Bilaga 132. Landstingsdirektörens rapport maj Dnr LS Landstingsstyrelsen

Transkript

1 Bilaga Dnr LS Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport maj 2016 Budgetberedningen april 2016, Wiks slott Förvaltningsdirektörerna presenterade tillsammans med sin ekonomichefer respektive förvaltnings arbete, inför 2017, kring effektiviseringsmålet, kompetensförsörjningen och framtida utmaningar. Förvaltningsdirektörerna slöt tillsammans med landstingsråden upp kring en ny styrmodell och nytt upplägg vad gäller Regionplan och budget (RPB) som presenterades under beredningen. Styrmodell och RPB Styrmodellen tar sin utgångspunkt i en vision för Region Uppsala och tre strategiska utvecklingsområden som står fast under mandatperioden. Förutom utvecklingsområden kommer prioriterade strategiska mål tas fram samt indikatorer. Indikatorerna tas fram gemensamt av ledningskontoret och förvaltningarna. Indikatorerna ska mäta måluppfyllelsen gentemot de strategiska målen. Indikatorerna ska vara relevanta för verksamhetens i deras förflyttning mot de strategiska målen. Det ska finnas en tydlig röd tråd mellan de övergripande strategiska utvecklingsområdena, de strategiska målen och indikatorerna. I RPB framgår även vilka uppdrag som fullmäktige uppdrar till styrelser och nämnde att genomföra under året. RPB:n är det styrande dokument som cheferna ska använda som verktyg för att styra sina verksamheter. Genom ledorden förenkla, förbättra och förnya ska styrmodellen och RPB visa på ett långsiktigt perspektiv, ge utrymme för årliga beslut samt ha tydliga politiska prioriteringar och vara enkelt att kommunicera. Styrmodellen ska ge bättre kvalitet och resursutnyttjande. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga (12) En tidigareläggning av budgetprocessen kommer att ske med start i oktober med omvärldsdag där samarbetspartners, organisationer och andra intressenter bjuds in att delta. Effektiviseringsmål 1 % och framtida utmaningar Samtliga förvaltningar anser att de klarar 1 % - målet. Exempel på aktiviteter är: effektivare produktions och resursplanering, utveckla e-tjänster, minska manuella moment, fortsätta med systematiska förbättringsarbete, ökade samarbeten och minska hyrpersonal. Landstinget har en komptensförsörjningsprocess som möjliggör att arbeta långsiktigt och planerande. Dock finns vakanser och brist idag där utmaningen är att fylla dessa utrymmen. Det finns brister inom många områden, då framföra allt inom vårdyrken som specialistsjuksköterskor, distriktsläkare, tandhygienister och tandsköterskor men även busschaufförer. Detta arbetar förvaltningarna aktivt med. Utmaningar för framtiden är befolkningsökningen, ökat vårdbehov, kompetensförsörjningen och ökande hyres- och pensionskostnader. Landstingets patientsäkerhetsberättelse 2015 Landstingets arbete med patientsäkerhet under 2015 kan sammanfattas med nedanstående framgångsfaktorer: Landstingsstyrelsen har beslutat om en nollvision för undvikbara vårdskador.

3 Bilaga (12) Landstingsövergripande strategier och handlingsplaner för patientsäkerhet samt förebyggande av vårdrelaterade infektioner har upprättats. Ökat engagemang från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder för att minska vårdskador. Organisation och ansvar har tydliggjorts för patientsäkerhetsarbetet. Metoder finns för uppföljning genom egenkontroll och struktur för att identifiera och åtgärda vårdskador. Ett landstingsövergripande patientsäkerhetsteam har bildats med uppgift att samordna och bidra till ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Värdebaserad- och personcentrerad vård och lasarettsansluten hemsjukvård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som har införts på landstingets förvaltningar. Arbetssätten förväntas bidra till ökad patientdelaktighet, förebygga vårdskador och säkrare vårdövergångar. Utveckling av ehälsa har fortsatt under året och varje invånare kan nå uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom E-tjänster på 1177 vårdguiden. Istället för att gå via akutmottagning kan äldre multisjuka patienter läggas in direkt på en geriatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset och vid närvårdsavdelning i Uppsala. Tillgängligheten och vård på rätt vårdnivå har ökat genom att en korttidsavdelning har öppnats där patienter tas emot som behöver mer tid för bedömning och utredning inför eventuellt beslut om inläggning. Dessutom har tio vårdplatser öppnats som är avsedda för utskrivningsklara patienter där vårdplanering är genomförd. Patientsäkerhetsmål för 2016 Utöver landstingsfullmäktiges mål för 2016 har hälso- och sjukvårdsförvaltningarna identifierat följande fokusområden: införande av R8.1 (uppdatering av Cosmic med förbättrad läkemedelsmodul och nya patientöversikter), läkemedel, utbildning, förebygga trycksår och fall samt minska vårdrelaterade infektioner. Närvårdsseminarium I oktober 2015 hölls en välbesökt workshop om närvård i Uppsala län. Politiker och tjänstemän från kommuner och landsting deltog. Utifrån workshopen har ett utkast till en ny gemensam inriktning för närvården tagits fram som nu ska diskuteras i politiska styrgrupper i länet. Ett uppföljande möte planeras till hösten 2016 med målet att enas kring inriktningen för mandatperioden. En arbetsgrupp med såväl representanter från landsting som kommuner kommer stå för planeringen. Partnerskapet med Röda korset samt statsbidrag rörande Mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare Översynen av landstingets offentliga idéburna partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är i stort sett slutförd. Översynen kommer att avrapporteras till vårdstyrelsen i juni Avseende för 2015 tilldelade statsbidrag rörande Mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare, så har förvaltningarna nu i samband med tertialrapporteringen ombetts att inkomma med bedömning av såväl situation rörande gruppen som eventuella behov.

4 Bilaga (12) Läkemedelskostnader kvartal trendbrott Landstingets kostnad för läkemedel och hjälpmedel förskrivna via recept under kvartal 1 var 203 miljoner kronor. Det är en ökning med 21 miljoner kronor (+11 %) jämfört med kvartal Landstingets kostnad för läkemedel via rekvisition under kvartal var 82 miljoner kronor, vilket är en minskning med 9 miljoner (-4 %) jämfört med kvartal Denna kostnadsminskning gäller nästan uteslutande rekvisitionsläkemedel vid Akademiska sjukhuset. Detta innebär att totalkostnaden för läkemedel vid Akademiska sjukhuset ökar med 1,5 % kvartal jämfört med kvartal Detta är att betrakta som något av ett trendbrott, då ökningstakten vid sjukhuset varit avsevärt högre under en längre tid. Ytterligare ett trendbrott är att vårdcentralernas läkemedelskostnad för receptläkemedel inom förmånen nu ökar. Denna har legat still under en relativt lång period på ca 172 miljoner per 12 månader. Den senaste 12-månadersperioden var kostnaden182 miljoner, en ökning med 6 % jämfört med samma period 12 månader dessförinnan. De läkemedelsgrupper som ökar mest i kostnad är nya orala antikoagulantia (NOAK) samt vissa nyare diabetesläkemedel. Ökningen av NOAK är väntad och sannolikt positiv ur medicinskt perspektiv. För att ytterligare identifiera kostnadsökning och lämpliga insatser angående diabetesläkemedlen kommer läkemedelsteamet att genomföra en förnyad kartläggning av denna förskrivning under hösten Besök av folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström Den 4 april besökte Gabriel Wikström Uppsala för att ta del av det arbete som görs utifrån landstingets partnerskap med Upplands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Ökad fysisk aktivitet och idrott genom hela livet, med bland annat satsningen på målgruppen 65+ samt Uppsalas friskvårdslotsmodell, var teman under eftermiddagen. Affektiva behandlingsenheten vid Akademiska sjukhuset presenterade sitt behandlingsprogram i vilket fysisk aktivitet och samarbetet med friskvårdslotsen har stor betydelse. Målsättningen med behandlingen är minskade symtom och ökad funktionsförmåga för personer med medelsvår till svår depression eller bipolär sjukdom. För att ge en bild av idrottens möjligheter att vara ett redskap för en ökad integration och en väg in i samhället besöktes Lurbo ridklubb och Upsala IF boxning. Upplands idrottsförbund har startat aktiviteter för ensamkommande barn och ungdomar inom flera föreningar i länets kommuner. Här får nyanlända ungdomar träffa andra ungdomar med olika språk och kultur, lära sig svenska och pröva på aktiviteter som de kan fortsätta med livet ut. Patientenkät inom folktandvården För tandvårdens del finns inga gemensamma nationella patientenkäter utarbetade. Det innebär att varje folktandvårdsorganisation utformar sina egna. I Uppsala län genomförs enkäten för första gången via sms. Utskick görs till patienter som besöker oss under april och skickas till samtliga nummer som finns angivna på patienten. Enkäten innehåller något färre frågor än tidigare men mäter bland annat Socialstyrelsens indikatorer för god vård. Genom digital hantering sparar vi miljön och kan enklare analysera och sammanställa informationen.

5 Bilaga (12) Fler logopeder ska förbättra vården för spaltbarn Problem med artikulation och tal är vanligt hos barn med läpp-, käk- och gomspalt, även efter ett flertal operationer. Majoriteten följs upp av logoped fram tills 19 års ålder. För att förbättra tillgängligheten, utveckla vården och stärka forskningen utökas LKG-teamet på Akademiska sjukhuset med en hel logopedtjänst. Det är en av sjukhusets strategiska satsningar Virtuell operationsplanering i 3D ökar precisionen vid käkrekonstruktion Plastik- och käkkirurger vid Akademiska sjukhuset har börjat operationsplanera med ny virtuell 3D-teknik som utvecklats i samarbete med centrum för bildanalys, Uppsala universitet. Syftet är att öka precisionen vid rekonstruktion av exempelvis en underkäke efter att tumörer avlägsnats, vid olika missbildningar eller efter svåra trauman. Strokepatienter ska motionera för bättre hälsa Kan regelbunden motion som promenader och lätt styrketräning förbättra hälsan för personer efter akut stroke och minska risken för återinsjuknande? Det ska en ny patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. I studien inkluderas även patienter som haft en ischemisk attack, så kallad TIA. Hälsoäventyret i Håbo HBTQ-certifierade Den 13 april HBTQ-certifierades Hälsoäventyret i Håbo tillsammans med andra verksamheter i Håbo kommun. Certifieringen syftar till att alla ska känna sig inkluderade och välkomna. För att certifieras krävs att alla medarbetare genomgår en utbildning som RFSL håller i. Utbildningen ger verksamheten verktyg för att systematiskt arbeta vidare med rättighetsfrågor, likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter. Kulturting Kulturting 2016 gick av stapeln den 9-10 mars i Örebro. Det är ett arrangemang där Kultur och bildning, landstinget Uppsala län, arbetar tillsammans med den regionala nivån i Sörmland, Västmanland och Örebro län. Innehållsrikt program och kompetensutvecklande för både politiker och tjänstemän. Ett unikt tillfälle att tillsammans låta sig inspireras och diskutera viktiga frågor rörande konst, kultur och bildning. I år stod mångfald i fokus. Både tjänstemän och politiker deltog från Uppsala landstings Kulturnämnd och de flera av länets kommuner var representerade av både tjänstemän och politik. Kulturdygn För femte året i rad genomfördes Kulturdygn den 13 april på Akademiska sjukhuset. Målgruppen är patienter, personal och besökare samt intresserad allmänhet. Kulturdygnet arrangeras för att uppmärksamma sambandet mellan kultur och hälsa. Kulturdygnet inleddes med filmvisning följt av 28 olika kulturprogram och avslutades med premiärvisning av det beställda dansverket Försvinna Hur?. Kulturprogrammen innehöll bland annat konsthantverk, pedagogisk verksamhet, musikprogram i olika genrer, dansföreställningar samt föreläsningar. Töres Theorell, professor emeritus Karolinska institutet, föreläste om vilken

6 Bilaga (12) forskning som bedrivs inom om musik och hälsa. Uppskattningsvis var det ca 1000 personer som tog del av det digra programmet. Kulturdygnet arrangeras av SKA (Samverkan för kultur på Akademiska sjukhuset). Trafiken mars och april Under påskhelgen i slutet av mars förekom oroligheter i Gottsunda. Ett par incidenter med stenkastning mot bussar inträffade. Det allmänna läget i stadsdelen gjorde att busstrafiken ställdes in under tre kvällar. Efter att både polis och Uppsala kommun satt in extra resurser kunde trafiken återgå till normal omfattning från fredag 1 april. I övrigt har trafiken fungerat normalt under slutet av mars och första halvan av april. Trafikverksamheten Nöjd Kundindex, NKI, mäts i kollektivtrafikbarometern och målet i förvaltningens styrkort för 2016 är 70 % av UL:s resenärer som ska vara nöjda, det vill säga ge betyg 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för de senaste 12 månaderna är 67 %. Uppföljningen av samtliga 19 styrkortsmål efter första kvartalet visar att sju är uppfyllda, sex mål visar negativt resultat och sex mål är beroende av aktiviteter som startar senare i år. Pensionsinformationsträffar för medarbetare Den 18 mars 2016 hölls informationsträffar med KPA pension för att ge fler medarbetare kunskap om vad som påverkar den kommande pensionen. Denna första dag riktade sig till anställda vid Akademiska sjukhuset och Landstingsservice. Övriga medarbetare i landstinget hade möjlighet att följa seminarierna via webben, och de går även att se i efterhand. För att ge olika målgrupper möjlighet att få specifik information och ställa specifika frågor, var dagen uppdelad i tre delar, för de som tjänar upp till, respektive över, :-/månad samt för de som närmar sig pensionering. Totalt närmare 500 medarbetare deltog på plats. Efter utvärdering kommer liknande seminarier hållas för fler förvaltningar. Ledningssystem Landstingsstyrelsen beslutade , 122, att arbetet med att utveckla ett ledningssystem för landstinget ska fortsätta, med syfte att skapa ett styr- och ledningssystem för hela landstinget som väl möter kraven i Socialstyrelsens föreskrift 2011:9. Lednings- och styrprocessen behöver uppdateras och utvecklas, dels på grund av samgåendet med Regionförbundet Uppsala län, dels på grund av den nya styrmodell som införs inför Regionplan och budgetprocessen behöver dokumenteras utifrån den ändrade styrmodellen. Två system som stöttar ledningssystemet har införts under våren 2016, Public 360 och DocPlus. Arbetet med förvaltningsövergripande kliniska processer pågår genom de sex programråd som inrättats. Programråden arbetar med att beskriva och utveckla tillämpningen av nationella riktlinjer i landstinget, utse lämpliga indikatorer för uppföljning samt informera/utbilda inom området. Målet är att få en samordnad och kvalitetssäker vårdkedja som också har beröring

7 Bilaga (12) gentemot kommunernas verksamheter och berörda patientorganisationer. Arbete pågår för att utveckla processarbetet med nationella riktlinjer och länka samman detta arbete med värdebaserad vård. Tillgänglighet Tillgängligheten till läkare i den totala primärvården är i mars 84 %. Vårdcentraler i privat regi når högre resultat än offentlig men inom båda grupperna ses stora variationer mellan olika vårdcentraler. Särskilda insatser genomförs i offentliga förvaltningen medan privata vårdcentraler erbjuds särskilt stöd av samordnare för tillgänglighet. Specialiserad vård Vårdgarantin i mars är 73 % (feb 72 %). Efterfrågan av vård ökar jämfört med föregående år. Fler patienter väntat på vård. Arbetet med patientflöden är därför viktigt för att hitta rätt vårdnivå och öka tillgängligheten.

8 Bilaga (12) Akademiska sjukhuset

9 Bilaga (12) Lasarettet i Enköping

10 Bilaga (12) Folktandvården Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Inom de flera av folktandvårdens områden minskar antalet väntande patienter. Även den förväntade väntetiden för besök minskar inom flera områden. Vårdgarantienheten

11 Bilaga (12) Vårdgarantienheten tar emot fler samtal 2016 jämfört med tidigare år. Både den proaktiva slussningen och patienter som åberopar vårdgaranti minskar under Mediebilden av landstinget 1 31 mars 2016 Större nyheter Frågan om att bilda storregioner blev stor i medierna i samband med att ett första förslag till indelning presenterades. Flera medieinslag tog upp oron hos ortsborna med anledning av att distriktssköterskemottagningen i Morgongåva tillfälligt stängt. Förslaget till nya busslinjer i Uppsala fortsatte att engagera Uppsalaborna, vilket avspeglades i medierna. En annan fråga relaterad till kollektivtrafiken som fick stort genomslag var när social oro med stenkastning gjorde att UL inte fullt ut kunde trafikera Gottsunda. Ett förslag till höjda p-avgifter vid Akademiska sjukhuset väckte protester hos personalen och uppmärksammades stort. Ett personalärende i Fjärdhundra som engagerat ortsbor väckte en hel del debatt och gav en mestadels negativ bild av landstinget, även om bilden senare nyanserades. SVT Uppsala gjorde en granskning av Skandionkliniken i flera delar, som delvis handlade om landstingets roll. Bilden som gavs drog åt det negativa. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Bättre hjärtvård med ny analysmetod Forskare vid KI följer KUÅ Ny vårdavdelning ska avlasta akuten Nyanlända kan få jobb i landstinget i Uppsala län Allt färre unga har karies Knivsta och Tierps vårdcentraler skattas högt

12 Bilaga (12) Motion på recept ska skrivas ut oftare Teamarbete ska stärka BUP-vård i Tierp Fler barnmorskor till Akademiska Det går bättre för landstinget i år Sjuksköterskor har mest positivt intryck av Akademiska Grönt ljus för ny tidbokning Fler unga män söker hjälp om sexfrågor Akut för Akademiska så planerar den nya direktören att vända ekonomin Vårdcentral satsar på psykiatrisjuksköterska Negativt: Saknar ambulans Dyrare att åka kollektivt för pensionärer Kritik mot förändrat BUP Dyrare att åka kollektivt för pensionärer Uppsalabor minst nöjda med väntetider Landstingets kostnader för inhyrda sjuksköterskor ökar dramatiskt Kaos på sjukhuset bebis dog Sparkraven orsakar långa köer på Akademiska Akademiska på sistaplats i ranking Fyra operationer fyra misslyckanden Neutralt: Nya metoder för patientmaten Höjt glasögonbidrag för barn BUP slås ihop i Tierp och Östhammar Fysioterapeuter struntade i journalföring anmäls Almunge kan få egen vårdcentral Värnar vårdcentral i barack Läkartider kan ej bokas i Öregrund UL kan tvingas övervaka 4000 hållplatser Uppsala län skriver ut mest sömnmedel till unga Inga gratisresor för flyktingar Minus 109 miljoner för landstinget förra året Tierp kan få tillbaka ögonmottagning Landstinget varnar för bedrägerier mot patienter BVC får höjd ersättning för asylsökande Ny upphandling av naprapater

13 Bilaga 132 SAMMANFATTNING Månadsrapport mars 2016 Landstingsstyrelsens ekonomirapport Landstingets årsprognos är 252 miljoner kronor, vilket ska jämföras med budgeten på 252 miljoner kronor. Jämfört med föregående prognos har prognosen förbättrats med 15 miljoner kronor. MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 0,9 procent jämfört med Förändringen bedöms vara inom en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 36 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med mars i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med 0,4 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor och specialistläkare. Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget Ack utfall 2015 Årsbudget 2016 Bokslut 2015 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Resultat Kostnaderna för inhyrd personal är 24 miljoner kronor till och med mars. Årsbudgeten är 47 miljoner kronor. År 2015 var kostnaderna 94 miljoner kronor. Se vidare tabell ovan för jämförelse mot föregående år. Behov av inhyrd personal finns framförallt inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter mars 5,6 procent vilket är en ökning jämfört med efter februari. Sjukfrånvaron är högre jämfört med helår 2015 då sjukfrånvaron var 5,1 procent. Det är den korta, 2-14 dagar, som har ökat. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön har sjukfrånvaron ökat för både kvinnor och män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 21 miljoner kronor efter mars och det är drygt en miljon kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 5 procent.

14 Bilaga (5) EKONOMI Resultatet för årets tre första månader avviker positivt mot budgeten för perioden med 90 miljoner kronor. Intäkterna är 48 miljoner lägre än budgeterat. Främst är det övriga intäkter som avviker negativt men även riks- och regionintäkter och intäkter enligt tandvårdstaxan. Kostnaderna avviker positivt med 138 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen är främst kopplad till lägre kostnader för köpt vård, medicinskt material, lönekostnader inklusive inhyrd personal, lokal- och fastighetskostnader och övriga kostnader. Både på intäkts- och kostnadssidan är det förskjutningar i periodiseringen som ger avvikelsen och spås inte påverka årsprognosen. Landstingets årsprognos är 252 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget Jämfört med föregående månad är prognosen per mars en förbättring med 15 miljoner kronor. Lägre pensionskostnader, högre stadsbidragsintäkter, högre övriga kostnader och lägre ränteintäkter ger netto en förbättring med 6 miljoner kronor inom landstingsstyrelsens finansiella verksamhet. Inom sjukhusstyrelsens verksamhet sker en prognosförsämring med 6 miljoner kronor som beror på förändringen av den specialiserade hemsjukvården på Lasarettet i Enköping där förändringstakten har reviderats, vilket då påverkar ekonomin negativt. Fastighets- och servicenämnden lämnar en förbättrad prognos med 15 miljoner kronor. Förbättringen beror på att den fördyring för Cosmic som flaggades upp i föregående månadsrapport nu har flyttats till vårdstyrelsen respektive sjukhusstyrelsen. Samtidigt beräknar styrelserna inom sjukvårdsområdet att denna kostnad ryms inom tilldelade medel. Ack utfall Landstinget i Uppsala län, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget Ack utfall 2015 Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Den positiva avvikelsen för det ackumulerade resultatet beror främst på lägre kostnader. Faktureringen av riks- och regionintäkterna har kommit igång enligt plan. Det nya regionavtalet innebär dock en osäkerhetsfaktor för intäkterna på årsbasis. Ack nettokostnad Landstinget i Uppsala län, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget Ack utfall 2015 Förändr utfall i % Nettokostnad Landstinget i Uppsala län, mnkr Prognos 2016 Verksamhetens intäkter ,0% Verksamhetens intäkter ,0% Verksamhetens kostnader ,2% Verksamhetens kostnader ,9% Avskrivningar ,0% Avskrivningar ,3% Nettokostnad ,7% Nettokostnad ,8% Nettokostnad exkl jmfstörande ,5% Budget 2016 Resultat 2015 Förändr utfall i % Efter februari är nettokostnadsutvecklingen 7,2 procent. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen per februari är 13,9 procent. Ju längre året går ska dock nettokostnadsutvecklingen förbättras. Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster 1 är 4,5 procent. Den budgeterade nettokostnaden är 4,3 procent. I föregående månadsrapport var den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen 4,6 %. 1 Jämförelsestörande poster 2015 är AFA och SPV på totalt 114 mnkr. Inga jämförelsestörande poster 2016.

15 Bilaga (5) Sjukhusstyrelsen lämnar en försämrad prognos med -6 mnkr, vilket beror på att lasarettsanknuten hemsjukvård inte kan införas enligt ursprunglig tidplan och fler vårdplatser krävs, vilket innebär högre kostnader. Landstingsstyrelsen lämnar en förbättrad prognos med 6 mnkr. Det är inom den finansiella verksamheten som förbättringen har skett. Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2016 Budget 2016 Resultat 2015 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen Summa Landstinget i Uppsala län Rullande 12 för utvalda intäkter och kostnader Sett över rullande 12-månaders perioder så har riks- och regionintäkterna konsekvent legat under budget. Vid senaste mättillfället närmar sig dock utfallet budgeterad nivå. Sett över rullande 12-månaders perioder ligger medicinskt material konsekvent över budgeterad nivå. Som grafen ovan visar så närmar sig utfall budget. Detta fortsätter vid den senaste mätpunkten. För att främst Akademiska sjukhuset ska kunna ha en ekonomi i balans är det viktigt att denna trend fortsätter. Sett över rullande 12-månaders perioder så har lönekostnaderna konsekvent närmat sig budgeterad nivå. Ett lite trendbrott syns dock vid senaste mättillfället. Differensen mellan utfall och budget har tidigare varit större men minskar nu.

16 Bilaga (5) Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor. Avkastningen har i snitt varit 0,8 procent under månaden. Investeringar Landstingets investeringsbudget 2016 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 648 miljoner kronor är immateriella och övriga materiella investeringar. Prognosen för fastighetsinvesteringarna ligger enligt budget. Prognosen för immateriella och övriga materiella investeringar är 493 miljoner kronor, vilket alltså är 155 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att Akademiska sjukhuset och Kollektivtrafikförvaltningen har justerat ner sina investeringsprognoser.

17 Bilaga (5) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

18 Bilaga 136 Landstingets ledningskontor HR-avdelningen Marianne Rutqvist Från flyktingförläggning till fikarum Handlingsplan Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en processbeskrivning för snabbspår för de 21 legitimationsyrkena inom hälso- och sjukvården. Där framgår tydligt att Migrationsverket har ansvar för de asylsökande under den tid de söker uppehållstillstånd. Migrationsverket ska också kunna lämna information om Socialstyrelsens process och om hur man ansöker om prövning av sin utbildning. Svenskundervisning ska kunna ges via studieförbunden. När den enskilda erhållit uppehållstillstånd träder Arbetsförmedlingen in och upprättar en etableringsplan utifrån var och ens kompetens och erfarenheter. KISA-projektet ska förstärka, förbättra och komplettera insatser som riktas till nyanlända inom etableringsuppdraget. D.v.s. personer som fått uppehållstillstånd. Landstinget har förbundit sig att delta i arbetet med att ta fram en särskild SFXutbildning för nyanlända med sjukvårdsutbildning inom legitimationsyrken. Här kommer att ges möjlighet till särskild sjukvårdssvenska, hjälp med validering och även tidig praktik i vårdens verksamheter. Landstingets ledningskontor får i uppdrag att tillsammans med arbetsförmedlingen ta fram en särskild SFX-utbildning för nyanlända med sjukvårdsutbildning inom legitimationsyrken. Sjukvårdsförvaltningarna får i uppdrag att delta i arbete med att ta fram relevanta praktikplatser inom projektets ram. Sjukvårdsförvaltningarna får i uppdrag att delta i arbete med att ta fram platser inför den kliniska praktik som krävs av Socialstyrelsen inför legitimation. På Kliniskt träningscentrum (KTC) pågår ett arbete med att ta fram kurser för läkare utbildade inom EU/EES. Kliniskt träningscentrum får i uppdrag att utvidga detta kursutbud till att gälla alla utlandsutbildade läkare. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

19 Bilaga (2) Folkuniversitet och Sundbybergs Folkhögskola finns upphandlade för individuellt anpassade språkkurser, både enskilt och i grupp. För att ytterligare belysa frågan om nyanländas etablering och sprida kunskap i frågan ska en kommunikationsplan upprättas som vänder sig till medarbetare inom landstinget. Kommunikationsenheten får i uppdrag att tillsammans med HR-avdelningen på landstingets ledningskontor ta fram en sådan kommunikationsplan. Inom ramen för KISA-projektet tas en modell fram för samordning av olika aktörers insatser, som syftar till nyanländas snabbare inträde på arbetsmarknaden. HR-avdelningen på landstingets ledningskontor får i uppdrag att delta i och sprida kunskap om arbetet. Finansiering sker inom ramen för landstingets ledningskontors budget och KISAprojektet.

20 Bilaga Dnr LS Ekonomiavdelningen Angelica Wiklund Tfn E-post Finansdepartementet Remissvar angående Ersättning för s.k. dold mervärdesskatt vid upphandling av luftburen ambulanssjukvård SOU 2014:78 och Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt SOU 2015:93 Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län instämmer i huvudsak, men vill lämna några kommentarer till utredningarnas bedömningar och förslag. Kommentarer till bedömningar och förslag angående ersättning för s.k. dold mervärdesskatt Landstingets uppfattning är att det är viktigt att kompensationssystemet, även fortsättningsvis, är förutsägbart och administrativt enkelt. Landstinget anser därmed att kompensation för dold mervärdesskatt ska ges med schablonersättning och med en gemensam ersättningsnivå för samtliga huvud- och delområden. Landstinget anser även att schablonersättningen ska baseras på en beräkning av kommunernas och landstingens andel ingående skatt. Landstinget konstaterar att det är svårt att bedöma om de föreslagna lägre ersättningsnivåerna för dold mervärdesskatt, speglar en mer korrekt ersättningsnivå. Kostnadsstrukturen ser idag mycket olika ut, i landstingets olika verksamheter. För vissa verksamheter kan en sänkning vara rimligt. För andra verksamheter kan en sänkning innebära att landstinget inte skulle få full ersättning för den dolda mervärdesskatten. Vidare framgår det, av slutbetänkandet, att ett antal antaganden och schabloner har använts vid utredningens beräkningar och landstinget kan konstatera att det är svårt att bedöma hur dessa påverkar utredningens resultat. Slutligen är också viktigt att framhålla att Landstinget har sett en utveckling, där andelen momspliktiga inköp, har ökat över tid. Detta gäller framförallt inom läkemedel, tekniska hjälpmedel och utrustningar. Landstingets bedömning är att denna utveckling kommer att fortsätta, vilket är ytterligare en indikation på att den befintliga ersättningsnivån bör bibehållas. Konsekvenser för landstinget Landstinget kan konstatera att en sänkning av ersättningen för dold mervärdesskatt skulle påverka landstingets ekonomi negativt och i slutändan påverka landstingets finansiering av vården. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

21 Bilaga (2) Eftersom ersättningssystemet är självfinansierat av landstingen, torde dock en eventuell sänkning av ersättningsnivån medföra att landstingen får en motsvarande kompensation genom en motsvarande höjning av det generella stadsbidraget. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Staffan Isling Landstingsdirektör

22 Bilaga Dnr LS Landstingets ledningskontor Mats Holmberg Tfn E-post Socialdepartementet Remissyttrande angående Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100) Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att lämna synpunkter på SOU 2015:100, Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd. Ett gemensamt remissyttrande har utarbetats av landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Landstinget hänvisar till det svar som har lämnats av Samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Staffan Isling Landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

23 Bilaga 145 a Dnr LS Landstingets ledningskontor Ingrid Persson Tfn , E-post ingrid.persson@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion om undersköterskors kompetens och kompetenshöjning Bakgrund Landstinget har redan under hösten 2015 påbörjat arbetet med kartläggning av framtida kompetensförsörjning och kompetensutveckling för undersköterskegruppen. Arbetet kommer att intensifieras under våren Synpunkter har inhämtats från fackförbundet Kommunal avseende kompetensförsörjning och karriärutveckling för undersköterskegruppen. Ett första möte genomfördes hösten I dagsläget är läget att rekrytera undersköterskor gott men det är ett ökat antal pensionsavgångar de kommande åren. Landstinget har idag undersköterskor på vård/specialavdelning och 182 undersköterskor på mottagning. Totalt personer (februari 2016). Pensionsavgångar vid 65 år 2015 (undersköterskor sluten och Bef öppenvård) Antal av Id Kolumnetiketter Radetiketter Totalsumma AS GEM HOH LE PV Totalsumma Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

24 Bilaga 145 a 2 (4) Landstinget behöver arbeta med alla delar i kompetensförsörjningsprocessen för att säkra kompetensförsörjningen för denna yrkesgrupp: attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avsluta. Vad gäller attrahera så är landstingets fokus under 2016 att informera skolungdomar om vad vårdyrket innebär och försöka attrahera och öka söktrycket till vårdutbildningar. Vi kommer även under våren att bjuda in studie-och yrkesvägledare i länet (mars 2016) för att beskriva framförallt vårdområdet. Även arbetsförmedlare är inbjudna. Rekrytera bedöms inte vara så problematiskt i dagsläget med många sökande per plats, men på sikt kan vi behöva ha en plan även för detta. Det är viktigt att landstinget finns med i de forum som är aktuella för att påverka utbildningsanordnare för vårdutbildningar, så att landstinget får undersköterskor som är anställningsbara inom akutsjukvården/slutenvården. HR-avdelningen har träffat Arbetsförmedlingen inför upphandling av ny vårdutbildning för vuxenstuderande (januari 2016). I det lokala vård-och omsorgscollege träffas arbetsgivare och utbildningsanordnare och det är ett viktigt forum för avstämning. Avseende Utveckla och Behålla har det inom ramen för samarbetet med Regionförbundet och därmed även Vård- och omsorgscollege under senare år varit stort fokus på kompetensutveckling. Ett inledande arbete finns för skötargruppen. Yrkeshögskolemyndigheten (YH) bedriver redan idag tre påbyggnadsutbildningar inom vård i länet: Specialistundersköterska beroendekompetens. Specialistundersköterska geriatrikkompetens. Specialistundersköterska neuropsykiatrikompetens. Landstinget planerar 2016 att få till stånd ett bättre och mer strategiskt samarbete vad gäller YH-utbildningar. Här finns stora möjligheter till utveckling som kan gagna verksamheten och som kan ses som ett led i kompetensutvecklingen för undersköterskor. Även inom ramen för Regionförbundets kompetensförsörjningsarbete finns planer på förstärkt samarbete vad gäller YH-utbildningar. På Akademiska sjukhuset finns ett första förslag för introduktion för nya undersköterskor som börjar inom slutenvården, som är ett komplement till den ordinarie introduktionen. Kontakt har tagits med Vårdutvecklingsenheten för att undersöka och eventuellt komplettera konceptet. Landstinget behöver även göra en översyn av handledningsuppdraget för de som handleder studenter från olika vårdutbildningar. Även här finns ett förslag på koncept som är framtaget av vård-och omsorgscollege. Handledningsuppdraget i sig är viktigt men kan även ses ur ett kompetensutvecklingsperspektiv för den undersköterska som ska handleda.

25 Bilaga 145 a 3 (4) Fortsatt arbete våren 2016 En arbetsgrupp har bildats som under våren 2016 kommer att ta fram ett förslag hur landstinget ska ta sig an dessa frågor. Arbetet leds av HR-strateg från Landstingets ledningskontor. Kallade är representanter från Akademiska sjukhuset men även Lasarettet i Enköping och Primärvården har fått inbjudan att delta i arbetet. Ett första möte ägde rum i mars 2016 och följande frågor behandlades: Inventering av aktiviteter som redan finns. Omvärldsspaning Handledarutbildning Utreda hur specialiserade undersköterskors kompetens bäst kan tas tillvara Stötta inrättandet av flera lokala YH-utbildningar Uppmuntra deltagande i kompetensutveckling för gruppen. En utbildningsstrategi för landstinget planeras och arbete med detta pågår med representanter från olika förvaltningar under ledning av FOU-direktören. I detta arbete nämns bland annat den samverkan som efterfrågas i motionen. Det som står i nuvarande arbetsmaterial är I ökande grad inkludera vårdprocesser vid olika förvaltningar, olika landsting, kommuner samt andra vårdgivare vilket innebär delvis nya krav på samordning av utbildning för att säkerställa rätt kompetens inom var del av befintliga och kommande vårdkedjor. Inom Uppsala län beräknar Regionförbundet att tillväxten för vård-och omsorgspersonal kommer att vara: tillväxt , pensioneringar vilket ger ett rekryteringsbehov av personer under åren Rekryteringsbehovet för 2016 beräknas vara 625 personer. 80 utbildas inom gymnasieskolorna, 400 inom vuxenutbildningen och 145 saknas. Arbete som genomförs via Regionförbundet och där landstinget deltar Vad som har uppnåtts med Vård-och omsorgscollege: Strukturerad samverkan. Utbildningar anpassade till arbetsmarknadens behov. Kvalitet avseende APL (arbetsplatsförlagt lärande). Handledarkompetens. Marknadsföring och information om yrket. Fokusområden : Språkkompetens. Karriärvägar. Validering av kunskaper. Attraktiv bransch. Utbildningskvalitet. Salutogent/hälsofrämjande synsätt. Samverkan med Universitetet. Anställd har adekvat utbildning.

26 Bilaga 145 a 4 (4) Regionalt arbete 2015: Utveckla formella karriärvägar på eftergymnasial nivå. Minskad könssegregering. Kvalitet APL. Politikers engagemang. Regionala och lokala stadgar. EFS-projektansökan språkstödjande strukturer (svar mars 2016). o Rutiner för samverkan mellan Arbetsförmedling, vuxenutbildning, arbetsgivare och kommunal. o Arbetsplatslärande med fokus på språkutveckling, kultur och normer.

27 Bilaga 145 b

28 Bilaga 146 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik LS Ombud Ombud till Kommuninvests föreningsstämma den 21 april Börje Wennberg utses som ordinarie ombud och Johan Örjes som ersättare Beslutsfattare med namn och befattning Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf CK Brådskande beslut Beslut om deltagande i uppstartsmöte för KISA-projektet Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf LS Representation Ekonomikonferens augusti 2016 för 50 ekonomer från landstingets alla förvaltningar LS Ombud Ombud till Transitio ordinarie årsstämma 16 juni Robert Damberg utses som ombud Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf. Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf.

29 Bilaga LS Ombud Ombud till förbundsstämmor i Östra Sveriges Luftvårdsförbund och Svea-lands Kustvattenvårdsförbund 28 april LS Ombud Ombud vid ordinarie årsstämma Inera AB den 18 maj Johan Edstav utses som ombud. Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf. Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf.

30 Bilaga 146 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp CK Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtalsteckning, löpande åtgärder Ärenderubrik Mellanlänsavtal om vidgade valmöjligheter inom hälso- och sjukvården Support och underhållsavtal för Cambio COSMIC. Huvudavtal mellan Cambio Healthcare Systems AB och LUL Beslutsfattare med namn och befattning Staffan Isling, landstingsdirektör Staffan Isling, landstingsdirektör LS Anställning Uppdrag som hälso- och sjukvårdsdirektör, förordnade till Kerstin Westholm Staffan Isling, landstingsdirektör

31 Bilaga 146 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp LS Avtalsteckning, löpande åtgärder Tillfälligt förordnande, förvaltningschef Ärenderubrik Samarbetsavtal projektet KISA Tillförordnad förvaltningschef, Landstingsservice Beslutsfattare med namn och befattning Kerstin Westholm, t.f. landstingsdirektör Kerstin Westholm, t.f. landstingsdierktör

32 Bilaga 146 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Besluta om kollektivavtal LS Besluta om kollektivavtal LS Besluta om kollektivavtal LS Besluta om kollektivavtal LS Besluta om kollektivavtal Lokalt kollektivavtal avseende ersättning för extra kösatsning vid Primärvården Lokalt kollektivavtal avseende ersättning för extra kösatsning vid Samariterhemmets vårdcentral Förhandling om kollektivavtal om måltidsuppehåll för sjuksköterskor inom specialistansluten hemsjukvård, SAH Norduppland, Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Lokalt kollektivavtal gällande övertid utöver 200 timmar för år 2015 (UAL) Lokalt kollektivavtal gällande övertid utöver 200 timmar för år 2015 (Vårdförbundet) Eva Wikström, HR-direktör Eva Wikström, HR-direktör Eva Wikström, HR-direktör Eva Wikström, HR-direktör Eva Wikström, HR-direktör

33 Bilaga LS Besluta om kollektivavtal CK Besluta om kollektivavtal Förhandling om kollektivavtal om måltidsuppehåll för Intensivvårdsavdelningen, Lasarettet i Enköping Förhandling med anledning av uppsägning av lokalt kollektivavtal om Arbetstidsmodeller, Akademiska sjukhuset, landstinget i Uppsala län. Överenskommelse om förlängning av uppsagt lokalt kollektivavtal Eva Wikström, HR-direktör Eva Wikström, HR-direktör

34 Bilaga 146 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Genomförande Brandåtgärder Wik (FI Investering) Jonas Eriksson tf. Förvaltningsdirektör LSU Genomförande Snittsal Förlossning (HI Inv) Jonas Eriksson tf. Förvaltningsdirektör Avtalstecknande Avtal nya kopiatorer A1 Jonas Eriksson tf. Förvaltningsdirektör Genomförande Vattenskada Käkkirurgin AS Jonas Eriksson tf. Förvaltningsdirektör Genomförande Förstudie Palliativt Centrum (HI) Jonas Eriksson tf. Förvaltningsdirektör LSU Avtalstecknande Serviceavtal Reservkraft Enköping Jonas Eriksson tf. Förvaltningsdirektör Genomförande Extra tilldelning Kulvert (FI inv enl LS) Jonas Eriksson tf. Förvaltningsdirektör Genomförande Extra tilldelning Akuten Enköping (FI Inv) Jonas Eriksson tf. Förvaltningsdirektör

35 Bilaga Val i Landstingsstyrelsen Personalutskott Ledamot tillika vice ordförande (fyllnadsval efter Robin Kronvall (M)) Samrådsnämnden Uppsala Universitet Landstinget i Uppsala län Ledamot (fyllnadsval efter Robin Kronvall (M)) Universitetssjukvårdsstyrelsen Ledamot (fyllnadsval efter Robin Kronvall (M)) Hälso, sjukvårds och FoUUutskott 2:e vice ordförande (fyllnadsval efter Nina Lagh (M)) Hälso, sjukvårds och FoUUutskott Ledamot (fyllnadsval efter Anna Karin Klomp (KD)) Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Från och med intill utgången av 2018 Från och med intill utgången av 2018 Nina Lagh (M), vice ordf Storgatan 14 A UPPSALA Nina Lagh (M) Storgatan 14 A UPPSALA Nina Lagh (M) Storgatan 14 A UPPSALA Anna Karin Klomp (KD), 2:e vice ordförande Broby Hage UPPSALA Christina Nygårdh (M) Vindhemsgatan UPPSALA

36 Bilaga 149