Kvalitetsredovisning 2014 Förskolan. Dingle förskola Avdelning Raketen

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2014 Förskolan Dingle förskola Avdelning Raketen

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta och förutsättningar Personal, barngruppen sammansättning, lokaler och miljö. 2. Åtgärder enligt föregående års 3. Normer och värden 3.1 Mål 3.2 Insatser åtgärder för att nå målet 3.3 Resultat och analys 3.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 4. Utveckling och lärande 4.1 Mål 4.2 Insatser åtgärder för att nå målet 4.3 Resultat och analys 4.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 5. Barns inflytande 5.1 Mål 5.2 Insatser åtgärder för att nå målet 5.3 Resultat och analys 5.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 6. Förskola och hem 6.1 Mål/Riktlinjer 6.2 Insatser åtgärder för att nå målet 6.3 Resultat och analys 6.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 7. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem 7.1 Mål/Riktlinjer 7.2 Insatser och åtgärder för att nå målet 7.3 Resultat och analys 7.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse

3 8. Uppföljning av likabehandlingsplan 8.1 Mål 8.2 Insatser för att nå målet 8.3 Resultat och analys av måluppfyllelse 9. Barn i behov av särskilt stöd 9.1 Mål 9.2 Insatser och åtgärder för att nå målet 9.3 Resultat och analys av måluppfyllelse

4 1. Grundfakta och förutsättningar Kommunen är en politiskt styrd organisation och kommunfullmäktige är högst beslutande. Politikerna representerar medborgarna och fattar beslut om en mängd frågor, till exempel om förskolan. Annika Laago är vår chef och hennes chef är Ann-Catrin Göthlin som i sin tur har Lars-Göran Berg som chef. Förskolan styrs av en läroplan, Lpfö 98 som reviderades Den anger mål och riktlinjer för verksamheten. Förskolechefen ansvarar för att förskolans verksamhet följer läroplanen. Förskolan kan också ha egna mål för verksamheten. Läroplanen är utarbetad av utbildningsdepartementet. HT -13 På vår avdelning Raketen var under höstterminen 14 barn inskrivna. 5 barn födda 2009, 4 barn födda 2010, 2 barn födda 2011 och 3 barn födda Personalen som arbetar är: Förskollärare Åse Kihlberg Wikå 100 % (80% från 1/11) Förskollärare Marielle Sandsten 100 % (Började arbeta 1/11) Barnskötare Anette Andersson 100 % Vi hade under hösten fyra inskolningar, två stycken i augusti, en i oktober och en i december. VT -14 Under vårterminen har vi skolat in 7 barn. Vi har i nuläget 18 barn inskrivna. 5 barn födda 2009, 3 barn födda 2010, 5 barn födda 2011, 3 barn födda 2012 och 2 barn födda Personalen som arbetat under våren är: Förskollärare Åse Kihlberg Wikå 80% (tom 31/5) Förskollärare Marielle Sandsten 80% (tom 31/5) Barnskötare Anette Andersson 100 % Hanne Eklund 20% (fredagar) Salima Oukash 20% (fredagar) 2. Åtgärder enligt föregående år

5 3. Normer och värden 3.1 Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa varandra. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö ( Lpfö98/10). 3.2 Insatser åtgärder för att nå målet Vi arbetar kontinuerligt med att alla barn och vuxna ska bli sedda och hörda, genom samlingen där vi varje dag nämner barn och vuxna vid namn, även de som är hemma, för att skapa gemenskap i gruppen. Vi sjunger namnsången varje dag. När det uppstår konflikter så arbetar vi med att först se om barnen själva löser konflikten. Vi samtalar även med barnen om hur man kan lösa en konflikt och ger dem uppmuntran när de själva lyckats lösa situationen. Vi använder handen som stopptecken för att markera att det är något man inte vill att den andre ska göra. Stopptecknet handlar om handlingar som t ex kränker någon. Det är en hjälp för barn som ännu inte har språket, som ännu inte kommit så långt i utvecklingen samt för de som har en annan språklig bakgrund, att kunna sätta gränser för sin egen person. Vi visar för barnen att de kan ta emot hjälp och ge hjälp åt en kompis, som till exempel att dra regnbyxorna över stövlarna, eller att hämta något åt någon som inte når. 3.3 Resultat och analys HT -13 Vi har haft 4 inskolningar under hösten då det tillkom ett barn ytterligare. Vi har introducerat stopptecknet även för de barnen. En period tyckte vi inte att vi behövde använda det så mycket men sen ökade behovet och då använde vi oss mer av det igen. I barngruppen har inte varit mycket konflikter men i slutet av terminen såg vi en ökad tendens till konflikter. Detta kan bero på t.ex. ny personal, nya inskolningar, slutet av terminen? Dock upplever vi att barngruppen är trygg och att barnen trivs. Däremot har vi sett lite av en tillbakagång när det gäller barnens försök att ta på sig själva. Vilket har lett till att de inte har hjälpt de yngre barnen i samma utsträckning som innan. VT -14 Under våren har vi skolat in 7 barn. Stopptecknet är ett levande verktyg som vi arbetar kontinuerligt med. Vi har även introducerat det för de nya barnen. Vi tycker att barnen använder stopptecknet på ett bra sätt, men några av barnen förstår inte innebörden när de får stopptecknet till sig. Vi kommer att fortsätta arbeta med att barnen skall få förståelse för det.

6 Under vårterminen har barnen blivit bättre på att hjälpa varandra vid påklädning, vi har pratat mycket om att samarbeta/hjälpa varandra. Även vid matsituationer hjälper barnen varandra, som till exempel att man ber en kamrat skicka något man vill ha. 3.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Under kommande hösttermin planerar vi att ha hjärtestunder även för de yngre barnen i gruppen. Tidigare har endast de äldsta barnen arbetat med hjärtestunder men vi tror att detta kan bli bra även för de yngre. 4. Utveckling och lärande 4.1 Mål Vi arbetar mot målen: Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Lpfö98/ Insatser åtgärder för att nå målen Vi har samling varje dag där alla barn blir uppmärksammade, genom namnsången och de som är här får sätta upp sitt namn vid rätt åldersgrupp. Vi uppmärksammar även de barnen som inte är på förskolan. I den dagliga verksamheten uppmärksammar vi barnen i alla aktiviteter. Vi kommer att fortsätta ha samhörighetslekar. Sista fredagen i varje månad har vi även gemensam sångsamling då alla avdelningar träffas och sjunger tillsammans. Varje onsdag har vi lekhallen vilket är uppskattat av barnen. Där har vi fri lek blandat med styrda/planerade aktiviteter. Varje dag efter frukost har vi morgongympa där varje barn deltar efter sin egen förmåga. Vi på Raketen arbetar med ett ständigt lärande. Rim och ramsor, matematik och naturvetenskap finns inte bara i de planerade aktiviteterna utan även i samtalen med barnen, i den fria leken och i utevistelsen. Vi pedagoger sätter ord på begreppen och gör dem förståeliga för barnen. Vi läser och sjunger mycket med barnen. Vi går till biblioteket med jämna mellanrum då några barn får följa med och hjälpas åt att välja de böcker vi ska låna. Vi ska låna böcker om vårt nya tema JAG:et och om relationer och känslor. Vi försöker även låna böcker om den årstiden vi är i.

7 Varje tisdag kommer vi tillsammans med Loket och Skeppet att gå till skogen. Vi har valt att gå med de som blir fyra år i år för att de ska kunna leka över avdelningarna, hitta nya kompisar och skapa gemenskap för en eventuell flytt till Brandbilen nästa höst. 4.3 Resultat och analys HT -13 Samlingarna har fungerat bra och vi har uppmärksammat alla barnen som är på förskolan och hemma vilket har varit uppskattat. Även sångsamlingen sista fredagen i månaden har vi haft. I det vardagliga arbetet har vi arbetat mycket med läsning, rim, ramsor och sång. Vi kom på i slutet av terminen att vi ville arbeta med veckans stjärna. Detta kommer vi att utveckla mer under vårterminen. Vi har däremot inte lånat böcker om Jaget så som vi tänkt men vi kommer göra det under våren. Skogsturerna har fungerat bra och tack vare den milda hösten kunde vi gå till skogen ända in i december. Lekhallen har vi utnyttjat på onsdagar då det är vår dag att ha den. VT -14 Sångsamlingarna har vi fortsatt med som vanligt, sista fredagen i varje månad. De olika avdelningarna har ansvarat var sin gång. Vi har haft samling dagligen på förmiddagen. Den senaste tiden har vi dock valt att ha samlingen direkt efter morgongymnastiken då vi tyckt att det passat verksamheten och barngruppen bäst. Vi har haft lekhallen på onsdagar. Vi har då valt att dela gruppen så att några har haft skapande aktivitet inne på avdelningen medan de andra varit i lekhallen och sedan bytt. Vi har haft morgongymnastik efter frukosten. Vi har märkt att barnen har tyckt detta varit roligt och därför kommer vi att fortsätta med det även under höstterminen. Vi har under våren arbetat med Hjärtestunder tillsammans med 4-5 åringarna. Detta var ett nytt material för oss pedagoger som vi har fått lära oss. Barnen har funnit detta intressant och varit aktiva i diskussioner om bland annat känslor och kamratskap. Vi har även arbetat med Språkeri Språkera med 4-5 åringarna. De flesta tycker att det är roligt att leka med ord, rim och ramsor men vi upplever att de yngre tappar fokus och blir okoncentrerade relativt fort. Rim, ramsor, sång och rytmik arbetar vi med kontinuerligt i den dagliga verksamheten även för de yngre barnen. Natur, matematik och teknik finns som en naturlig del i verksamheten. Biblioteket har vi besökt regelbundet men tyvärr har vi inte kommit iväg till skogen som vi planerat dels på grund av inskolningar och dels ur säkerhets aspekt. Vi har heller inte haft några gemensamma skogsturer för den blivande 5-årsgruppen som vi hade under höstterminen. Vi har besökt naturbruksgymnasiet ett antal gånger med vår barngrupp. Vi har besökt kossorna och smådjuren, detta tycker barnen är spännande. Vi har

8 regelbundet varit vi återvinningsstationen där barnen har lämnat vårt återvinningsmaterial. Vid ett tillfälle fick 5-6 åringarna göra ett studiebesök på kommunens återvinningscentral och vi har haft skräpplockardag där hela avdelningen plockade skräp i närområdet. 4.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vår förhoppning är att inskolningarna kommer under en mer samlad tidsperiod så att vi kan få en mer strukturerad verksamhet. Detta gör att vi kan komma iväg till skogen varje vecka vilket vi inte har haft möjlighet till under våren. 5. Barns inflytande 5.1 Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, Utvecklar sin förmåga att ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö. Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Lpfö98/ Insatser åtgärder för att nå målet Vi har fri lek under dagen och då frågar vi barnen vad och vem de vill leka med. Barnen har rätt att säga nej om en kamrat vill vara med i en redan påbörjad lek, men det får inte bli ett mönster av det. Men vi strävar efter att alla kan leka med alla. Vi arbetar med att barnen ska förstå konsekvenser av sina handlingar. I så unga åldrar handlar det mest om vad som händer om man häller ut allt lego på golvet eller hur det blir i naturen om man slänger skräp, eller har sönder en papperskorg. Samtidigt ska det vara viktigt att våga och att ta ansvar för det som händer. Vi använder oss även av böcker för att synliggöra, med berättelser, konsekvenserna av sitt handlande både gentemot andra människor och sina kompisar. Vi lyssnar på barnen vad de vill pyssla med, skapa med eller leka med. 5.3 Resultat och analys HT -13 Vi har arbetat mycket med att barnen ska har rätt att säga nej vilket har fungerat bra. Vi har även sett att barnen ibland delar upp sig i mindre grupper eller väljer att gå undan vilket är positivt. Arbetet med att förstå konsekvenser av sina handlingar är något som måste fortgå även under vårterminen eftersom barngruppen i slutet av terminen visade tendenser till att putta, slå och riva ut leksaker. Vi har ett skapanderum där de äldre barnen kan välja om de vill vara i och där har de stor valfrihet i sitt skapande. I detta rum står material alltid tillgängligt så att barnen själva kan nå det utan att behöva be om hjälp. Vi tror att detta inspirerar barnen att utforska olika material

9 och tekniker. Eftersom detta rum innehåller mycket småsaker som kan vara farliga för de små barnen måste det alltid vara en vuxen med när de ska vara i rummet. VT -14 Under vårterminen har vi arbetet utifrån målen i arbetsplanen. Vi tycker att det har fungerat bra. Barns inflytande är det som präglar den dagliga verksamheten. Under vårterminen började vi arbeta med Hjärtestunder som handlar mycket om känslor, kamratskap, familj och hur man ska vara mot varandra. Vi har ett skapanderum där de äldre barnen kan välja om de vill vara i och där har de stor valfrihet i sitt skapande. I detta rum står material alltid tillgängligt så att barnen själva kan nå det utan att behöva be om hjälp. Vi tror att detta inspirerar barnen att utforska olika material och tekniker. Eftersom detta rum innehåller mycket småsaker som kan vara farligt måste det alltid vara en vuxen med när de yngre barnen ska vara i rummet. 5.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vi tycker att det är viktigt att alla barn ges möjlighet att välja och plocka fram material själva eftersom de inte alltid kan sätta ord på vad de vill göra. Vi kommer därför att göra en skapande hörna i ett av de större rummen och placera materialet i deras höjd. 6. Förskola och hem 6.1 Mål Förskollärare ska ansvara för Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärdering av verksamheten. Arbetslaget ska Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Lpfö98/ Insatser för att nå målet Vi arbetar med att skapa en bra kontakt mellan förskola och hem genom att ge barnen en positiv start vid bl.a. inskolningen och en fortsatt bra kontakt i det dagliga. Vi samtalar med föräldrarna både när de lämnar och hämtar. Ett tag efter inskolningen har vi ett inskolningssamtal för att stämma av med föräldrarna hur de tycker det fungerar för deras barn här på förskolan. Vi ger även en bild av hur vi tycker att det fungerar. Under året har vi ett föräldramöte och erbjuder utvecklingssamtal både höst och vår.

10 Vi har en synpunktslåda i hallen där föräldrar kan lägga anonyma lappar om det är något de vill ta upp. Vi vill gärna ha deras åsikter, både positiva och negativa för att kunna utveckla verksamheten. Vår likabehandlingsplan och arbetsplan hänger på anslagstavlan i hallen. 6.3 Resultat och analys HT -13 Vi har en bra kontakt med föräldrarna. Hela arbetslaget tycker det är viktigt att både barn och föräldrar blir sedda vid lämning och hämtning. Föräldramötet var lyckat med mycket positiv respons från föräldrarna. Synpunktslådan hänger i hallen men vi har inte fått in några synpunkter. Utvecklingssamtal hade vi inga under hösten då ingen ville ha det. De ville vänta till våren. Vi har haft ett föräldramöte och ett drop-in där föräldrarna har möjlighet att stanna en stund för att fika, träffa personalen samt få en inblick i verksamheten. VT -14 Vi tycker att vi har en bra kontakt med våra föräldrar och vi upplever att de kommer till oss om de har några funderingar eller frågor. Vi har en almanacka i hallen där vi skriver vad vi gjort under dagen och vad för mat som serverats. Vi skriver månadsbrev till föräldrarna med information om förskolan och verksamheten vi bedriver. Vi skickar dessa via mail till de som lämnat in mailadresser och i pappersform till övriga samt att vi hänger ett exemplar i hallen. Vi har erbjudit utvecklingssamtal under våren, de flesta har tackat ja men några har tackat nej då de inte känt något behov av samtal. 6.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse Vår förhoppning är att kunna ha en mailadresslista till alla föräldrar där vi regelbundet ska kunna sända bilder och händelser ur barnens vardag på förskolan. 7. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem 7.1 Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för Att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem och Tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Lpfö98/10

11 7.2 Insatser för att följa riktlinjerna. Vi har under en fortbildningsdag samverkan med skolan över samarbetet, men annars så ligger den flesta samverkan hos avdelningen Brandbilen, då alla fem/sexåringarna går där. 7.3 Resultat och analys HT -13 Eftersom 5-åringarna går på en särskild avdelning, Brandbilen, är det därifrån som kontakten med skolan hålls. VT -14 Vi har inget samarbete med förskoleklassen eftersom vi inte har några 5-åringar på vår avdelning. Dock har vi haft en stängningsdag tillsammans med personal från skolan och fritidshemmet. Tyvärr ingen personal från förskoleklassen. Vi upplevde detta som en bra och givande dag. 7.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse En förutsättning för ett fungerande samarbete är att förskoleklassens personal deltar vid samverkansdagen. 8. Likabehandlingsplanen 8.1 Mål Föräldrar och barn skall informeras om att vi har en likabehandlingsplan som styrdokument och dess innehåll. Alla barnen ska veta när, hur och varför de ska använda handen som stopptecken. 8.2 Insatser för att nå målet Den 1 april 2009 trädde en ny lag i kraft som syftar till att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen hänger på vår anslagstavla i hallen för utlåning. Handen är ett verktyg som barnen kan använda när de vill markera att något inte känns okej. Att kunna säga stopp på ett tydligt sätt är viktigt, inte minst för de barn som ännu inte har språket. Handlingsplan för att motverka mobbning och kränkande behandling Vår handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling

12 Vi arbetar med att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Vi har nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. Definition av mobbning: När en eller flera personer upprepade gånger, dvs. flera gånger under en viss tid, utsätter en eller fler individer för medvetna destruktiva handlingar och/eller uteslutning. Enstaka tillfällen är inte mobbning. Förebyggande insatser: Kamratstödjande övningar. Att stärka barnen i gruppen för att de skall känna sig trygga. Kompissamtal. Hur är man en bra kompis? Hur skall en bra kompis vara? Barnen skall få tänka till hur man är mot varandra. Ge beröm och synliggöra barnens positiva egenskaper inför varandra. Förstärka positivt beteende. Tidiga reaktioner på negativa beteenden. Tydlig och konsekvent gränssättning på beteenden vi inte accepterar. Föräldrasamverkan. Informera om något särskilt händer. Vara närvarande i barngruppen för att ha motverkande effekt. Attityder och förhållningssätt till varandra påverkar mer än metoder. Upptäcka: Genom observationer. Är det mobbning eller konflikt? Hur förhåller sig barnen mot varandra? Läsa kroppsspråket, T.ex.: himla med ögonen, skratt, suckar, kommentarer eller viskningar. Vara närvarande i barngruppen. Att vi vuxna skall vara lyhörda. Stoppa: Vi ingriper omedelbart vid alla former av kränkningar och markerar att det är ett oacceptabelt beteende. Den vuxne skall behålla sitt lugn när denne pratar med barnet som utsatt ett annat barn för kränkande behandling. Låt barnet berätta hur han/hon tror att det känns för det utsatta barnet. Ge barnet empatiska redskap. Hur kan du göra din kamrat glad igen? Vad kunde du ha gjort istället? Hur skall du göra för att inte hamna i den här situationen igen? Vi kommer att använda oss av litteratur/barnböcker för att skapa diskussion av dessa ämnen. Det sitter ett ex. av likabehandlingsplanen på anslagstavlan i hallen.

13 8.3 Resultat och analys HT -13 och VT -14 Vi har arbetat utifrån likabehandlingsplanen under både hösten och vårterminen. Stopp-tecknet och hjärtestunderna är en del av det. Vi har även arbetat med värdegrundsfrågor och haft diskussioner på våra gemensamma APT:er tillsammans med Hällevadsholm och Hedekas. 9 Arbetet med barn i behov av särskilt stöd 9.1 Mål Förskolans uppgift innebär att i samband med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Lpfö-98/ Insatser för att nå målet Vårt mål är att så tidigt som möjligt upptäcka och sätta in åtgärder vid behov. Vi använder oss av observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Vi i arbetslaget observerar barnen och uppmärksammar om vi känner oro för något barn. Vi har dialog med vårdnadshavare och även med specialpedagog och talpedagog. Vi utarbetar, vid behov, en handlingsplan tillsammans med vårdnadshavarna. Vi har tillgång till vissa kartläggningsmaterial som vi vid behov använder. 9.3 Resultat och analys HT -13 och VT -14 Vi har inte haft några barn inskrivna med behov av särskilt stöd. Vi har haft hjälp av resursteamet.