgen sker kontroll och ev tilläggsbehandling på Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

150 Granskning av jämlik cancervård onkologen. Uppföljning sker under 5 eller 10 år beroende på om det är en låg- eller högrisktumör. Företrädare för bröstcancerprocessen menar att i allt väsentligt följs de nationella riktlinjerna för bröstcancer. Patienten har dock inte tillgång till kontaktsköterska under hela processen. Merparten (men inte alla) av patienterna får en bedömning vid multidisciplinär konferens. Medicinska resultat registreras i kvalitetsregister och täckningsgraden är hög. En brist, som också är nationell, är rapportering av återfall i registret. Ett annat utvecklingsområde uppges vara att utveckla kontaktsköterskefunktionen på onkologisk klinik. Kvalitetsregistret för bröstcancer innehåller inga uppgifter om patientsynpunkter. Av Öppna jämförelser framgår bland annat att den relativa 5 årsöverlevnaden vid bröstcancer är högre i Landstinget i Uppsala län än riksgenomsnittet Lungcancer Av den senaste årsrapporten för kvalitetsregistret för lungcancer framgår att för år 2014 diagnosticerades drygt personer i lungcancer i Sverige. Lungcancer är idag nästan lika vanligt bland kvinnor som bland män, och bland de som är yngre än 70 år är lungcancer vanligare bland kvinnor. De senaste fyra åren har sjukdomen ökat med 24 procent. Syftet med det nationella lungcancerregistret är att belysa en del bakgrundsfakta vad gäller patienten, utredningsgång, stadieindelning, planerad behandling, studiedeltagande och uppföljning. Registret ska även kunna utgöra underlag för kvalitetsuppföljningar och studier. Den viktigaste orsaken till den generellt dåliga prognosen är att flertalet fall av lungcancer upptäcks i ett sent skede. Botande behandling kan dock erbjudas i tidiga skeden. Ca 15 % med tidigt tumörstadium kan opereras, och flertalet (55-60 %) av dessa blir botade. I ytterligare ca 15 % med begränsad sjukdom ges fulldos strålbehandling i kombination med cytostatika med ett kurativt syfte. Här är dock återfallsrisken större. Hos majoriteten av patienter som har spridd sjukdom vid diagnos ges cancerläkemedel, som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtom. Palliativ strålbehandling kan också vara ett behandlingsalternativ. Hos ca 15 % av alla patienter med lungcancer ges enbart palliativ vård. Den tid som kommer att omfattas av det standardiserade vårdförloppet inleds med den tidpunkt då beslut om välgrundad misstanke om lungcancer fattas. Detta definieras som den tidpunkt då remiss skrivs till utredande klinik, antingen efter ett röntgensvar där man misstänker en lungtumör, eller om patienten uppvisar vissa symptom. Den bortre tidpunkten i vårdförloppet är det datum då behandlingen inleds. Den totala tiden 9 för detta skall högst vara 44 dagar för strålbehandling och kirurgi, 40 dagar för läkemedelsbehandling och 30 dagar om ingen tumörspecifik behandling ska ges. Kartläggning av vårdprocessen genomfördes hösten 2015 i samband med införande av standardiserade vårdförlopp. Av kartläggningen framgår uppgifter från kvalitetsregistret som avser ledtider baserade på åren Uppgifterna avser rekommenderade ledtider avseende standardiserad vårdprocess. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

151 Granskning av jämlik cancervård Bild: Standardiserat vårdförlopp, Lungcancer Källa: Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro När det gäller lungcancer var medianväntetiden 30 dagar och varierade från 20 till 39 dagar mellan landstingen/regionerna. Diagrammet nedan beskriver variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner. Diagram: Variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner för patienter med lungcancer 2014 Källa: Väntetider i vården, Socialstyrelsen dec 2015 Diagrammets X-axel avser antal dagar. Av diagrammet framgår att medianväntetiden för Landstinget i Uppsala län låg strax under väntetiden för riket. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

152 Granskning av jämlik cancervård Av våra intervjuer framgår att patienten kommer till Akademiska sjukhuset via primärvården eller söker akut till lungkliniken. Diagnos och all behandling av lungcancer sker på Akademiska. Det finns kontaktsköterska och koordinator, vilken är en och samma person. Strålbehandling sker på onkologiska kliniken. Patienten ges kemoterapi och följs upp varefter beslut tas om kontroller och uppföljande behandling. Vården beskrivs som väl fungerande och patienten får en god personkontinuitet genom att det är en och samma sjuksköterska och även god läkarkontinuitet. Medicinska resultat registreras i kvalitetsregister som bland annat omfattar behandlingar, ledtider och uppgift om överlevnad. Patienternas synpunkter på vården fångas dock inte i registret. I verksamheten används ett livskvalitetsformulär för opererade patienter. Registret omfattar inte heller resultat vad gäller kombination av olika behandlingar. Det finns möjlighet att löpande följa upp och analysera uppgifter från kvalitetsregistret. De nationella riktlinjerna följs i allt väsentligt vad gäller lungcancer. Alla patienter omfattas dock inte vad gäller multidisciplinär konferens. Det pågår ett arbete med att korta ledtiderna. Ledtiderna beskrivs som relativt korta, men det finns utrymme för förbättringar. Företrädare för verksamheten framför att det i nuläget är ett stort fokus på ledtider. Ibland kan patienten till och med må sämre av att det går för fort. För lungcancerprocessen är det i nuläget kvalitetsregistret (Svenska lungcancerregistret) som är den säkraste källan för kvalitetsuppföljning. Det finns funktioner för datauttag, liksom en "koll på läget" funktion för några övergripande kvalitetsindikatorer. SVF beräknas kunna implementeras våren 2016 och kommer att ge en förbättrad bild av processen samt möjlighet till realtidsuppföljning. Av Öppna jämförelser framgår bland annat att den relativa 1-årsöverlevnaden vid lungcancer i Landstinget i Uppsala är något högre än riksgenomsnittet Prostatacancer Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och står för drygt 30 procent av all cancersjukdom hos män. Det fanns cirka nydiagnosticerade fall av prostatacancer bland män i Sverige år Den 31 december 2013 levde cirka män som någon gång fått diagnosen prostatacancer. Omkring män dog av sjukdomen år Cirka hälften av patienterna som drabbas av prostatacancer är över 70 år och sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder. Risken för att en tidig prostatacancer ska utvecklas till en metastaserad och dödlig sjukdom är varierande. Patienten delas upp i riskgrupper (hög-, mellan- och lågrisk samt mycket låg risk). Val av behandling avgörs av PSA-nivån, differentiering av tumörer och sjukdomens stadium. Cirka hälften av männen behandlas med strålbehandling eller operation av prostatakörteln. Sedan rapporten 2011 har andelen män med lokaliserad lågrisktumör som undersökts med isotopundersökning av skelettet minskat medan andelen patienter som får aktiv monitorering vid prostatacancer med mycket låg risk och andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög risk som får en kurativ behandling har ökat. Däremot har det inte skett någon större förbättring av väntetiderna från remissbeslut till behandlingsstart. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

153 Granskning av jämlik cancervård För prostatacancer har ett standardiserat vårdförlopp tagits fram som en del i den nationella satsningen, se bilaga 1 för mer detaljerad information. I stödet för genomförandet av satsningen ingår att på nationell nivå följa upp väntetiderna i de standardiserade vårdförloppen. Uppföljningen ska omfatta mätpunkterna datum då beslut fattas om att välgrundad misstanke föreligger samt datum för start av första be-handling enligt flödet nedan. Medianväntetiden som patienterna med prostatacancer med intermediär och hög risk fick, från remissbeslut till påbörjad behandling, vänta 175 dagar i Landstinget Uppsala (2013), vilket var marginellt längre än medianen för riket som helhet på 172 dagar. För år 2014 var medianväntetiden i riket 167 dagar och varierade från 119 till 232 dagar mellan landstingen/regionerna. Medianväntetiden för Landstinget i Uppsala län låg lägre än väntetiden för riket. För män som diagnostiserats med metastaserad prostatacancer, där behandling bör ske snabbt, var 2013 medianväntetiden i Landstinget Uppsala 55 dagar, vilket resulterar i att landstinget hade tredje längsta väntetiden i riket. Riksmedianväntetiden var här 42 dagar. Från remissbeslut till start av behandling är ledtiden för den nationella uppföljningen satt till 28 alt 60 kalenderdagar beroende på bedömning av risknivå. I nuläget klarar inte Landstinget Uppsala i likhet med övriga landsting att följa nationella samt ingående ledtidsgränser. Enligt de intervjuade finns det en stor utmaning i arbetet med SVF prostatacancer men samtidigt finns här den största potentialen i förhållande till nuläget. Inom RCC Uppsala Örebro sker mot bakgrund av detta just nu ett arbete kring nivåstrukturering avseende gynekologisk- & urologisk cancer där Landstinget Uppsala deltar som bland annat innefattar prostatacancer. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

154 Granskning av jämlik cancervård Diagram: Variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner för patienter med intermediär- och högriskprostatacancer Källa: Väntetider i vården, Socialstyrelsen dec 15 Av de kvalitetsindikatorer som redovisas i Öppna jämförelser framgår bland annat att andelen män som får strålbehandling i kombination med hormonbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer med hög risk var högst i riket. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

155 Granskning av jämlik cancervård 2.3. Jämlik vård Av våra intervjuer framgår att det saknas specifika data när det gäller vård på lika villkor för Landstinget i Uppsala län. I nuläget förlitar man sig på uppgifter på nationell nivå och utgår ifrån att förhållandena är jämförbara med länet. Det som finns specifikt för landstinget är uppgifter från kvalitetsregister som ger information vad gäller kön och ålder. Den stora utmaningen när det gäller vård på lika villkor uppges vara att kompensera för socioekonomiska faktorer. Det behöver göras mer för att nå vissa socioekonomiska grupper och kunna ge vård. Det finns områden med en högre andel invånare med utländsk bakgrund och lågutbildade där förekomst av övervikt och rökning förekommer mer frekvent. I landstingets ersättningssystem till primärvården ges kompensation till de enskilda vårdcentralerna baserat på CNI (CareNeedIndex). CNI beskriver den förväntade risken att utveckla ohälsa baserat på sju socioekonomiska faktorer där bland annat utlandsfödd, ensamstående, arbetslöshet och utbildningsnivå ingår. En annan utmaning, som lyfts fram i våra intervjuer, är att styra vården till en tidigare upptäckt av cancer i form av exempelvis mammografi och cellprov. Resurser behöver allokeras mot det hälsoförebyggande arbetet. Av intervjuer framgår att deltagandet vad gäller gynekologisk hälsokontroll är lågt i landstinget jämfört med riket. Detta bekräftas också av uppgifter 10 i Öppna jämförelser. Det sker ett arbete med att rikta information till vissa grupper för att öka deltagandegraden. Företrädare för primärvården menar också att alla kvinnor inte nås av screening. Vi ställde frågan till företrädare för granskade cancerprocesser om cancersjukvården kan betraktas vara ojämlik. Det uppges inte finnas några skillnader när det gäller behandlingen. Däremot finns det skillnader i länet vad gäller palliativ vård beroende på var man bor. Myndigheten för Vårdanalys rapport En mer jämlik vård är möjlig från 2014 gav förslag på åtgärdsområden som kan öka jämlikheten i vården. Ett förslag var att stärka förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård. Författarna menar att eftersom omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper i många fall uppstår i mötet mellan patient och vårdpersonal har vårdpersonal en viktig roll att spela i arbetet mot en mer jämlik vård. Ett annat förslag var att stärka utsatta grupper i mötet med vården. Av våra intervjuer framhålls att det är ett löpande arbete vad gäller att stärka förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård samt hur de stärker utsatta grupper i mötet med vården. Flera framhåller att bemötandet diskuteras aktivt. 10 Andelen kvinnor (23-60 år) som genomgått gynekologisk cellprovtagning var 66,4 % jämfört med 80,5 % i riket 2013, Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård, Socialstyrelsen. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

156 Granskning av jämlik cancervård 3. Bedömningar 3.1. Bedömningar mot delfrågor/kontrollmål Hur säkerställer landstinget att länsinvånarna ges vård och behandling på lika villkor? Finns det förutsättningar för att leda och styra mot en jämlik cancervård? Landstinget styr genom den landstingsplan och budget som upprättas. I budget tydliggörs krav på vård på lika villkor. Budgeten bryts sedan ner i vårdöverenskommelser och styrkort med måltal. Det finns ingen särskild skrivning i styrdokumenten utan cancersjukvården omfattas av den allmänna styrning som sker genom budget och vårdöverenskommelser. Vi bedömer att det finns begränsade förutsättningar för landstinget att styra mot en jämlik cancervård. Det saknas tillräcklig kunskap om hur jämlikheten ser ut i länet då man förlitar sig på den nationella bilden. Vi menar att verksamheten inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att skapa underlag för en bedömning av jämlik vård. För att säkerställa en jämlik vård krävs en djupare kunskap om vem som inte deltar i exempelvis mammografiundersökning, cellprov eller tobaksprevention för att kunna utjämna skillnader i vården och att stärka utsatta grupper i vården. Vi uppfattar att cancersjukvården i första hand styrs genom de nationella riktlinjerna. Av granskningen framkommer att det finns otydlighet vad gäller landstingets styrning gentemot RCC. Det är viktigt att landstinget tar en aktiv roll vad gäller styrningen av cancersjukvården då man har ett ansvar för all sjukvård i länet. En viktig iakttagelse är att vården behöver aktuella beslutsstöd som är i takt med den utveckling som sker inom cancersjukvården. Vi noterar att det finns en process för införande av nya läkemedel i vården som uppges vara väl fungerande. Finns det skillnader i kvalitet i cancervården till exempel mellan män och kvinnor eller inom olika delar av länet? Hur ser dessa i så fall ut? Nationella medicinska kvalitetsregister innehåller könsuppdelad statistik. Vår granskning har inte kunnat påvisa skillnader vad gäller behandling av cancer mellan män och kvinnor. Vi har däremot fått indikationer på att det finns skillnader vad gäller den palliativa vården i länet. Det finns skillnader vad gäller tillgänglighet mellan olika cancergrupper. En man som drabbas av prostatacancer får vänta längre på behandling än en kvinna som drabbas av bröstcancer. Således kan vi konstatera att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Denna skillnad är då baserad på skillnader mellan olika cancersjukdomar. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

157 Granskning av jämlik cancervård Finns det en tydlig ansvarsfördelning och samverkan inom landstinget mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården vad gäller, planering och utförande av cancervård? Vi bedömer att det till stor del finns en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika förvaltningarna vad gäller planering och utförande av cancervård. De otydligheter som finns avser primärvården och dess ansvar vad gäller välgrundad misstanke om cancer. Av våra intervjuer framgår också att det finns signaler om att primärvården brister i samverkan gentemot den specialiserade vården och primärvården inte deltar i utvecklingsarbetet vad gäller olika cancerprocesser. Finns det tillförlitliga, säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska resultat (inklusive avvikelsehantering)? Cancersjukvården omfattas av nationella medicinska kvalitetsregister. Det har i intervjuer framkommit att data i kvalitetsregistren kan vara av varierande kvalitet. Vi bedömer att kvaliteten vad gäller inrapportering av data i kvalitetsregistren för de cancerprocesser som har granskats i huvudsak är tillförlitligt. Det pågår ett arbete med att implementera standardiserade vårdförlopp. Vår granskning påvisar att det i nuläget är för tidigt att veta i vilken utsträckning kännedomen om och tillämpningen av den nya kodsättningen är tillräcklig. Det kvarstår ett arbete med att utveckla strukturen för att kunna följa de inre ledtiderna. Det finns således risker vad gäller tillförlitligheten i resultaten från kommande ledtidsmätningar. Följer landstinget de av Socialstyrelsen framtagna nationella riktlinjerna för cancervård och hur följs detta upp? Av våra intervjuer med företrädare för de olika vårdprocesserna framgår att nationella riktlinjer i många delar följs. Följsamheten till nationell riktlinjer följs på verksamhetsnivå genom uppföljning av medicinska resultat i kvalitetsregister. I linjeorganisationen sker uppföljning av följsamheten till de nationella riktlinjerna genom dialoger per tertial och delårsbokslut samt genom analys av avvikelser vad gäller Öppna jämförelser. Några medicinska revisioner för att säkerställa följsamhet genomförs inte. Hur länge får cancerpatienter vänta mellan remiss och behandling? Det pågår ett nationellt och regionalt arbete med att implementera standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården. Detta arbete engagerar även Landstinget i Uppsala län. I nuläget saknas aktuella uppgifter om hur länge cancerpatienter får vänta mellan remiss och behandling. De uppgifter som finns tillgängliga har tagits fram i samband med kartläggning/genomlysning under hösten 2015 och baseras på manuella uttag ur respektive kvalitetsregister. Det finns också möjlighet att manuellt ta fram information ur patientadmi- Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

158 Granskning av jämlik cancervård nistrativa system. Det sker ett utvecklingsarbete tillsammans med andra landsting som använder patientjournalsystemet Cosmic och under år 2016 kommer automatik ledtidsrapportering tas fram för de standardiserade vårdförloppen. Av de uppgifter som finns tillgängliga framgår att tiden mellan remiss och behandling för bröstcancer är relativt kort. Genom att patienten kan ta en direkt kontakt med bröstmottagningen har tillgängligheten för patienten förbättrats. Även när det gäller lungcancer är medianväntetiden något lägre i landstinget jämfört med övriga riket. Tillgängligheten vad gäller prostatacancer är ett nationellt problem. I nuläget är landstinget långt ifrån målsättningen vad gäller ledtiden från remiss till behandling. Hur hanterar landstinget uppgifter i öppna jämförelser och hur ligger Landstinget i Uppsala län till i jämförelse med andra landsting i Sverige? Landstinget har en process för analys, förbättringsarbete och uppföljning av medicinska resultat vad gäller Öppna jämförelser. Det finns en landstingsgemensam arbetsgrupp som lägger ett särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer där en stor förbättringspotential finns. Uppgifter avseende cancersjukdomar analyseras inom RCC. När det gäller resultat finns det områden där landstinget är starka och där det finns förbättringsmöjligheter. Akademiska sjukhuset hävdar sig väl gentemot övriga universitetssjukhus och de medicinska resultaten inom exempelvis bröst- och lungcancer är goda. Det är också viktigt att peka på att det finns utvecklingsområden inom exempelvis cellprovtagning och palliativ vård. Avslutningsvis kan konstateras att även om hanteringen av Öppna jämförelser ger en bra ingång till övergripande ställningstaganden visar granskningen på att ett fortsatt och utmanande arbete kvarstår med att beakta och omvandla resultaten till en mer verksamhetsnära nivå. Där finns det, enligt vår bedömning, fortsatta oklarheter i såväl krav på ansvar, resultat och kontinuerlig uppföljning. Myndigheten för Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys och där lämnat sex förslag för att öka jämlikheten i vården. I vilken utsträckning har landstinget tagit hänsyn till dessa förslag i tillämpliga delar? Av vår granskning framgår att det finns en medvetenhet vad gäller behovet av att öka jämlikheten i vården. Vi bedömer att landstinget kan göra mer för att nå utsatta grupper och kompensera för de skillnader som finns mellan olika patientgrupper. Det finns en utvecklingspotential vad gäller exempelvis att nå fler kvinnor för cellprovtagning. Detta gäller även mammografiundersökning. Även om deltagarfrekvens är hög i landstinget, finns det anledning att ha en högre målsättning. Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

159 Granskning av jämlik cancervård 3.2. Revisionell bedömning Den övergripande revisionsfrågan är om och på vilket sätt landstinget säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt med en god tillgänglighet. Vår samlade bedömning är att berörda styrelser och nämnder till viss del säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med en god tillgänglighet. Vi menar att det saknas tillräckliga data, och således kunskap om, hur vården ser ut i ett jämlikhetsperspektiv för att berörda styrelser och nämnder ska kunna säkerställa en jämlik vård. Vi har i vår granskning inte funnit att cancerpatienten behandlas på ett ojämlikt sätt. Däremot kan vi konstatera att tillgängligheten varierar mellan olika cancersjukdomar. I så motto är cancersjukvården ojämlik Rekommendationer Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer: Ta fram ett lokalt faktabaserat underlag för länet hur det ser ut med vård på lika villkor inom cancerområdet. Det bör för satsningen vad gäller standardiserade vårdförlopp sättas tydliga delmål utöver de långsiktiga mål som gäller för satsningen i stort. Detta för att mer aktivt kunna följa utvecklingen under de år som satsningen pågår. Att arbetet med riskanalys för såväl satsningen i dess helhet som för de specifika standardiserade vårdförloppen struktureras upp på ett tydligare sätt och dokumenteras ner. Bland annat för att underlätta möjligheten till att göra väl underbyggda prioriteringar samt hänföra eventuella åtgärder och aktiviteter till rätt nivå. Att kommande återrapporteringar i större utsträckning lyfter goda exempel på styrning, genomförande och uppföljning för såväl satsningen som helhet samt inspel från processen kopplat till specifika vårdförlopp. För att säkerställa följsamheten gentemot nationella riktlinjer bör det, som ett komplement till uppföljning per kvalitetsregister, övervägas att genomföra medicinsk revision inom specialiserad vård Jean Odgaard Projektledare Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

160 Granskning av jämlik cancervård Bilaga 1 Standardiserat vårdförlopp prostatacancer Februari av 26 Landstinget i Uppsala län PwC

161 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Handläggare: Björn Larsson Dnr HSS Ersättning för tvingande flytt Akademiska sjukhuset avseende Barnspecialistmottagning Enköping och Rehabmedicinsk verksamhet Ulleråker Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att Akademiska sjukhuset får en hyres- och städkompensation för merkostnader år 2016 på 290 tkr för tvingande flytt av Barnspecialistmottagningen i Enköping till andra lokaler i Enköping. Sjukhusstyrelsen beslutar att Akademiska sjukhuset får kompensation för merkostnader år 2016 på tkr för tvingande flytt av Rehabiliteringsmedicinska verksamheten från Ulleråker till Samariterhemmets sjukhus. Ärendet Landstingsstyrelsen beslutade den 1 september 2015 om ett regelverk för lokalhyra vid ombyggnad, evakuering på grund av skada i lokalen och vid tvingande flytt. Huvudregeln är att hyresgästen inte ska belastas för merkostnader som uppkommer vid en tvingande flytt. Beslut om kompensation för eventuella merkostnader under löpande budgetår för hyresgästen fattas i respektive styrelse eller nämnd för berörd verksamhet efter beredning och anmälan av investeringsrådet. Landstingsservice har under 2015 sagt upp avtalet för de lokaler som Barnspecialistmottagningen i Enköping har bedrivit sin verksamhet i. Verksamheten har därför tvingats flytta till andra lokaler i Enköping. Denna flytt innebär en årlig merkostnad för Akademiska sjukhuset avseende hyra och städ på tkr. Den rehabiliteringsmedicinska verksamheten (avdelning 170) har på grund av försäljningen av Ulleråkersområdet tvingats att flytta sin verksamhet från Ulleråker till Samariterhemmets sjukhus. Denna flytt innebär en årlig hyresökning på tkr. Ovanstående årliga kostnadsökningar ska inarbetas i budget 2017 och framöver. Bilaga Tvingande flytt fördyring flytt barnspec. Enköping Tvingande flytt fördyring hyra rehab Kopia till: Förvaltningschef Akademiska sjukhuset Ekonomidirektör Akademiska sjukhuset Hans-Olov Hellström, Akademiska sjukhuset Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

162 Kostnader för barnspecialistmottagningens flytt i Enköping Fördyring av hyran Extra städkostnader Summa ökad hyrkostnader och städkostnader

163 Sammanställning Rehabmedicin avd. 170 US Kvm US Kr/kvm SHS Kvm SHS Kr/kvm Kommentar Bashyra/år Bashyra/år 2016 (exkl. index och hyresökning inhyrningsavtal) TA TA Enligt budget Baserat på projekt Tillägg hyresökning mot Diakonin Diff Inkl. påslag Exkl påslag

164 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Handläggare: Cecilia Ulleryd Dnr SHS Samsjuklighet neuropsykiatri Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att, i enlighet med handlingsplanen för psykisk ohälsa, förstärka vården för patienter med psykiatrisk samsjuklighet med kr för 2016, samt att uppdra till sjukhusdirektören att rekrytera personal för uppgiften. För 2017 läggs förstärkningen i ram för Akademiska sjukhuset med kr. Medlen tas från ansvar (vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel) efter beslut i vårdsstyrelsen. Ärendet Produktionsstyrelsen uppdrog 2014 åt dåvarande psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering och Primärvården att utveckla förslag på länsövergripande arbetssätt avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Bakgrunden var kraftigt ökade patientvolymer och långa köer till utredning och behandling. Jämfört med 2002 har antalet patienter med diagnostiserad neuropsykiatrisk diagnos tiodubblats. Uppdraget redovisades i juni 2015 för produktionsstyrelsen, se bilaga. Ett av förslagen rör patienter med svårare samsjuklighet. En del patienter har sina vårdkontakter på Hälsa och habilitering utifrån diagnoser som aspergers syndrom eller utvecklingsstörning men har även behov av psykiatrisk kompetens. För denna patientgrupp är det lämpligt att man får sitt samlade behov av specialistkompetens på en förvaltning. En resursförstärkning rekommenderades avseende psykiatriker och sjuksköterska. Produktionsstyrelsen överlämnade ärendet till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med önskemål att man särskilt skulle beakta förslag om resursförstärkning Aktuell frågeställning lades in som en av många frågeställningar i handlingsplanen för psykisk ohälsa. Landstinget skulle ta ett helhetsgrepp och ta fram ett politiskt beslut om vad som ska prioriteras. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade december 2015 att anta en handlingsplan om psykisk ohälsa. Omhändertagande av neuropsykiatriska patienter lyfts fram som prioriterat område. Under 2016 har frågan diskuterats i arbetsgrupp kring neuropsykiatri där AS Psykiatri, Hälsa och habilitering, Primärvården och brukarföreningen Attention deltagit. Arbetsgruppen ställer sig bakom förslag till beslut. Resursbehovet uppskattas i nuläget sammantaget till ca 50 % psykiatriker, 75 % sjuksköterska och 10 % läkarsekreterare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

165 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Bilagor Redovisning till produktionsstyrelsen, juni 2015 (PS ) Viljeinriktning och handlingsplan psykisk ohälsa, december 2015 (HSS ) Kopia till: Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektör Primärvården Föreningen Attention Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Handläggare: Hans Sjöberg Dnr SHS Björn Larsson 68 Initiering av upphandling av automatiserat system för ompackning, lagerhantering och beredning av patientindividuella- och avdelningsläkemedel, till ett värde över 10 miljoner SEK. Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen ger i uppdrag åt sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset, att tillsammans med Landstingets upphandlingsenhet genomföra upphandling av erforderligt system till ett värde av ca 30 miljoner SEK. Kostnaden ska belasta ansvar 10132, Läkemedelsomkostnader, VO Sjukhusadministrationen. Upphandling bör påbörjas under senare delen av sommaren Ärendet Med anledning av att Akademiska sjukhuset förnyas och moderniseras i stora delar, har sjukhuset beslutat att investera i och utveckla ett mer patientsäkert, effektivare och för Sverige nytt system för ompackning, lagerhantering och beredning av patientindividuella- och avdelningsläkemedel. Ökad patientsäkerhet uppnås bland annat genom full spårbarhet av alla läkemedel genom hela kedjan. Hela systemet består av ett flertal olika komponenter där central smågodstransportör är en väsentlig del. Smågodstransportör hanteras i annat ärende. Den del av systemet som avses här består av 4-6 robotar för ompackning av läkemedel till så kallade unit-dose påsar, lagerhantering i automatiskt lager samt förpackning av läkemedel avsedda för enskild patient eller för ett avdelningsförråd. I systemet ingår även fysiska gränssnitt till smågodstransportör samt de mjukvaru- och lagerhanteringssystem som erfordras. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

206 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Handläggare: Birgitta Ekholm Leijman Dnr SHS Återrapportering av projekt Intensiv familjebehandling (IFB) Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Återrapportering till sjukhusstyrelsen våren Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 18 maj 2015 att bevilja 3 miljoner kr årligen till länsgemensam utbildning och länsgemensamma insatser för barn och ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. Det nya projektet bär namnet IFB - intensiv familjebehandling. Projektet är länsövergripande och alla kommuner deltar aktivt. Det består av intensiv familjebehandling, kompetensutveckling av berörd personal, utbildning till berörda barn/unga och deras nätverk och metodutveckling. En projektplan togs fram under hösten 2015 och beslutades av Tjänstemannaberedningen för kommuner och landsting (TKL). Som grund för det nya projektet ligger de två nu avslutade projekten Katamaran, intensiv familjebehandling och Ifam, ett kunskaps- och utvecklingsprojekt. IFB-projektet pågår och utvärdering kommer att göras vintern Återrapportering till sjukhusstyrelsen och utvärdering kommer utgå från de uppsatta mätbara målen. IFB-projektet startade den 1 januari 2016 och följer väl den plan som är upprättad. Under våren har projektgruppen sammanträtt, samverkansrutiner tagits fram, kommunerna informerats om och involverats i projektet och några ärenden har påbörjats. I projektplanen finns 12 uppsatta mätbara mål. Eftersom de första ärendena nyligen har startat finns inga uppmätta resultat att redovisa. När det gäller kompetensutveckling pågår nu arbetet med att göra en kartläggning av behov av fortbildningsinsatser för berörd personal. Berörda barn/unga och deras familjer kommer bli föreslagna utbildningsinsatser från habiliteringens kursutbud. Vid öppnande av ett ärende upprättas alltid en SIP, samordnad individuell plan, denna följs kontinuerligt upp, utvärderas och revideras. Projektmål Utbildning Berörd personal inom projektet har kunskaper inom intensiv familjebehandling. Berörd personal inom projektet har kunskaper inom MI, motiverande samtal. Berörd personal inom projektet har kunskaper om neuropsykiatriska Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

207 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen funktionsnedsättning. Familjebaserat arbete Ökad funktionell kommunikation i familjen. Ökad närvaro i skola, arbete eller annan sysselsättning. Utbildningsresultaten ska öka. Föräldrars eventuella sjukskrivningar ska minska. Behov av avlastning tillgodoses. Behovet av placeringar utanför hemmet ska minska. Behovet av slutenvård ska minska. Samverkan/Samarbete Antalet SIP eller andra samordnade planer på individnivå ska öka. Planerna följs kontinuerligt upp, utvärderas och revideras. Bilagor HSS Återkoppling Katamaran Projektplan, IFB-intensiv familjebehandling Kopia till: Monica Jonsson, Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting i Uppsala län Beredningen för barn och unga Vårdstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268 Projektplan Kommunerna och landstinget i Uppsala län IFB - Intensiv familjebehandling

269 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 MÅL OCH RESULTAT Syfte och mål Projektmål och förväntat resultat Målgrupper 5 3 AVGRÄNSNINGAR 6 4 DEFINITIONER OCH BEGREPP 6 5 METODER OCH ARBETSSÄTT Landstingets insatser Kommunala insatser Uppföljning och utvärdering 11 6 RISKER 11 7 TIDS- OCH AKTIVITETSPLAN 12 8 RESURSER OCH BUDGET Personal Budget och finansieringskälla 13 9 PROJEKTORGANISATION Roller och mandat i projektet KOMMUNIKATION OCH DOKUMENTATION Kommunikation inom projektet Intern kommunikation Dokumentation av projektet PROJEKTAVSLUT OCH ÖVERLÄMNING 15 2 (15)

270 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Bakgrund Sedan 2011 respektive 2012 har två projekt genomförts i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Båda projekten har riktat sig mot målgruppen barn och ungdomar med en neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. ifam har pågått under och är ett kunskaps- och utvecklingsprojekt för familjebaserat arbete. Projektet har haft ett tydligt fokus på utbildning av olika evidensbaserade behandlingsmetoder, förvalta kunskaperna och vidareutveckla den kunskap som byggts upp. Detta projekt har drivits av sju av länets kommuner och landstinget i Uppsala län. Insatserna inom projektet har i första hand vänt sig till professionellt verksamma inom socialtjänst, barnoch ungdomspsykiatri och skola. Utvärderingen visar att kommunerna har varit nöjda med utbildningsinsatserna och de är positiva till en fortsättning av dessa. Katamaran startade 2012 och avslutas i december Det övergripande målet är att alla barn och unga ska ges ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara i rätt skolmiljö enligt överenskommelsen mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Metoden i projektet är, i korthet, ett familjebaserat arbete som består av intensiv behandling genomförd av behandlare från barn- och ungdomspsykiatrin och olika former av stödinsatser från socialtjänst och skola. Projektet drivs i samarbete mellan Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län. Utvärderingen av Katamaran visar på goda effekter av den intensiva behandlingen men att de goda resultaten varit svåra att vidmakthålla när behandlingsperioden är avslutad. Baserat på de två utvärderingarna föreslås nedanstående väg för framtida samverkan kring berörd målgrupp. Ett nytt projekt startas där de positiva delarna som framkommit i utvärderingarna tas till vara och de utvecklingsområden som framkommit behandlas. Projektets innehåll består av utbildning till anställda, intensiv familjebehandling kopplat till stödjande och samordnande insatser. Viktiga faktorer för projektet är ett nära samarbete mellan landstinget och kommunerna i länet, där utbildning kopplas till handledning i specifika ärenden och intensiva insatser i familjer kopplas till insatser för långsiktigt stöd i vardagen. Detta med syfte att vidmakthålla effekten av utbildning och eventuell positiv utveckling i ärenden. 3 (15)

271 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Den politiska majoriteten vid landstinget har ställt sig positiv till att satsa medel till målgruppen under några år. Vid TKL den 27 april 2015 lämnades en intresseförfrågan till kommunernas socialchefer från landstinget om gemensamma insatser för barn och ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik. Socialcheferna ställde sig positiva till ett gemensamt utvecklingsarbete. Beslut tas att landstinget ska återkomma med förslag till projektplan vid tjänstemannaberedningen kommun och landsting i Uppsala län, TKL s sammanträde i september. Den 18 maj 2015 beslutar hälso- och sjukvårdsstyrelsen att bevilja 3 miljoner kr årligen till länsgemensam utbildning och länsgemensamma insatser för barn, ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk- och social beteendeproblematik och deras familjer. 2 Mål och resultat 2.1 Syfte och mål Syftet är att: - vård, stöd och insatser bidrar till delaktighet och jämlikhet inom samhällets alla områden. - individen behåller och eller förbättrar sin hälsa samt funktioner inom livsområden som skola, arbete, boende och mellanmänskliga relationer samt ges möjlighet till återhämtning. - utbildning av personal inom projektet leder till ett så fullödigt stöd till målgruppen som möjligt. - utbildning till barnet/ungdomen och anhöriga ger kunskaper om aktuell funktionsnedsättning och ger stöd till att leva med en funktionsnedsättning. - anpassade avlastningsplatser med kvalificerade insatser finns för att tillgodose den unges och/eller familjens behov av avlastning, under kortare perioder. - målgruppen kan erbjudas ett samordnat stöd med bred kompetens. - skapa kvalitetssäkrade hemmaplanslösningar med individuella vidmakthållande program. De kortsiktiga och långsiktiga insatserna har syftet att komma tillrätta med akut beteendeproblematik, lägga grunden för mer varaktig psykisk hälsa samt att utveckla individuella vidmakthållande program för fortsatt positiv utveckling. Det vill säga att utforma hemmaplanslösningar som är positiva för målgruppen. Projektet syftar även till att utforma metoder som är väl beprövade, kvalitetssäkrar hemmaplanslösningar och är effektiva ur ett socioekonomiskt och hälsoekonomiskt perspektiv. 4 (15)

272 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Projektmål och förväntat resultat Utbildning Berörd personal inom projektet har kunskaper inom intensiv familjebehandling. Berörd personal inom projektet har kunskaper inom MI, motiverande samtal. Berörd personal inom projektet har kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättning. Familjebaserat arbete Ökad funktionell kommunikation i familjen. Ökad närvaro i skola, arbete eller annan sysselsättning. Utbildningsresultaten ska öka. Föräldrars eventuella sjukskrivningar ska minska. Behov av avlastning tillgodoses. Behovet av placeringar utanför hemmet ska minska. Behovet av slutenvård ska minska. Samverkan/Samarbete Antalet SIP eller andra samordnade planer på individnivå ska öka. Planerna följs kontinuerligt upp, utvärderas och revideras. 2.3 Målgrupper Målgruppen är barn och ungdomar, år, med en sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. Det gemensamma för gruppen är att deras problematik är långvarig och påverkar den enskildes funktionsförmåga på ett sätt som försvårar reguljär öppenvård och kommunala insatser. Gruppen har ofta en långvarig frånvaro från skolan och har därigenom svårigheter att få godkända betyg i åk 9 och gymnasiet. De kan ingå i gruppen hemmasittare. I beteendeproblematiken ingår bl.a. svår social isolering, färdighetsbrister, bristande impulskontroll och utagerande. Problembeteenden kan vara skadliga för såväl den enskilde som för omgivningen. Det kan föreligga risk för långa och upprepade institutionsplaceringar. Målgruppen har många gånger behov av långvariga insatser, ibland livslånga, från kommun och landsting. Målgruppens behov är ofta intensiva behandlingsinsatser under kortare perioder vid olika skeenden i livet och insatser av långsiktig karaktär när det gäller stöd i vardagen. De båda formerna av insatser bör ske parallellt. 5 (15)

273 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Avgränsningar Projektet pågår under , är länsövergripande och gäller ovan beskriven målgrupp. Antal ärenden under projektets första år beräknas till ca 10, därefter en successiv ökning av ärenden under år 2-4. Då projektet är länsövergripande är det viktigt att alla kommuner i länet får möjlighet att aktivt delta i projektet. Insatserna kommer bedömas utifrån behov, vilket gör att någon fördelning per kommun av antalet ärenden inte kommer göras. Detta skulle kunna betyda att en kommun inte har något ärende under projekttiden. Om så är fallet kommer dessa kommuner erbjudas att delta med minst ett ärende på två år. Årliga uppföljningar av projektet ska genomföras med syfte att vara ett underlag till eventuella förändringar inom projektet. Utvärdering påbörjas under hösten Definitioner och begrepp IFB intensiv familjebehandling PBS tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd SIP samordnad individuell plan TKL tjänstemannaberedning kommuner och landsting i Uppsala län SPBT socialpsykiatriska behandlingsteamet KBT kognitiv beteendeterapi FFT funktionell familjeterapi MI motiverande samtal JD journal digital HSS hälso- och sjukvårdsstyrelsen IFO individ och familjeomsorg BUP barn- och ungdomspsykiatrin SHS sjukhusstyrelsen VS vårdstyrelsen LLK landstingets ledningskontor 6 (15)

274 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Metoder och arbetssätt Målgruppen och deras familjer erbjuds en samordnad individuell plan med syfte att kartlägga barnet/ungdomens och familjens behov av eventuellt stöd, formulera mål och planera lämpliga insatser utifrån framkomna behov. Om en samordnad individuell plan inte önskas ska annan samverkansplan upprättas. Insatserna görs i samarbete mellan landstinget och kommunen. Den individuella planen ska ha formulerade långsiktiga och kortsiktiga mål. Utifrån denna planeras sedan insatser och ansvarsfördelningen mellan huvudmännen beskrivs. Den individuella planen följs upp kontinuerligt, målen utvärderas och planen revideras vid behov. Ett krav för att insatser i ett ärende ska starta är att båda huvudmännen går in med insatser utifrån de behov som framkommit i den individuella planen och utifrån sitt ansvarsområde. Projektets remissgrupp beslutar om ärende ska startas. Remissgruppen består av två representanter från landstinget, en från barn- och ungdomspsykiatrin och en från habiliteringen för barn och vuxna. Ärendegång: Socialtjänsten, BUP eller habiliteringen anmäler ett ärende till remissgruppen i samråd med familjen. Ärendet ska sedan tidigare vara aktuellt inom socialtjänsten. Anmälan görs av någon med delegation och mandat att fatta beslut om individanpassade behandlingsinsatser som kan vara aktuella för ärendet. Anmälan görs på särskilt framtagen blankett för dessa ärenden. Remissgrupp där bedöms inkommande ärende och beslut tas om ärendet är aktuellt för projektet. Möte mellan kommun och landsting där insatser diskuteras och beslut tas om ärende ska öppnas. SIP eller annan samverkansplan innehållande, kartläggning, målformulering, förslag på insatser, ansvarsfördelning, tidsplan, tid för uppföljning. Om möjligt deltar både barnet/ungdomen och föräldrar. Möte mellan kommun och landsting hålls i direkt anslutning till SIP, där ärendet och uppdraget diskuteras. Huvudmännens insatser och ansvarsvarsfördelning beskrivs och dokumenteras i, för det individuella ärendet, aktuell SIP eller enskilt avtal. Uppföljning av SIP hålls efter ca två månader, då utvärderas målen och nya mål formuleras utifrån resultaten. Uppföljningen föregås av ett möte mellan professionen möte. 7 (15)

275 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Landstingets insatser Kompetensutveckling Landstingets befintliga utbud av kurser och utbildningar inom området erbjuds kommunerna. Vid behov kan även anpassade utbildningar till personal genomföras. Utbildningar riktade till personal beställs av kommunerna och genomförs av landstinget. Kommunen debiteras avgift för genomförd utbildning utifrån fastställd taxa. De förvärvade kunskaperna omsätts i enskilda ärenden. Målgruppen och anhöriga erbjuds det utbud av kurser och aktiviteter som erbjuds av landstinget. Utbyte inom landstinget av kompetens och konsultation organiseras mellan barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen Familjebaserat behandlingsarbete IFB-teamet metoder och arbetssätt IFB-teamet har ett individ och familjebaserat arbetssätt och erbjuder intensiva öppenvårdsinsatser i hemmiljö i samarbete med det nätverk som finns omkring den enskilde personen och familjen. Metoden är en behandlingsform som tillåter anpassning, flexibilitet och individualisering utifrån ungdomen och familjens situation, behov och resurser. Den inledande kartläggningen, av barnet/ungdomens och familjens behov, ligger som grund för val av insatser. Insatserna bygger på ett nära samarbete mellan teamet och framför allt socialtjänst och skola. Redan från starten av ett ärende samarbetar IFB-teamet och aktuell kommun. IFBteamets intensiva insats beräknas pågå mellan 3-6 månader, teamets behandlare drar sig succesivt ur ärendet. När IFB-teamets intensiva insats är genomförd överlämnas ärendet till reguljär landstingsverksamhet och kommunal verksamhet. I samband med överlämnandet genomförs en uppföljning av samordnad individuell plan, SIP eller annan samverkansplan och ett individuellt vidmakthållande program formuleras. Den intensiva behandlingsmodellen, som bedrivits inom projektet Katamaran, är utvecklad av Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) som bygger på en integration av funktionell familjeterapi (FFT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) inom ramen för ett kontextuellt, och funktionellt perspektiv. Modellen ska erbjuda en sammanhållen och effektiv öppenvårdsbaserad behandling, där beteendets funktion ses i ett relationistiskt- och kontextuellt perspektiv och där familjens roll får en central plats i analysen. Modellen skiljer sig från traditionell öppenvårdsbehandling dels genom intensiteten i behandlingen då man har möjlighet att ha kontakt med ungdomen och familjen flera gånger i veckan, dels genom att behandlingen till största delen sker i familjens hemmiljö eller annan plats än mottagningen. 8 (15)

276 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS IFB-teamet består av behandlare med stöd av teamledare, läkare, psykolog, arbetsterapeut. Behandlingsansvarig finns inom teamet. Teamets personal är anställda av landstinget. Teamets huvuduppgift är intensiv behandling, handledning och utbildningsinsatser. Utbildningsinsatser kan även utföras av annan personal inom habilitering och psykiatri. Arbetsmodellen är en korttidsinsats under en intensiv behandlingsperiod med syfte att stabilisera familjen, ge strategier och lyfta dem ur den situation de befinner sig i, samt att motivera dem att ta emot vidare hjälp/stöd efter teamets insats. Metoden är under utveckling och manualer kommer att utvecklas under projekttiden. Utvärdering genom JD mätningar via s.k. självskattnings formulär (familjeklimat, stegen,cbcl,scl90) vid behandlingsstart, avslut och sex månader efter behandlingens slut. Habiliteringens insatser Habiliteringen för barn- och vuxna är en länsövergripande specialistverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Habiliteringen vänder sig till barn, ungdomar och vuxna med bestående funktionsnedsättningar vilka medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Habiliteringens målgrupper är personer med utvecklingsstörning, rörelsehinder, flerfunktionshinder, autismspektrumtillstånd och förvärvade hjärnskador. Habiliteringsinsatser ges till barn, ungdomar och vuxna samt deras anhöriga och nätverk. Insatserna är tvärprofessionella och ges i form av råd, stöd, utbildning, handledning, utredning och behandling. Är barnet/ungdomen aktuell på habiliteringen ges insatser i samplanering med pågående insatser från IFB-teamet. Insatserna från habiliteringen kan komma från den enhet där barnet/ungdomen är aktuell, till exempel från autismenheten eller från någon av länsenheterna. Insatser från habiliteringen ges i ett tvärprofessionellt perspektiv och kan omfatta insatser från arbetsterapeut, fysioterapeut eller annan aktuell profession. Samordnare för gemensamma insatser från habiliteringen och IFB blir familjens kontaktperson. Samplanering och samordning av insatser kan också ske via habiliteringens mobila team som har till uppdrag att ge insatser till brukare med svår beteendeproblematik och dennes nätverk. Insatserna från mobila teamet vilar på inlärningspsykologi med tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd (PBS). Insatserna skall bidra till att den enskilde brukaren, får ökad livskvalitet och tillgång till insatser som utvecklar alternativa och mer socialt accepterade beteenden. Direkta och intensiva behandlingsinsatser sker i personens närmiljö tillsammans med det nätverk som finns runt personen. 9 (15)

277 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Kommunala insatser Kommunernas insatser finns med från det att ärendet startas och efter teamets insats med syfte att bibehålla eventuell positiv utveckling. Vid starten av ett ärende är det viktigt att det finns en utsedd person som har ett samordnade uppdrag och kontaktansvar gentemot IFB-teamet kring ärendet. Det kan var en samordnare från socialtjänstens familjeteam eller ärendets handläggare utifrån hur kommunerna har organiserat sin socialtjänst. Det är till fördel om det är en till två medarbetare i varje kommun som har detta ansvar för att underlätta kontinuitet i samarbetet. Samordnarens/handläggarens uppdrag är: Samordnar och har överblick i de ärenden som är aktuella inom projektet. Samordnar de kommunala insatserna, såväl skolans som socialtjänstens. Organiserar socialtjänstens insatser. Samordnar övergång, från landstingets intensiva insatser till insatser på kommunal nivå, så att den sker successivt och parallellt. Formulerar ett individuellt vidmakthållande program, SIP, tillsammans med familjen, skolan, IFB-teamets ledare och öppenvården. En samordnad individuell plan/ samverkansplan avgör huruvida kommunens sedan tidigare pågående insatser ska kvarstå eller tas bort under IFB-teamets insatsperiod. Kommunens representanter har ett nära samarbete med teamet och ytterligare insatser kan vara aktuella som en del i behandlingen. Insatserna ska individanpassas. Efter en intensiv behandlingsperiod från IFB-teamet, med stöd till den enskilde/och eller familjen, vidtar ett individuellt utarbetat individuellt vidmakthållandeprogram i syfte att bibehålla de framsteg som gjorts under IFB-teamets insatser. Det individuella vidmakthållande programmet tas fram i god tid innan IFB-teamets insats är slutförd. Exempel på kommunala insatser som kan anpassas individuellt utifrån behov: samordning av familjens kontakter med olika myndigheter, vård, skola. familjebehandling på hemmaplan hemterapeut boendestöd kontaktperson ungdomscoach familjehem träningslägenhet extra anpassningar i skolan särskilt stöd i skolan ledsagare, LSS-insats extra personlig assistans, LSS-insats korttidsboende, LSS-insats 10 (15)

278 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Även andra alternativa lösningar kan vara aktuella. 5.3 Uppföljning och utvärdering Projektet följs upp och utvärderas med syftet att kvalitetssäkra och utveckla arbetet. De årliga uppföljningarna ligger som grund för utveckling inom området och rapporteras till TKL, Skolchefsgruppen och HSS. Utvärdering av projektet genomförs av under våren Uppföljning och utvärdering grundar sig på projektets mål, mätningar som genomförts i enskilda ärenden och resultat som går att utläsa från SIP. 6 Risker Projektet i sig utgör ingen risk. Däremot ska varje ärende föregås av en samordnad individuell plan där, kartläggning av behov, mål, insatser, ansvarsfördelning, tidsplan och uppföljning, beskrivs. Vid de kontinuerliga uppföljningarna åtgärdas eventuella risker/brister. 11 (15)

279 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Tids- och aktivitetsplan HUVUDAKTIVITET DELAKTIVITET ANSVARIG (FUNKTION) FÖRARBETE Utsedd arbetsgrupp upprättar projektplan. Personalrekrytering. Budgetplanering. Kommunikation/information FOU BOU Kommunikation inom landstinget resp kommunerna. Inhämta synpunkter från brukare. Information till alla aktörer genom TKL och FOU BOU Kommunikationsplan Kick-off, januari 2016 BESLUT OM PROJEKTSTART Fördelas mellan arbetsgruppens medlemmar PERIOD Upprätta projektplan och registrera i diariet LLK Beslut fattas om projektet och dess HSS genomförande TKL GENOMFÖRANDEFAS Kompetensutveckling Landstinget/ kommunerna Intensiv familjebehandling IFB-teamet, när möjligt kommunerna Årliga uppföljningar IFB-teamet/ kommuner/ styrgrupp/ projektsamordnare Utred förutsättningar för och förbered överlämnandet av projektet till mottagaren Styrgrupp/ projektsamordnare Årligen Våren 2019 Utvärdering LLK Våren 2019 SLUTRAPPORTERING Skriftlig rapportering, till SHS, VS, TKL och skolchefsgruppen. Styrgrupp/ projektsamordnare/ LLK Hösten 2019 AVSLUT Lista allt som bör vara klart innan man kan avsluta projektet Styrgrupp/ projektsamordnare Fortlöpande Registrering i diariet Projektsamordnare/ LLK Fortlöpande UPPFÖLJNING Styrgrupp/ projektsamordnare Efter slutrapportering 12 (15)

280 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Resurser och budget 8.1 Personal NAMN UPPDRAG ANTAL TIMMAR PERIOD Teamledare 20% IFB-teamet 400% Andra personalresurser 50-75% GODKÄND (NAMN) 8.2 Budget och finansieringskälla Landstinget finansiering TYP AV KOSTNAD UPPSKATTAD KOSTNAD ANSVARSNR Personal kr år år Övriga personalkostnader kr/år Övriga kostnader kr/år Utvärdering, kostnaden förs över till år fyra, sammanlagt kr kr, år S:a kr/år SUMMA UPPSKATTAD KOSTNAD 13 (15)

281 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Projektorganisation 9.1 Roller och mandat i projektet ROLL NAMN ANSVAR/UPPDRAG/MANDAT PROJEKTÄGARE Utser styrgruppen och projektsamordnare, godkänner TKL redovisningar och rapportering och tillser att det finns en uppföljning av projektet. PROJEKTGRUPP Projektgruppen håller sig informerad om projektets genomförande, Projektsamordnare. säkerställer att projektet genomförs enligt plan, fattar nödvändiga beslut för projektet, stödjer projektsamordnaren. Annat ansvar se En representant tids- och aktivitetsplan. per kommun, varav 6 socialtjänst och 2 skola. Landstingets representanter, IFB-teamledare, BUP, habiliteringen, LLK. En representant från brukarorganisation. PROJEKT- SAMORDNARE TEAMLEDARE OPERATIVGRUPP MOTTAGARE Thomas Folkesson Enhetschef IFB IFB-teamet och projektsamordnare Hälso- och sjukvårdsdirektör Socialchefer Skolchefer Sammankallar styrgruppen och för minnesanteckningar vid styrgruppens möten. Annat ansvar se tids- och aktivitetsplan. Planerar, leder och fördelar arbetet inom IFB-teamet enligt projektplan, följer upp arbetet samt rapporterar till styrgrupp. Teamledaren ingår i styrgruppen. Deltar i projektet enligt plan och i överenskommelse med teamledaren, deltar i samtliga berörda aktiviteter och projektmöten, rapporterar resultat och avvikelser, tar del av projektinformation. Stöd till styrgruppen och projektsamordnaren vid uppföljning, utvärdering och rapportering. Tar hand om projektets resultat efter överlämnandet. 14 (15)

282 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 PROJEKTLEDARE: DNR: HSS Kommunikation och dokumentation 10.1 Kommunikation inom projektet Plan upprättas som redogör hur, vad och med vilka som man ska kommunicera inom projektet under genomförandet, vilka möten som ska hållas och hur ofta, t.ex. projektmöten och mötesprotokoll, gemensam dokumentplats Intern kommunikation Projektet är länsövergripande och gäller samverkan mellan kommunerna och landstinget. För spridning av information kommer redan upparbetade kanaler användas. Information om projektet kommer gå till TKL och skolchefsgruppen, därifrån till berörda verksamheter inom kommunerna och landstinget och inom organisationen för samverkan Närvård. Kommunikationsplan upprättas och revideras årligen Dokumentation av projektet Dokument som projektet avser att ta fram: Projektplan Manualer Rutiner för samverkan, vid behov Delrapporter Slutrapport 11 Projektavslut och överlämning Projektet är avslutat när slutrapportering till SHS, VS och TKL, har genomförts under hösten 2019, samt då överlämning till ansvariga att verkställa eventuella tagna beslut för fortsatt verksamhet har skett. Projektsamordnare överlämnar slutrapporten till hälso- och sjukvårdsdirektören samt kommunernas socialchefer och skolchefer. Det som överlämnas är den skriftliga slutrapporten. 15 (15)

283 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Handläggare: Mats Holmberg Dnr SHS Revidering av delegationsordning för sjukhusstyrelsen Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att anta föreliggande förslag till revidering av styrelsens delegationsordning Ärendet Följande förändringar i nu gällande delegationsordning, beslutad , 5, föreslås. Under punkt 2 Personal föreslås att nuvarande punkten 2.2 Anställningsvillkor utgår. I punkten 2.1 Anställning får anses ingå att även villkoren för anställningen regleras varför punkten 2.2 anses överflödig. Vidare föreslås att under punkten 4 Upphandling punkterna 4.3 Förfrågningsunderlag hälso- och sjukvårdstjänster och 4.4 Förfrågningsunderlag, övrigt utgår. I LOU regleras att presumtiva anbudsgivare har möjlighet att fram till tio dagar före anbudstidens utgång ställa frågor på innehållet i förfrågningsunderlaget om man anser att något är otydligt skrivet eller felaktigt. Upphandlande myndighet har fram till sex dagar före anbudstidens utgång möjlighet att göra förändringar i förfrågningsunderlaget, bland annat med anledning av inkomna frågor och synpunkter. Nuvarande ordning där arbetsutskottet fattar beslut om att fastställa förfrågningsunderlaget, innebär att detta i princip inte kan ändras enligt ovan. Om en förändring måste göras, måste förfrågningsunderlaget ånyo tas upp för beslut vid nästkommande arbetsutskott, vilket innebär en kraftig tidsutdräkt av upphandlingsförfarandet, som ofta är pressat tidsmässigt av krav från verksamheterna. Erfarenheten av nuvarande ordning är också att det ofta är svårt för politiken att tränga in ett ofta mycket omfattande material och komma med synpunkter på detta. Större fokus bör därför läggas på besluten om initiering av upphandlingar där synpunkter på principer för aktuell upphandling kan diskuteras. Bilaga Kopia till: Landstingsstyrelsen Vårdstyrelsen Registrator Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

284 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

285 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda från föregående sammanträde till den 17 maj Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

286 Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län. Sjukhusstyrelsens arbetsutskott Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Förfrågningsunderlag Hälso- och sjukvårdstjänster Förfrågningsunderlag övrigt Antagande av förfrågningsunderlag för upphandling av barnspecialistmottagning Antagande av förfrågningsunderlag för upphandling av blodgasanalysutrustning Sjukhusstyrelsens arbetsutskott Sjukhusstyrelsens arbetsutskott

287 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2016 Förvaltning År/Månad Akademiska sjukhuset 2016/April Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Röntgen ssk LUL/UAS/BFC/PROD/NM Sjuksköterska, allmän UAS/KIRURGI/KOLOAVD Intensivvårds ssk LUL/UAS/ANIVA/IVA Sjuksköterska, allmän LUL/GERIATRI/TIERPSAH Fysioterapeut PARAMED 4/PARAMED Anestesissk LUL/UAS/ANIVA/ANESTESI Administratör, vård UAS/ADM/VAS/VAS Handläggare, annan UAS/ADM/UCR/KLINPROV Specialistläkare LUL/UAS/BFC/MOLEKYL Undersköterska,vård-/specialavdelning UAS/BARNSJH/NEONAT/IVA Tandsköterska LUL/UAS/PLASTIK/KKIR Psykolog PSYK/AFFS/ENKMOTT Ssk, specialfunktion LUL/UAS/AL/KLINGEN Sjuksköterska, allmän LUL/UAS/GERIATRI/TIERPSAH Sjuksköterska, allmän UAS/BLODAVD/HE Undersköterska,vård-/specialavdelning LUL/UAS/GERIATRI/ORTAVD Sjuksköterska, allmän UAS/KIRURGI/TRPLAVD Sjuksköterska, allmän UAS/KIRURGI/TRPLAVD Sjuksköterska, allmän LUL/UAS/GERIATRI/TIERPSAH Undersköterska,vård-/specialavdelning LUL/UAS/PLASTIK/BRANNVARD/BRA Handläggare, IT LUL/UAS/ADM/FOU/UCR/KVALREG

288 Undersköterska,vård-/specialavdelning UAS/KIRURGI/OVREGAVD Arbetsterapeut LUL/UAS/PARAMED/PARAMED Administratör, annan LUL/UAS/ADM/BERNP Skötare, vårdavdelning LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/AKUT AVD Skötare, vårdavdelning LUL/UAS/BUP/AKUTAVD Sjuksköterska, allmän UAS/PSYK/AFFS/AKUTMOTT Överläkare UAS/PSYK/AFFS/LÄKARE Kurator UAS/PSYK/BERNP/LARO Skötare, vårdavdelning UAS/PSYK/BERNP/AVD Kurator PSYK/AFFS/AFFMOTT Skötare, vårdavdelning UAS/PSYK/BERNP/AVD Skötare, vårdavdelning UAS/PSYK/AFFS/AFFMOTT Anestesi ssk LUL/UAS/ANIVA/ANESTESI Läkare leg specialiseringstjänstgöring LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/ST Specialistläkare LUL/UAS/PSYK/AFFS/LÄKARE Administratör, annan LUL/PSYK/BUP/ADM Sjuksköterska, allmän UAS/AKUTSJ/AKM Biomedicinsk analytiker UAS/KITM/IMMUN Överläkare UAS/AL/KP Läkare leg specialiseringstjänstgöring LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/ST Undersköterska,vård-/specialavdelning LUL/UAS/PLASTIK/BRANNVARD/BRA Arbetsterapeut LUL/UAS/PARAMED Sjukhusfysiker LUL/UAS/MSI/SF/DIAG Undersköterska, vård-/specialavdelning /UAS/ORTOPED/STERIL Sjuksköterska, allmän /UAS/ORTOPED/TRAUMA Sjuksköterska, allmän /UAS/ORTOPED/TRAUMA Sjuksköterska, allmän /UAS/ORTOPED/TRAUMA Undersköterska,vård-/specialavdelning BARNSJH/PED/AKUT/AVD Sjuksköterska, allmän BARNSJH/PED/BOT/ONKAVD Sjuksköterska, allmän BARNSJH/PED/BOT/ONKAVD leg läkare LU/UAS/ENTLÄKARE Leg läkare Specialtjänst LUL/UAS /HAND/LAKARE

289 Sjuksköterska, allmän LUL/UAS/REHSMART/REHAB/AVD Sjuksköterska, allmän LUL/UAS/REHSMART/SMARTC Undersköterska, vård/spec LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/AVD Undersköterska, vård/spec LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIVA Undersköterska, vård/spec LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIVA Intensivvårds ssk LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIVA Undersköterska, mottagning LUL/UAS/AKUTSJ/AKM Undersköterska, vård-/specialavdelning /UAS/HLFYS/HJART/AVD Undersköterska, vård-/specialavdelning /UAS/HLFYS/HJART/AVD Undersköterska, vård-/specialavdelning /UAS/THORAX/THIVA Undersköterska, vård-/specialavdelning /UAS/THORAX/THIVA Undersköterska, vård-/specialavdelning /UAS/HLFYS/LUNG/AVD Sjuksköterska, allmän /UAS/HLFYS/LUNG/AVD Handläggare, annan /UAS/SPECMED Undersköterska, vård-/specialavdelning /UAS/SPECMED/NJURMED/AVD Sjuksköterska, allmän /UAS/SPECMED/REUMA/REHUDAVD Sjuksköterska, annan specialinriktning /UAS/SPECMED/DIALMOTT Sjuksköterska, annan specialinriktning /UAS/SPECMED/DIALMOTT Sjuksköterska, allmän /UAS/INFEKT/MOTT Sjuksköterska, allmän /UAS/INFEKT/AVD Specialistläkare LUL(UAS/AL/KKF Ledning annan /UAS/ADM/VARDKVAL Administratör, vård /UAS/ADM/VAS Administratör, vård UAS/ADM/VAS Handläggare, annan UAS/ADM/FOU/UCR/KLINPROV Administratör, vård UAS/ADM/VAS/VAS Administratör, vård UAS/ADM/VAS/VAS Handläggare, personal/löner UAS/ADM/HR/VERKSTOD

290 Beslutsfattare (namn och befattning) Anna Eriksson, ledning hälso o sjukvård Emma Henriksson, ledning hälso o sjukvård Marie Thorén, ledning hälsa o sjukvård Peter Dons Møller, ledning hälso o sjukvård Åsa Liljenäs, ledning hälso o sjukvård Erika Christiansson, ledning hälso o sjukvård Kirsi Beiming, ledning annan Magnus Ringbom, gruppchef UCR Per Eckerbom, ledning hälsa o sjukvård Ylva Thernström Blomqvist,Ledning,hälso- och sjukvård Mikael Magnusson, sektionschef Carola Sjöberg, ledning hälso o sjukvård Maria Sitell, Ledning annan Peter Dons Møller, ledning hälso o sjukvård Bibbi Fundell, ledning hälso o sjukvård Johan Knutsson, ledning hälso o sjukvård Nicolina Wennergren, ledning hälso o sjukvård Nicolina Wennergren, ledning hälso o sjukvård Peter Dons Møller, ledning hälso o sjukvård Tracey Koo Clavensjö, ledning hälso o sjukvård Peter Hedman, Ledning, annan

291 Annika Norstedt, ledning hälso o sjukvård Eva Sandin, ledning annan Tarja-Leena Kirvesniemi, ledning annan Susanne Ruckman Forsblom, ledning annan Eeva Böök, ledning hälso o sjukvård Anna-Karin Tyrefors, ledning hälso o sjukvård Ingrid Sahlin, ledning annan Karin Linderson, ledning hälso o sjukvård Ulf Olofsson/ ledning hälso o sjukvård Mikael Bramfors, ledning hälso o sjukvård Ulf Olofsson/ ledning hälso o sjukvård Birgitta Jansson, ledning annan Erika Christiansson, ledning hälso o sjukvård Anne Fredriksson, ledning annan Ingrid Sahlin, ledning annan Sven Ernstsson, ledning annan Annika Kihlberg Olsson, Sjuksköterska allmän Per Gunnar Bengtsson ledning, hälso- och sjukvård Irina Alafuzoff, ledning hälso- och sjukvård Anne Fredriksson, ledning annan Tracey Koo Clavensjö, ledning hälso o sjukvård Åsa Liljenäs, ledning hälso o sjukvård Alexander Englud, ledning,annan Ann Grundstad, Ledn,hälso- och sjukvård Anette Wennerholm, Ledn,hälso- och sjukvård Anette Wennerholm, Ledn,hälso- och sjukvård Anette Wennerholm, Ledn,hälso- och sjukvård Katarina Grzechnik,Ledning,hälso- och sjukvård Karin Johansson,Ledning,hälso- och sjukvård Karin Johansson,Ledning,hälso- och sjukvård Manoochehr Amani,,Ledning,hälso- och sjukvård Sven-Erik Keisu

292 Agneta Joelsson Leena Mörtsjö Maria Pettersson Ulrika Persson Ulrika Persson Ulrika Persson Annika Kihlberg Olsson, Sjuksköterska allmän Ssk,allmän Fredrik Hultin Ssk,allmänFredrik Hultin Ledn,hälso- och sjukvård Marie Foconi Ledn,hälso- och sjukvård Marie Foconi Katarina Göthberg, Ledning, hälso- och sjukvård Katarina Göthberg, Ledning, hälso- och sjukvård Tomas Skommevik, Ledning, hälso- och sjukvård Lena Blom, Ledning, hälso- och sjukvård Anna Olson, Ledning, annan Lena Magne, Ledning, hälso och sjukvård Lena Magne, Ledning, hälso och sjukvård Cathrin Lagerström Björk, ledning, hälso och sjukvård Gustav Larsson, ledning, hälso och sjukvård Hannele Raatikainen, ledning hälso och sjukvård Eva Jansson, ledning annan Ulla Berntsdotter, Administratör, vård Maria Eskhult, Administratör vård Åsa Palmquist, Handläggare annan Helene Andreassen, Administratör, vård Helena Eriksson, Administratör, vård Moa Hals, Handläggare, personal/löner

293 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2016 Förvaltning Lasarettet i Enköping Månad April Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Operationssjuksköterska LE/KC/OPAVD/OP Susanna Broberg, ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, allmän LE/MC/AVD Helena Gustavsson, ledning hälso o sjukvård Sjuksköterska, specialfunktion LE/MC/MEDMOTT Catharina Landstedt, ledning hälso o sjukvård Läkare, leg. Specialisttjänsgöring LE/MC/LÄKARE Marika Lindarck, ledning hälso o sjukvård Sjuksköterksa, allmän LE/KC/KIRAVD Åsa Yttermark, ledning hälso o sjukvård Specialistläkare LE/MC/LÄKARE Marika Lindarck, ledning hälso o sjukvård

294 Anmälan av delegationsbeslut till sjukhusstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning PAS Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkningar vid viss tvångsvård Beslut enligt Lag om (1996:981)besöksinskränkni ngar vid viss tvångsvård Gunilla Svedström T.f. verksamhetschef Psykiatri