Kvalitetsredovisning. VT 2014 Förskolan. Dingle förskola Avdelning Loket

Transkript

1 Kvalitetsredovisning VT 2014 Förskolan Dingle förskola Avdelning Loket 1

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta och förutsättningar Personal, barngruppens sammansättning, lokaler och miljön. 2. Åtgärder enligt föregående år 3. Normer och värden 3.1 Mål 3.2 Insatser åtgärder för att nå målet 3.3 Resultat och analys 4. Utveckling och lärande 4.1 Mål 4.2 Insatser åtgärder för att nå målet 4.3 Resultat och analys 5. Barns inflytande 5.1 Mål 5.2 Insatser åtgärder för att nå målet 5.3 Resultat och analys 6. Förskola och hem 6.1 Mål 6.2 Insatser åtgärder för att nå målet 6.3 Resultat och analys 7. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem 7.1 Mål 7.2 Insatser och åtgärder för att nå målet 7.3 Resultat och analys 8. Uppföljning av likabehandlingsplanen/handlingsplan 9. Barn i behov av särskilt stöd 2

3 1. Grundfakta och förutsättningar Förskolan har en politiskt styrd organisation där beslut tas. Rektor är Annika Laago och välfärdschef Ann-Katrin Göthlin. Förskolan utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom. Förskolans läroplan (Lpfö 98/10) är utformad i enlighet med skollagen och skall styra förskolan. Läroplanen är organiserad i tre delar. Den första delen betonar förskolans grundläggande värden, den andra delen beskriver förskolans uppdrag och den tredje delen innehåller mål och riktlinjer. Vi har styrdokument och kartläggningsmaterial som används som underlag i planeringen av verksamheten. Läroplanen för förskolan (Lpfö, 98/10) Förskolans likabehandlingsplan Arbetsplaner TRAS och övrigt kartläggningsmaterial Rutiner 6.00 förskolan öppnar 8.00 frukost 8.30 aktiviteter/lek 9.30 samling och arbete i mindre grupper utevistelse lunch vila/sagor-lek, aktivitet mellanmål förskolan stänger Personal Under våren arbetar tre personal på avdelningen. I arbetstiden finns planeringstid på 12 timmar per vecka som är uppdelad efter personalens uppdrag och möten. Ida Frisk, förskollärare arbetar 100 %, Johanna Augustsson, förskollärare arbetar 100 % och Sandra Gunnarsson, barnskötare arbetar 100 %.Vi samarbetar med de övriga avdelningarna vid öppning och stängning. Barngruppens sammansättning Under våren är 17 barn inskrivna i åldrarna 1-4 år, 7 flickor och 10 pojkar. Barnen delas dagligen in i mindre grupper för olika sorters lek och aktiviteter. Det anpassas efter barnens behov, intressen och tidigare erfarenheter. De vanliga vardagliga sysslorna är tillfällen för barnen att träna, lära och utvecklas. Vi finns till hands för att hjälpa och stödja barnet i sin fortsatta utveckling. Vi visar på alternativa metoder för barnet och om det behövs, hjälper barnet att tolka det som händer i samspelet med andra barn. Vår verksamhetär kopplad till förskolans läroplan och planeras utefter den och tidigare utvärderingar. 3

4 Lokaler och miljö Lokalerna är ändamålsenliga för verksamheten. Den pedagogiska miljön anpassas för de behov verksamheten har och möbleras om efter behov som finns i barngruppen. Miljön är utformad för att ge barnen förutsättningar att klara saker och ting på egen hand. De ska själva kunna ta fram det de vill sysselsätta sig med. Genom att barnen får hjälpa till med att städa undan det material de använt, tränas de i att ta ansvar för sina handlingar och för vårt material. Leksaker, spel och pussel byts ut med jämna mellanrum för att stimulera till nya lekar och utmana behoven som finns. Lekhallen har vi tillgång till en dag i veckan som vår egen och används för gymnastik och rörelselek av olika slag. Övriga rum har vi delat upp för olika sorters aktiviteter och lek men det är tillåtet att leka och ta med material till olika rum för att kunna fantisera och leka. Utomhus finns det möjlighet att cykla, klättra, bygga, gunga och leka fritt. 2. Åtgärder enligt föregående år 3. Normer och värden 3.1 Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra (Lpfö-98/10). 3.2 Insatser åtgärder för att nå målet Vårt förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt, därför är vi vuxna viktiga som förebilder. Vi kommer att använda oss av gruppstärkande lekar och aktiviteter för att barnen ska bli trygga i gruppen och visa hänsyn.vi använder oss av Handen (handlingsplan).vi är noga med att uppmuntra barnen att hjälpa varandra. Vid konflikter försöker vi prata med barnen så att de förstår allvaret i handlingen. Som du vill att andra ska va, sån ska du vara själv.det är dessutom en sång som vi har börjat lära barnen. 3.3 Resultat och analys Som gruppstärkande lekar har vi använt oss av hjärtestunder. Detta är en aktivitet som vi börjat med under hösten just för att barnen ska känna sig tryggare, kunna lyssna och ta hänsyn till varandra. Vi tycker att detta har varit en positiv stund för barnen då de har uttryckt sig att de tycker det har varit roligt och att de vill åka och hälsa på i hjärtestundslandet igen. Vi upplever att detta har varit positivt, med tanke på hur barnen har uttryckt sig om hjärtestunder. Vi tycker att vi lagt upp arbetet med hjärtestunder på att bra sätt och fångat barnens intresse. Under hjärtestunderna har vi berört områden som värdegrund, familj och känslor. Vi anser att detta har varit positivt för gruppen då vi kunnat relatera till hjärtestunder vid exempelvis konflikter. 4

5 Vi har börjat dela in barnen i mindre grupper efter läsvilan, då varje barn får ett kort på vem hon/han ska leka med så att det ska bli en lugnare stund när de små barnen sover, och också att alla ska få chansen att leka med alla. I januari fick vi en ny kollega på Loket. Vi har inte använt oss av kort så mycket som vi från början tänkt, utan låtit barnen haft mer inflytande när det gäller att bestämma. När det uppstår konflikter har vi gjort så att vi försökt att inte sprida så mycket negativ energi över ett och samma barn utan hellre erbjuda barnet andra aktiviteter. Detta märker vi har fungerat bra då det har blivit färre konflikter. Vi har också använt oss av handen i konflikter. Barnen förstår bättre och bättre vad handen innebär och när man ska använda sig av den. 4. Utveckling och lärande 4.1 Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 4.2 Insatser åtgärder för att nå målen I samlingen, som vi har varje dag, ska vi se och uppmärksammar det enskilda barnet. Vi ska se till att det finns inspirerande leksaker och material, som byts ut med jämna mellanrum. Vi ska arbeta med ett vidgat språkbegrepp genom exempelvis sång, rörelse och skapande för att barnen ska våga uttrycka sig på olika sätt. Som tidigare nämnts, så ska vi prata med barnen när det uppstår en konflikt och hjälpa dem att reda ut situationen. Vi ska läsa böcker, uppmuntra till lekskrivning och även ha boksamtal 4.3 Resultat och analys Som en förlängning av det vidgade språkbegreppet har vi använt oss av tecken som stöd. Detta har vi gjort vid exempelvis sångsamlingar, men även i de vardagliga situationerna, som exempelvis matsituationerna. Vi har sett att detta har varit en positiv upplevelse för våra barn. Inte mins för våra yngre barn som kan förstärka sitt språk med tecken som stöd. 4.3 Åtgärder för ökad måluppfyllelse I slutet på vårterminen har vi samarbetat med vår specialpedagog. Hon har under våren besökt oss vid samlingar med Tecken Titti. Då använder hon sig av en docka som heter Titti. Titti kommer och sjunger med oss på tecken. Vi har tänkt 5

6 5. Barns inflytande 5.1 Mål ett fortsatt sammarbete med henne även till hösten, då vi upplevt att detta fånga barnens intresse yttligare. Förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö-98/10). 5.2 Insatser åtgärder för att nå målen Vi ska vara lyhörda för vad barnen visar intresse för och uttrycker i lek och temaarbete och ha det som grund när vi planerar verksamheten. Ge barnen möjligheter till att uttrycka sig på olika vis och i olika situationer, t ex vid samling, matsituationer eller när vi läser böcker genom att ställa utmanande frågor, rita/måla/dramatisera. Låta barnen själva få bestämma vad de vill göra i den mån det är möjligt, med stöd/hjälp av en vuxen. Portfolio, lätt tillgängligt för barnen. 5.2 Resultat och analys Under vårterminen intresserade sig barnen för att bygga och konstruera i olika material. Vi startade då upp ett temaarbete som vi kallar Bygg och konstruktion som vi enbart utgått från barnens intresse. Barnen har fått vara med från grunden. Vi har konstruerat i olika material, exempelvis, husbygge av trolldeg. Detta har fungerat bra då alla barn har kunnat vara med oavsett ålder. Barnen har fått utgå från sina egna förutsättningar. 6. Förskola och hem 6.1 Mål Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (Lpfö-98/10). 6.2 Insatser-åtgärder för att nå målen Daglig kontakt med föräldrarna vid hämtning och/eller lämning Dokumentation av olika slag Utvecklingssamtal Föräldramöte 6

7 6.3 Resultat analys Vi har delvis engagerat föräldrarna i vårt temaarbete. Vi har bland annat bett föräldrarna tillsammans med sina barn ta kort på sin bostad. Vi har även försökt att få föräldrarna engagerade i vårt arbete med tecken som stöd. Vi har satt upp bilder på några nya tecken varje vecka som barnen kan öva på tillsammans med sina föräldrar. Vi har haft utvecklingssamtal/uppföljningssamtal med alla barn. Vi hade även ett föräldramöte i början på hösten. 7. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem 7.1 Mål Att utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem. 7.2 Insatser- åtgärder för att nå målet Vi har haft en samverkansdag tillsammans med skolans personal där vi under en förmiddag satt och diskuterade olika ämnen. 8. Likabehandlingsplanen 8.1 Mål Att varje barn ska känna sig tryggt på förskolan och få uppleva att de har lika stort värde. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (Lpfö-98/10). 8.2 Insatser för att nå målen Vi arbetar regelbundet med likabehandlingsplanen, som är ett komplement till läroplanen. Den grundar sig i att alla ska förstå att alla människor har lika värde, vi behandlar andra som vi själva vill bli behandlade. Att respektera varandra genom att lyssna när någon pratar eller vänta på sin tur arbetar vi aktivt för. Personal och barn ska använda sig av handen som ett redskap för att säga stopp. Vi ska vara lyhörda för vad barnen säger och hur de ser ut att må. 8.3 Resultat analys Vi har arbetat med hjärtestunder, där vi berört ämnen som, hur man är en bra kompis, olika känslor, hur man skapar en trivsam miljö och även sociala spelregler. Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling. Om vi sett att något barn blivit kränkt har vi vidtagit åtgärder. 7

8 8.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Fortsatt arbete med att göra barnen medvetna om allas lika värde och att det aldrig är acceptabelt att kränka en annan individ. Lokets handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling Vi arbetar med att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning och kränkande behandling. Vi har nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. Definition av mobbning: När en eller flera personer upprepade gånger, dvs. flera gånger under en viss tid, utsätter en eller fler individer för medvetna destruktiva handlingar och/eller uteslutning. Enstaka tillfällen är inte mobbning. Definition av kränkande behandling: Kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är beteendet vi vill motverka, inte personen. Förebyggande insatser: Kamratstödjande övningar. Att stärka barnen i gruppen för att de skall känna sig trygga. Ge beröm och synliggöra barnens positiva egenskaper inför varandra. Förstärka positivt beteende. Tidiga reaktioner på negativa beteenden. Tydlig och konsekvent gränssättning på beteenden vi inte accepterar. Föräldrasamverkan. Informera om något särskilt händer. Vuxna som är goda förebilder. Attityder och förhållningssätt till varandra påverkar mer än metoder. Arbetslagets verksamhetsplanering samt aktiva vuxna i inne och utemiljön. Upptäcka: Genom observationer. Är det mobbning eller konflikt? Hur förhåller sig barnen mot varandra? Läsa kroppsspråket, tex.: himla med ögonen, skratt, suckar, kommentarer eller viskningar. Att vi vuxna skall vara lyhörda och närvarande i barngruppen. Stoppa: Vi ingriper omedelbart vid alla former av kränkningar och markerar att det är ett oacceptabelt beteende. Den vuxne skall behålla sitt lugn när denne pratar med barnet som utsatt ett annat barn för kränkande behandling. Låt barnet berätta hur han/hon tror att det känns för det utsatta barnet. 8

9 Ge barnet empatiska redskap. Hur kan du göra din kamrat glad igen? Vad kunde du ha gjort istället? Hur skall du göra för att inte hamna i den här situationen igen? 9 Arbetet med barn i behov av särskilt stöd 9.1 Mål Förskolans uppgift innebär att i samband med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar (Lpfö-98/10). 9.2 Insatser för att nå målen Vi arbetar med observationer och kartläggning, TRAS (Tidig registrering av språket) av varje barn för att kunna upptäcka om någon är i behov av särskilt stöd. Beroende på vad för slags extra stöd som barnet kan tänkas behöva så tittar vi först på vad vi själva kan göra i barngruppen, därefter kontaktar vi föräldrarna så att vi kan göra eventuellt språktest eller K3- kartläggning (Kan göras i tre steg personalnivå, föräldranivå och barn/elevnivå) till sist kopplas resursteamet in om behov finns. I resursteamet ingår specialpedagog, psykolog, talpedagog. På förskolan finns fyra språkombud och en K3-kartläggare. Vi får då hjälp med handledning hur vi på bästa sätt kan anpassa vårt arbetssätt och miljön för att hjälpa barnet i fråga. 9.3 Resultat analys Vi har haft kontakt med vår specialpedagog på grund av att vi ville ha hjälp med att förbättra verksamheten och tillgodose alla barns behov. Vi har även arbetat med tecken som stöd med hela barngruppen för att kunna stärka barnen språkutveckling. 9.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi har filmat olika situationer utifrån verksamheten, för att kunna återse en och samma situation och därmed kunna hitta läsningar på sådant som kan skapa problem för individen eller gruppen. 9