Tertialrapport januari-april 2015

Transkript

1 Tertialrapport januari-april 2015 Koncernstab Ekonomistyrning Sammanfattning Intäktsutveckling (Mkr) Utfall Utfall Budget Prognos Budget Uppföljningen efter årets första fyra månader visar på ett bekymmersamt avvikelse ekonomiskt läge för Region Skåne. Resultatet efter första tertialet är -43 miljoner kronor, vilket är 222 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Prel. skatteinbetalningar Prognosen för helåret 2015 pekar på ett resultat, som är knappt 700 miljoner Prognos skatteavräkning kronor sämre än budget. Den största negativa budgetavvikelsen återfinns inom Justeringspost år sjukvårdsförvaltningarna, som sammantaget befaras överskrida budgeten med Skatteintäkter drygt 800 miljoner kronor. Inkomstutjämning Strukturbidrag Tertialresultatet, som framgår av nedanstående diagram, är drygt 400 miljoner Kostnadsutjämning kronor sämre än motsvarande resultat Exkluderas jämförelsestörande Regleringsavgift poster uppgår skillnaden till 474 miljoner kronor. (se tabell nedan) Läkemedelsförmånen Utjämning och bidrag I de nyligen presenterade 10 årsberäkningarna framgick att Region Skåne får SUMMA INTÄKTER en svag finansieringsutveckling de kommande tre åren. Med tanke på detta är det nödvändigt att insatserna under resterande del av året inriktas på kostnads- Utfall och prognos för skatteintäkterna bygger på Sveriges kommuner och reducerande åtgärder för att minimera budgetunderskottet och därmed ge ett landstings prognos från ekonomirapporten i april. Skatteintäkterna beräknas rimligare utgångsläge inför kommande budgetår. öka med drygt 5 procent i år jämfört med Efter att budgeten togs i höstas har skatteunderlagsökningen för framförallt 2013 och 2014 nedreviderats. Detta medför att skatteintäkterna nu förväntas bli 170 Mkr lägre än budget. Utfallet för den kommunalekonomiska utjämningen ger däremot ett budgetöverskott på 44 Mkr i år. Av dessa är 17 Mkr avsett som kompensation för höjda arbetsgivaravgifter för unga från och med augusti Kompensationen bedöms dock inte täcka de ökade kostnaderna för ungdomarna. Länk till ekonomiska rapporter april 2015 I mars månad slöt SKL och staten en överenskommelse om statens bidrag till regioner/landsting avseende kostnaderna för läkemedelsförmånerna Överenskommelsen, som är ettårig innehåller bidrag för läkemedelsbehandling vid hepatit C för 2014 och Ersättningen för Region Skåne för hepatit C uppgår till 109 Mkr för 2015 och 80 Mkr retroaktivt för I budgeten för 2015 ingick ingen ersättning för hepatit C, varför vi nu får ett större budgetöverskott. Ersättningen från staten är tänkt att täcka cirka 70 procent av våra kostnader. Prognosen pekar dock på en täckningsgrad under 60 procent. Resultat per verksamhetsområde Utfall Utfall Budget Prognos Kostnadsutvecklingen Utfall Utfall Budget Prognos Jan-april, Mkr jan-apr r 12 mån Regional utveckling 161,9 91,5 0,0 40,0 Nettokostnad Region Skåne 8,1% 9,5% 3,3% 5,9% varav Skånetrafiken 147,3 64,9 0,0 40,0 - -, exkl jämförelsestörande 8,0% 7,5% 3,6% 6,2% Vård och hälsa -224,6-483,9 37,5-785,5 Bruttokostnad, Region Skåne 6,7% 5,9% 2,9% 4,8% varav Skånevård -391,0-514,3 37,5-764,1 - -, exkl jämförelsestörande 6,4% 5,5% 3,3% 5,2% varav HSN 166,4 30,5 0,0-21,3 Bruttokostnad, Vård&hälsa 5,9% na 1,2% 3,7% Adm, stöd och service 49,5 124,8 21,8 114,8 Bruttokostnad, HSN 5,5% 5,5% 3,0% 3,1% varav Regionservice 3,9 17,1 21,8 5,4 Bruttokostnad, Skånevård 4,6% na 0,3% 3,6% varav Regionstyrelsen 43,9 77,7 0,0 97,5 Bruttokostnad, Skånetrafiken 9,1% 6,8% 7,4% 6,0% Central Finansiering 376,7 224,6 610,7 608,5 Bruttokostnad, Regionservice 3,0% 3,9% 3,4% 4,3% SUMMA REGION SKÅNE 363,6-43,0 670,0-22,1 Koncernbolag 18,1 16,4 20,5 20,5 Kolumn Budget 2015 är i förhållande till bokslut 2014 Koncernjusteringar -117,7 4,1 12,3 12,3 Den höga nettokostnadsutvecklingen det första kvartalet beror både på en hög SUMMA REGION SKÅNE, KONCERN 262,9-22,5 702,8 10,7 kostnadsutveckling, men också en låg utveckling av verksamhetens intäkter. Intäktsutvecklingen har endast varit 1 procent, vilket i kombination med en Länk till utfall och prognoser samtliga förvaltningar bruttokostnadsutveckling på 6,7 procent ger en nettokostnadsutveckling på hela åtta procent. Verksamhetens intäkter minskar inom sjukvården medan trafiken Jämförelsestörande poster har en svag ökning. Även specialdestinerade statsbidrag visar en negativ Periodens resultat enligt RR 363,6-22,5 utveckling det första tertialet. För läkemedelskostnaderna, som minskade fyra Realisationsvinster/förluster -189,0-16,4 år i rad vände trenden vid halvårsskiftet i fjol. Under det första Återbetalda AFA-premier 0,0-175,7 tertitalet 2015 har läkemedelskostnaderna ökat med 139 miljoner kronor eller Pensionsavgifter från ,0 16,2 med drygt 12 procent jämfört med samma period Kostnadsökningen för Övriga kostnader 9,0 14,2 läkemedel och löner står för cirka hälften av den totala bruttokostnadsökningen. Intäkt HepatitC avser ,0-80,3 Den prognostiserade kostnadsutvecklingen ligger klart över den budgeterade, Återförd nedskrivning 0,0-25,9 vilket avspeglar sig i den negativa resultatprognosen för Fjolårets stora Resultat exkl jämförelsestörande 183,6-290,4 underskott för sjukvårdsförvaltningarna medför att årets budgetutrymme är diff mellan åren -474,0 ytterst begränsat. Det motsatta förhållandet gäller för Skånetrafiken, som tack vare ett stort överskott 2014 har ett gynnsamt utgångsläge för 2015.

2 Tertialrapport januari-april 2015 Koncernstab Ekonomistyrning Investeringar Investeringsutgifterna till och med april 2015 uppgår till 825 miljoner kronor- Utfallet är 89 miljoner kronor högre än för motsvarande period i fjol. Den budgeterade likviditetsramen för 2015 uppgår till miljoner kronor. Förvaltningarnas samlade prognoser indikerar ett årsutfall om miljoner kronor. Det finns en tendens att överskatta möjligheten att genomföra investeringar. En regional bedömning är att utfallet kommer att stanna vid miljoner kronor. FINANS; Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 881 miljoner kronor sedan årsskiftet. De räntebärande tillgångarna har minskat med miljoner kronor till miljoner kronor, medan skulderna minskat med 762 miljoner kronor till miljoner kronor. Byggnadsinvesteringar Under året har utgifterna uppgått till 308 miljoner kronor inklusive kreditivränta, vilket är 108 miljoner kronor mer än motsvarande period föregående år. Orsaken till detta är att förbrukningen i framförallt byggnationen av ett nytt rättspsykiatriskt centrum i Trelleborg, utvecklingen av sjukhusområdet i Helsingborg och kortsiktiga insatser avseende labmedicin i Lund tagit fart. När det gäller det förra startade produktionsfasen under våren 2014 och beräknas hålla på till sommaren Under 2015 förväntas utfallet öka även när det gäller utvecklingen av sjukhusområdet i Malmö inte minst när det gäller etableringen av ersättningslokaler som påbörjas under hösten. Trots den ökade investerings- takten jämfört med föregående år visar helårsprognosen om miljoner kronor på en försening i de stora byggprojekten jämfört med budget, framförallt när det gäller utvecklingen av sjukhusområdena i Malmö och Helsingborg. In- vesteringsutrymmet för bygginvesteringar under 2015 är miljoner kronor. Den räntebärande nettoskulden har ökat som en effekt av flera stora, förväntade utbetalningar. I januari slutavräknades 2013 års skatt vilket belastade de likvida medlen med 211 miljoner kronor. I mars utbetalades dels förskott avseende 25 Pågatåg om 416 miljoner kronor, och dels individuell del av pensioner till KPA om 565 miljoner kronor. I mars amorterades även reverslån gentemot Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, i sin helhet. Utbetal- Utrustningsinvesteringar ningen om 787 miljoner kronor har dock inte påverkat den räntebärande netto- Under året har utgifterna hittills uppgått till 516 miljoner kronor varav 417 skulden, eftersom räntebärande skulder minskat med samma belopp. miljoner kronor avser investeringar inom kollektivtrafiken. Utgifterna är kopplade till förskott avseende de 25 senaste beställda nya Pågatågen, som var Länk till sammanställning Räntebärande tillgångar och skulder budgeterade När det gäller utrustningar inom hälso- och sjukvården är utfallet efter fyra månader 88 miljoner kronor vilket är 13 miljoner kronor högre I närtid kommer fler stora utbetalningar att ske. I juni beräknas 146 miljoner jämfört med Förvaltningarna inom hälso- och sjukvården prognosticerar kronor utbetalas som en del av leverantörsbytet av Pc som tjänst, samt plan- en sammanlagd utgift för 2015 om 543 miljoner kronor, budgeten för året är enlig slutamortering av lån i Europeiska Investeringsbanken, miljoner 476 miljoner kronor. Utfallet under 2014 var 358 miljoner kronor vilket var den kronor. I slutet av november beräknas 608 miljoner kronor amorteras i leasing- lägsta nivån på flera år. Flera projekt planerade för året försenades vilket får avtal hos Svensk Exportkredit. Ovanstående större utbetalningar, tillsammans effekt under Det samlade prognosticerade utfallet för utrustningar är med bl.a. stigande investeringsutgifter, utgör en belastning på de likvida med miljoner kronor och budgeten är 648. Avvikelsen på 512 miljoner kronor len. Finansieringsbehovet kommer att hanteras enligt Regionfullmäktiges består huvudsakligen, 505 miljoner kronor, av de försenade betalningarna för beslut om finansiell strategi, Pågatåg och Öresundståg. FINANS; Ränteutveckling Antal medarbetare *) 2015/ /13 Förändr Förändr% Riksbankens historiska sänkning av reporäntan till -0,10 procent i februari följdes 30-apr ,2% upp av ytterligare en sänkning till -0,25 procent i slutet av mars. Räntor på alla 31-dec ,1% löptider ligger på historiskt låga nivåer, vilket direkt påverkar Region Skånes 31-aug ,4% räntenetto. I egenskap av nettolånare är utvecklingen på räntemarknaden 30-jun ,9% positiv för Region Skåne, men leder till en del märkliga effekter. För närvarande *) jämförelsetal är justerade mht verksamhetsförändringar ger vissa lån ränteintäkter istället för räntekostnader, och från början av maj Sjukfrånvaro jan-mar dgr/medarb Förändr Förändr% kostar det att placera pengar i korta värdepapper på penningmarknaden. kvinnor 5,90 5,48 0,42 7,7% män 3,28 2,94 0,34 11,7% Hittills har regionens placeringar av överskottslikviditet emellertid skapat ränte- Totalt 5,39 4,99 0,39 7,9% intäkter istället för räntekostnader. Snitträntan i de räntebärande tillgångarna Kostnad för bemanningsföretag (Mkr) jan-apr15 jan-apr14 Förändr uppgick under april till plus 0,08 procent. Per den siste april är regionens in- Skånes universitetssjukvård 28,10 14,48 13,62 låningsränta noll i samtliga banker utom en, där den uppgick till 0,06 procent. Skånevård Kryh 22,84 8,83 14,01 Denna bank sänkte inlåningsräntan till noll i början av maj. Ränteintäkterna Skånevård Sund 40,10 29,45 10,65 hittills under året uppgår till drygt två miljoner kronor. Hälsostaden 0,80 2,75-1,95 Räntorna i låneskulden är på grund av verkställda räntebindningar inte lika Övriga förvaltningar 0,69 0,80-0,11 rörliga, och snitträntan, som uppgick till 1,47 % under april, har därför inte fallit SUMMA 92,53 56,31 36,22 i samma takt som jämförelseräntan. Antalet medarbetare har fortsatt öka under årets första månader. Samtliga Riskavstämning - Valutarisk personalgrupper med undantag för medicinska sekreterare och personal inom Finansverksamheten har hanterats inom tillåtna risklimiter i av regionstyrelsen tandvården har blivit fler. Andelen sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie fastställda riktlinjer. Betalningarna av den nya beställningen av 25 nya pågatåg arbetstid har ökat från 5,8% ifjol till 6,3% i år. Kostnaden för inhyrd personal har för leverans har valutasäkrats och därigenom har valutarisken ökat med 64% det första tertialet i år jämfört med samma period eliminerats. Nya terminskontrakt har tecknats om 105 miljoner euro mot- Ökningen har varit högst för personalgruppen sjuksköterskor med 196%. svarande miljoner kronor. Kostnaden för inhyrda läkare har ökat med 44% medan ökningen för gruppen Länk till fördjupad finansrapportering övrig vårdpersonal uppgick till 65%.

3 Tertialrapport januari-april 2015 Koncernstab Ekonomistyrning HÄLSO OCH SJUKVÅRD (egen och extern regi) Kvalitet: Andelen återinskrivningar minskar enligt målsättning Produktion: Somatik mot öppnare vårdformer och primärvård. Psykiatri, Kvalitet: Andelen undvikbar slutenvård är på samma nivå, mål är en minskning Palliativ vård/ ASIH ökar Tillgänglighet: Tillgänglighet för besök bättre än för operation/ behandling Ekonomi: Hälso- och sjukvården bedömer budgetavvikelse totalt på -823mkr Andel väntande till besök inom 60 dagar Andel väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Målvärdet för andelen väntande till besök är 70 procent. Generellt klaras vårdgarantin med besök inom 90 dagar. Andelen väntande inom allergisjukvård, ögonsjukvård och urologi har under flera månader innevarande år legat under målvärdet. Unika individer ÖV somatik Besök somatik Unika individer SV somatik Vårdtillfällen somatik Unika individer primärvården Besök primärvården Unika individer ASIH/Pall Vårdtillfällen ASIH/Pall Unika individer ÖV psykiatri Besök psykiatrin Unika individer SV psykiatri Vårdtillfällen psykiatri Produktion Somatik, Inkl vårdval, ASiH/palliativ vård, Primärvård och Psykiatri -4,6% -4,6% 0,3% Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Målvärdet för andelen väntande till operationer/ behandlingar är 70 procent. Vårdgarantinivån, där tid till operation/ behandling ska erhållas inom 90 dagar, uppnås inte. Antalet operationer inom vårdvalet Grå Starr fortsätter att öka. Det sker en tydlig fortsatt förskjutning mot mera öppna vårdformer även Trenden med allt fler unika individer och högre produktionsvolymer inom under inledningen av Trenden mot allt färre unika individer inom primärvården fortsätter också. Ökningen är större relativt sett på privata den slutna somatiska vården som inte motsvaras av en ökning i den öppna enheter än offentliga, man kan också hitta viss delförklaring som beror på kväll somatiska vården fortsätter. Utvecklingen av produktionen mot effektivare och helg öppna enheter som startades under 2014 en bit in på året, någon vårdformer är en medveten styrning. Differensen i antal operationer enstaka ny enhet finns också som lokalt dragit upp volymerna, vissa mindre slutenvård beror främst på eftersläpning i registrering. ökningar som beror på specialister i primärvården finns t ex gynekologibesök, Till skillnad från somatiken så ökar antalet unika individer som hanteras inom en viss ökning av hembesök kan man också se, i övrigt finns en generell volym psykiatrin både inom den öppna såväl som inom den slutna vården, liksom alla ökning. Detta är ett resultat av en medveten styrning av sjukhusvård till produktionsmått. Psykiatrin i extern regi finns inom den öppna psykiatrivården. primärvård för att möta patienten på rätt vårdnivå. Resultat Hälso- och sjukvården totalt (mkr) Prognos : Den samlade bedömningen av helårsresultatet för hälso- och sjukvårdssektorn är ett negativt resultat om -785,5 miljoner kronor. Med beaktande av resultatkravet på primärvården om 37,5 Mkr innebär detta en budgetavvikelse om 823 miljoner kronor, vilket är en försämring om totalt 167,8 mkr. Resultatutveckling för Hälso-sjukvårdsnämnden: I Hälso- och sjukvårdsnämndens budget ryms anslag för finansieringen av vården som köps av andra landsting, eller enligt avtal (LoU, LoV, LoS, LoL). Här finns också finansieringen av tandvård, forskning, utbildning av ST/AT läkare osv. Bedömningen av helårsresultat är i nuläget en negativ avvikelse om 21 miljoner kronor. Det finns inom ramen för HSN's samlade budget både postivia och negativa resultatavvikelser. Det som sticker ut mest är läkemedelsbudgeten, där ökade kostnader för Hepatit-C har en budgetavvikelse om nära 90 miljoner kronor och ökade kostnader för läkemedel för specialistvårdvalen. Detta vägs inom ramen för läkemedelsbudgeten upp med lägre kostnader för klinikläkemedel. I prognosen per april ligger också ett antagande att medel som tidigare avsatts för satsningar inom hälso- och sjukvården inte når helårseffekt, vilket ger en resultatförbättring om 50 mkr. Andra poster som påverkar bedömningen är högre statlig ersättning än budgeterat för bla kostnadskrävande asylsökande, högre kostnader för vårdval och hälsoval än budgeterat beroende på fler primärvårdsbesök vilket bla påverkar täckningsgrad och ökad produktion Grå starr operationer. Kostnaden av köpt vård från andra landsting ligger också per april högre än budgeterat. Resultatutveckling för Sjukvårdsförvaltningar: Förvaltningarna har ett resultatkrav på +37,5 miljoner kronor vilket härrör sig till hälsovalsenheterna. Helårsprognosen efter april beräknas till en sammanlagd budgetavvikelse om -802 miljoner kronor. Prognosen är sedan bedömningen i februari försämrad med 150 miljoner kronor, varav -120 miljoner kronor avser Skånes universitetssjukhus. Det är liksom föregående år sjukhusdivisionerna som står för den största budgetavvikelsen. Hälsovalet på SUS aviserar en negativ budgetavvikelse på 25 miljoner kronor. Omfattande handlingplaner mot en ekonomi i balans finns framtaget på samtliga förvaltningar. Mer än hälften av budgetavvikelser avser för kostnader för personal. Mer eller mindre genomgående finns också budgetavvikelser på läkemedelskostnader och kostnader för interna köp från Regionservice och Medicinsk service. Länk till Hälso- och sjukvårdens tertialrapport 1,0% 3,0% 4,6% 4,3% 5,8% 6,9% 6,8% 7,4% 10,0% -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12%

4 Tertialrapport januari-april 2015 Koncernstab Ekonomistyrning REGIONAL UTVECKLING Resultat Jan-april uppgår till 96 Mkr Helårsprognos 2015 uppgår till 40 Mkr Kultur Skånes reslutat uppgår till 12 Mkr Kultur Skånes helårsprognos för 2015 uppgår till 0 Skånetrafikens reslutat uppgår till 65 Mkr, vilket är 61 Mkr bättre än budget Skånetrafikens helårsprognos för 2015 uppgår till 40 Mkr Regionala Utvecklingsnämndens reslutat uppgår till 19 Mkr Regionala Utvecklingsnämndens helårsprognos uppgår till 0 Kultur Skånes resultat beror på en felperiodisering av inbetalning av ett statsbidrag på april månad, kommer att rättas i maj. Regionala utvecklingsnämndens resultat följer historisk trend med stor tyngd av kostnader mot slutet av året men med nämndens intäkter jämnt fördelat över året i tolftedelar varpå ett positivt resultat tillfälligt byggs upp. Skånetrafikens resultat beror på låga trafikkostnader, till följd av lågt indexutfall. En överesnkommelse med Danska Trafikstyrelsen om ersättningsnivån för kapitalkostnader för tåg har blivit lägre än planerat. Samt periodiseringseffekter av tågunderhåll. Regionala Utvecklingsnämndens helårsprognos uppgår till 0. Huvuddlen av nämndens verksamhetsaktiviteter startar vid årets början och medel förbrukas med tyngd mot årets slut. Skånetrafiken progostiserar att intäkterna kommer att vara 25 Mkr lägre än budgeterat. Prognosen för totala kostnader är att de för helåret kommer att underskrida budget med 65 Mkr. Främst beroende av lägre kapitalkostnader, kostnader för ersättning för kapitalkostnader för tåg mot Trafikstyrelsen, samt ett lågt indexutfall relativt budget. Helårsprognos uppgår till 40 Mkr. Kundnöjdhet Skånetrafiken Feb Mar Apr MÅL Nöjd kund % 63% 61% Nöjd kund % 64% 63% 70% Jan-feb Jan-Mar Jan-apr Nöjd kund % 63% 63% Nöjd kund % 62% 62% 70% Efter det första tertialet 2015 är 62 procent av Skånetrafikens kunder ganska eller mycket nöjda med Skånetrafiken, strax under de 63 procent som nåddes under föregående år. Efter det första tertialet ökar det totala resandet med 1,9 procent jämfört med Länk till Skånetrafikens kvalitetsrapport 2014 och trenden ser nu positiv ut. Den största ökningen de senaste månaderna är på stadsbussresandet och det är Malmö som bidrar med den största ökningen Antal resor apr-14 apr-15 ± % i antal. Procentuellt sett är det Hässleholm och Lund som ökar starkast, Stadsbusstrafik ,3% med cirka 11 procent. På tågsidan är ökningen cirka 1 procent och regionbuss Regionbusstrafik ,2% har en svag minskning. En huvudorsak är mindre gymnasiekullar, som är några Regional tågtrafik ,0% av de största regionbusskunderna. I budget ligger en ökning med 5 procent. varav över Öresundsbron ,6% Beslut från Kulturrådet Serviceresor ,6% I februari kom kulturrådets beslut om statlig finansiering inom kultursamverkans- Totalt ,9% modellen sin innebär en sänkning av statsbidraget med 1,5 procent (-2,9 Mkr) Kultur Skånes första ansökningomgång för 2015 avslutad Biljettintäkterna är för januari-april 8 Mkr lägre än budget, vilket till största del KN satsar 4,8 Mkr på utvecklingsprojekt inom kulturområdet och sammanlagt beror på lågresandeökning. Övriga intäkter uppväger däremot underskottet på delar 32 mottagare på medel. Totalt inkom 111 ansökningar motsv. 20 Mkr. intäktssidan till största del. ÖVRIG VERKSAMHET Resultat Januari-april uppgår till 125 Mkr Helårsprognos 2015 uppgår till 115 Mkr Regionservice resultat uppgår till 17,1 Mkr, 13,2 Mkr sämre än budget Regionservice helårsprognos uppgår till 5,4 Mkr, 16,4 Mkr sämre än budget Regionstyrelsens resultat uppgår till 77,7 Mkr Regionstyrelsens helårsprognos uppgår till 97,5 Mkr Personalnämndens resultat uppgår till 28,0 Mkr Personalnämndens helårsprognos uppgår till 12,0 Mkr Regionservice har en ny organisation från 1 januari 2015, som består av fyra divisioner, Facility Management, Asset Management, Stora Bygg och Kundansvar, vilket omöjliggör jämförelser mellan åren på divisionsnivå. underskottet. Den omfattar en sänkning av det planerade underhållet med 20 Mkr samt ingen återbetalning av mediakostnader. Länk till Regionservice tertialrapport Regionservice/ Utfall Budget Budget Prognos Regionstyrelsen redovisar ett positivt resultat på 77,7 Mkr för perioden. division Överskottet förklaras i huvudsak av ej ianspråktagna drifts- och utvecklings- Facility Management -18,2 3,9 26,6-11,8 medel inom regionstyrelsens anslag och koncernkontoret. Helårsprognos för Asset Management 34,0 2,0-2,3 19,4 Regionstyrelsen beräknas i nuläget till 97,5 Mkr i förhållande till lagd budget. Stora bygg -0,5-1,0-2,5-2,2 Överskottet avser i sin helhet ej ianspråktagna utvecklingsmedel. Kundansvar 0,5-0,1 0,0 0,0 Huvudkontoret 1,2-0,9 0,0 0,0 Personalnämndens resultat uppgår till 28,0 Mkr efter april månad. Större Totalt Regionservice 17,1 3,9 21,8 5,4 överskott redovisas redovisas inom områdena för kompetensförsörjning, ungdomar i arbete och anslaget till personalnämndens förfogande. Utfallet på FM divisionen beror till största delen på att intäkter i form av Helårsprognos för Personalnämnden beräknas i nuläget till 12,0 Mkr i förkoncerntillskott ej bokats upp. Inom FM-divisionen är årsprognosen 38,4 mkr hållande till lagd budget. Överskottet avser i sin helhet anslaget till Personalsämre än budget. Detta hänger samman med oklar finansiering av till- nämndens förfogande. kommande tjänster och engångskostnader. AM divisionen prognostiserar ett överskott på grund av lägre kapitalkostnader och lägre driftkostnader. Vid Övriga förvaltningar inom sektorn redovisar ett budgetöverskott för årets motpartsavtämning av budget framkom att ett antal hyreskontrakt saknades första tertial och en årsprognos som överensstämmer med fastställd i budgetunderlaget. Division AM har tagit fram en handlingsplan för att täcka budget.

5 Ekonomiska rapporter 1. Resultaträkning (utfall januari-april) 2. Resultaträkning (helårsprognos) 3. Kassaflödesanalys 4. Balansräkning 5. Resultat och prognos per nämnd, förvaltning och bolag 6. Investeringsuppföljning

6 REGION UTFALL JANUARI-APRIL REGION JAN-APR RESULTATRÄKNING (Mkr) 2014 jan-apr FULLFONDERING 15/14 utveckl 2015 jan-apr 2015 Budget Budget diff 2014 jan-apr BLANDMODELL /14 jan-apr utveckl 2015 Budget Budget avvikelse Verksamhetens intäkter % % personalkostnader % % därav lönekostnader % % därav pensionskostnader % % Omkostnader % % Verksamhetens kostnader % % Avskrivningar % % Verksamhetsresultat % % Skatteintäkter % % Kommunalekonomisk utjämning % % Generella statliga bidrag % % Finansiella intäkter % % Finansiella pensionskostnader % % Övriga finansiella kostnader % % RESULTAT KONCERN UTFALL JANUARI-APRIL KONCERN JAN-APR RESULTATRÄKNING (Mkr) 2014 jan-apr FULLFONDERING 15/14 utveckl 2015 jan-apr 2015 Budget Budget diff 2014 jan-apr BLANDMODELL /14 jan-apr utveckl 2015 Budget Budget diff Verksamhetens intäkter % % personalkostnader % % därav lönekostnader % % därav pensionskostnader % % Omkostnader % % Verksamhetens kostnader % % Avskrivningar % % Verksamhetsresultat % % Skatteintäkter % % Kommunalekonomisk utjämning % % Generella statliga bidrag % % Finansiella intäkter % % Finansiella pensionskostnader % % Övriga finansiella kostnader % % RESULTAT

7 REGION PROGNOS HELÅR REGION RESULTATRÄKNING (Mkr) 2014 Bokslut 2015 Prognos FULLFONDERING 15/14 utveckl 2015 Budget Budget diff 2014 Bokslut BLANDMODELL /14 Prognos utveckl 2015 Budget Budget diff Verksamhetens intäkter % % personalkostnader % % därav lönekostnader % % därav pensionskostnader % % Omkostnader % % Verksamhetens kostnader % % Avskrivningar % % Verksamhetsresultat % % Skatteintäkter % % Kommunalekonomisk utjämning % % Generella statliga bidrag % % Finansiella intäkter % % Finansiella pensionskostnader % % Övriga finansiella kostnader % % RESULTAT KONCERN PROGNOS HELÅR KONCERN RESULTATRÄKNING (Mkr) 2014 Bokslut 2015 Prognos FULLFONDERING 15/14 utveckl 2015 Budget Budget diff 2014 Bokslut 2015 Prognos BLANDMODELL 15/14 utveckl 2015 Budget Budget diff Verksamhetens intäkter % % personalkostnader % % därav lönekostnader % % därav pensionskostnader % % Omkostnader % % Verksamhetens kostnader % % Avskrivningar % % Verksamhetsresultat % % Skatteintäkter % % Kommunalekonomisk utjämning % % Generella statliga bidrag % % Finansiella intäkter % % Finansiella pensionskostnader % % Övriga finansiella kostnader % % RESULTAT

8 KASSAFLÖDESANALYS (Mkr) FULLFONDERING Region Koncern 2015 jan-apr 2014 jan-dec 2015 jan-apr 2014 jan-dec BLANDMODELL Region Koncern 2015 jan-apr 2014 jan-dec 2015 jan-apr 2014 jan-dec Periodens Resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (not) Pensionsutbetalningar Realisationsvinster/förluster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av förråd och varulager Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av lån Amortering leasing Förändring koncernlån Ökning av långfristiga fordringar Amortering av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Räntebärande nettotillgång (+)/skuld (-) vid årets början Räntebärande nettotillgång (+)/skuld (-) vid årets slut

9 BALANSRÄKNING (Mkr) Region apr FULLFONDERING dec Koncern apr dec BLANDMODELL Region Koncern apr dec apr dec Immateriella tillgångar Fastigheter Utrustning Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Omsättningstillgångar TILLGÅNGAR Ingående eget kapital Koncernjusteringar Periodens resultat Eget kapital Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Avsättningar Långfristiga låneskulder Långfristiga skulder, leasing Övriga långfristiga skulder Långfristiga skulder Kortfristiga låneskulder Kortfristiga skulder, leasing Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsåtagande inkl löneskatt

10 RESULTAT OCH PROGNOS PER NÄMND/FÖRVALTNING/BOLAG (Mkr) Utfall Utfall Budget Budget- Bokslut Prognos Budget Budgetapr-14 apr-15 apr-15 avvikelse avvikelse Kultur Skåne 3,6 11,5 0,0 11,5 2,2 0,0 0,0 0,0 Skånetrafiken 147,3 64,9 3,9 61,0 177,8 40,0 0,0 40,0 Regionala tillväxtnämnden 11,0 15,1 0,0 15,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Summa Regional utveckling 161,9 91,5 3,9 87,6 180,0 40,0 0,0 40,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden 166,4 30,5 0,0 30,5 173,7-21,3 0,0-21,3 - Skånes Universitetssjukvård -140,0-208,5-44,5-164,0-120,9-401,2 18,8-420,0 - Skånevård Kryh -84,6-133,4-34,4-99,0-134,1-142,6 7,9-150,5 - Skånevård Sund -142,7-146,3-54,7-91,6-98,8-200,0 10,4-210,4 - Hälsostaden -13,3-24,5-10,3-14,2-24,8-20,3 0,4-20,7 - Medicinsk service -10,4-1,6-5,4 3,8 23,2 0,0 0,0 0,0 Summa Skånevård -391,0-514,3-149,3-365,0-355,3-764,1 37,5-801,6 Summa vård & hälsa -224,6-483,9-149,3-334,5-181,6-785,5 37,5-823,0 Regionservice 3,9 17,1 5,0 12,0 13,4 5,4 21,8-16,4 Regionstyrelsen 43,9 77,7 1,9 75,8-103,2 97,5 0,0 97,5 Personalnämnden 0,0 28,0 0,0 28,0 0,0 12,0 0,0 12,0 Södra Regionvårdsnämnden -0,1-0,4 0,0-0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Patientnämnden 0,4 0,3 0,0 0,3 1,3 0,0 0,0 0,0 Revisionen 1,5 2,1 0,0 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Övrig verksamhet 49,5 124,8 7,0 117,8-88,6 114,8 21,8 93,0 Summa verksamheten -13,1-267,6-138,5-129,1-90,2-630,6 59,3-689,9 Central finansiering 376,7 224,6 304,7-80,1 736,9 608,5 610,7-2,2 Summa Region Skåne 363,6-43,0 166,2-209,2 646,7-22,1 670,0-692,1 Folktandvården Skåne AB 14,6 17,8 9,3 8,5 74,4 20,5 20,5 0,0 Region Skåne Holding AB 3,5-1,4 0,0-1,4-7,2 0,0 0,0 0,0 Koncernjusteringar -118,1 4,1 4,1 0,0-121,9 12,3 12,3 0,0 Summa Region Skåne KONCERN 263,6-22,5 179,6-202,2 592,0 10,7 702,8-692,1 5

11 INVESTERINGAR (Mkr) 2014 jan-apr 2015 jan-apr 2015 Budget 2015 Prognos Budget diff Bygg HS Servicenämnden RS inv medel bygg Kreditivränta bygg Summa Bygg Utrustning HS Kollektivtrafiknämnden Regionservice RS invmedel utrustn Summa Utrustning Immateriella Tåg/bussar, inkl kreditiv Summa investeringar Regional bedömning

12 RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR Kategori Emittent Rating Bokfört belopp Ränta Förfallodatum Svenska kommuner, Västerås kommun K , Kommuninvest Sundsvalls kommun K , (Limiter: Max 200 mkr per Nacka kommun , emittent, max löptid 5 år) Norrköpings kommun K , Avesta Kommun , Summa kommuner Statligt eller kommunalt Uppsalahem K , helägda bolag Kraftringen Energi K , (Limiter: Max 100 mkr per Lejonfastigheter AB K , emittent, max löptid 5 år) Fastighets AB Förvaltaren K , Summa statliga, kommunala bolag Säkerställda obligationer (Limiter: max 200 Mkr per emittent, max löptid 5 år) Summa säkerställda obligationer 0 Svensk bank, försäkringsinstitut, Landshypotek K , bolåneinstitut Summa bank, försäkring, bolåneinstitut (Limiter: 1000 mkr totalt, max 200 Mkr per koncern, max löptid 1 år) Svenska eller utländska företag Energinet.dk K , (Limiter: 500 mkr totalt, max SCA Finans Baa , Mkr per företag, max Rikshem AB K , löptid 3 månader) Volkswagen Finans Sverige AB K , Volkswagen Finans Sverige AB K , Summa svenska eller utländska företag SUMMA PLACERINGAR Bankkonton mm Specialinlåning konto Swedbank A ,00 - Specialinlåning konto Danske Bank A ,06 - Nordea ,00 Bankkonton övrigt Summa bankkonto mm SUMMA LIKVIDA MEDEL Räntebärande fordringar Dotterbolags andel i koncernkonto Utlämnade lån Summa räntebärande fordringar SUMMA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR

13 RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kategori Långivare Belopp Ränta Förfallodatum Låneskuld European Investment Bank , Nordic Investment Bank , Nordic Investment Bank , Summa låneskuld Leasingskuld SEB Finans, Öresundståg , SEB Finans, P-hus Lund , DAL Nordic Finance, CRC , SEB Finans, P-hus Helsingborg , SEB Finans, Öresundståg , Sv. Exportkredit, Öresundståg , Handelsbanken Finans, Öresundståg , Summa leasingskuld SUMMA LÅNE- & LEASINGSKULD Övriga räntebärande skulder Utnyttjad checkkredit 0 Dotterbolags andel i koncernkonto Summa övriga skulder SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER

14 Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 881 miljoner kronor sedan årsskiftet. De räntebärande tillgångarna har minskat med miljoner kronor till miljoner kronor, medan skulderna minskat med 762 miljoner kronor till miljoner kronor. Både tillgångar och skulder har utvecklats i enlighet med prognos. Utfall och prognos räntebärande tillgångar och skulder Räntebärande tillgångar prognos Räntebärande skulder prognos Räntebärande tillgångar utfall Räntebärande skulder utfall januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober novemberdecember I närtid kommer fler stora utbetalningar att ske. I juni beräknas 146 miljoner kronor utbetalas som en del av leverantörsbytet av Pc som tjänst, samt planenlig slutamortering av lån i Europeiska Investeringsbanken, 1000 miljoner kronor. I slutet av november beräknas 608 miljoner kronor amorteras i leasingavtal hos Svensk Exportkredit. Då både tillgångar och skulder har utvecklats i enlighet med prognos görs inga korrigeringar av prognosen, utöver tidsmässiga justeringar. Resultat och riskhantering I bilagorna redovisas fullständig placerings- och skuldportfölj, samt gällande ränteswapar och valutaterminer. Beslut fattade på delegation sedan förra rapporttillfället redovisas i särskilt delegationsärende. Räntenetto Räntenettot uppgår till -25,0 miljoner kronor vilket är i nivå med budget. Helårsbudgeten ligger på -66,1 miljoner kronor och aktuell prognos på -69,4 miljoner kronor. Avvikelsen mellan budget och prognos ligger huvudsakligen på tillgångssidan, dvs. ränteintäkterna beräknas bli lägre än budget.

15 Miljoner kronor Placeringar Penningmarknadsplaceringarna inklusive bankinlåning, har genererat drygt 2 miljoner kronor i ränteintäkter, vilket är ca 1,5 miljoner kronor under budget. Helårsprognosen sänks per april från 3 till 2,1 miljoner kronor. Placeringsverksamheten inkl. specialinlåning har under året skapat en meravkastning på knappt 2 miljoner kronor i förhållande till jämförelseräntan. Detta är en effekt av att placeringsverksamheten fortsatt att generera små, men positiva ränteintäkter, medan jämförelseräntan varit negativ sedan mars. Region Skåne har haft fortsatt möjlighet att placera tillfälliga överskott på bankkonton med särskilt överenskomna förmånliga inlåningsvillkor, vilket i nuvarande ränteläge innebär en ränta på noll procent eller strax däröver miljoner kronor är placerade på denna typ av bankkonton. Trots obefintlig ränta innebär detta ett bättre alternativ än att placera kort på penningmarkaden, vilket för närvarande kostar pengar i form av minusränta. I takt med den fallande likviditeten har placeringsportföljen minskats och uppgår för närvarande till miljoner kronor. Portföljens totala riskprofil med avseende på såväl ränte- och kreditrisk som löptid är låg i enlighet med limiterna i Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning. Förfallostruktur Långfristiga lån Finansiell leasing Placeringar Låne- och leasingskuld Under året har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 27,1 miljoner kronor, vilket är 0,5 miljoner kronor lägre än budget. Helårsprognosen ligger för närvarande på 71,5 miljoner kronor. Genomsnitträntan i Region Skånes skuldportfölj har hittills under året uppgått till 1,51 procent och ligger vid utgången av april på 1,47 procent. Skillnaden mellan faktisk snittränta i låneskulden och jämförelseräntan har stigit sedan föregående rapport, från 1,29 procentenheter till 1,47 procentenheter. Förändringen beror på den snabba nedgången i korta räntor under 2015, vilka inte fullt ut slagit igenom i låneskuldens snittränta.

16 3 Under 2015 sker flera större förändringar i låne- och leasingskulden. I mars amorterades reverslånet gentemot Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, i sin helhet med 787 miljoner kronor. Nästa händelse inträffar i juni, då lån i Europeiska Investeringsbanken planenligt slutamorteras med miljoner kronor. I slutet av november beräknas 608 miljoner kronor amorteras i leasingavtal hos Svensk Exportkredit. Finanseringsbehovet som uppstår genom ovanstående amorteringar kommer att täckas med nyupplåning. I avvaktan på att ratingprocessen och obligationsprogrammet färdigställs lånas 400 miljoner kronor upp från EIB inom den redan befintliga ram om 120 miljoner EUR för anskaffning av pågatåg. Denna upplåning kommer att möta slutamorteringen av ovan nämnda miljoner kronor. När lånet i Svensk Exportkredit om 608 miljoner kronor förfaller i november månad väntas ratingprocessen ha genomförts och ny finansiering kan då ske genom obligationsprogrammet. Räntebindningstiden i den totala låne- och leasingskulden uppgår till 2,42 år. Inga nya swapavtal har ingåtts sedan föregående rapport. Ränte- och finansieringsrisker Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning (RS ) föreskriver följande limiter: Limit Genomsnittlig räntebindningstid - placeringar Max 2 år 0,10 år 0,11 år - låneskuld 1-3 år 2,42 år 2,18 år Låneskuldens exponering mot ränteförändringar inom 12 månader Max 50 % av skulden 42,5% 49,5% Andel av låne- och leasingskuld som förfaller inom en och samma 12-månaders period Max 30 % 37,7% 32,0% Risknivån ligger inom tillåtna limiter, med undantag av andelen förfall i låne- och leasingskulden. Limiten överskrids eftersom både lån i EIB och leasing i Svensk Exportkredit förfaller under 2015.

17 4 Bilaga 1: Räntebärande tillgångar och skulder : RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR Kategori Emittent Rating Bokfört belopp Ränta Förfallodatum Svenska kommuner, Västerås kommun K , Kommuninvest Sundsvalls kommun K , (Limiter: Max 200 mkr per Nacka kommun , emittent, max löptid 5 år) Norrköpings kommun K , Avesta Kommun , Summa kommuner Statligt eller kommunalt Uppsalahem K , helägda bolag Kraftringen Energi K , (Limiter: Max 100 mkr per Lejonfastigheter AB K , emittent, max löptid 5 år) Fastighets AB Förvaltaren K , Summa statliga, kommunala bolag Säkerställda obligationer (Limiter: max 200 Mkr per emittent, max löptid 5 år) Summa säkerställda obligationer 0 Svensk bank, försäkringsinstitut, Landshypotek K , bolåneinstitut Summa bank, försäkring, bolåneinstitut (Limiter: 1000 mkr totalt, max 200 Mkr per koncern, max löptid 1 år) Svenska eller utländska företag Energinet.dk K , (Limiter: 500 mkr totalt, max SCA Finans Baa , Mkr per företag, max Rikshem AB K , löptid 3 månader) Volkswagen Finans Sverige AB K , Volkswagen Finans Sverige AB K , Summa svenska eller utländska företag SUMMA PLACERINGAR Bankkonton mm Specialinlåning konto Swedbank A ,00 - Specialinlåning konto Danske Bank A ,06 -

18 5 Nordea ,00 Bankkonton övrigt Summa bankkonto mm SUMMA LIKVIDA MEDEL Räntebärande fordringar Dotterbolags andel i koncernkonto Utlämnade lån Summa räntebärande fordringar SUMMA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kategori Långivare Belopp Ränta Förfallodatum Låneskuld European Investment Bank , Nordic Investment Bank , Nordic Investment Bank , Summa låneskuld Leasingskuld SEB Finans, Öresundståg , SEB Finans, P-hus Lund , DAL Nordic Finance, CRC , SEB Finans, P-hus Helsingborg , SEB Finans, Öresundståg , Sv. Exportkredit, Öresundståg , Handelsbanken Finans, Öresundståg , Summa leasingskuld SUMMA LÅNE- & LEASINGSKULD Övriga räntebärande skulder Utnyttjad checkkredit 0 Dotterbolags andel i koncernkonto Summa övriga skulder SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

19 6 Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt Motpart Affärsdag Slutförfallodag Belopp valuta Valuta Motbelopp SEK Spotkurs Terminskurs NORDEA EUR ,36 9,36 NORDEA EUR ,15 9,15 SEB EUR ,15 9,15 SEB EUR ,8573 8,928 SEB EUR ,305 9,31425 SEB EUR ,3085 9,3176 NORDEA EUR ,3625 9,3513 SEB EUR , ,51023 NORDEA EUR ,3625 9,3716 SEB EUR , ,53493 SEB EUR , ,54703 SEB EUR , ,56133 SEB EUR , ,58073 SEB EUR , ,60023 Bilaga 3: Gällande Ränteswapkontrakt Instrument Motpart Regionen Regionen Belopp, mkr Startdag Slutförfall erhåller betalar Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,31% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,03% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,06% Ränteswap SEB Rörlig ränta 1,15% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,86% Ränteswap SEB Rörlig ränta 3,30% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,29% Ränteswap Danske Bank Rörlig ränta 2,59% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,58% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,99% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,27% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,13% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,36% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,48% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,56% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,65% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,76% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,67% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,94% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,07% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,01%

20 Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,51% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,87% Summa

21 Månadssammandrag: Januari - April 2015 Hälso- och sjukvårdssektorn (egen och extern regi) Sammanfattning Kvalitet: Andelen återinskrivningar minskar enligt målsättning Kvalitet: Andelen undvikbar slutenvård ligger på samma niv, målsättningen är en minskning Tillgänglighet: Tillgänglighet för besök bättre än för operation/ behandling Produktion: Somatik mot öppnare vårdformer och primärvård. Psykiatri, Palliativ vård/ ASIH ökar Ekonomi: Hälso- och sjukvården bedömer budgetavvikelse totalt på -823mkr, HSN bedömer budget -21 mkr 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel väntande till besök inom 60 dagar 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel väntande till operationer/åtgärder inom 60 dagar Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Vård i rimlig tid - väntande till besök Målvärdet för andelen väntande till besök är 70 procent. Generellt klaras vårdgarantin med besök inom 90 dagar. Andelen väntande inom allergisjukvården, ögonsjukvård och urologi har under flera månader innevarande år legat under målvärdet. Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Vård i rimlig tid - väntande operation/åtgärd Målvärdet för andelen väntande till operationer/ behandlingar är 70 procent. Vårdgarantinivån, där tid till operation/ behandling ska erhållas inom 90 dagar, uppnås inte. Antalet operationer inom vårdvalet Grå Starr fortsätter att öka. Väntetider i vården Produktion Produktion Somatik, Somatik, Inkl Inklusive vårdval, vårdval ASiH/palliativ och ASiH/palliativ vård, Primärvård vård, Primärvård och Psykiatri och Psykiatri Unika individer ÖV somatik Besök somatik Unika individer SV somatik Vårdtillfällen somatik Unika individer primärvården Besök primärvården Unika individer ASIH/Pall Vårdtillfällen ASIH/Pall Unika individer ÖV psykiatri Besök psykiatrin Unika individer SV psykiatri Vårdtillfällen psykiatri -4,6% -4,6% 0,3% 1,0% 4,6% 4,3% 6,9% 7,4% -6,0% -4,0% -2,0% 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 3,0% 5,8% 6,8% 10,0% Det sker en tydlig fortsatt förskjutning mot mera öppna vårdformer även under inledningen av Trenden mot allt färre unika individer inom den slutna somatiska vården som inte motsvaras av en ökning i den öppna somatiska vården fortsätter. Utvecklingen av produktionen mot effektivare vårdformer är en medveten styrning. Differensen i antal operationer slutenvård beror främst på eftersläpning i registrering. Uppgifter från PRIVA finns inte med. Till skillnad från somatiken så ökar antalet unika individer som hanteras inom psykiatrin både inom den öppna såväl som inom den slutna vården, liksom samtliga produktionsmått. Psykiatrin i extern regi återfinns inom den öppna psykiatrivården. Trenden med allt fler unika individer och högre produktionsvolymer inom primärvården fortsätter också. Ökningen är större relativt sett på privata enheter än offentliga, man kan också hitta viss delförklaring som beror på kväll och helg öppna enheter som startades under 2014 en bit in på året, någon enstaka ny enhet finns också som lokalt dragit upp volymerna, vissa mindre ökningar som beror på specialister i primärvården finns t ex gynekologibesök, en viss ökning av hembesök kan man också se, i övrigt finns en generell volym ökning. Detta är ett resultat av en medveten styrning av sjukhusvård till primärvård för att möta patienten på rätt vårdnivå. Uppgifter från PRIVA finns inte med.

22 Månadssammandrag: Januari - April 2015 Hälso- och sjukvårdssektorn (egen och extern regi) Återinskrivningar sluten vård 16% 0 15% 15% 14% 14% 13% 13% 12% 12% 11% Undvikbar slutenvård 19% 18% 17% 16% 15% 14% Andelen återinskrivningar inom 30 dagar visar en nedåtgående trend. För årets första fyra månader uppgår minskningen jämfört med motsvarande månader 2014 med cirka 5%. Målsättningen för 2015 är att minskningen ska vara mer än 10% jämfört med Ökad hemsjukvård och förbättrade utskrivningsrutiner bidrar till minskningen. Andelen patienter som vårdas i slutenvård pga diagnoser där man genom olika insatser i öppenvård skulle kunna ha undvikit sjukhusvård ligger oförändrat på procent. Även här är målsättningen att andelen ska minska med mer än 10% under 2015 jämfört med Resultat Hälso- och sjukvården totalt (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1-3 Jan - Apr Helår 2015 Budgetavv helår Utfall Budget diff. Budget Prognos Mkr % Omk Skånes universitetssjukhus -208,5-44,5-164,0 18,8-401,2-420,0-3,3% Skånevård Sund -146,3-54,7-91,6 10,4-200,0-210,4-3,0% Skånevård Kryh -133,4-34,4-99,0 7,9-142,6-150,5-3,0% Projekt Hälsostaden -24,5-10,3-14,2 0,4-20,3-20,7-4,1% Medicinsk service -1,6-5,4 3,8 0,0 0,0 0,0 0,0% Förvaltn egen regi tot -514,3-149,3-365,0 37,5-764,1-801,6-2,9% Köpt vård (AL mm) -106,1-120,2 14,1 0,0-20,0-20,0-5,5% Extern regi (LoU mm) -480,9-480,8-0,1 0,0 20,0 20,0 1,1% Hälsoval, övr vårdval , ,3-39,8 0,0-40,0-40,0-0,9% Läkemedel , ,7-24,8 0,0-60,0-60,0-2,0% Övrigt HSN 2 585, ,0 95,1 0,0 78,7 78,7 0,4% Hälso- och sjukvårdsn tot 30,5 0,0 30,5 0,0-21,3-21,3-0,1% Hälso- och sjukvård totalt -483,8-149,3-334,5 37,5-785,5-823,0-1,5% Den samlade bedömningen av helårsresultatet för hälso- och sjukvårdssektorn är ett negativt resultat om -785,5 miljoner kronor. Eftersom förvaltningarna har ett resultatkrav på primärvården om 37,5 miljoner kronor innebär detta en budgetavvikelse om 823 miljoner kronor, vilket är en försämring om totalt 167,8 mkr. Resultutvecklingen för Hälso- och sjukvårdsnämnden I Hälso- och sjukvårdsnämndens budget ryms anslag för finansieringen av vården som köps av andra landsting, eller enligt avtal (LoU, LoV, LoS, LoL). Här finns också finansieringen av tandvård, forskning, utbildning av ST/AT läkare osv. Bedömningen av helårsresultat är i nuläget en negativ avvikelse om 21 miljoner kronor. Det finns inom ramen för HSN's samlade budget både postivia och negativa resultatavvikelser. Det som sticker ut mest är läkemedels budgeten och där ökande kostnader för botande läkemedel för hepatit-c där en budgetavvikelse om nära 90 miljoner kronor och ökade kostnader för läkemedel för specialistvårdvalen. Detta vägs inom ramen för läkemedelsbudgeten upp med lägre kostnader för klinikläkemedel. I prognosen per april ligger också ett antagande att medel som tidigare avsatts för satsningar inom hälso- och sjukvården inte når helårseffekt, vilket ger en resultatförbättring om 50 mkr. Andra poster som påverkar bedömningen är högre statlig ersättning än budgeterat för bla kostnadskrävande asylsökande, högre kostnader för vårdval och hälsoval än budgeterat beroende på fler primärvårdsbesök vilket bla påverkar täckningsgrad och ökad produktion Grå starr operationer. Kostnaden av köpt vård av andra landsting ligger också per april högre än budgeterat. Resultatutveckling Hälso- och sjukvården totalt (mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 HSN Utfall 15 HSN Utfall 14 Förv eg regi Utfall 15 Förv eg regi Utfall 14 HoS tot Utfall 15 HoS tot Periodresultatet för den samlade hälso- och sjukvården är nära 260 miljoner kronor sämre än samma period föregående år. Resultatet för HSN är ca 140 miljoner sämre än motsvarande period Motsvarande försämring för sjukvårdsförvaltningarna egen regi är ca 120 miljoner kronor. Resultatutveckling för Sjukvårdsförvaltningar egen regi Förvaltningarna har ett resultatkrav på +37,5 miljoner kronor vilket härrör sig till hälsovalsenheterna. Helårsprognosen efter mars beräknas till en sammanlagd budgetavvikelse om -802 miljoner kronor. Prognosen är sedan bedömningen i februari försämrad med 150 miljoner kronor, varav -120 miljoner kronor avser Skånes universitetssjukhus. Det är liksom föregående år sjukhusdivisionerna som står för den största budgetavvikelsen. Hälsovalet på SUS aviserar en negativ budgetavvikelse på 25 miljoner kronor. Omfattande handlingplaner mot en ekonomi i balans finns framtaget på samtliga förvaltningar. Mer än hälften av budgetavvikelser avser för kostnader för personal. Mer eller mindre genomgående finns också budgetavvikelser på läkemedelskostnader och kostnader för interna köp från Regionservice och Medicisnk service. Månadssammandrag SUS Månadssammandrag Kryh Månadssammandrag Hälsostaden Månadssammandrag Sund Månadssammandrag MS

23 Månadssammandrag: januari april 2015 Skånes universitetssjukvård Sammanfattning Kvalitet: Resultatet för riskbedömningar är nära målet. Mälet för utskrivningsinfo och LM genomgångar nås ej. Tillgänglighet: Mål för besök uppnås nästan, 69 %. Resultat för op/ätgärd, 47 % är något bättre än förra mnd. Fokusområde: Redovisas ej för aktuell period Anställda/arbetad d: Ökningen av antalet anställda beror delvis på ökad sjukfrånvaro. 1/3 av ökningen avser hälsovalet. Produk on: Antalet vårdkontakter minskade inom somatiken och ökade inom primärvården. Ekonomi: Periodresultat var 164 mkr sämre än budget. Helårsprognosen är 420 mkr sämre än budget. Andel väntande till besök inom 60 dagar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Vård i rimlig tid Väntande till besök Väntetiderna ökade inom allergisjukvården. Detta beror på att drygt 100 remisser flyttats över från ÖNH området. Det kommer att ta ett tag innan de kommer i balans igen. Inom ÖNH sjukvården finns för tillfället otillräckligt med samordningsplatser i förhållande till behovet. Anledningen är sommarneddragning hos privata vårdgivare med avtal. Fortsatt långa väntetider inom kirurgi på grund av kapacitetsbrist inom framförallt bäckenbotten och endokrinkirurgi. 80% 60% 40% 20% Andel väntande operationer/åtgärder inom 60 dagar Vård i rimlig tid Väntande operation/åtgärd Förbättrat resultat under april ses för de flesta opererande verksamheter. Försämring inom kirurgi och ortopedi. Nedgång i produktion av operationer med lägre prioritet orsakat av brist på vårdplatser och opkapacitet har påverkat. 0% Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Inom somatiken var antalet besök i stort oförändrat. Läkarbesöken ökade Unika individer 0,9% både vad avser ny och återbesök medan besöken hos övriga vårdgivare Mixpoäng 3,3% minskade. Detta återspeglas i mixpoängen inom öppenvård som jämfört Antal besök 0,1% med föregående år ökade med 3,3%. Inom den slutna vården minskade antalet utskrivningar med 6,3 %. Unika individer 6,0% Mixpoäng Vårdtillfällen 6,3% 6,3% 8% 6% 4% 2% 0% 2% 4% Öppenvård Slutenvård

24 Månadssammandrag: januari april 2015 Skånes universitetssjukvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal listade Antal besök Besök läkare Besök övriga 0,6% 3,6% 4,1% 4,4% Telefontillgängligheten förbättrades och var 79,9% i april trots en del tekniska problem. Fokus på enheter med låg tillgänglighet. Antal listade ökade jämfört med föregående år, vilket i stort beror på nystartad vårdcentral i Lund (VC Getingen) som startade sin verksamhet i maj Antalet besök på primärvårdsnivå fortsatte att öka, ffa beök till andra yrkeskategorier än till läkare. Unika individer PV 5,7% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% Kvalitet: Andel patienter över 65 år som riskbedöms (målnivå 80%) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Fall Trycksår Undernäring Resultat Målnivå Utfallet var några procentenheter under målet. Majoriteten enheter arbetar systematiskt med goda resultat, men några har fortfarande inte arbetat in rutinen. Verksamheter som ligger mycket under målnivån kontaktas löpande och utbildningsinsatser planeras. SUS har som mål att all vårdpersonal ska ha godkänt kompetenskort i den nätbaserade utbildningen gällande kvalitetsindikatorerna. Avd. med problem att nå målet är korttidsavdelningar som har svårt att hinna riskbedöma alla patienter. De har ett högt genomflöde av patienter och korta vårdtider. Kvalitet: Andel patienter med fem eller fler läkemedel som fått utskrivningsinformation och andel över 75 år som fått läkemedelsgenomgång 100% 80% 60% 40% 20% 0% Utskrivningsinfo LMgenomgång A: UTSKRIVNINGSINFORMATION: Utskrivningsinformationen ökade med ca 10 %. Flera VO når över excellensnivå runt 90 %. Särskilt projekt för kvalitetssäkring under Positiv trend för verksamheter som inte hade kommit igång, tex kirurgi och urologi från 1 2% till ca 20%. B. LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR: Inom slutenvård kan med nuvarande fördelning av resurser en nivå om ca 30 % nås. Det finns successivt utrymme för en liten ökning. Vardera 1/3 av apotekarresursen är riktad mot SV resp PV för LMG. Rest 1/3 är riktad mot kval.arbete i SV. Resultat Målnivå Fokusområde: <Din text, max 880 tecken inklusive mellanslag> 100% 80% 60% 40% 20% 0%

25 Månadssammandrag: januari april 2015 Skånes universitetssjukvård Utveckling: Antal anställda Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Utfall 15 Medarbetare Antal anställda Sjukfrånvaro* Huvudgrupp AID Diff. Procent Diff. Procent Ledning/Administration ,0% 3,0 3,7 0,7 23,9% Läkare ,5% 2,3 2,4 0,1 5,2% Medicinsk sekreterare ,9% 7,8 7,6 0,3 3,4% Sjuksköterska ,0% 4,9 5,5 0,6 12,1% Tandvårdsarbete ,7% 7,4 3,1 4,3 58,2% Undersköterska/Skötare ,3% 8,1 8,1 0,0 Övrig personal ,8% 2,2 3,6 1,4 65,6% Övrig Vård/Rehab/Social ,9% 4,7 5,1 0,4 8,5% Totalt ,1% 5,1 5,5 0,4 7,5% *Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom föregående månad Ökningen av antalet anställda var störst avseende undersköterskorna men även antalet läkare och sjuksköterskor ökade. I gruppen undersköterskor ingår servicemedarbetare som ökade med 46 (belastar ekonomiskt fv 71).En tredjedel av den totala ökningen finns inom primärvården. Sjukfrånvaron ökade något, 0,4 dgr per medarb, samma som i Regionen som helhet. Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1 3 jan apr Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 3 208, ,3 11, , ,5 8,2 0,1% Fsg av hälso och sjukvård 314,9 298,5 16,4 888,0 900,7 12,7 1,4% Övriga intäkter 742,1 746,9 4, , ,8 25,5 1,2% S:a Verksamhetsintäkter 4 265, ,6 0, , ,0 30,0 0,2% Personalkostnader 2 636, ,1 120, , ,0 290,0 3,9% Omkostnader 1 753, ,0 50, , ,2 170,0 3,3% S:a Verksamhetskostnader 4 389, ,1 170, , ,2 460,0 3,7% Avskrivningar 77,3 83,0 5,7 249,0 240,0 9,0 3,6% Finansnetto 7,0 8,0 1,0 24,0 23,0 1,0 4,2% Totalt resultat 208,5 44,5 164,0 18,8 401,2 420,0 Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval 32,8 4,7 28,1 18,8 6,2 25,0 Vårdval 0,1 1,1 1,0 0,0 0,0 0,0 Periodresultat blev 209 mkr, vilket var 164 mkr sämre än budget. Avvikelsen avser både den anslagsfinansierade verksamheten samt hälsovalet. Intäkter för asylvård och ECMO vård (behandling med konstgjord lunga för hjärtsvikt) var högre än budget medan hälsovalsintäkterna avvek negativt t.f.a. lägre täckningsgrad än budgeterat. Personalkostnaderna överskred budget p.g.a. dyra lösningar för att hålla vårdplatser öppna samt på fler anställda än vad finansieringen medger. Avvikelsen på omkostnader förklaras av 11 mkr på läkemedel, 12 mkr köp av labtjänster från MSF, 12 mkr för inhyrd personal från bemanningsföretag samt 15 mkr i övrigt. SUS ekonomiska beting 2015 motsvarar ca 500 mkr. Resultatförsämringen innebär att prognosen för 2015 ändras till 420 mkr, viket är en försämring med 120 mkr. 25 mkr avser hälsovalet och 395 mkr sjukhusverksamheten. Resultatutveckling (mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Budget 15 Utfall 15 SUS resultat för jan apr var 69 mkr sämre än samma period Det var bl.a. ökade lönekostnader som bidrog till den negativa utvecklingen mellan åren. Hittills i år har lönekostnaderna ökat med 5,6 % inom sjukhusverksamheten. Ökningen förklaras av dyra lösningar (övertid mm) för att hålla vårdplatser öppna, höjd nivå för ob ersättning fr.o.m. oktober 2014, särskild lönesatsning för sjuksköterskor fr.o.m. november 2014, glesare helgbemanning 2 helger av 5 samt att antalet medarbetare i övrigt ökat. Vidare ökade kostnaderna för inhyrd personal från bemanningsföretag ökat från ca 14 mkr till 26 mkr mellan åren. På omkostnadssidan i övrigt noteras kraftiga kostnadsökningar (ca 12 %) mot MSF (Medicinsk serviceförvaltning). På läkemedelsområdet ökar kostnaden bl.a. för immunsuppressiva medel och myelomläkemedel. Prognosavvikelse Budgetökning Regionservice* -13 Budgetökning Medicinsk service* -48 Budgetökning koncernkontoret* -10 Underfinansiering (1 500 kr och 2:5) -58 Fullfinansiering slutenvård -56 Gröna objekt -89 Läkemedel -30 Labprover -20 Hälsoval -25 Övriga avvikelser -71 TOTALT -420 *) Budget exklusive uppräkning och kostnadsväxling Bruttokostnadsutvecklingen totalt för sjukhusverksamheten var 4,2 % under januari april. Utvecklingen har successivt försämrats under året. Den var 2,2 % efter februari och 3,4 % efter mars. Förvaltningens finansiering medger en kostnadsutveckling på 0,7 %.

26 Månadssammandrag: januari - april 2015 Skånevård Kryh Sammanfattning Kvalitet: Fokus på specifika åtgärdsområden för att uppnå målnivåer. Tillgänglighet: Tillgängligheten i Kryh är fortsatt god. Focusområde: Redovisas ej för aktuell period Anställda/arbetad tid: Antal anställda, främst ssk och usk. Inhyrning fortsätter öka. Produktion: Fler unika individer får vård och de öppnare vårdformerna ökar Ekonomi: Budgetbalans kräver kostnadsminskning med 195 mkr. Prognosförsämring med 25 mkr. Andel väntande till besök inom 60 dagar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Vård i rimlig tid - Väntande till besök De vårdutbud som denna månad får röd markering ligger ändå på en bra och i de flesta fall en mycket bra tillgänglighet på % och nedgången är marginell. Detta gäller inte ögon som tillsammans med urologin är de enda vårdutbuden som inte når upp till 70 %. I båda dessa verksamheter är det stora problem med läkarbemanning. Väntelistorna för de olika vårdutbuden inom VO medicin är relativt små och då blir det ett tydligare genomslag när det svänger lite, denna gång blev det på minussidan % 80% 60% 40% 20% 0% Andel väntande operationer/åtgärder inom 60 dagar Vård i rimlig tid - Väntande operation/åtgärd De vårdutbudsgrupper som denna månad får röd markering dippar endast marginellt och ligger fortfarande på en bra tillgänglighet. Endast urologin under 70 % och här är resultatet grönt! Arbetet med att optimera operationsresurserna fylla maxkapaciteten i Kryh fortgår som planerat i divisionens operationsledningsforum. Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Vi ser en fortsatt förskjutning mot mera öppna vårdformer vilket är en Unika individer 2,6% medveten styrning från förvaltningens sida. Fler patienter tas om hand i Mixpoäng -0,6% den somatiska öppenvården. Kontakttyperna brev/ telefon fortsätter att Antal besök -2,9% öka. Kontakttyperna syns inte i diagrammet över antal besök varför redovisad minskning inte är lika stor. Inom slutenvården minskar inflödet Unika individer -0,6% totalt sett samtidigt som andelen akuta inskrivningar av äldre Mixpoäng -2,0% internmedicinpatienter ökar. Detta påverkar beläggningen av vårdplatser Vårdtillfällen -0,6% på ett negativt sätt och vid vissa tidpunkter är beläggningen för hög vilket leder till ett ineffektivt flöde. -4% -2% 0% 2% 4% Öppenvård Slutenvård

27 Månadssammandrag: januari - april 2015 Skånevård Kryh Produktion Hälsoval och övrig primärvård - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal besök Besök läkare Besök övriga Unika individer Antal Listade 0,9% 1,4% 2,3% 3,2% 4,7% 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% Antalet besök inom vårdvalet uppgår till ca besök exklusive dietister vilket är ca besök fler eller 4 % mer än förra året. Antalet utförda hembesök i vårdvalet har ökat med 26 % och uppgår till ca Antalet läkarbesök har jämfört med 2014 ökat med ca besök eller ca 5 %. För övriga vårdgivarkategorier ser vi en ökning för samtliga grupper. Ovan ser vi som en fortsatt effekt kring vårt måldokument med fokus på tillgänglighet och produktivitet. ASiH/Palliativvård - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Unika individer Vårddagar Vårdtillfällen 0,8% 1,9% 8,1% 0% 2% 4% 6% 8% 10% Antalet vårddagar inom slutenvården har ökat med 312 vårddagar till ca Inom palliativ slutenvård har antalet vårddagar ökat med ca 3 % och uppgår till ca vårddagar. Beläggningen uppgår dock endast till 83 % som helhet, där den fortfarande är lägst i Kristianstad. En orsak till att antalet vårddagar inte ökat mer för perioden beror på för sent remitterade patienter och många dödsfall. Inom ASiH har antalet vårddagar ökat med ca 100. Ökningen kan härledas till nordvästra Skåne samt Ystad vilket är en effekt av utökat uppdrag. Kvalitet: Andel patienter över 65 år som riskbedöms (målnivå 80%) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Fall Trycksår Undernäring Resultat Målnivå Kryh når målet för riskbed trycksår och ligger strax under målvärdet för fall/undernäring. Främst inom sjukhusdivisionerna behövs ytterligare förbättringar för att målvärdet ska nås. Orsaker till att målvärdet inte nås är bl a omorganisation med sammanslagning av vårdavd, bemanningsproblem där sjuksköterskor från bemanningsföretag arbetat tillfälligt, högt inflöde av patienter och utlokalisering, dessa faktorer har delvis påverkat följsamhet till rutiner negativt. Förbättringsarbete: pulsronder där riskbed tydliggörs, anpassa rutiner till elektiv verksamhet, stående punkt på patsäkerhetsträffar, påbörjad process där riskbed görs av usk. Kvalitet: Andel patienter med fem eller fler läkemedel som fått utskrivningsinformation och andel över 75 år som fått läkemedelsgenomgång 100% 80% 60% 40% 20% Målnivån nås. Apotekarbemanningen består av två apotekare i Ystad och tre i Kristianstad-Hässleholm. Denna resurs är inte tillräcklig för att täcka in totala antalet patienter i målgruppen. Verksamheterna har därför valt att arbeta med en målavdelning på varje sjukhus där vi fokuserar insatsen. I Ystad är målavdelningen avd 6, Hässleholm avd 38 och Kristianstad Närsjukvårds avdelning. 0% Utskrivningsinfo Resultat LMgenomgång Målnivå Fokusområde: 100% <Din text, max 650 tecken inklusive mellanslag> 80% 60% 40% 20% 0%

28 Månadssammandrag: januari - april 2015 Skånevård Kryh Utveckling: Antal anställda Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Utfall 15 Antalet anställda har ökat i snitt med 135 personer 2,4%. Den största ökningen är i ssk o usk-gruppen. Redan nu har usk börjat anställas på vikariat inför sommaren och ssk anställs tillsvidare. Ökningen av ssk och usk är inom närsjukvård och primärvård. Inom Ledning/adm beror ökningen på omorganisationen 2014, alla chefstillsättningar hade inte trätt i kraft under de första månaderna 2014 samt tillsättning av ec läkare och teamledare. Antalet läkare har ökat inom Div Närsjukvård, främst i verksamhetsområde Akut, Barn o Spec medicin. Övriga div har samma antal eller en liten minskning. Medarbetare Antal anställda Sjukfrånvaro* Huvudgrupp AID Diff. Procent Diff. Procent Ledning/Administration ,9% 3,0 4,3 1,3 42,6% Läkare ,3% 2,1 3,2 1,0 48,6% Medicinsk sekreterare ,0% 4,3 5,4 1,1 26,8% Sjuksköterska ,3% 5,2 4,8-0,4-6,8% Tandvårdsarbete ,8% 0,3 2,0 1,7 545,2% Undersköterska/Skötare ,8% 7,8 8,3 0,5 5,9% Övrig personal ,8% 6,5 4,1-2,4-36,6% Övrig Vård/Rehab/Social ,8% 5,3 5,4 0,1 1,1% Totalt ,4% 5,1 5,3 0,3 4,9% *Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom föregående månad Inhyrd personal fortsätter att öka. I Div Spec närsjukvård ökar både kostnaderna för Läkare och sjuksköterskor med 1,5 milj kr vardera jämfört med I Div Kirurgi hyr man in läkarresurser, dessa har ökat med 3,3 milj kr. I Primärvården är det också läkare som hyrs in, en ökning på 7,7 milj kr mot ifjol. Antal sjukdagar per medarbetare har ökat totalt med 0,2 dgr dock har sjuksköterskegruppen minskat sina sjukdagar med 0,35 dgr per medarbetare. Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1-3 jan - apr Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 1 494, ,0-2, , ,5-1,3 0,0% Fsg av hälso- och sjukvård 86,1 93,2-7,1 317,9 317,7-0,2-0,1% Övriga intäkter 85,0 67,5 17,5 41,1 41,1 0,0 0,0% S:a Verksamhetsintäkter 1 665, ,7 7, , ,3-1,5 0,0% Personalkostnader , ,4-38, , ,9-77,4 2,4% Omkostnader -650,6-580,0-70, , ,8-71,7 4,1% S:a Verksamhetskostnader , ,4-109, , ,7-149,1 3,0% Avskrivningar -22,0-24,2 2,2-73,1-73,1 0,0 0,0% Finansnetto -1,8-2,4 0,6-7,2-7,2 0,0 0,0% Totalt resultat -133,4-34,3-99,1 7,9-142,7-150,6 Resultat (mkr) motpart 1-4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval -7,5-11,3 3,8 7,9 7,9 0,0 Vårdval -4,2-7,1 2,9 0,6 0,6 0,0 Habilitering -1,9 0,0-1,9 0,0-16,5-16,5 ASIH/palliativ vård 0,8 1,9-1,1 0,0 0,0 0,0 Resultatutveckling (mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Budget 15 Utfall 15 Inför 2015 är kravet på kostnadseffektivisering ca 195 mkr för att nå budgetbalans. Av dessa är 180 mkr allokerat till sjukhusdivisionerna. Åtgärdsplaner har tagits fram som omfattar ca 90 mkr. Merparten av dessa åtgärder riktar sig mot förbättrade interna arbetssätt och omfattar minskade kostnader för övertid, OB-ersättning och ersättning för jour samt minskad inhyrd personal. Efter tertial 1 ser vi att dessa kostnader istället har ökat med 35 mkr jämfört föregående år. Vi bedömer därför att åtgärdsplanerna inte kommer att infrias i den utsträckning som tidigare uppskattats utan lyckandegraden skruvas just nu ner till ca 50 %. Det innebär en prognosförsämring med -25 mkr. Kryh s resultat för perioden januari-mars uppgår till -133,4 mkr och i förhållande till periodbudget är avvikelsen -99,1 mkr. Resultatet är ackumulerat 48,8 mkr sämre jämfört föregående år. Ackumulerad bruttokostnadsutveckling uppgår till 7 % och motsvarar 116,6 mkr. Av detta är 65,5 mkr kostnader för personal, 14 mkr är kostnader för inhyrd personal och 11,3 mkr är ökade kostnader läkemedel. Kostnader för intern handel med Medicinsk serviceförvaltning och Regionservice har ökat med 12 mkr. Resterande delar är kostnader för medicinskt material och inköp. Underliggande drivare för kostnadsutvecklingen är framförallt personalkostnader, vars utveckling ligger på 6,2 %. Av detta är 3 % kopplat till ökad volym av använda resurser (+119) och 3,2 % är kopplat till ökad kostnad/resurs. Det beror i sin tur på ökade kostnader för anställningsavtal, ökad kostad för mertid Division Primärvård bedömer att budgeten är balanserad och resultatkravet nås. Division Habilitering & Hjälpmedel prognostiserar ett underskott på -16,5 mkr till följd av ökade hjälpmedelskostnader och ökade kostnader för hörselutprovning. Sjukhusdivisionerna prognostiserar ett underskott på tillsammans -134 mkr. Sammantaget innebär ovanstående en ekonomisk obalans och prognos för Kryh på 150,6 mkr jämfört budget. i form av övertid, OB-ersättning, jour. Bruttokostnadsutvecklingen är högst inom Primärvård (11,7 % personal) som samtidigt har budgetbalans och fått tilläggsuppdrag som påverkar jämförelse. I närsjukvård och kirurgi är kostnadsökningen 8,9 % och 4,5 %. Produktiviteten på sjukhus har sjunkit trots fler patienter. Mätt som mixpoäng/resurs har den fallit med över 5%. Förklaras delvis av större andel öppna vårdformer men måste öka för att nå bättre patientnytta/ekonomi.

29 Månadssammandrag: januari - april 2015 Skånevård Sund Sammanfattning Kvalitet: Det är stor spridning av andelen genomförda riskbedömningar inom de olika verksamhetsområdena inom förvaltningen Tillgänglighet: Tillgängligheten till besök når målet. Bristen på vårdplatser påverkar måluppfyllelsen inom op/åtgärd Focusområde: Medarbetare: Ökade personalkostnad för att täcka upp för ökad sjukfrånvaron med 11% Produktion: Produktionen ökar inom division primärvård och division psykiatri medan somatiken minskar sin produktion Ekonomi: Utfallet för perioden -146 mkr. Budgetavvikelsen uppgår till -92 mkr. Kostnadsökning på 2,7 % jmf 2014 Andel väntande till besök inom 60 dagar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Vård i rimlig tid - Väntande till besök Sund klarar generellt sett målet för besök i april. Lägst tillgänglighet är det dock inom somatiken, framförallt inom allergisjukvården, hud- och ögonmottagningar. Inom vårdval ögon har det genomförts extramottagningar, både i Trelleborg och Ängelholm, samtidigt som patienter har samordnas till privat vårdgivare. Inom vårdval hud kommer det införas extramottagningar men det finns viss brist på läkarresurs. Inom medicininriktningarna är det svårt att samordna och det är många patienter som kommer på återbesök. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel väntande operationer/åtgärder inom 60 dagar Vård i rimlig tid - Väntande operation/åtgärd Det är en utmaning att klara av tillgängligheten för operationer för perioden jan-april som en följd av brist på vårdplatser, framförallt i Helsingborg. Bristen på vårdplatser leder även till en del strykningar till operation inom ortopedi. Strykningar görs även baserat på lokalbrist, främst inom ÖNH. Det är fortsatt svårt att hitta samordningsalterantiv för tonsillotomi (avser barn) Enstaka samordningar inom andra områden men det är svårt att hitta vårdgivare då patienterna har andra sjukdomar som försvårar samordning. Fortsatt god tillgänglighet inom barnpsykiatrin och det är fortsatt en ökad efterfrågan på utredningar. Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antalet öppenvårdsbesök minskar med ca varav ca besök är Unika individer -3,5% kopplade till verksamhetsförflyttningar/eftersläpning i registering och Mixpoäng -4,9% resterande minskning är kopplad till minskat antal återbesök. Störst Antal besök -3,9% avvikelse mot föregående års utfall avseende läkarbesök och besök Unika individer Mixpoäng Vårdtillfällen -3,2% -3,4% -3,7% annan vårdgivare finns inom ortopedi, gynekologi, kirurgi och ÖNH. Slutenvården visar en minskning av produktionen som beror på att vårdavdelningar stängts under Andelen akuta inskrivningar ökar och medelvårdtiden minskar jmf med föregående år. -6% -5% -4% -3% -2% -1% 0% Öppenvård Slutenvård

30 Månadssammandrag: januari - april 2015 Skånevård Sund Produktion Hälsoval och övrig primärvård - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal besök Besök läkare Besök övriga Unika individer PV -1,6% 3,1% 3,1% 6,0% Totalt antal besök ökar jmf med föregående år. Antalet läkarbesök är lägre 2015 pga ändrad registering avseende Nya jouren i Helsingborg där läkarbesöken registreras på den privata vårdgivare som bedriver denna verksamhet. Detta innebär samtidigt att andelen läkarbesök minskar. Besök övriga vårdgivare ökar och antalet unika individer som fått vård inom primärvården ökar. Antal listade 0,0% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% Psykiatri inkl. vårdval LARO (läkemedelsassisterad rehab vid opiatberoende) - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Unika individer Antal besök Unika individer Vårddagar Vårdtillfällen -4,2% 0,2% 2,2% 3,0% 6,5% -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% Totalt antal besök ligger i paritet jmf med föregående år. Både inom barnoch ungdomspsykiatrin och inom rättspsykiatrin ökar antalet öppenvårdsbesök. Totalt sett ökar antalet unika individer som fått vård. Produktionen inom den slutna vården ökar avseende både inskrivningar och utskrivningar. Samtidigt minskar antalet periodiserade vårddagar jmf med samma period i fjol ( vd). Öppenvård Slutenvård Kvalitet: Andel patienter över 65 år som riskbedöms (målnivå 80%) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Fall Trycksår Undernäring Resultat Målnivå Det är stor spridning av andelen genomförda riskbedömningar inom de olika verksamhetsområdena inom Sund. Andelen patienter som riskbedöms är högst inom div Spec. närsjukvård. Det finns en struktur för hur arbetet med riskbedömningar ska skötas och det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete i nätverket för kvalitet- och patientsäkerhetshandläggare och i de sjukhusövergripande grupperna för fall, sår, undernäring och läkmedel. När det gäller trycksår bedrivs ett omfattande förbättringsarbete under 2015 med inriktning på preventivt arbete. Kvalitet: Andel patienter med fem eller fler läkemedel som fått utskrivningsinformation och andel över 75 år som fått läkemedelsgenomgång 100% 80% 60% 40% 20% 0% Utskrivningsinfo Resultat LMgenomgång Målnivå Generellt för förvaltning Sund ligger andelen patienter som får utskrivningsinformation och läkemedelsgenomgångar lägre än målnivån. Det är dock stor spridning inom förvaltningen där div. Spec. närsjukvård klarar målnivån. Det pågår ett arbete med att få det att fungera bättre och där div kirurgi kommit en bra bit på väg, man har det som ett av sina MRE. När det gäller läkemedelsgenomgångar ligger Sund under målnivån. Inom div kirurg finns det inte tillräckligt med apotekarresurs. Närsjukvården klarar målnivån i nordväst medan under målnivån i sydväst. Fokusområde: < Din text, max 880 SUS tecken, max 650 tecken Sund och Kryh, inklusive mellanslag (Fokus)>

31 Månadssammandrag: januari - april 2015 Skånevård Sund Utveckling: Antal anställda Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Utfall 15 Antalet anställda ökade med 0,7%. Antalet anställda omvandlat till heltid ökade med 0,3%. Antalet använda anställda omvandlat till heltid minskade med 1%. Medarbetare Antal anställda Sjukfrånvaro* Huvudgrupp AID Diff. Procent Diff. Procent Ledning/Administration ,2% 2,3 3,1 0,7 31,9% Läkare ,8% 3,1 3,7 0,6 17,9% Medicinsk sekreterare ,0% 6,1 6,9 0,8 12,6% Sjuksköterska ,8% 4,9 5,3 0,5 9,4% Tandvårdsarbete ,3% 0,9 0,5-0,4-41,9% Undersköterska/Skötare ,9% 6,3 6,8 0,5 8,5% Övrig personal ,1% 3,8 5,5 1,6 42,3% Övrig Vård/Rehab/Social ,8% 4,9 5,3 0,4 8,3% Totalt ,7% 4,8 5,4 0,5 11,0% *Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom föregående månad Antalet anställda ökade 0,7%, men antalet använda AOH minskade med 1%. Pga att sjukfrånvaron ökade med 11% tvingades verksamheten anställa fler, anlita 23% fler timanställda samt öka övertidsuttaget 28%. Dessutom ökades inhyrningen m 17%. All sjukfrånvaro har ökat men mest i intervallet 2-14 dgr, i div Primärvård o Kirurgi samt för läkare, ledning/adm o övrig personal. Antalet anställda i Ledning/administration har ökat bl a pga omkodning av ssk t teamledare, ökat antal inom anslagsfinansierad forskning. Ökningen i kat Övrig personal beror på anställning av 13 ungdomspraktikanter. Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1-3 jan - apr Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 2 140, ,2 4, , ,6 48,8 0,8% Fsg av hälso- och sjukvård 23,3 20,1 3,2 67,0 64,9-2,1-3,1% Övriga intäkter 149,3 159,7-10,4 472,4 458,0-14,4-3,0% S:a Verksamhetsintäkter 2 312, ,0-2, , ,5 32,4 0,5% Personalkostnader , ,2-53, , ,5-111,5 2,5% Omkostnader -841,6-806,7-34, , ,1-127,7 5,3% S:a Verksamhetskostnader , ,9-88, , ,6-239,2 3,5% Avskrivningar -25,7-25,2-0,5-75,4-79,0-3,6 4,8% Finansnetto -2,6-2,7 0,1-7,9-7,9 0,0-0,6% Totalt resultat -146,3-54,7-91,6 10,4-200,0-210,4 8,1% Resultat (mkr) motpart 1-4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval -8,6-9,0 0,4 10,4 10,4 0,0 Vårdval -13,1 0,5-13,6 0,0-30,2-30,2 Psykiatri -809,5-778,4-31, , ,7-44,2 Resultatutveckling (mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Budget 15 Utfall 15 Ingångsläget beräknat utifrån underskottet 2014 medför även 2015 en stor obalans för Skånevård Sund. Utfallet för perioden uppgår till -146 mkr. Avvikelsen mot budget är på intäktssidan -2 mkr och på kostnadssidan 89 mkr. När det gäller vårdvalen så fortsätter det negativa resultatet och underskottet uppgår till 13 mkr för perioden. Avvikelsen fördelat på de olika divisionerna fördelar sig enligt följande, Närsjukvård (-44 mkr), Kirurgi (-28 mkr), Psykiatri (-30 mkr), PV (+4 mkr) och FVL (+6 mkr). Resultatet i årsprognosen är oförändrat sedan mars och beräknas till -200 mkr. Största skillnaden mot fjolårets resultat (-100 mkr) är att det extra omstruktureringsbidraget på 50 mkr nu tagits bort samt att patientsäkerhetsersättningen (20 mkr) och ersättningen från kömiljarden (19 mkr) också är borta. Denna intäktsminskning försämrar resultatet med ca 90 mkr. Resultatutvecklingen för årets första månader är i nivå med fjolårets. Detta innebär att kostnadsnivån är alltför hög i förhållande till givna förutsättningar. Samtidigt så håller sig årets kostnadsökning inom den uppräkning som gjordes av uppdragsvärdet vilket innebär att underskotten inte ökar i förhållande till 2014 mer än tidigare beskrivna justeringar på 90 mkr. Dessa poster fick effekt från juni och framåt under Arbete pågår kontinuerligt för att åstadkomma ett förbättrat ekonomiskt resultat. Kostnadsökningen för perioden jämfört med 2014 uppgår till 2,7 %. Detta är i nivå med den uppräkning som erhållits i årets uppdrag. Förhoppningen är att denna nivå kan fortsätta eller förbättras genom samordningar och rationaliseringar inom förvaltningen.

32 Månadssammandrag: januari - april 2015 Medicinsk service Sammanfattning Ekonomi: 2015 arbetar förvaltningen med ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Prognosen för året är att budgeten följs. Produktion LAB: Produktionen och produktiviteten inom Labmedicin uppvisar en ökning jämfört med Produktion IT: Produktion inom IT-verksamheten i form av antal datorer uppvisar en ökning jämfört med Anställda/arbetad tid: Mindre ökning för anställda (20 st.) och årsarbetare (2 st.). Sjukfrånvaron har ökat med 0,2 dagar. Focusområde: Redovisas ej för aktuell period Produktion: Labmedicin Produktivitet Viktpoäng Antal analyser 2,3% 4,7% 4,5% Produktionen har ökat med 4,5 % räknad som antal analyser och med 4,7 % uttryckt som viktpoäng. Viktpoäng väger antalet analyser utifrån hur resurskrävande analyserna är. Ökningen syns i flertalet kundgrupper och generellt över Labmedicins verksamheter. Produktiviteten, som relaterar produktion till personalresurser, har ökat 2,3 %. Antal analyser 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% Viktpoäng Övriga -6,8% Övriga -2,7% Privata VG 17,9% Privata VG 20,5% Privata HV 11,2% Privata HV 12,5% HSTA 8,8% HSTA 11,7% SUS 7,0% SUS 7,8% KRYH 1,7% KRYH 4,7% SUND 1,8% SUND -1,2% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% -5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Övriga = Kommuner, landsting, stat och övriga Produktion: IT Lagring -0,1% Lokala appl. -1,5% Regionala appl. 5,0% Datorer 2,8% -2% -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Antalet datorer har ökat med 2,8 %. Ökningen syns för samtliga kunder. Det sker en förskjutning från stationära till bärbara datorer och antalet läsplattor ökar. Paneldatorer som är t.ex. flexsystem/-datorer och egenägda datorer som framför allt avser medicinteknisk utrustning med särskilda krav på datormodell minskar. Relateras datorer till antal anställda syns en mindre ökning. Lagringsvolymen är i stort sett oförändrad jämfört med 2014 som följd av konsolidering. Antal datorer per kategori Antal datorer per verksamhet Läsplattor 31,3% Övriga 6,5% Egenägda -21,2% HSTA 1,5% Paneldatorer -35,4% SUS 2,6% Bärbara 10,4% SUND 0,6% Stationära 1,2% KRYH 1,9% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% Antal datorer per medarbetare Totalt 1,04 Totalt 1,0% Övriga 1,56 Övriga 3,4% HSTA 0,79 HSTA -5,0% SUS 0,97 SUS -0,9% SUND 0,96 SUND 0,2% KRYH 0,91 KRYH -0,7% 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6-6% -4% -2% 0% 2% 4% Riksgenomsnitt 1,01 - Grå stapel

33 Månadssammandrag: januari - april 2015 Medicinsk service Anställda Anställda Använda årsarbetare Sjukdagar Huvudgrupp AID Diff. Procent Diff. Procent Diff. Procent Biomedic. Analyt ,6% ,7% 5,3 5,4 0,2 2,9% Sjukh.tekn/lab.pers ,5% ,3% 6,2 3,5-2,7-43,2% Handläggararbete ,1% ,6% 1,7 2,6 0,8 48,6% Spec.komp. Läkare ,0% ,6% 2,9 3,6 0,7 22,5% Ledningsarbete ,6% ,3% 1,1 1,3 0,2 14,8% Ingenjörer m.fl ,0% ,4% 5,0 4,7-0,4-7,0% Administratörsarbete ,5% ,3% 4,9 6,8 1,9 38,4% Icke spec.komp. Läkare ,9% ,5% 3,4 4,6 1,2 34,1% Medicinsk sekreterare ,0% ,5% 5,1 9,2 4,1 81,4% Övriga ,0% ,8% 3,0 3,5 0,5 18,4% Totalt ,3% ,1% 4,5 4,7 0,2 4,5% Efter mars 2015 antalet anställda ökat med 20 st. medarbetare och antalet använda årsarbetare har ökat med 2 st. Den relativt begränsade ökningen i antal använda årsarbetare förklaras bl.a. av att uttaget av semester varit högre 2015 än 2014 samt av en högre sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron beräknad som genomsnittligt antal kalenderdagar per medarbetare har ökat med 0,2 dagar jämfört med mars Från verksamheterna rapporteras bl.a. influensaperioder som förklaring. Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1-3 jan - apr Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Försäljning tjänster 847,6 841,9 5, , ,0 15,3 1% Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0% Erhållna bidrag 21,2 37,9-16,7 113,7 111,8-1,9-2% S:a Verksamhetsintäkter 868,8 879,8-11, , ,8 13,4 1% Personalkostnader -297,6-312,3 14,7-887,5-880,8 6,8-1% Övriga omkostnader -540,7-537,9-2, , ,9-28,4 2% S:a Verksamhetskostnader -838,4-850,3 11, , ,7-21,6 1% Avskrivningar -29,9-34,4 4,5-106,8-99,0 7,8-7% Finansnetto -2,2-2,4 0,3-7,5-7,1 0,4-5% Totalt resultat -1,6-7,3 5,7 0,0 0,0 0,0 0% Resultat per: jan - apr Helår 2015 Budgetavvikelse Verksamhetsområde Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Labmedicin 4,8-3,0 7,8 0,0 0,0 0,0 0,0 IT/MT -6,9-3,0-3,9 0,0 0,0 0,0 0,0 IT Utvecklingsprojekt 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,0-1,3 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt resultat -1,6-7,3 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatutveckling (mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Budget 15 Utfall arbetar förvaltningen med ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Prognosen för året är att budgeten följs. Produktionen i form av analyser inom Labmedicin och datorer är högre än i fjol och högre än budgeterat vilket driver både kostnads- och intäktsutvecklingen. Personalkostnaderna är lägre än budgeterat pga. vakanser i planerad personalbudget. För bl.a. specialistkompetenser inom labmedicin råder rekryteringssvårigheter arbetar förvaltningen med ett effektiviseringskrav på 10 mkr. Prognosen för året är att budgeten följs. Dock visar månadens resultat ett bättre utfall än budgeterat.

34 Månadssammandrag: januari - april 2015 Projekt Hälsostaden Sammanfattning Kvalitet: Läkemedelsgenomgångar/utskrivningsinfo bra! Förbättringspotential avseende riskbedömningar. Tillgänglighet: Tillgängligheten är mycket god på Hälsostaden! Focusområde: Redovisas ej för aktuell period Anställda/arbetad tid: Antalet anställda ökar jämfört med föregående år. Produktion: Produktionen minskar inom somatisk vård och ökar inom Hälsovalet. Ekonomi: Budgetavvikelse med -14,2 mkr, helårsprognos försämrad med 1,5 mkr till -20,3 mkr. Andel väntande till besök inom 60 dagar 100% 80% 60% 40% 20% 0% Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Vård i rimlig tid - Väntande till besök Allergi - Mottagningen utför provokationer i grupp och patienterna är kallade för nybesök i slutet på maj.. Mag-och tarmsjukvård - Väntetiderna har ökat på grund av sjukskriven läkare. Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Öppen vård - Läkarbesöken minskar beroende på att justeringar gjorts i Unika individer -3,8% hur vi registrerar till exempel osteoporosbesök. Sluten vård - Minskar Mixpoäng -12,6% helt enligt plan eftersom vårt mobila akutteam förhindrar en hel del Antal besök -3,5% inläggningar genom sitt proaktiva sätt att arbeta och att vi delvis under Unika individer Mixpoäng Vårdtillfällen -15% -7,1% -6,0% -8,4% -10% -5% 0% perioden minskade med 5 vårdplatser på Hjärtavdelningen på grund av sjuksköterskebrist. Medelvårdtiden ökar beroende dels på att några patienter legat inne väldigt länge, (6-10 veckor), samt att de stängda hjärtvårdplatserna har väldigt låg medelvårdtid, (3,5 i medel), vilket försämrar snittet rejält. = Öppenvård = Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård - procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal Listade Antal besök Besök läkare Besök övriga Unika individer -3,5% 0,6% 2,8% 4,8% 16,4% -5,0% 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% Primärvårdens besök ökar med knappt 3 procent jämfört med föregående år, vilket beror på att Hälsostaden styr om vissa patientgrupper till primärvården. Läkarbesöken ökar något och övriga besök ökar med knappt 5 procent. Hembesöken ökar med 28 procent jämfört med föregående år. Antal listade patienter har minskat jämfört med föregående år. Antalet unika individer ökar kraftigt på kväll- och helgmottagningen. Listningen fortsätter att minska i jämförelse med föregående år. Konkurrensen från privata hälsovalsenheter i närområdet är hård och deras marknadsföring är ganska aggressiv.

35 Månadssammandrag: januari - april 2015 Projekt Hälsostaden Kvalitet: Andel patienter över 65 år som riskbedöms (målnivå 80%) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Fall Trycksår Undernäring Vid hög arbetsbelastning så prioriteras dokumentation av tryck/fall och nutrition bort. Tyvärr finns det en upplevelse bland personalen att oavsett riskbedömning eller inte så faller patienterna, detta kan resultera i en känsla av hopplöshet. De korta vårdtiderna kan ibland också innebära att bedömningarna prioriteras bort. Avseende patienter som flyttas från olika sjukhus har tiden har redan börjat ticka och ofta har de 24 timmarna gått när patienterna anländer till oss. Handlingsplan - önskar ett tvingande fält i Melior, rapportera över om ej riskbedömning är gjord, möjlighet att annan personalkategori kan göra riskbedömning? Resultat Målnivå Kvalitet: Andel patienter med fem eller fler läkemedel som fått utskrivningsinformation och andel över 75 år som fått läkemedelsgenomgång 100% 80% 60% 40% 20% 0% Utskrivningsinfo LMgenomgång Målet uppnås! Läkarna arbetar systematiskt med att alla ska få utskrivningsinformation och under 2015 sker även en utvärdering av kvaliteten. Farmaceuterna arbetar systematiskt med läkemedelsgenomgångar (LMG), för patienter som har fyllt 75 år och har 5 läkemedel. Även här sker förbättringsarbeten för att fler patienter ska få en korrekt läkemedelslista vid inskrivning på sjukhus. Arbetet med läkemedelsavstämningar är tidskrävande. Kan arbetet med att få in en korrekt lista förenklas kan farmaceuterna göra fler LMG och/eller börja arbeta mer ut mot primärvården vilket är nästa steg i projekt Läkemedelssäkerhet Hälsostaden. Resultat Målnivå Fokusområde: Redovisas ej för denna period. 100% 80% 60% 40% 20% 0%

36 Månadssammandrag: januari - april 2015 Projekt Hälsostaden Utveckling: Antal anställda Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Utfall 15 Hälsostaden har i april 2015 totalt 40 fler anställda än föregående år. Inom Ledning /administration har nya tjänster tillsatts: 3 enhetschefer, 1 HR-chef, 1 HR spec (FL) och vikarie för denne. Nya tjänster som tillsatts är koordinator för mobilt team och IT utvecklare. AT-läkare har ökat (4-8 platser/termin innebär en ökning med 12 st jmf med 2014), Nya STtjänster som tidigare köptes från HBG har anställts, 3 övriga vakanta läkartjänster samt 3 distriktsläkare som tidigare bemannats med hyrläkare, (ca 3 årsarbetare). En geriatrisk sektion har skapats i linje med projektets inriktning och tre specialistläkare har anställts. Medarbetare Anställda Sjukfrånvaro* Huvudgrupp AID Diff. Procent Diff. Procent Ledning/Administration ,5% 1,1 1,6 0,5 50,0% Läkare ,6% 2,1 2,3 0,2 9,2% Medicinsk sekreterare ,3% 3,0 9,9 6,9 230,0% Sjuksköterska ,5% 4,6 3,8-0,8-17,4% Tandvårdsarbete ,0 0,0 0,0 Undersköterska/Skötare ,8% 4,5 6,3 1,7 38,3% Övrig personal ,0 0,0 0,0 Övrig Vård/Rehab/Social ,4% 4,7 2,7-1,9-41,3% Totalt ,2% 3,9 4,5 0,6 15,3% *Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom föregående månad Sjukfrånvaron i intervallet 2-7 dagar samt över 180 dagar ökar. Flera rehabiliteringsärenden framförallt hos undersköterska och medicinska sekreterare ger hög långtidssjukfrånvaro. Ledning ökar kraftigt procentuellt, (en sjukskrivning), som nu är åter i tjänst. Läkare har en ökning för intervallet dgr, både hel och partiella sjukskrivningar. Ökningen av sjukfrånvaron sker i huvudsak i slutenvård, vilket kan relateras till den tuffa bemanningssituationen. Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1-3 jan - apr Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 141,9 142,1-0,1 427,0 427,0 0,0 0,0% Fsg av hälso- och sjukvård 14,7 17,3-2,6 39,2 29,8-9,4-24,0% Övriga intäkter 1,0 4,5-3,5 45,4 45,4 0,0 0,0% S:a Verksamhetsintäkter 157,7 163,9-6,2 511,6 502,2-9,4-1,8% Personalkostnader -111,3-106,0-5,4-315,4-316,9-1,5 0,5% Omkostnader -70,3-68,4-1,9-193,4-203,2-9,8 5,1% S:a Verksamhetskostnader -181,6-174,3-7,3-508,7-520,1-11,3 2,2% Avskrivningar -0,7-0,1-0,6-2,3-2,3 0,0 0,0% Finansnetto 0,0 0,2-0,1-0,2-0,2 0,0 0,0% Totalt resultat -24,5-10,3-14,2 0,4-20,3-20,7 Resultat (mkr) motpart 1-4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval -4,7 0,4-5,1 0,3-0,3-0,6 Resultatutveckling (mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Budget 15 Utfall 15 Resultatet för perioden är -24,5 mkr, vilket är en budgetavvikelse på - 14,2 mkr. Intäkterna är drygt 6 mkr sämre än budget - vi saknar intäkter på 3,3 mkr på grund av sent beslut i Regionstyrelsenoch dessa intäkter faktureras i maj månad. Intäkter för hembesök till privata vårdcentraler kommer också att tillkomma för perioden på ca 0,5 mkr. I övrigt är det intäkter från utomlänspatienter som avviker med ca 1 mkr, vilka brukar rätta till sig under året. Personalkostnaderna avviker med 5,4 mkr i förhållande till budget. Periodiseringen som baserar sig på föregånde år stämmer inte riktigt i år vilket innebär ett bättre resultat framöver. Vi uppnår inte våra planerade reduceringar inom Resultatutvecklingen för Hälsostaden i april är betydligt sämre än den skulle vara eftersom det fattas intäkter motsvarande ca 4 mkr. Vi har hellere inte lyckats åstadkomma alla kostnadsreduceringar som planerat. Helårsprognosen är ändrad till - 20,3 mkr. personalkostnaderna beroende bland annat på mycket höga övertidskostnader. Dessa förklaras av behovet att öppna extra vårdplatser på grund av det höga patientrycket från andra sjukhus. Uppbokning av personalskulder har skett med ca 1mkr efter lönerevisionen. Övrigt som avviker från budget är högre röntgenkostnader, läkemedel inom förmånen samt nytt hjälpmedel inom diabetes som mäter blodsockerhalten, (skrivs ut enligt regionala riktlinjer).

37 Skånetrafikens kvalitetsrapport Första tertialet 2015 Kundnöjdhet - Punktlighet Resande Fotograf: Karl-Johan Hjertström 1

38 Bakgrund Kvalitetrapporten kommer månadsvis och beskriver Skånetrafikens aktuella läge samt resultatet hittills under året. Den vänstra grafen visar det senast tillgängliga isolerade månadsvärdet och den högra det senast tillgängliga ackumulerade årsvärdet. Syftet med rapporten är att man ska få en överblick över det aktuella läget jämfört med föregående år. Kundnöjdheten är resultatet från marknadsundersökningar som görs månatligen(mer info under Kundnöjdhet), och beskriver kundernas och allmänhetens uppfattning om Skånetrafiken. Punktlighet och resande är reella värden. Sammanfattning NKI Efter det första tertialet 2015 är 62% av Skånetrafikens kunder ganska eller mycket nöjda med Skånetrafiken, strax under de 63 % som nåddes under motsvarande period förra året. Trots att vi har bättre eller lika bra värde under 3 av 4 månader 2015 jämfört med 2014, når vi inte riktigt upp till samma nivå. Detta beror på att vi under februari nådde en mycket låg nivå på den sammanfattande nöjdheten på 58% vilket drar ner det ackumulerade resultatet under första tertialet. Punktlighetsproblemen under 2014 och början på 2015 var stora vilket påverkar kunden och dess upplevelse att komma fram i tid i hög grad. Punktligheten och kundnöjdheten korrelerar i hög grad och det syns tydligt i kundernas nöjdhet om de drabbas av punktlighetsstörningar. Den upplevda punktligheten påverkar också i mycket stor grad kundens nöjdhet och ger direkt effekt på kundernas övergripande nöjdhet. Generellt sett är kundnöjdheten lägre på tågen än på bussarna, vilket är logiskt då trafikstörningarna är större på tågen. Då punktligheten nu börjar stabilisera sig och ständigt arbete med trafikinformationen sker är förhoppningen är att även den upplevda punktligheten ökar och därmed också den övergripande kundnöjdheten. RESANDE För det första tertialet 2015 ökar det totala resandet med 1,9 % jämfört med 2014 och trenden är nu starkt positiv. I början på 2015 var resandeutvecklingen något modest, men nu ser vi en starkare trend uppåt och ansträngningar och aktiviteter visar resultat. Den största ökningen sker på bland stadsbussresandet och det är Malmö som bidrar med den största resandeökningen i antal. Procentuellt sett är det Hässleholm och Lund som ökar starkast, cirka 11 %. Ökningen beror på flera genomförda kampanjer, säljaktiviteter och ett bättre utbud. Första tertialen visar på ett positivt resultat och vi arbetar därför vidare med våra lokala marknadsaktiviteter och våra planerade justeringar av trafiken. Ett intensifierat arbete i Malmö med kvalitén på fordon och bemötande börjar ge utslag och flera väl genomförda marknadsaktiviteter i Helsingborg har påverkat resandet positivt. För tågen är ökningen cirka 1 % och regionbuss har en svag minskning. Minskningen på regionbuss beror på att flera av de stora linjerna fortsätter att backa ackumulerat även om en del hade positiva resultat i april. En stor anledning till det ligger i de mindre gymnasiekullarna som är våra främsta regionbusskunder. För Serviceresor sker en kraftig ökning av resandet i den allmänna kollektivtrafiken sedan fria resor infördes i februari och färdtjänstresandet minskade med 4,1 % för april och ackumulerat med 1,5 %. Det har tyvärr inte lett till ett minskat resande totalt sett för Serviceresor då antalet sjukresor ökar, i april med 5,9 % och ackumulerat med 4,6 %. PUNKTLIGHET Mycket positiv utveckling av punktligheten på stadsbusstrafiken i Lund trots betydande resandeökning och framkomlighetsproblem vid centralen. I Malmö har vi mycket utmaningar när det gäller både framkomligheten överlag och framkomligheten vid vägarbeten. Vi har hittills i år drabbats av fler 2

39 akuta avstängningar i staden där framkomligheten blivit avsevärt påverkad och kunderna har i vissa fall inte kunnat använda sin ordinarie hållplats. Signalprioriteringen för buss i Malmö är fortsatt avstängd och vi ser nu att vi måste prioritera att få igång befintligt system till dess att vi har ett nytt bättre system. För regionbussarna ser vi nu effekterna av de krafttag som gjordes till tidtabellsskiftet. Säkerställande av korrekt avgång från första hållplats i nordöstra delen av länet har givit en förbättrad punktlighet med 5% på en del linjer. För tågen sker en liten nedgång under april månad, men tertial-resultatet är gott över målen på både Öresundstågen och Pågatågen. Dock har problemen med infrastruktur ökat med ungefär en tredjedel jämfört med mars, vilket avspeglas i resultatet. Vidare har flera stora störningar utanför Skåne påverkat punktligheten negativt för Öresundstågen. Infrastrukturfel och resursbris hos Trafikverkets trafikledning har bidragit till störningar och ett stopp i Citytunneln en 29 april gav stora förseningar, liksom spårfel på Ystadbanan. Även om punktligheten är stabilare och fortsatt bra driver vi aktivt att bl.a. Trafikverket måste hålla i denna nivå samt framför allt förbereda sig för sommaren som vi historiskt vet brukar ställa till problem för främst infrastrukturen. 3

40 Kundnöjdhet Bakgrund Resultatet är hämtat från Kollektivtrafikbarometern som är en branschgemensamma mätning bland allmänheten och kunder. Undersökningen bygger på 750 månatliga telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av skåningar i åldern år. Med kunder menas de som åker med Skånetrafiken minst någon/några gånger i månaden. Att tänka på vid tolkning av marknadsundersökningar är att det aldrig ska tolkas som en absolut sanning utan en temperaturmätare av kundens syn på Skånetrafiken. Svängningar kan uppstå, men det är viktigt att ha dessa under uppsikt och väga in övriga faktorer. Uppgifterna för NKI Serviceresor baseras på telefonundersökningen Anropsstyrd barometer (Anbaro). Det görs 7 intervjuer per dag, d v s ca 210 månatliga telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av kunder som har åkt med Serviceresor NKI - Nöjd kund Jämfört med april 2014 har vi i år ett starkare resultat för månaden. Även stabil utveckling mot föregående månad efter några månader med svängningar i resultatet. Generellt sett har vi högre och mer stabil kundnöjdhet på bussarna än på tågen, vilket troligen beror på en jämnare leverans. De senaste månaderna har punktligheten stabiliserats även för tågen vilket påverkar kundnöjdheten svagt positivt. Fortfarande under förra årets ackumulerade resultat. Vi lider av det låga februari-värdet på 58% som drar ner det ackumulerade årsvärdet. På tågsidan har vi lägre kundnöjdhet även om trenden de senaste månaderna är god på Pågatågen. Tågkunderna drabbas oftare av punktlighetsproblem och trafikstörningar vilket självklart ger utfall på nöjdheten. Efter de stora problem som varit bör vi räkna med att det tar ett tag att återfå kunderna förtroende och stabila kundnöjdhetssiffror. ÅTGÄRDER: Punktligheten och kundens upplevda punktlighet är i fortsatt stort fokus. Även fortsatta ansträngningar för att förbättra avvikelseinformationen. Fortsatt arbete tillsammans med Trafikverket samt trafikföretagen för att tillsammanas förbättra samt med kommunerna för att förbättra framkomligheten. Allt detta arbete sker löpande och långsiktigt. PROGNOS: 64% i maj 4

41 Nöjd Allmänhet Resultatet är över föregående år både isolerat för april och ackumulerat för Glädjande är att icke-kunderna har gett Skånetrafiken högre betyg än föregående år, vilket gör att vi ökar. ÅTGÄRDER: Fortsatt fokus på att skapa positiv media samt att höja NKI för både icke-kund och kund. PROGNOS: 56% i maj. Senaste resan Nästan 8 av 10 kunder är nöjda med sin senaste resa. Skillnaden emellan olika åldrar är förhållandevis liten förutom bland 65 + där 92 % är nöjda! Bland de yngre, där vi vanligtvis har svårt att få höga betyg i kundnöjdhet, är 76% nöjda med den senaste resan. Sammanfattande NKI och Senaste resan skiljer sig ofta rätt kraftigt åt. Detta beror på att i den sammanfattande frågan speglas varumärket till stor del, medan senaste resan visar att man faktiskt tycker att den senaste resan fungerade mycket bra i de flesta fallen. Något under förra årets ackumulerade värde, även här beroende på ett lågt februarivärde. ÅTGÄRDER: Samma åtgärder som för övergripande NKI; stort fortsatt fokus på punktligheten och förbättrad avvikelseinformation. PROGNOS: 80% i maj 5

42 Bemötande Bra och höga nivåer jämfört med föregående år, både ackumulerat och isolerat för april. Det är en styrka att kunderna upplever ett bra bemötande, särskilt i tider med trafikstörningar. Nytt avtal med biljettkontrollanter startade under januari och efter utbildningsinsatser var det i full drift under februari. De är mer aktiva och antalet kontrollavgifter har ökat, men samtidigt har de en mjukare framtoning och mindre polisiär klädsel. Vi vet att våra kunder oftast uppskattar biljettkontroller och detta bör framöver påverka kundens upplevelse positivt. Året började högt för att sedan dala under februari och mars. I April ökar betyget igen. ÅTGÄRDER: Förbättra punktligheten på tågsidan samt arbeta med bemötandet då störning uppstår. Upplevd punktlighet Under början av 2015 har kundernas upplevelse av att de kommer fram i tid ökat för varje månad och under samma tid har även den reella punktligheten utvecklats positivt. Resultatet på den upplevda punktligheten började väldigt lågt i början på året, 26% av kunderna upplevde att de kom i tid i januari. Detta beroende på de stora störningarna under 2014 och början på Det ackumulerade värdet dras ner av den svaga starten. ÅTGÄRDER: Samarbete är etablerat mellan Skånetrafiken, Entreprenörerna och Trafikverket. Gruppen håller möten, där punktligheten och störningar analyseras och avhjälpande aktiviteter initieras. 6

43 Trafikinformation vid oplanerade händelser Något över föregående års ackumulerade värden men trots detta på en alltför låg nivå. Kundens upplevelse av den oplanerade trafikinformationen är alldeles för låg och jämt fördelad över alla trafikslag. Man ger istort sett samma betyg oavsett om det gäller buss eller tåg. Påverkas till stor del av hur stora störningar som skett, men det är tydligt att kunden inte upplever det tryggt och smidigt när oplanerade händelser inträffar. ÅTGÄRDER: Fortsatt arbete på kort sikt med trafikinformationscentralen, mediainformation och realinformationen. På längre sikt ta fram en långsiktig strategi för att öka den upplevda trafikinformationen. NKI Senaste resan Serviceresor Vi är bättre än motsvarande period förra året och för enstaka månader ligger målet inte alltför avlägset. Vi har en stabil verksamhet. Vi har en bra bit upp till målet på 90 % som genomsnitt för året. ÅTGÄRDER: Det är ett fortsatt fokuserat arbete rörande bemötandefrågor i tätare dialog med entreprenörer och beställningsmottagning men det är ett långsiktigt arbete. NKI beställning var uppe på normala nivåer igen så vi får hoppas det var en tillfällig motivationsdipp under februari och att de avslutar med flaggan i topp. Alla övriga underliggande parametrar ser positiva ut. En annan komponent i NKI mätningarna är trygghet och där vet vi att vi historiskt legat lågt. En speciell arbetsgrupp jobbar med analys och åtgärder. Senaste månaderna har vi legat på högre nivåer. Vi jobbar intensivt med kommande trafikstart och byte av beställningsmottagning bl.a. ökar vi takten i förarcertifieringen. PROGNOS: Stabilt läge med positiva tecken men vi går nu mot ny trafikstart i juni och ny beställningsmottagning i juli, vilket i sig är en utmaning. På sikt ska vi upp till målet 90 %. 7

44 Kundärende Bakgrund Skånetrafiken arbetar sedan 2009 med 4 olika ärendetyper: resegaranti, beröm, klagomål samt synpunkt/önskemål. I Kvalitetsrapporten redovisas det totala antalet kundärenden samt ärenden som avser resegaranti. Senast tillgängliga data redovisas nedan. Kund och resegarantiärenden Antal kundärende totalt En minskning i mars månad beroende på bättre punktlighet i trafiken. Det första kvartalet 2015 visar en ökning med antal ärende på strax över 5000 ärenden. Ökningen ligger huvudsakligen på resegaranti och på tågsidan. Januari och februari ökade antalet resegarantikrav jämfört med Ökningen beror på de stora punktlighetsproblemen ÅTGÄRDER: Vi jobbar ständigt med att trimma funktionen och vi ser över målet för svarstiden. Antal resegarantiärenden PROGNOS: Följer till stor del punktligheten och störningar i trafiken. 8

45 Resor Skånetrafiken följer upp resande i alla trafikslag. Tills vidare redovisas endast utfall för Stadsbuss, Regionbuss samt Serviceresor. Uppgifterna om resande i stadsbuss och regionbuss hämtas från biljettsystemet. När det gäller serviceresor har de siffrorna vanligtvis en månads eftersläpning (pga sammanställning från olika system). Stadsbuss Få negativa ämnen att ta upp denna månad, enda egentliga tappet har vi av naturliga orsaker i Ystad kopplat dels till en linjenätsförändring som skedde vid årsskiftet vilket bidrar till färre bytesresor för kund, men främst pga. ett minskat antal skolungdomar i trafiken. Generellt stark ökning i samtliga av våra stadsbusstäder, satsningar på mer trafik i Lund & Hässleholm ger fortfarande mest resultat men även Malmö & Helsingborg ökar. I Kristianstad har man nu gått ikapp de ca 3500 resor som man tappade i samband med Rådhusflytten till Kristianstad C. Flera genomförda kampanjer och säljaktiviteter, bättre utbud och en gynnsam månad med något färre helgdagar än föregående år bidrar. Första tertialen visar på ett positivt resultat och vi arbetar därför vidare med våra lokala marknadsaktiviteter och våra planerade justeringar av trafiken. Ett intensifierat arbete i Malmö med kvalitén på fordon och bemötande börjar ge utslag och flera väl genomförda marknadsaktiviteter i Helsingborg har påverkat resandet positivt. ÅTGÄRDER: Fortsätta med säljande & informativa marknadsaktiviteter. Utöka sommartrafiken i Malmö. Säkerställer hög leveranskvalité och få inställda turer tillsammans med trafikföretagen. PROGNOS: +4% i maj 9

46 Regionbuss Flera av våra stora linjer fortsätter att backa ackumulerat även om en del hade positiva resultat i april. Detta påverkar självklart möjligheterna att nå målen. Orsakerna är blandade, men en stor del ligger i de mindre gymnasiekullarna som är våra främsta regionbusskunder. I övrigt är det en blandning av olika orsaker: dålig kvalitet (fordon, punktlighet ex nordväst) gör att kunder ger upp, genare körvägar i städerna gör visserligen att vi når målpunkterna snabbare men vi tappar lokala resor (ex SkE 1 o 2). Linje 545 är numera den 10:e största linjen i o m att den gått om linje 551 i antalet resor. Det är också den av de 10 största som har störst resandeökning på 12% ackumulerat. En analys visar att det till stor del är pendlare med flerzonerskort som reser. Emellertid kan vi även notera att den kannibaliserar en del på stadsbusstrafiken i Kristianstad genom att den tar lokala resor från Kristianstad C till centralsjukhuset. Skåneexpresserna 5 & 8 fortsätter öka och tar tyvärr även marknadsandelar från tåget i Tomelilla. Vår pendellinje mellan Malmö-Lund börjar nu öka i resande och den utbudsökning till avgång var 10:e minut får effekt. ÅTGÄRDER: Riktade marknadsåtgärder PROGNOS: 1% i maj Serviceresor En kraftig ökning av resandet i den allmänna kollektivtrafiken sedan fria resor infördes i februari och färdtjänstresandet minskade med 4,1 % för april och ackumulerat med 1,5 %. Det har tyvärr inte lett till ett minskat resande med Serviceresor då antalet sjukresor ökar, i april med 5,9 % och ackumulerat med 4,6 %. ÅTGÄRDER: Fortsatt kontinuerligt arbete med tillgänglighets-anpassning och att än mer sätta fokus på dessa frågor. Det är svårt för oss att påverka antalet sjukresor och vi behöver hjälp från sjukvården för att analysera varför dessa ökat så kraftigt. PROGNOS: Svårt att ge någon prognos så här i början på 10

47 11 året mer än en fortsatt försiktig minskning för i vart fall färdtjänsten. Stor osäkerhet dock beroende på införandet av fria resor under februari. Antalet färdtjänstansökningar har ökat vilket vi tror till en stor del beror på fria resor men i vilken utsträckning dessa kommer att åka färdtjänst är svårt att prognosticera. Trenden att antalet sjukresor ökar kommer nog tyvärr att fortsätta.

48 Punktlighet Bakgrund Punktligt innebär att ett fordon har avvikit max +/- 3 minuter från tidtabellen (3,59 minuter för tåg). Punktlighetssiffrorna för buss avser avgång från alla stationer och hållplatser med fasta avgångstider (reglerhållplatser) för alla linjer/turer i respektive trafikslag. Inställda turer syns ej i denna statistik men är en viktig faktor ur kundperspektiv. Uppgifterna för punktlighet buss hämtas ur Skånetrafikens realtidssystem och uppgifterna för tåg hämtas ur Trafikverkets system. Stadsbuss Mycket positiv utveckling av punktligheten i Lund trots betydande resandeökning och framkomlighetsproblem vid centralen. Även Helsingborg förbättrar sig avsevärt trots vissa framkomlighetsproblem i centrala delarna av staden. I Kristianstad ligger man kvar på en relativt hög nivå, man arbetar vidare med att genomföra stickprov för att garantera start från första hållplats i tid. I Malmö har vi mycket utmaningar när det gäller både framkomligheten överlag och framkomligheten vid vägarbeten. Vi har hittills i år drabbats av fler akuta avstängningar i staden där framkomligheten blivit avsevärt påverkad och kunderna har i vissa fall inte kunnat använda sin ordinarie hållplats. Signalprioriteringen för buss i Malmö är fortsatt avstängd och vi ser nu att vi måste prioritera att få igång befintligt system till dess att vi har ett nytt bättre system. ÅTGÄRDER: Snabbare och rätt information till kund genom Central Trafikledning på trafikföretaget Nobina. Gemensamt arbete tillsammans med kommunerna för att prioritera busstrafiken genom satsningar på infrastruktur och signalprioritering. Fokus under kommande månad på att åtgärda brister i våra system för att få ut bättre realtidsinformation till våra kunder. PROGNOS: 87% i maj 12

49 Regionbuss De krafttag som gjordes till tidtabellsskiftet fortsätter att ge effekter. Säkerställande av korrekt avgång från första hållplats i nordöstra länet har givit en förbättrad punktlighet med 5% på en del linjer. Vi är fortfarande dåliga på att påverka vid trafikomläggningar. Ambitionen är att kunna arbeta mer proaktivt vid dessa så att omfattande arbeten påverkar busstrafiken så lite som möjligt. Exempelvis i Helsingborg där regionbussarna har framkomlighetsproblem när man kommer in i centrum. Höganäsavtalet lider av två stora vägarbeten, Linje 220, 222 Drottninggatan. Linje 225 Farhult Ängelholm. Väldigt stora störningar med 20 minuters-förseningar på denna linje. Vi har även flera vägarbeten i Malmö som påverkar regionbusstråket inne i centrala Malmö samt fortsättningsvis hög belastning på E22 på grund av vägarbetet vid infarten från E6 vid Spillepengen. ÅTGÄRDER: Tidtabellstider som fortfarande ligger fel åtgärdas i juni. PROGNOS: 85% i maj Pågatåg Under april månad sjönk punktligheten med en procentenhet till 92,1 % för Pågatågen jämfört med mars. Punktlighetsutvecklingen under tertialet har dock varit positiv med färre och inte lika omfattande störningar som periodvis varit fallet tidigare. Infrastrukturfel och resursbris hos Trafikverkets trafikledning har bidragit till störningar under april månad. Ett stopp i Citytunneln en 29 april gav stora förseningar, liksom spårfel på Ystadbanan. I Oxie har vi noterat ett avmätningsfel som påverkat den automatiska rapporteringen. Efter spårarbete i mars har mätpunkten hamnat fe, och Trafikverket ska rätta till detta. Vi har fortsatta problem med växlarna kring Helsingborg, där Trafikverket väntar på reservdelar som leveraras under maj månad. Särskilt Pågatåg Express har påverkats av växelproblemen vid Helsingborg. 13

50 ÅTGÄRDER: Vi bevakar att spårväxlarna i Helsingborgsområdet åtgärdas av Trafikverket enligt planen, d v s under maj månad. Fortsatt fokus på uppföljning och en lärande process kring de störningar som inträffar mellan Trafikverket och järnvägsföretagen. Det finns fortsatt mycket att förbättra i det avseendet och Skånetrafiken är engagerad i detta arbete. PROGNOS: 91 % i maj Öresundståg I april månad sjönk punktligheten med en procentenhet jämfört med mars månad och hamnade på 88,1 % som ett genomsnitt. Månadsresultatet, men även tertialresultatet ligger kvar väl över målnivån på 85%. Jämfört med föregående månad har problemen med infrastruktur ökat med ungefär en tredjedel, vilket också avspeglas i resultatet. Vidare har flera stora störningar utanför Skåne påverkat punktligheten negativt. Förutom stoppet i Citytunnelen den 29 april hade den 21 april störst negativ inverkan på punktligheten, med obehöriga i spår på flera ställen i trafiksystemet. ÅTGÄRDER: Även om resultatet är fortsatt bra driver vi aktivt att bl.a. Trafikverket måste hålla i denna nivå samt framför allt förbereda sig för sommaren som vi historiskt vet brukar ställa till problem för främst infrastrukturen. PROGNOS: 88 % i maj Serviceresor ST- Punktlighet inom 10 min En förbättring jämfört med motsvarande månad förra året. Vi har etablerat oss på en högre nivå. Inrapporteringen från bilarna nu vid målnivån på 95 %. En mindre tillbakagång i april jämfört med mars månad i huvudsak beroende på tekniska problem under 3-4 dagar utan att kund egentligen drabbades. Vi har en bra bit kvar till målet på 90% som ackumulerat värde för året. ÅTGÄRDER: Ökad dialog med entreprenörerna kring punktlighets-frågor. På affärsplan-mötena försöker vi få entreprenörerna till att sätta tydliga mål för förbättring som vi sedan följer upp. Fokus på schemaläggning, rätt antal bilar kopplat till kundernas resebehov. Vi ser över fasta resor så att vi får en jämnare belastning. Ny åtgärdsplan framtagen; Vite 14

51 utgår vid bristande tillgänglighet. Bättre rutiner för att planera morgondagen. Vi satsar på att vidareutbilda vår egen personal. Vi har startat ett arbete med att få in GPS koordinater från alla bilar för att få bättre uppföljningsmöjligheter på sikt. Optimeringsarbetet ska förhoppningsvis leda till bättre planering och därmed också bidra till punktligheten. Vi ser över kommunikationslösningen, en fördröjning i flödet ska inte påverka faktiska tider. Det ger felaktig statistik men framförallt påverkar det planeringen. PROGNOS: En fortsatt långsam men stadig förbättring. 15

52 Utförandegrad I punktligheten ingår inte inställda turer men för att täcka upp för detta redovisar vi nedan utförandegraden av trafiken. Utförandegrad är i detta sammanhang ett mått (anges i %) som jämför antalet planerade avgångar för en tidsperiod, i förhållande till det verkliga antalet tåg som körde den tidsperioden. För stads och regionbuss beräknas utförandegraden på antal planerade turer och andel utförd trafik baserat på inloggningen. April ,97% 99,93% 96,9% 98,0% April ,90% 99,91% 97,0% 99,1% Kommentar Malmö Stadsbuss står för den största delen av de inställda turerna och detta beror på tekniska problem och till viss del personal. Nobina rekryterar för att ha utökat öppethållande i verkstäderna i Malmö från början på maj. I Helsingborg köps extra fordon in och nattskift införs på verkstaden. I Malmö rekryterar Nobina för att ha utökat öppethållande i verkstäderna i Malmö från och med början på maj När Pågatåg ställs in handlar det oftast om att en s k störningsplan aktiverats och tåg ställts in p g a begränsad framkomlighet och för att minska effekterna av störningen. Öresundståg har i sådana lägen normalt företräde. Resultatet är mot den bakgrunden tillfredställande Se även under Pågatåg. Den förbättrade utförandegraden är främst en effekt av det allmänt förbättrade kvalitetsläget i trafiken. 16

53 Ekonomi Resultatet för perioden januari april blev 65 mkr vilket är 61 mkr bättre än budget. Resultatet beror på lägre kostnader än budgeterat för perioden genom främst periodiseringseffekter samt en uppgörelse om kapitalkostnadsersättning för tåg. Resandeutvecklingen är lägre än budget, ökning med 1,9 % mot budgeterat 5 %. Prognosen för helår 2015 är en resandeökning på 3 %. Biljettintäkterna är 8 mkr under budget, 1 % men 15 mkr, 2 % högre än motsvarande period i fjol. Lägre biljettintäkter än förväntat beror i huvudsak på för låg resandeökning. Prognosen för helår är biljettintäkter 30 mkr lägre än budget. Övriga intäkter är något över budget varför de totala intäkterna endast underskrider budget med 3 mkr, rensat från vidarefakturering. Ökat med 751 mkr i regionbidrag hamnar de totala intäkterna på mkr. Prognosen är att de totala intäkterna kommer att underskrida budgeten för helåret med 25 mkr. Trafikkostnaderna som uppgår till mkr ligger för perioden 36 mkr under budget, vilket är en följd av ett lågt indexutfall, en överenskommelse om ersättningsnivån för kapitalkostnad för tåg med Danska Trafikstyrelsen för 2014 och 2015 samt periodiseringseffekter av tågunderhåll mm. Trafiken är organiserad i fyra affärsområden som har eget resultatansvar. Vid uppföljningen av affärsområdens resultat visade Tåg ett resultat som var bättre än budget medan såväl Buss söder, Buss norr och Serviceresor har resultat ungefär enligt budget. Resultatet för serviceresor påverkas av ökning av antalet sjukresor samt försenad start för nytt trafikavtal på grund av överklagan. Kostnaderna för räntor och avskrivningar underskrider budget något på grund av försenat köp av 2 Öresundståg från SJ. Övriga interna kostnader för förvaltningen underskrider budget med 21 mkr för perioden, rensat från vidarefakturering, delvis på grund av försenade utvecklingsprojekt och delvis övriga periodiseringseffekter. De totala kostnaderna uppgår till mkr vilket är 45 mkr lägre än budget och en ökning mot motsvarande period i fjol med 6 %. Prognosen för totala kostnaderna är att de för helåret kommer att underskrida budget med 65 mkr. Prognosen för helåret är ett resultat på 40 mkr bättre än budget genom att kostnaderna underskrider budget med 65 mkr och intäkterna underskrider budget med 25 mkr. Prognosen är efter 4 månader fortfarande osäker och en risk är att resandet och intäkterna inte utvecklas som förväntat. 17

54 18

55 Sammanfattning 63, Regionservice 1. Sammanfattande inledning Regionservice relationer med kunderna är avgörande för framgången och det givna målet är att nå ett ömsesidigt partnerskap med ett gemensamt mål att göra skillnad varje dag. Genom en samordnad tjänsteleverans och regelbunden kontakt med kunderna vill Regionservice bli en ännu bättre partner för vården och övriga kunder. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari Den nya övergripande organisationen består av fyra divisioner: Kundansvar, Stora Bygg, AM och FM. Dessutom finns en ledningsfunktion samt huvudkontor. Regionservice arbete med att utveckla servicetjänsterna syftar ytterst till att bli en bättre partner för vården i Region Skåne, bland annat genom att frigöra tid för vården. Ett steg på vägen mot målet är det stora antal måltidsvärdar, som i april påbörjade sitt arbete på de sjukhusområden som omfattas av det nya måltidsavtalet, det vill säga, Malmö, Lund, Trelleborg, Landskrona och Orup. Utfallet har hittills varit positivt och det planeras för en utökning till övriga sjukhusområden i Skåne till hösten. 2. Kund Kunddivisionens arbete med att säkerställa ett tidigt och nära samarbete mellan Regionservice som leverantör och kunderna har intensifierats på olika områden. I de strategiska planer som är framtagna tillsammans med våra kunder poängteras det att kunderna generellt har en samsyn utifrån säkerställ att ni upprätthåller bra kvalitet i era leveranser utifrån fastställd tjänstebeskrivning. Med beaktande av ovanstående samt fokus på att skapa en bra uppföljning har ett aktivt arbete initierats med att följa upp våra leveransvolymer. Som ett första steg mot att skapa en bra uppföljning har kvartalsrapporter

56 tagits fram för affärsområdena Lokalvård, Måltider, Skånetvätt samt Skånetransport. Med andra ord ett aktivt arbete bedrivs med att identifiera volymer och kostnader för att åstadkomma en kvalitetssäkrad leverans. Aktuell rapport fokuserar initialt på att påvisa en övergripande riktning av levererade volymer. 3. Verksamhet/kvalitet Förvaltningen har 19 mål, samtliga följer plan Medborgarperspektivet 1. Regionservice ska samordna leveranser för att ge säker vårdmiljö, prisvärda tjänster samt ett mervärde till kund Mätetal Status Kommentar 1.1 Nöjdare brukare Index NBI = 3.4 Resultat av benchmarking erhålls i juni. 1.2 Ta fram modell för mätning av NKI Följer plan på strategisk nivå. (J/N) Verksamhetsperspektivet 2. Regionservice ska ha enkla och tydliga kontaktvägar samt en samordnad tjänsteutveckling. Mätetal Status Kommentar 2.1 Ta fram baseline för att kunna mäta Följer plan antal driftstörningartimmar (J/N) 2.2 Implementera baspaket med regelbunden uppföljning. (J/N) Följer plan 2.3 Ligga topp 8 av 20 (övre kvartilen) utifrån sammantaget erhållet värde på bastjänster jmf med övriga medlemmar i Landstingsbenchmarkingen Målet bedöms nås. Bedömningen är baserad på det sammantagna värdet. 3. Regionservice ska arbeta med fossilfritt i fokus samt en minskad förbrukning med ökad nytta 3.1 Energiförbrukning = 225 kw/m 2 Följer plan 3.2 Ekologiska livsmedel = ökning med 5% jmf med Bränsleförbrukning. Öka andelen fossilfritt bränsle med 5% jmf med 2014, samt uppnå måltal 60 % för Utifrån krav i upphandlingar av såväl råvaror som färdig mat kommer detta mål att nås. Inom Skånetransport arbetar man med detta mål som kommer att nås. 3.4 Bidra till att minska mängden hushållsavall genom att implementera nytt avfallsavtal under 2015 där utökning av sortering av avfall möjliggörs. (J/N) % av cheferna ska uppfylla kompetenskrav miljö. (J/N) Med nytt måltidsavtal har även urskiljning av matavfall startat upp i Malmö och Lund. Följer plan

57 Medarbetarperspektiv 4.1 Regionservice ska genomföra Serviceutbildningen och fortsätta kulturbyggandet i verksamheten Mätetal Status Kommentar Reduktion av årligt sjuktal med 2% 5 aktiviter är framtaget mot 2014 (24 dagar) Ökat NMI-värde med 0.5 enhet. Arbete pågår på resp. avd % av medarbetarna som är anställda dec 2015 ska ha gått Regionserviceutbildningen. Arbete pågår på resp. avd. 4.2 Regionservice ska implementera kompetensförsörjningsmod ellen, stärka varumärket samt arbeta för en bättre karriärmöjlighet % av medarbetarna ska ha upplevt Regionserviceutbildningen positiv APT-material kopplat till Regionserviceutbildningen ska vara genomgånget på alla enheten % av Regionservice medarbetare ska känna att Regionservice möjliggör en professionell kompetensutveckling Ökad NMI-mätetal - Kan du rekommendera Regionservice som arbetsgivare > 70% Positiv feedback Mestadels klart och utskickat Arbete pågår för att säkerställa Alla utv projekt skall leda till denna ökning. Ekonomiperspektivet Mätetal Status Kommentar 6.1 Uppnå resultatkrav Uppnå resultatkrav Utfall tom april är 17,1 Mkr, jämfört med budget 3,9 Mkr. Prognosen per april är 5,4 Mkr jämfört med årsbudget 21,8 Mkr. Ta fram baseline för kostnad/volym av tjänster (J/N) Arbete pågår 6.2 Transparens i prismodell och redovisning Utveckla baseline och uppföljning av nyckeltal (J/N) Arbete pågår 4. Produktion 5. Medarbetare Anställda År och månad Anställda Medelålder Medelsysselsättningsgrad ,2 95,7% ,5 96,3% Följande förändringar kan vi se från mars 2014 till mars 2015: Antal anställda har ökat med 177 anställda Medelåldern har minskat med 2,7 år. Medelsysselsättningsgraden har ökat med 0,6 %-enheter

58 Frisknärvaro Frisknärvaron (i tidigare rapporter omnämnt hälsotal) visar antalet anställda som varit sjuk 0 till 5 dagar. Frisknärvaron för jan-mars har minskat från 80,4 % 2014 till 76,3 % 2015, vilket är en minskning med 4,1 %-enheter. Årsarbeten År, månad Anställda Använda Sjukledighet Timlön , ,5-127,3 142, , ,6-140,1 128,8 Tabellen visar antalet årsarbeten (tidigare omnämnd resurs). Ett årsarbete är ett produktionsmått och motsvarar 1700 timmar, en framräknad schablon. Under januari-mars 2014 respektive 2015 har årsarbeten förändras enligt följande; anställda årsarbeten har ökat med 74 årsarbeten använda årsarbeten har ökat med 40,1 årsarbeten sjukledighet har ökat med 12,8 årsarbeten (minuspost) timlön har minskat med 13,3 årsarbeten. Sjukfrånvaro År, månad Sjukdagar/anställd totalt ,58 2, ,79 2,72 Sjukdagar/anställd dag 1-14 Följande förändringar kan vi se under perioden januari-mars 2014 respektive 2015: Antalet totala sjukdagar per anställd har ökat med 0,21 sjukdagar/anställd Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) har ökat med 0,06 sjukdagar/anställd

59 Tabellen sjukfall blir enbart korrekt om man ser till en månad i taget. Under mars månad ökade antalet sjukfall totalt från 470 under 2014 till 517 under 2015, vilket motsvarar en ökning med 47 sjukfall. Den största ökningen finns i intervall 2-14 dagar där sjukfrånvaron ökat med 37 fall. Intervallen 60- har totalt ökat med 16 fall, långtidssjukfrånvaron påverkar antalet sjukdagar mycket. Antalet sjukdagar under januari-mars har totalt ökat från under 2014 till under 2015, det motsvarar en ökning med 874 sjukdagar. En ökning syns i gruppen 1-7 sjukdagar (+205 dagar), samt i intervall 60- (+975 dagar). Ett fåtal fall får snabbt upp antalet sjukdagar i intervall 60 dagar och över.

60 Sjukfrånvarofördelningen för perioden januari-mars 2015 ser ut enligt ovan cirkeldiagram. 47 procent rör sjukfrånvaro i intervall mer än 60 dagar. 38 procent av all sjukfrånvaro är korttidssjukfrånvaro (1-14 dagar). Planerade aktiviteter Regionservice kommer att intensifiera aktiviter för 2015 med syfte att minska sjukfrånvaron och öka vårt hälsoarbete med proaktiva aktiviteter. - Servicepool Ett nytt affärsområde inrättas för att säkerställa akutbemanning vid sjukskrivningar och bemanning vid kortare vikariat. - Tidiga insatser Aktiviteter ska knytas till samtliga rehabiliteringsärenden så att ansvarig chef och berörd medarbetare kan finna en lösning av sjukfrånvaron. - Utbildningsinsatser Utbildning under våren 2015 inom arbetsmiljöområdet, specifikt inom rehabilitering. Även nyutbildning i Adato efterfrågas. - Hälsoinspiratörer Fortsatt arbete med projektet Hälsoinspiratörer vars huvuduppgift är att inspirera medarbetare att må bra och förbättra sin hälsa. - Chefsprogram Nya chefer utbildas i ett Regionserviceanpassat chefsprogram samt Region Skånes basutbildning för chefer. Seniora chefer samt verksamhetschefer ska ges erbjudande om fördjupade utbildningar. 6. Ekonomi Resultatet per siste april uppgår till 17,1 Mkr jämfört med periodiserad budget 3,9 Mkr och föregående års utfall för samma period 3,9 Mkr. Årsprognosen per april uppgår till 5,4 Mkr jämfört med helårsbudget 21,8 Mkr, vilket är ett underskott på -16,4 Mkr. AM-divisionen prognosticerar ett överskott motsvarande 21,7 Mkr medan FM-divisionen beräknas gå med underskott motsvarande -38,4 Mkr pga att finansieringen av vissa tjänster i dagsläget är oklar.

61 Division Ack Utfall Ack Budget Avvikelse Utfall/Budget Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Progn/Budg Facility Management Asset Management Stora bygg Kundansvar Huvudkontoret Totalt Regionservice Utfall per siste april AM-divisionen: Ackumulerat utfall tom april är 34,0 Mkr, vilket är 32,1 Mkr högre än budget. Avvikelser utfall jämförelse med budget Nästan hälften av avvikelsen kommer från lägre kapitalkostnader, som förbättrar utfallet med 15,6 Mkr. Avvikelsen beror dels på senareläggning av projektavslut i investeringsprojekt, dels på att helårseffekten gällande kapitalkostnader för projekt som avslutas under året periodiseras i 12-delar i budgeten, men är ännu inte avslutade av projektledarna. Kostnaderna för fastighetsdrift är 8,2 Mkr lägre än budget. Snö- och halkbekämpning är 5,1 Mkr lägre, tack vare den milda vintern och felavhjälpande underhåll är 2,1 Mkr lägre. Övriga kostnader är 5,2 Mkr högre än budget. Eftersom det fanns ett underskott vid budgettillfället lades en besparing på 5,7 Mkr in här. Denna besparing görs nu på andra poster i resultaträkningen. Mediakostnaderna är 4,6 Mkr lägre än budget, vilket främst förklaras av det milda vädret. Personalkostnaderna är 3,9 Mkr lägre än budget, vilket förklaras av pensionsavgångar, föräldralediga samt färre och framskjutna rekryteringar. Detta medför att även intäkter debiterad tid i projekt har blivit lägre, 2,7 Mkr. Hyresintäkterna inklusive hyresrabatter för ägda byggnader är 3,6 Mkr högre än budget. Avvikelsen beror till viss del på periodiseringar. Budgeten är fördelad över året i 12-delar. Utfallet däremot är högre i början av året och kommer bli lägre framöver pga uppsagda lokaler. Kostnader för fastighetsservice är 2,2 Mkr lägre än budget. Bland annat har division FM inte fakturerat oss städkostnader för april månad, så utfallet är endast för 3 månader. Vi ligger bra i fas när det gäller det planerade underhållet. Bland annat pågår byte av fasad på CSK i Kristianstad. Utfallet tom april är 34,5 Mkr, vilket är 1,4 Mkr högre än budgeten. FM-divisionen: Ackumulerat utfall tom april är -18,2 Mkr, vilket är 22,0 Mkr lägre än periodiserad budget. De största förklaringarna till underskottet är att tillskottet från koncernen, som uppgår till 13, 3 Mkr tom april, inte är uppbokat eller fakturerat enligt direktiv från koncernen. Vidare har det nya måltidsavtalet inneburit behov av ökade stödinsatser till vården. Hur kostnaden för detta ska finansieras är inte klart ännu.

62 Effektiviseringskravet på 20 Mkr som ålades delar av FM-divisionen har fördelats proportionellt utifrån budgetomslutning på de aktuella affärsområdena. Avvikelser utfall jämförelse med budget AO Skånetransport redovisar ett negativt resultat jämfört med budget på -2,5 Mkr. Avvikelsen förklaras av utökade tjänster som i dagsläget saknar finansiering, tex: - dygnet runt service av bud- och patienttransporter i Kristianstad - utökning av logistikkonceptet inklusive inköp av textilier till kunderna - utökning av leverans av engångstextilier - utökade flyttkostnader - ny och utökad satsning på mobila ungdomsbussen AO Måltider, resultatet är -2,1 Mkr sämre än budget. Underskottet är kopplat till det nya måltidsavtalet och de initiala kostnader som detta genererat samt till det effektiviseringskrav som lagts ut på måltidsverksamheten. Projekt servicemedarbetare, resultat i förhållande till budget -4,2 Mkr. Mot bakgrund av nytecknat avtal vad gäller måltider i Lund, Malmö, Landskrona, Trelleborg samt Orup har behov aviserats från vårdens sida vad gäller ytterligare stöd i avdelningsköken på vårdavdelningarna. Regionservice har tillgodosett dessa krav genom tilläggsavtal med serviceleverantör samt genom nyrekrytering av servicemedarbetare. AO Verksamhetsstödjande följer budgeten väl, ett mindre underskott blev resultatet per april -0,4 Mkr. Inom affärsområdet återfinns följande verksamheter: bevakning samt e- tjänstekort, receptioner och konferensservice, avfallshantering, parkering, inredningsservice samt arbetsplatstjänster. Parkeringsverksamheten genererar ett mindre överskott, trots att verksamheten burit en hel del omställningskostnader vid sjukhusområdet i Helsingborg. Avfallsverksamheten svarar för det större underskottet genom utökad fraktionshantering. AO Skånetvätt redovisar ett överskott på 1,9 Mkr. Överskottet hänger samman med utökad internfakturering inom Regionservice avseende tvätt av personalkläder och städmaterial (moppar). Därutöver är hyreskostnaderna lägre än budget. Under årets fyra första månader har Skånetvätt utökat sin produktion jämfört med motsvarande period förra året och hanterat ytterligare tvätt motsvarande en dag per månad. AO Lokalvård redovisar ett underskott på -4,2 Mkr. De största avvikelserna beror på att interna intäkter inom Regionservice inte har fakturerats pga systemproblem, kostnader för inköp av städmoppar blivit felperiodiserade och i sin helhet belastat första kvartalet, kostnader avseende smittstädning vid CSK (Kryh) i dagsläget är ofinansierade samt effektiviseringskrav. AO Skånetekniks totala utfall i april är 0,4 Mkr högre än budget. Budget följs med en viss ökad omslutning vilket framförallt förklaras av de utökade tjänster som nybyggnationerna vid Helsingborgs sjukhusområde genererar samt en viss utökning av det planerade underhållet vid sjukhusområdet i Malmö. AO GSF HR har en avvikelse mot budget på -1,1 Mkr. Detta beror på en eftersläpning vad gäller fakturering av utförda tjänster. Personalkostnaderna uppvisar ett överskott mot budget pga uppkomna vakanser som håller på att tillsättas. AO GSF Ekonomi visar ett överskott mot budget motsvarande 0,6 Mkr. Det positiva resultatet förklaras till största delen av att en rad vakanser har uppträtt inom personalområdet vilket inneburit att kostnaderna har kunnat hållas tillbaka.

63 Helårsprognos 2015 AM-divisionen: Vid motpartsavtämning av budget framkom att ett antal hyreskontrakt saknades och att ett antal kontraktsförändringar inte blivit korrekta i budgetunderlaget. Ekonomidirektören beslutade att Regionservice, division AM, får ta dessa kostnader som uppgår totalt till 28,9 Mkr. Division AM har tagit fram en handlingsplan för att täcka underskottet. Den omfattar en sänkning av det planerade underhållet med 20 Mkr samt ingen återbetalning av median. Årsprognosen är 19,4 Mkr, vilket är 21,7 Mkr högre än budget. Förändringar av prognos jämförelse med budget: Prognosen för kapitalkostnaderna är 17,9 Mkr lägre än budget. Pga senareläggning av projektavslut i investeringsprojekt är kapitalkostnaderna 15,9 Mkr lägre. Den största avvikelsen avser paviljongerna i Helsingborg, där projektet beräknas avslutas fem månader senare än budgeterat. Därutöver har vi 2 Mkr i lägre kapitalkostnader för CRC i Malmö pga av den lägre marknadsräntan. Övriga kostnader är 17,7 Mkr högre än budget. Då vi hade ett underskott när vi budgeterade lade vi in en besparing på 17,1 Mkr här. Denna besparing gör vi nu på andra poster i resultaträkningen. Prognosen för planerat underhåll har sänkts med 7,6 Mkr. Sänkningen ingår i handlingsplanen för att få budgeten i balans. Ytterligare sänkningar kommer vid nästa prognos. Personalkostnaderna beräknas bli 7,5 Mkr lägre än budget, vilket förklaras av pensionsavgångar, föräldralediga samt färre och framskjutna rekryteringar. Detta medför att även intäkter debiterad tid i projekt blir lägre. Prognosen är sänkt med 7,2 Mkr. Kostnader för skador beräknas öka med 4,5 Mkr. Det avser ytterligare skador pga vattenläckor i Landskrona samt skador i samband med fjolårets översvämning i Malmö. När det gäller skadorna i Malmö var kostnaderna förra året 6 Mkr och hittills i år uppgår kostnaderna till 3,1 Mkr. Fordran mot försäkringsbolaget är inte reserverad, pga osäkerhet i hur stor ersättningen kan bli. Prognosen för fastighetsdrift är 4,4 Mkr lägre än budget, varav 2,6 Mkr beror på lägre kostnader för snö- och halkbekämpning. Division AM räknar med högre hyresintäkter inklusive hyresrabatter för ägda byggnader med 4,1 Mkr. Det har tillkommit ett antal nya kontrakt, bland annat mot Folktandvården, Telia Sonera samt division FM för nya måltidsavtalet. Därutöver har ett antal avflyttningar i Malmö skjutits fram något. Prognosen för mediakostnaderna beräknas bli 3,8 Mkr lägre än budget pga av den milda vintern. Ingen prognosändring sker avseende mediaintäkterna, eftersom dessa eventuellt inte ska regleras mot kund i år. FM-divisionen: Årsprognosen är 11,8 Mkr, vilket är 38,4 Mkr sämre än budget.

64 Förändringar av prognos jämförelse med budget: Prognosen för AO Skånetransport är 10,9 lägre än budget. Prognosförsämringen hänger delvis samman med utökning av tjänster som i dagsläget har en oklar finansiering tex ökade flyttkostnader samt ökade kostnader för textilieinköp pga utökning av logistikkonceptet samt tvättbytesförrådet i Lund. Vidare bedöms effektiviseringskravet inte gå att genomföra fullt ut eftersom personalen behövs till utökade/nya uppdrag. AO Måltider, prognosmässigt kalkyleras ett underskott motsvarande -10,5 Mkr. De bakomliggande skälen för detta stora underskott är de engångskostnader som belastat måltidsverksamheten i samband med byte av måltidsleverantör, vidare de utökade distributionskostnaderna som tydliggjorts i samband med driftsättning. Projekt Servicemedarbetare, underskottet beräknas bli -16,1 Mkr. Projektet omfattar inledningsvis sex månader, vilket prognosen är baserad på. I samband med att det nya måltidsavtalet trädde i kraft den 1 april 2015 har vården efterfrågat behov av extra stödinsatser från Regionservice. Det nya avtalet innebär att man går från bricklunch till kantiner, och det är sjukhusen i Lund, Landskrona och Malmö som är berörda. Det utökade stödet innefattar förberedelser, dukning, diskning, avfall samt portionering och har lösts genom att 70 arbetslösa ungdomar har anställts under en tidsbegränsad period (Malmö) och med hjälp av en extern leverantör Sodexo (Lund och Landskrona). Hela finansieringen av projektet är inte klart ännu men av de nyrekryterade servicemedarbetarna till Malmö kommer personalkostnaderna att finansieras av SUS 25 %, Personalnämnden 50 % och Regionservice 25 %. AO Verksamhetsstöd beräknas gå med underskott i förhållande till budget som uppgår till -1,7 Mkr. Det är bland annat den utökade hanteringen av matavfall som genererar högre kostnader. AO Skånetvätt, prognosen beräknas bli 2,0 Mkr bättre än budget, vilket beror på utökad internfakturering inom Regionservice av personalkläder och städmaterial. AO Lokalvård, prognosen överensstämmer med årsbudget. AO Skåneteknik redovisar ett marginellt prognosöverskott på 0,3 Mkr. AO GSF HR, prognosen överstiger budget med 1,0 Mkr. Det är rekryteringstjänsterna som har en ökande trend. AO GSF Ekonomi, prognosen understiger budget med -2,6 Mkr. Underskottet beror på slopande av dröjsmålsavgifter från 1 juli 2015, enligt förslag som finns på regionfullmäktiges agenda kommande månad.

65 7. Övrigt Tabell: Nyckeltal Verksamhet Ack. Utfall Ack. Utfall Bokslut Prognos Mål Nyckeltal - AM-divisionen Fastighetsskötsel (DTS+FAU) kr/kvm BRA varav drift tillsyn skötsel (DTS) varav felavhjälpande underhåll (FAU) Planerat underhåll (PU) kr/kvm BRA Energiförbrukning (el, värme, kyla) kwh/kvm BRA Andel projekt som avviker från projektanmälan med max 10% % 91,4 94,7 83,6 95,0 95,0 Nyckeltal - FM-divisionen Skånetransport Andel miljödrivmedel % 42,0 46,0 46,0 48,3 48,3 Andel miljöfordon % 94,3 96,0 96,0 98,0 98,0 Skånetvätt Leveransgrad % 98,4 98,9 98,6 99,0 99,0 Kostnad per ton kr/ton , , , , ,0 Skåneteknik Beläggningsgrad Skåneteknik % 83% 92% 90% 90% GSF Antal kundfakturor/resurs Antal leverantörsfakturor/resurs Antal inkomna basrekryteringsuppdrag Nyckeltal - Personal Hälsotal (andel medarbetare med 0-5 sjukdgr) 91,1 91,7 58,3 -- Nyckeltal - Ekonomi Resultat Mkr

66 Bild: Resultatuppföljning 2015 Bilaga 1 Resultatuppföljning per division Bilaga 2 Investeringsuppföljning