Plan för Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Junibackens förskola

Transkript

1 1 (6) SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Knutsbo/Junibackens Skolområde Plan för Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Junibackens förskola Planen är upprättad i december 2015 och gäller för ett år. Vision På Junibackens förskola ska alla barn få stöd i sin utveckling och tilltro till sin egen förmåga. För att våra barn ska känna trygghet i verksamheten och ha tillit till vuxna och trivsel i kamratgruppen är det viktigaste arbetet att förebygga, motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Policy På Junibackens förskola har barn och personal enats om följande grundläggande värderingar: Visa varandra respekt genom att visa hänsyn och medkänsla för varandra Ge varandra trygghet genom att visa omtänksamhet, vara ärlig och hålla vad man lovat Ta ansvar genom att svara för sina handlingar, följa överenskommelser, regler och vara aktsam om miljön. Carola Michaelsdotter/ Förskolechef Likabehandlingsarbete regleras i två regelverk Skollagen 14 a kap. 8 Diskrimineringslagen 3 kap.16 Lpfö 98 kap 2:1 Förskolans värdegrund Förskolans uppgift är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Definitioner: Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. likabehandlingsplan junibacken 2016 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Knutsbo Smultronstigen Junibacken Violstigen handläggare Ludvika Ludvika

2 LUDVIKA KOMMUN 2 (6) Direkt eller Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering kan vara när en förskola tillämpar en bestämmelse som verkar neutral, men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Direkt diskriminering kan exempelvis vara om en pojke går före en flicka i kön med motiveringen att det redan finns så många flickor på förskolan. Trakasserier Är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (knuffar och slag), verbala (svordomar, hot, sociala (grimaser, utfrysning, alla går när man kommer) eller Text och bilder (lappar och teckningar). Förskolans mål: Förskolan ska arbeta för alla barns lika värde Barnen löser konflikter utan våld Barnen upplever trygghet Barnen tar utifrån ålder och mognad eget ansvar Barnen tror på sig själva och vågar visa känslor Alla vuxna är goda förebilder Regler och rutiner är tydliga för alla Främjande och förebyggande insatser Det skall vara väl känt bland barn, föräldrar och personal att ingen form av diskriminering, trakasserier/kränkande behandling accepteras på Junibackens förskola. All personal och andra vuxna har ett ansvar att vara goda förebilder och delaktiga i det förebyggande arbetet. Vi ska hälsa på varandra, vara positiva och uppträda respektfullt mot varandra. Trivselregler ska vara så formulerade att det inte finns någon risk för indirekt diskriminering. Trivsel och trygghetsregler ska tas fram tillsammans med barnen och vara väl kända av barn, personal och föräldrar. I samtal med barnen både i grupp och enskilt följa upp hur vi bemöter varandra och hur trivsel reglerna efterlevs. Förskolan ska lyfta fram olika nationaliteter, det är betydelsefullt att lyfta fram olikheter och likheter mellan olika människogrupper. Förskolan ska stödja barn i deras modersmål. En kartläggning genomförs varje år där barn och föräldrar är delaktiga i arbetet med att identifiera platser eller situationer där risk för kränkningar eller diskriminering kan finnas.

3 LUDVIKA KOMMUN 3 (6) På kritiska platser som framkommit genom kartläggningen ska det alltid finnas personal i omedelbar närhet. All personal ska vara uppmärksam på hur barnen talar till och om varandra. Personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer där barns lek inte präglas av frivillighet, ömsesidighet och intresse. I samlingar, vid enskilda samtal och andra aktiviteter samtala med barnen om alla barns lika rättigheter. Ingripa vid nedvärderande attityder som utfrysning, fnysningar, menade blickar etc. Förskolan ska verka för jämställdhet. Personalen ska vara observant på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande i verksamheten. Vid inköp av material och leksaker beakta alla barns lika rättigheter. Trivsel och trygghetsregler på Junibackens förskola: Vi pratar snällt till varandra. Vi bråkar eller retas inte med varandra. Vi är rädda om leksaker, lokaler och miljön. Reder ut händelser och ställer till rätta. Ansvar Förskolechef har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön för barn och personal. All personal har ansvar att bevaka sin egen, barnens och medarbetares arbetsmiljö. All personal har ansvar att omedelbart agera så snart någon får kännedom om något barn eller vuxen känner sig utsatt för diskriminering, kränkningar eller trakasserier. Förskolans trygghetsgrupp. På Junibackens förskola består trygghetsgruppen av: Carola Michaels dotter, Sara Nääs, Jaana Börjesson och berörd personal. Uppföljning av förra årets arbete: Kartläggning Under november 2015 genomfördes en kartläggning i syfte att identifiera platser eller situationer där risk finns för diskriminering och kränkande behandling. Samtliga tre avdelningar har deltagit i kartläggningen som genomförts via observationer och en enkät. Barnen har svarat på frågor angående trygghet och trivsel, till hjälp för barnen att svara har vi använt smilys. Av förskolans 61 barn från 1-5 år, har 45% deltagit i enkäten. De yngsta barnen,1-3 år har observerats av pedagogerna för att eventuellt upptäcka otrygghet. Sammanställning: På samtliga avdelningar har vi aktivt jobbat med barnens trygghet. Varje avdelning har styrkort, med mål som är utvärderingsbara. Varje avdelning har tillsammans med barnen gjort trivselregler, som uppdateras regelbundet.

4 LUDVIKA KOMMUN 4 (6) Innemiljö: De flesta barnen ansåg att de trivdes bra på förskolan. Barnen ansåg att de hade en trygg miljö. Barnen lekte och vistades i flesta rum. De flesta barn upplevde att de kunde leka ostört, men att ljudvolymen var för hög ibland, vilket störde leken. Särskilt när det var många barn på avdelningarna samtidigt. Barnen upplevde att de var trygga på avdelningarna, men 9 barn svarade att de tyckte de var rädda för mörker och plötsliga höga ljud. Vid observationer av de yngre barnen såg vi att de är tryggast när pedagogerna fanns i närheten och tillgängliga för barnen. Utemiljön: Barnen tyckte om att vara på förskolans gård. De kände sig trygga i miljön. Pedagogerna har observerat att de yngsta barnen kan uppleva otrygghet när det är många barn ute på gården samtidigt. Förskolan delar gården med skolan. Socialmiljö: I observationerna ser pedagogerna att de yngsta barnen mår bäst när de är friska, mätta och utvilade samt när pedagogerna är närvarande och tillgängliga för barnen. Barnen på förskolan upplever att de har vänner att leka med, samt att de känner sig delaktiga och får vara med att bestämma i leken. I enkäten svarar de flesta barnen mellan 3-5 år att de mår bäst när de har kompisar att leka med och att de känner sig ledsna när de inte har någon att leka med eller känner sig utanför gemenskapen. Barnen har även svarat att de känner sig ledsna när de gör illa sig eller någon knuffar eller gör illa dem. Barnen upplever att de möts med respekt och blir lyssnade på, av både vuxna och barn. De anser även att de får hjälp när de behöver detta, både av de vuxna, men också av barnen om de frågar. Ett barn uttryckte att: Vi får först göra saker själv och sedan får vi hjälp. Utvärdering/så här jobbar vi vidare med: För att vi även i fortsättningen ska ha en bra miljö för alla barn, ska vi jobba vidare med: - Trivselregler: Barnen får aktivt delta i att forma nya trivselregler varje år och uppdatera dessa med jämna mellan rum eller tas upp vid aktuella händelser. - Vi uppmuntrar barnen att reda ut konflikter verbalt dvs. berätta varför du blir arg, ledsen mm. - Vi delar upp barnen i mindre grupper, så att barnen får tillfällen till en lugn miljö att leka och vistas i. Vi som är pedagoger ska vistas där barnen befinner sig och se alla barn. - Vi delar upp barnen i mindre grupper vid av och påklädning, för att barnen inte ska behöva vänta på varandra då konflikter lätt kan uppstå och ljudnivån blir högre.

5 LUDVIKA KOMMUN 5 (6) - Barnen får även vara med i utformningen av vår inne/utemiljö, så att miljön blir mer lekvänlig. Handlingsberedskap Det är viktigt med insikten att förebyggande arbete aldrig kan vara någon garanti för att kränkning/trakasserier och diskriminering inte uppstår. Vid sidan av våra förebyggande insatser är det viktigt att ha en handlingsberedskap vid upptäckta situationer. Om ett barn, förälder eller personal upplever eller upptäcker att ett barn på något sätt utsatts för diskriminering eller kränkande behandling så ska detta snarast anmälas till förskolechef, se bilaga. Förskolechefen gör i sin tur en anmälan till huvudmannen. Utredningens storlek är beroende på ärendets omfattning. Utredningen ska belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningarna och den som blivit utsatt. Den ska ge tillräcklig information och kunskaper om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att få trakasserier eller kränkningar att upphöra. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Ärendet tas upp i arbetslaget och i barnhälsomöte där man diskuterar förslag till insatser. Förskolechef utser en ansvarig för ärendet. Denna person utreder, hanterar, följer upp och dokumenterar ärendet samt kontaktar vårdnadshavare. Samtal sker med de som är berörda. Det är viktigt att den ansvarige är lyhörd för barnets önskemål om insatser. Uppföljande verksamhet På arbetslagsmötet ta upp frågor som rör klimatet mellan barnen. Ledningsgruppen följer upp frågor från arbetslagen. På föräldramöte följs trivsel och trygghetsfrågor upp. Regelbundet reflektera över sitt eget beteende och bemötande av barn och vuxna. Uppmärksamma och konstruktivt hjälpa varandra när någon agerar på ett stereotypt sätt. Dagligen ge varje barn möjlighet att komma till tals vid samlingar, temaarbeten och vid matsituationer. Stärka både pojkar och flickor i att skaffa sig behörighet till alla områden och aktiviteter. Det årliga arbetet med planen: Planen utvärderas senast dec Årlig kartläggning genomförs nov. Ny plan klar dec Talongen lämnas efter påskrift till förskolechef. Jag/vi har tagit del av förskolans trivselregler och handlingsprogram mot alla former av kränkningar, trakasserier och diskriminering.

6 LUDVIKA KOMMUN 6 (6) Datum: Barnets/barnens underskrift: Vårdnadshavares underskrift: