Delårsrapport januari-augusti 2008 Närsjukvården i östra Östergötland

Transkript

1 Delårsrapport januari-augusti 2008 Närsjukvården i östra Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer Handlingsplaner

2 sidan 2 av 16 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Styrkorts, verksamhet och resultat 4 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET... 4 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 7 PROCESSPERSPEKTIVET... 9 MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET Bilagor 1 HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM LÄKEMEDELSKOSTNADER NÄRSJUKVÅRD ANNAN RAPPORTERING UPPFÖLJNING FÖRNYELSEPERSPEKTIVET UPPFÖLJNING PROCESSPERSPEKTIVET UPPFÖLJNING MEDARBETARPERSPEKTIVET UPPFÖLJNING EKONOMIPERSPEKTIVET 1 Rubrikerna justeras utifrån aktuell rapport 2

3 sidan 3 av 16 Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS REFLEKTION Inom NSÖ pågår ett stort antal utvecklings- och förbättringsarbeten. Trots stora utmaningar under året bl a Vårdförbundets strejk, införande av Cosmic, dyrare klinikläkemedel och brist på nyckelfunktioner såsom distriktsläkare och psykiatrer, så kan vi nu visa på allt bättre resultat inom flera områden och perspektiv. De åtgärdsplaner som har vidtagits för att få budget i balans medför nu att helårsprognosen för 2008 slutar på ett 0-resultat. Även om mycket redan är bra så finns det förbättringsmöjligheter inom flera områden. Det krävs att vi utvecklar och effektiviserar verksamheten ytterligare och kompletterar åtgärdsplanerna inför 2009 om vi ska klara de stora utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i framtiden. Hur ska vi klara detta? Oerhört viktigt för att lyckas är att vi har ett gemensamt högt satt men realistiskt mål att sträva emot och som alla kan bidra till. Vi har nu fastställt ett övergripande mål för de närmsta åren: 30/ ska östra Östergötland erbjuda Sveriges bästa och mest kostnadseffektiva nära vård. Det ska vi visa genom goda medicinska resultat, patientsäkerhet samt nöjda patienter och medarbetare. Hur ska vi nå vårt mål? Gränsöverskridande utvecklingsarbete ska stimuleras där det gynnar vårdkvalitet eller leder till effektivare processer. Samverkan mellan primärvård, sjukhus och kommuner ska ske med fokus på patientens bästa och inte den egna ekonomin. Arbeta kostnadseffektivt. Välja mest effektiva omhändertagandenivå. Vara ödmjuka. Har stor delaktighet med högt i tak och har roligt på jobbet. Efterfråga och tydliggör av resultat på alla nivåer och ofta. Öppna jämförelser för att lära av varandra. Utnyttja nya möjligheter med Cosmic och kapacitetsanalyser. Riktad kompetensutveckling och förverkliga framtida FoU-strategi. Även om det mesta av förbättringsarbetet ska ske på den egna enheten så vet vi att det finns stor förbättringspotential i övergångarna mellan verksamheter varför NSÖ s ledning prioriterar att stödja utvecklingsarbete som berör stora patientgrupper, där flera enheter är inblandade och där det finns stora möjligheter till förbättring. Det vi kommer att fokusera på för att påbörja riktningen mot vårt mål är utvecklingsarbete inom: Akutsjukvård, äldre med komplea vård- och omsorgsbehov, psykisk ohälsa, säker vård, värdehemtagning av Cosmic och läkarrekrytering. Under hösten 2008 kommer uppdragen för respektive område att tydliggöras. Samverkan med övriga verksamheter på ViN och kommuner prioriterar vi mycket högt. Martin Strömstedt Närsjukvårdsdirektör 3

4 sidan 4 av 16 STYRKORTSUPPFÖLJNING, VERKSAMHET OCH RESULTAT MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET (KOMMENTARER) 2 NSÖ jobbar vidare med att hitta en gemensam struktur för hanteringen av de hälsofrämjande uppdragen i vårt åtagande. Ambitionen är att lösa detta inom befintliga organisatoriska strukturer i stället för en fristående livsstilsenhet. I september startade Ungdomshälsan i Norrköping i centralt belägna lokaler. Verksamheten som bygger på ett nära samverkan mellan BKC, NSÖ och Norrköpings kommun är fullt ut bemannad from oktober. Arbetet med att bygga gemensamma strukturer för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom NSÖ har resulterat i en tobakskoordinator på 20 % med uppdrag att samordna tobaksslutarstöd. En samordning mellan vårdcentralerna av längre interventioner (gruppverksamhet) för övervikt och fetma är färdigställd. För barn och ungdomar med övervikt/fetma finns en gemensam modell framtagen av primärvård, skolhälsovård samt barn- och ungdomskliniken som beskriver ansvarsfördelning och vårdnivå inom respektive verksamhet. Arbetet fortsätter med att ta fram behandlingsmodeller inom respektive verksamheter och kopplas till framtagandet av ett gemensamt vårdprogram inom LiÖ. Vecka 12 påbörjades breddinförandet av Cosmic i primärvården. Risken för begränsad tillgänglighet bedöms som relativt stor i samband med bytet av journalsystem. Inom sjukhusmedicin pågår utformning av en ytterligare förbättring av strokeomhändertagandet och vi kan nu erbjuda trombolys dygnet runt inom befintlig budget. Arbetet med att förbättra tillgänglighet på våra akuta och planerade mottagningar fortsätter. Ett pilotprojekt med ett snabbspår på akuten för mindre svåra sjukdomar har testats i v 19. En ny ledning för akuten arbetar med bl a ledning av detta att långsiktigt förbättra kundmottagandet. Vårdförbundets strejk har medfört ökade väntetider till Fysiologiska klinikens undersökningar. På medicinkliniken har hjärtenheten jobbat med att kapacitetsanalyser pga.de stigande väntetiderna för remissbesök. Åtgärder är planerade men ännu ej genomförda. Inom psykiatrin har en specialiserad akutenhet med mobilitet startats efter sommaren. Det ger högre kvaliteten i akutflödet och möjliggör bedömningar i patientens hem. I dagsläget saknas smätningar till stor del mellan de LiO-centrala patientenkäterna. 2 Skrivs vid samtliga delårsrapporter samt årsredovisningen 4

5 sidan 5 av 16 UTFALL NYCKELINDIKATORER Strategi 1: Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende Framgångsfaktor Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs Nyckelindikator/annan Målvärde 3 Utfall 4 Senast föreg. Andel som får kontakt 100% 93% med sjukvårdsrådgivningen och vårdcentralen samma dag 5 Okt 2007 Andel som får läkarkontakt hos vårdcentralen för nya medicinska problem inom 7 dagar 100% 89% Okt 2007 Andel som får tid för bedömning hos specialist inom 90 dagar 100% (*) Patienter /närstående skall känna sig väl bemötta och uppleva att vård och behandling håller hög kvalitet Andel som får tid för beslutad operation/behandling inom 90 dagar Andel nöjda patienter, helhetsintryck av besöket/sjukhusvistelsen 100% (*) 85% SV 71% PV 63% Sept 07 Sept 07 3 Enligt enhetens styrkort Senast mätta under År och månad för mätning av senaste *Uppgift saknas pga Cosmicinförande. 5

6 sidan 6 av 16 Strategi 2: Östgötarna har kunskap om vad som främjar hälsa och orsakar sjukdom Framgångsfaktor Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter beaktas alltid i patientkontakten Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast föreg. Andel enheter som har 100% av 100% 100% handlingsplaner för hälso vårdcentralerna främjande och sjukdomsförebyggande strategier 60% av Enstaka Enstaka och mål övriga enheter Febr 2008 April 2007 Tillämpning av program/riktlinjer för tobak och fysisk aktivitet Andel enheter med program/riktlinjer för tobak och fysisk aktivitet 100% av vårdcentralerna 60% av övriga enheter 100% Enstaka 100% Enstaka April 2008 Febr

7 sidan 7 av 16 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET(KOMMENTARER) En av NSÖ:s strategier är att gränsöverskridande utvecklingsarbete ska stimuleras och ha sina utgångspunkter i patientbehovet och ett förnuftigt utnyttjande av befintliga resurser. Gränsöverskridande som står för att verksamhetens organisatoriska gränser inte ska utgöra hinder för god utveckling, är inget självändamål utan ska ske på områden där det gynnar vårdkvalitet och/eller leder till effektivare vårdprocesser. Eempel på nystartad verksamhet som bygger på samverkan över gränser är ett fast vårdplaneringsteam, ungdomshälsa och samordnande insatser riktade till psykiskt störda missbrukare. Även de psykosociala teamen är en framgångsrik verksamhet vilken utvärderats med mycket goda resultat och där utvecklingen fortsätter. Om planerna fullföljs kommer även ett neuropsykiatriskt länsdelsteam för barn och ungdomar att startas under året. NSÖ:s förnyelsearbete ska vila på kunskap om medborgarnas behov/livsmönster. Det övergripande målet är att all verksamhet ska ha en positiv utveckling och en strävan att arbeta enligt evidensbaserad metodik. För att lyckas krävs ett aktivt förbättringsarbete som bygger på kunskap från forskning och lärande från den egna och andra verksamheter. Eempel på ny evidensbaserad metodik är Beardslee`s familjeintervention som nu implementeras inom psykiatrin. Metoden syftar bl a till att främja barnens välbefinnande när en förälder lider av psykisk ohälsa. På medicinklinken har satsningen på ett bättre strokeomhändertagande fortsatt och vi kan nu erbjuda trombolys dygnet runt. Även projektet patientnärmre vård inom psykiatrins slutenvård är nydanande. FoU-verksamheten inom NSÖ fortsätter att väa i omfång och inkluderar ett flertal både lokala och internationella spetsprojekt i samarbete med främst Hälsouniversitetet och andra universitet i landet. Här kan bl a nämnas nystartad patientforskning mellan landstinget och ett antal kommuner i länet. Den lyckade satsningen på FoU-luncher fortsätter och utgör numera en lokal arena för gränsöverskridande kunskapsutbyte. Den verksamhetsutveckling som sker inom ramen för Norrköpings samordningsförbund fortsätter. Aktuella områden är bl a fortsatt utveckling av resursteam inom primärvård och psykiatrins öppenvård, tidiga insatser riktade till personer med riskbruk av alkohol, samt utveckling av verksamhet riktade till vuna med neuropsykiatriska funktionshinder. Införande av Cosmic fortsätter under hela Förhoppningen är att verksamheten med hjälp av det nya systemet efterhand kan identifiera möjliga effektiviseringar och förnyelse. Inom läkemedelsområdet arbetar NSÖ med att förbättra och utveckla läkemedelsinformationen till patienterna. Syftet är att öka patientens kunskap om sin läkemedelsbehandling och därmed nå compliance som förhoppningsvis leder till ökad kvalitet med minskning av läkemedelsrelaterade problem. Inom vuenpsykiatrin pågår ett läkemedelsprojekt som syftar till att upprätta ett bassortiment och ett klinikgemensamt förråd där läkemedel är placerade efter ATC-kod. Detta för att minska riskerna för att ta fel läkemedel och på sikt minska det totala sortimentet. Ännu har ingen enhet genomfört riskanalys utifrån de områden där det är flest avvikelser. Däremot har flera riskanalyser genomförts i samband med strukturella förändringar och nystart av verksamhet. 7

8 sidan 8 av 16 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Hälso- och sjukvården ska känna till och möta dagens livsmönster och behov Framgångsfaktor Hög förändringsberedskap Nyckelindikator/annan Antal pågående FoUprojekt med etern finansiering Målvärde 6 Utfall 7 Senast föreg. Uppgift Dec 2007 saknas Omvärldsbevakning Andel kliniker/vårdcentraler som under året haft erfarenhetsutbyte med verksamhet utanför LiÖ 100 % Uppgift saknas Uppgift saknas Strategi 2: Forskning och utveckling samt utbildning (FoUU) ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast föreg. Systematisk av- Riskanalys genomförs på 100% 0 0 vikelserlse klinik/vc-nivå inom de och riskhantering. två arbetsprocesser som visar störst antal avvikelser enligt synergi Ledningens prioritering av FoU Andel kliniker/vc/ motsvarande som har plan för FoU som utgår från NSÖ:s FoU-strategi. 100 % Uppgift saknas Uppgift saknas Nära samarbete med Hälsouniversitetet Antal projekt tillsammans med Hälsouniversitetet Aug 2008 Strategi 3: Gränsöverskridande utvecklingsarbete ska stimuleras Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast föreg. Utvecklingsprojekt Andel kliniker/vårdcentraler 80 % Uppgift 100% Dec 2007 tillsammans med vårdgrannar som genomfört förbättringsaktiviteter i samverkan med andra saknas 6 Enligt enhetens styrkort Senast mätta under År och månad för mätning av senaste 8

9 sidan 9 av 16 PROCESSPERSPEKTIVET(KOMMENTARER) Vi fortsätter att kvalitetssäkra vård och omhändertagande för patienterna genom att arbeta processorienterat utifrån olika angreppssätt. Arbetet i processgrupper, med det övergripande uppdraget att utveckla och införa effektivare arbetssätt och metoder, fortgår. Inom området äldre med komplea vård- och omsorgsbehov fortsätter den aktiva samverkan med kommunerna, både på strategisk och på operativ nivå. Det är en markant minskning av utskrivningsklara patienter som väntar på särskilt boende och detta härrör till stor del att Norrköpings kommun utvidgat antalet platser men kan säkert också tillskrivas nytt arbetssätt med vårdplaneringsteam. I samverkan med andra aktörer pågår ett utvecklingsarbete att förbättra omhändertagandet av den geriatriska patientens vård samt omhändertagande av patienter med multikomplea tillstånd som inte har någon naturlig processtillhörighet. För den senare gruppen finns en slutrapport med åtgärdsförslag framtagen. Jourcentralen har flyttat från lokaler på en vårdcentral till att ligga mer centralt för att på så sätt skapa bättre förutsättningar att fullfölja åtagandet med bra kvalitet. Kapacitetsanalys har påbörjats och det finns en epertgrupp på centrumnivå som ska stödja verksamheterna i såväl analysarbetet som det fortsatta utvecklingsarbetet. Verksamhetsutvecklare genomför med chefläkare patientsäkerhetsdialoger. Fortsatt dialog med avvikelsesamordnare sker sedan via lokala nätverk. Andel avvikelseärenden som handläggs inom 90 dagar ligger runt 50 % och således är det en bit kvar innan målet är nått. Det som är värt att notera är att andelen ärenden som handläggs i mer än 90 dagar har minskat. Vi har en hög andel ärenden som enbart är registrerade och har en förbättringspotential i att snabbare ta dessa under behandling. Antal rapporterade ärenden har ökat med drygt 300 ärenden första halvåret i år jämfört med förra året. Kliniska farmaceuterna, som utgör en del av processarbetet kring läkemedelshanteringen, är aktiva inom akutsjukvården, vuenpsykiatrin och primärvård. I deras uppdrag integreras aktiviteter som syftar till att nå patientsäkerhetsmålen. Användande av resultat från nationella kvalitetsregister och fortsatt utveckling diskuteras aktivt på patientsäkerhetsdialogerna. NSÖ har en stor förbättringspotential i att mer aktivt använda t e kvalitetsregister i och utveckling av medicinska resultat. Vi ser en liten minskning där och den kan vi till någon del härröra till läkarvakanser då möjligheterna till att på ett strukturerat sätt följa upp de medicinska resultaten minskar vid vakanser. Inom primärvården upprättas gemensamma kvalitetsmål för att sedan jämföra sig med andra i regionen och fyra vårdcentraler arbetar nu aktivt med PVkvalitet.se och övriga vårdcentraler ska påbörja deltagande. Under närmre fem års tid har vårdcentralerna följt förskrivningen av utvalda läkemedel. Chefs/MAL-gruppen fastställer urval och målvärden. Resultat presenteras kvartalsvis efter modell öppna jämförelser, både i gemensamt möte, men främst för användning i kvalitetsarbete på egen vårdcentral. Under 2008 följs 12 läkemedel samt förskrivning av teststickor för blodsocker. Flera vårdcentraler når målvärdet inom flera av områdena och generellt kan sägas att de som ännu inte når alla målvärden ändå förbättrat sitt förskrivningsmönster. 9

10 sidan 10 av 16 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva Framgångsfaktor Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. Nyckelindikator/annan Produktivitetsförbättring Målvärde 9 Utfall 10 Senast föreg. Mät- tidpunkt 11 2 % saknas -0, Samverkan omkring patienten inom NSÖ, med vårdgrannar och andra aktörer Patientupplevd samverkan 75 % 60 % 54 % LiÖ enkät 2007 Samverkan omkring medarbetarna velse av samverkan Medarbetarnas upple- inom NSÖ, med vårdgrannar och andra aktörer Strategi 2: Patientens vård ska vara säker Framgångsfaktor Systematiskt patientsäkerhetsarbete Delta i nationella kvalitetsregister Nyckelindikator/annan Andel avvikelseärenden som avslutas inom 3 månader Andel kliniker/vc/motsvarande som aktivt använder kvalitetsregister i resultat och förbättringsarbete 75 % 62 % 46 % LiÖ enkät 2007 Målvärde Utfall Senast föreg. 75 % 53 % 40 % % 25 % 30 % Kunskapsbaserade metoder Andel av nya och reviderade PM/riktlinjer/vårdprogra m som har kunskapsöversikt 25 % 8 % 6 % Enligt enhetens styrkort Senast mätta under År och månad för mätning av senaste 10

11 sidan 11 av 16 Strategi 3: Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård Framgångsfaktor Respekt och lyhördhet för patientens önskemål och behov Nyckelindikator/annan Andel patienter som anser sig varit delaktiga i beslut om vård och behandling Målvärde Utfall Senast föreg. 95 % 64 % 50 % LiÖ enkät

12 sidan 12 av 16 MEDARBETARPERSPEKTIVET (KOMMENTARER) Vi fortsätter arbetet med att förbereda oss för de besparingar som kommer under 2009 samt pågående anställningsstopp. Dessa områden berör, påverkar och får konsekvenser på stora delar av medarbetarperspektivet. Vi diskuterar och planerar tillsammans med verksamhetsföreträdare och fackliga organisationer hur vi på bästa sätt ska klara oss med de ekonomiska ramar vi har och hur vi inom ramarna kan utveckla/förbättra verksamheten. Bland annat stödjer vi cheferna med att ta fram underlag, ha täta ar i de olika chefsnätverken samt med respektive chef. Vi får hantera frågor kring anställningsstoppet och det kräver att vi jobbar intensivt och pedagogiskt. Under perioden jan - aug har vi minskat antal medarbetare (heltidsmått) med 16,78. En del åtgärder kräver arbetsrättsliga uppgifter som förhandlingar och omplaceringar. Vi har under flera år haft brist på distriktsläkare och psykiatri läkare. Det är fortfarande brist men i år har vi ändå lyckats skriva avtal med sju nyblivna allmänspecialister. Vår satsning på egna finansierade ST-läkare utöver dem vi har via AMC har gett resultat. Vi ska informera/utbilda cheferna kring de nya rehabiliteringsreglerna. Vi har arbetat fram ett utbildningsmaterial och ett koncept hur vi ska anpassa vårt arbetssätt till de nya reglerna. I det arbetet ska vi ha ett aktivt och nära samarbete med de fackliga företrädarna, Försäkringskassan och företagshälsovården. Bokningscentralen är en framgångsfaktor bland annat när det gäller att ha koll på inflödet av timanställda och kostnader för övertid. Vi kommer att tillsammans med Bokningscentralen ha en tätare dialog/ av deras verksamhet och se vad vi kan bli ännu bättre på. Våra chefer har efterfrågat att vi ska bli tydligare kring deras chefsroll, vi har arbetat fram ett antal frågeställningar kring chefsrollen. Vi är övertygade om att cheferna har mycket av att lära av varandra därför kommer vi att jobba med chefsrollen i dialogform i våra tre chefsnätverk. När det gäller att få en attraktiv utbildningsmiljö genomförs handledarutbildningar kontinuerligt under året. Den enkät HU hade under våren 2008 gav alltför få svar för att kunna dra några slutsatser. Därför finns inget i vår nyckelindikator 12

13 sidan 13 av 16 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Skapa en attraktiv arbetsplats för nuvarande och blivande medarbetare Framgångsfaktor Hälsofrämjande arbetsplats Nyckelindikator/annan Målvärde 12 Utfall 13 Senast föreg. Total sjukfrånvaro i 5 % 4,42 % 5,94 % procent för aktuell period Attraktiv utbildningsmiljö för medellånga utbildningar Antal studenter som i Enkät värderar de kliniska studierna högt 90 % Finns ej För få svar 88 % Hösten 2007 Strategi 2: Våra medarbetare är motiverade och ges förutsättningar att på ett engagerat sätt arbeta med verksamheten Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast föreg. Gott ledarskap Förmåga att leda en patientfokuserad verksamhet, Andel medarbetare som upplever förtroende för chefens sätt att leda verksamheten (medarbe- 75 % 61 % 58 % Sep 2007 att rekrytetarenkäten) ra, utbilda, motivera, utveckla medarbetarna Gott medarbetarskap Medarbetare känner stolthet och arbetsglädje Utfallet vid bedömning av medarbetarskap (medarbetarenkäten) 95 % 83 % Fanns ej Sep 2007 Strategi 3: Medarbetare ska ges utrymme att utveckla sitt eget kunnande och hela organisationens arbetssätt Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast föreg. Medarbetarnas möjligheter att påverka Andel medarbetare som haft utvecklingssamtal 90 % 81 % 71 % Sep 2007 och utveckla inom de senaste 18 må- sin arbetssituation naderna (medarbetarenkäten) 12 Enligt enhetens styrkort Senast mätta under År och månad för mätning av senaste 13

14 sidan 14 av 16 EKONOMIPERSPEKTIVET (KOMMENTARER) Vi har regelbundet återkommande genomgångar av ekonomin. Resp klinikekonom går då ut till verksamheten och för en dialog om den ekonomiska situationen utifrån tilldelad budget och verksamhetens behov. Denna dialog fungerar som ett stöd för cheferna i deras beslut i ekonomiska frågor. Utifrån dessa möten har vi sedan, under två eller tre tillfällen under året, dialog mellan närsjukvårdsdirektören och verksamhetschefen. Vid dessa tillfällen är ekonom och ekonomichef med som epertstöd. Vi anser att en ständigt pågående dialog är avgörande för att uppnå ekonomisk medvetenhet i verksamheten. Ersättningen till NSÖ 2008 innebär en del ändrade förhållanden. Den nya primärvårdsersättningen innebär för primärvården i öster en relativ minskning av budgetmedlen med ca 4 mkr per år, jämfört med det gamla ersättningssystemet. Hälften får genomslag Vad gäller ersättningen till den övriga närsjukvården så har den tillförts 13 mkr till ökad vårdproduktion inom akutsjukvården. Det beslutade anställningsstoppet har gett effekter på lönekostnaderna och antal anställda, i augusti 2008 är det 6,37 heltidstjänster färre än i augusti Trenden att vi blivit fler som vi sett under senaste åren har alltså brutits. I syfte att reducera kostnader har slutenvårdsplatser stängts på medicinkliniken och inom psykiatrin. Avd 27 inom psykiatrin har avvecklats och resurser har omdisponerats till den nyöppnade akutenheten. Målet är få ett bättre resursutnyttjande samt att förbättra akutflödet, öka tillgänglighet och nå högre kvalitet vid bedömningar. Avd 3 på medicinkliniken, som är en allmänmedicinsk avdelning har stängt 7 vårdplatser. Detta har varit både möjligt och önskvärt på grund av att Norrköpings kommun öppnat platser för äldreboende, vilket gör att antalet utskrivningsklara på medicinkliniken minskat väsentligt vilket också gjort att intäkten från kommunen som täckt kostnaderna för dessa platser försvinner. Inom primärvården har reducering av tjänster genomförts och även på NSÖ-staben i enlighet med åtgärdsplanen. Akutverksamheten är den verksamhet som har störst ekonomiska problem. Övergången till nya scheman, sk 3-3 schema, har visat sig bli mycket dyrbart. En särskild utredning på landstingsnivå, ihop med akutmottagningen på US har gjorts. Frågan om framtiden för 3-3- modellen är ännu inte avgjord. Kostnader för medicinsk service diskuteras och följs löpande. För lab medicin ökar kostnaderna inom primärvården på ett oroväckande sätt. En genomgång tillsammans med LMC för att få effektivare processer har påbörjats. Kostnader för klinikläkemedel inom psykiatrin fortsätter öka och ger ett underskott på 2,5 mkr. Kostnader för läkemedel inom neurologin kommer att öka, flera patienter tas hem från US. 14

15 sidan 15 av 16 Antalet patienter i programmet för opiatberoende ökas successivt med målet att uppnå de kvalitetskrav som ställts av Socialstyrelsen samt att klara vårdgarantin. De engångsmedel som NSÖ fick 2007 återkommer inte 2008, vilket innebär att det inte går att få ekonomisk balans inom beroendeverksamheten, så som den ser ut idag. Diskussioner pågår med ett samarbete med NSC om beroendevården, men den stora belastningen vad beträffar opiatberoende finns huvudsakligen i östra länsdelen. I vår åtgärdsplan finns en plan för att begränsa kostnaderna för utomlänsvård inom psykiatrin. Kriterierna för att få utomlänsvård är begränsade, men det är inte troligt att vi uppnår besparingen fullt ut under Ett kvarstående problem för verksamheten är kostnaderna för hjälpmedel. Underskottet 2008 beräknas till drygt 3 mkr. Prognosen slutar på ett 0-resultat enligt budget. De besparingar som finns i åtgärdsplanen kommer att fullföljas till största delen. De flesta posterna ger inte helårseffekt Vi behöver ytterligare besparingsplaner för att möta de behov som finns av utveckling av verksamheten i framtiden. 15

16 sidan 16 av 16 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Strategi 1: Ekonomin ska ge handlingsfrihet Framgångsfaktor Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen Benchmarking mot enheter utanför NSÖ Nyckelindikator/annan Målvärde 15 Utfall 16 Senast föreg. Lönekostnadsutveckling Inde 7,2% 8,8% i procent jmf med motsvarande period föregående år Andel enheter som jämför 10 %?% 59% kostnader med andra enheter utanför NSÖ Strategi 2: Ekonomi och verksamhet i balans Framgångsfaktor Regelbundna ar och kostnadsmedvetna chefer och medarbetare Användande av KPP information i styrningen av verksamheten Nyckelindikator/annan Antal kliniker/vårdcentraler som har minst 0 i resultat Andel enheter som använder KPP-information i enhetens styrning Målvärde Utfall Senast föreg. 100%?% 40% % 8 % 8% Strategi 3: Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Effektiv läkemedelsanvändning förhållande till föränd- Kostnadsutveckling i ringar i läkemedelsbud- Effektivt användande av medicinsk service Målvärde Utfall Senast föreg. Inde all- OK OK mänläke- medel get Ej öka mer än inde Inde 3% 6% Enligt enhetens styrkort Senast mätta under År och månad för mätning av senaste 16

17 PE nr Namn Resultaträkning (tkr) Intäkter Helårsbedömn Helårsbedömn Budget 2008 Bokslut 2007 Landstingsbidrag Koncernbidrag Patientavgift sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård tandvård Försäljning utbildning 1 Övriga intäkter, huvudverksamhet Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Sålt material varor övr intäkter Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhetsnära material och varor Lämnade bidrag -86 Övriga verksamhetskostnader Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader -304 Resultat före etraord poster Årets resultat Noter till resultaträkning:

18 Bilaga 1 PE nr Namn Finansieringsanalys Tillförda medel Helårsbedömn Helårsbedömn Årets resultat Justering för avskrivningar Försäljning av anläggningstillg (bokfört värde) Minskning av långfristiga fordringar Nya långfristiga lån Minskning av förråd Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Övrigt Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av långfristiga fordringar Amortering av långfristiga lån Ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder Övrigt Summa använda medel Förändring av likvida medel Noter till finansieringsanalysen: Investeringsredovisning Nettoinvestering Helårsbedömn Helårsbedömn Budget 2008 Bokslut 2007 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till Investeringsredovisning:

19 Bilaga 1 PE nr Namn Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Helårsbedömn Helårsbedömn Bokslut 2007 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Pågående investeringar maskiner och invent Inventarier Datorutrustning Medicinskteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets förändring Summa eget kapital Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter o övr löneavdrag Semesterlöneskuld, okomp övertid mm Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Noter till balansräkningen

20 Ledningsstaben Lena Alsén Melin Blankett 2B (endast närsjukvården) Rapportering av helårsbedömning samtliga läkemedelskostnader i syfte att ge god kännedom om kostnadsutvecklingen samt underlag till kvalitetsarbete rörande läkemedel Produktionsenhet (nr) 208 Bedömningen gjord av Anne-Marie Zingmark Utfall kostn per 03 Utfall kostn per 08 (tkr) 3) (tkr) 3) Reglering av kostn Helårsbedömn av utifrån PV överkostn ekl regl PV /underskott över-/underskott (tkr) allmänläkemedel Helårsbedömning av kostn inkl regl PV över- /underskott (tkr) Allmänläkemedel 1) Övriga läkemedel 2) PE totalt Tidpunkt för rapportering: Rapporteringssätt: enligt fastställd tidplan som bilaga till delårsrapport 1) Avser hanteringskostn Apodos konto 55940, läkemedelskonto 56123, I kolumnen för reglering av över/- underskott allmänläkemedel redovisas konto ( Av den del som avser primärvård 2) Avser läkemedel på recept (öppen vård) konto (stängd ), 56124, 56127, 56130, läkemedel via rekvisition konto 56110, 56111, 56112, samt I kolumnen för reglering av över-/ underskott allmänläkemede redovisas konto (av den del som avser sjukhuset) 3) Aktuell periods och föregående perioders anges i respektive kolumn Blankett 2B -Helårsbedömning läkemedel ls/

21 Annan rapportering Tjänsteställe Ledningsstaben Therese Persson Blankett 3A Förnyelseperspektivet Produktionsenhet: NSÖ Uppgiftslämnare: Anne-Marie Zingmark Har produktionsenheten under den senaste 12-månadersperioden genomfört systematiska utvecklingsprojekt och verkställt resultatet? Projekt A (projektnamn och något om resultatet) Projekt B Förklaring: * Rapporteras efter december. * Om fler än fem projekt använd blankett 4A. * Avser centruminterna projekt. Projekt C osv Använder verksamhetsenheterna sina kliniska resultat i s- och utvecklingsarbete? Vårdcentralen Åby Vårdcentralen Vikbolandet LAH/Linnea kliniken Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Medicinkliniken Övriga enheter i mycket liten omfattning Ja Nej Förklaring: Delvis Delvis * Varje verksamhetsenhet på egen rad. * Rapporteras efter augusti.

22 Annan rapportering Tjänsteställe Ledningsstaben Therese Persson Blankett 3B Processperspektivet Produktionsenhet: NSÖ Uppgiftslämnare: Carina Skoglund Har verksamhetsenheterna genomfört kapacitetsplanering (enligt VPC-modell)? Vårdcentralen Vikbolandet Hjärtmottagningen Kommentar; arbetet pågår. Analys av kapaci Ja Nej Förklaring: * Gäller vårdande verksamhetsenheter samt medicinsk service. * Varje verksamhetsenhet på egen rad. * Rapporteras efter augusti och december.

23 Annan rapportering Tjänsteställe Ledningsstaben Therese Persson Blankett 3C Medarbetarperspektivet Produktionsenhet: NSÖ Uppgiftslämnare: Pia Ölund Har produktionsenheten en rutin för avgångssamtal? Produktionsenhet Använder verksamhetsenheterna modell för befattningsutveckling? Samtliga enheter använder någon form av befattningsutveckling. För läkargruppen saknas modellen på flera och VC. X X Ja Nej Förklaring: Ja Nej Förklaring: De flesta av våra enheter har egna, ingen gemensam på PEnivå

24 Annan rapportering Tjänsteställe Ledningsstaben Therese Persson Blankett 3D Ekonomiperspektivet Produktionsenhet: NSÖ Uppgiftslämnare: Anne-Marie Zingmark Har klinikerna något KPP-relaterat nyckeltal i sin verksamhetsplan eller motsvarande? Medicinkliniken Akutkliniken Psykiatriska klniken Beroendekliniken Fysiologiska Klin NIF SV LAH Ja Nej Förklaring: * Endast sjukhuskliniker * Rapporteras efter augusti Kan klinikerna redovisa kostnader för sina största vårdprocesser? Medicinkliniken Akutkliniken Psykiatriska klniken Beroendekliniken Fysiologiska Klin NIF SV LAH Ja Nej Förklaring: * Endast sjukhuskliniker * Rapporteras efter augusti