Finansrapport Januari-Augusti

Transkript

1 Finansrapport 2016 Januari-Augusti

2 Innehåll Sammanfattning 3 Räntebärande nettoskuld Likviditet 4 Låneskuld 5 Prognos räntebärande nettoskuld 5 Resultat 5 Räntenetto 5 Placeringar 6 Låneskuld 6 Riskhantering 6 Ränterisk 6 Finansieringsrisk 7 Valutarisk 8 Likviditets- och kreditrisk 8 Bilagor Bilaga1: Räntebärande tillgångar och skulder 9 Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt 11 Bilaga 3: Ränteswapkontrakt 11 Bilaga 4: Ordlista 13 2

3 Sammanfattning Den räntebärande nettoskulden har under 2016 ökat med miljoner kronor och uppgår till miljoner kronor. Ökningen av nettoskulden har framförallt skett genom emission av certifikat om miljoner kronor Räntevillkoren för hittills emitterade certifikat har resulterat i att Region Skåne erhållit ränta för upplåningen vilket förbättrar finansnettot med 2,9 miljoner kronor Räntenettot totalt är något bättre än budgeterat. Enligt den reviderade likviditetsprognosen förväntas den räntebärande nettoskulden öka med miljoner kronor under 2016, en förbättring med cirka 130 miljoner kronor. Upplåning planeras genomföras i gröna obligationer om minst miljoner kronor i oktober månad som ersättning för befintlig kortfristig certifikatupplåning. Finansverksamheten har hanterats inom tillåtna risklimiter fastställda i Regionstyrelsens riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning. Om inget annat anges avser samtliga belopp i rapporten ställningen per 31 augusti 2016 eller perioden januari-augusti

4 Miljoner kronor FINANSRAPPORT JANUARI-AUGUSTI 2016 Räntebärande nettoskuld 2016 Den räntebärande nettoskulden uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med miljoner kronor sedan årsskiftet. De räntebärande tillgångarna har minskat med 225 miljoner kronor till miljoner kronor, medan skulderna ökat med miljoner kronor till miljoner kronor. Ökningen av nettoskulden föranleds av att medel från verksamheten om knappt 1,2 miljarder kronor inte räckt till att finansiera investeringarna om drygt 1,5 miljarder kronor, ett förhållande som är budgeterat. Därutöver har utbetalning skett till statlig infrastruktur om 800 miljoner kronor som avser bidrag till ESS, vilket också ökat nettoskulden. Den räntebärande nettoskulden är 423 miljoner kronor högre än prognos. Utbetalningen till ESS om 800 miljoner kronor fanns endast upptagen i prognosen med 350 miljoner kronor. Skillnaden om 450 miljoner kronor förklarar huvuddelen till prognosavvikelsen även om det finns andra prognosavvikelser. Ökningen av nettoskulden har skett genom kortfristig nyupplåning om miljoner kronor i juni. Utöver detta har kortfristig koncernintern skuld gentemot dotterbolag ökat med 54 miljoner kronor Räntebärande tillgångar prognos Räntebärande skulder prognos Nettolåneskuld prognos Räntebärande tillgångar utfall Räntebärande skulder utfall Nettolåneskuld utfall Prognoserna för både likvida medel och skulder har uppdaterats för perioden september till december. Likviditet Den sista augusti är hela likviditeten om miljoner kronor placerade på bankkonton med en inlåningsränta på noll procent. 4

5 Låneskuld I samband med utbetalningen av bidraget till ESS i juni månad genomfördes kortfristig upplåning genom emission av certifikat om miljoner kronor. 700 miljoner kronor lånades med 3 månaders löptid och 600 miljoner kronor med 4 månader. Den första emissionen om 700 miljoner kronor förföll i september och har refinansierats till december i en ny emission. Räntevillkoren för emissionerna har legat mellan -0,44 till -0,63 procent vilket inneburit att Region Skåne erhållit ränta för att låna. I och med att Region Skåne inte betalar någon ränta på inlåningskontot har finansnettot förbättrats med 2,9 miljoner kronor av transaktionerna. Leasingskulden har amorterats enligt plan med 143 miljoner kronor. Under resten av 2016 beräknas leasingskulden amorteras med ytterligare 291 miljoner kronor och därmed uppgår leasingamorteringarna till totalt 435 miljoner kronor under året. Upplåningsbehovet under året bedöms till drygt 800 miljoner kronor varav 435 miljoner kronor avser refinansiering av amorterade belopp. Nettoupplåningen uppgår därmed till cirka 400 miljoner kronor. Under året förfallande certifikatupplåning kommer till delar att omsättas genom att en ny grön obligation emitteras. Storleken på emissionen kommer att uppgå till minst miljoner kronor för att säkerställa betalningsberedskapen då det råder osäkerhet om statsbidraget för pågatågen om knappt 650 mkr kommer att utbetalas av Trafikverket i år. Uteblir utbetalningen uppstår ett ytterligare lånebehov på motsvarande belopp utöver ovan nämnda 800 miljoner kronor. I bilagorna redovisas fullständig placerings- och skuldportfölj samt gällande ränteswappar och valutaterminer. Beslut fattade på delegation sedan förra rapporttillfället redovisas i särskilt delegationsärende. Prognos räntebärande nettoskuld 2016 Likviditetsprognosen har uppdaterats utifrån den prognos som gjordes i Finansrapport 2016 april-december. Prognosen, som förutsatte en nyupplåning om 951 miljoner kronor, visade en utgående likviditet om miljoner kronor och en låneskuld om miljoner kronor och tillsammans med övriga räntebärande skulder och tillgångar en räntebärande nettolåneskuld om miljoner kronor. Den reviderade prognosen utgår från nu kända förhållanden. Prognosen har bland annat uppdaterats med aktuell resultatprognos på -160 miljoner kronor och ny bedömning över investeringsutfallet under året om miljoner kronor samt den utökade utbetalningen till ESS. Den nya resultatprognosen är i nivå med tidigare prognos medan den ökade utbetalningen till ESS ökar upplåningsbehovet och den lägre investeringsnivån minskar detsamma, vilket netto medför ett lägre upplåningsbehov om cirka 130 miljoner kronor. Nettolåneskulden förväntas nu totalt under året öka med miljoner kronor till miljoner kronor. Upplåningsbehovet bedöms för året till 822 miljoner kronor under förutsättning av Trafikverkets utbetalning av statsbidrag till pågatågen. Resultat Räntenetto Räntenettot uppgår till -41,0 miljoner kronor vilket är något bättre än budget. För helåret är räntenettot budgeterat till -64 miljoner kronor och aktuell prognos uppgår till -59,5 miljoner kronor. 5

6 Placeringar Då räntor för kortfristiga placeringar varit fortsatt negativa har all överskottslikviditet hanterats genom inlåning i bank. Samtliga banker utom två tar numera betalt för inlåning i form av avgifter motsvarande minusräntan, vilket orsakat kostnader på knappt kronor. Per siste augusti är all överskottslikviditet, miljoner kronor, dock placerad på bankkonto till 0 procents ränta. Avkastningen på likviditeten har därigenom också varit svagt negativ Avkastning placeringar och bank, % -0,01 I syfte att undvika ytterligare kostnader i form av negativ ränta vid hantering av överskottslikviditet har riktlinjerna för medelsförvaltning justerats avseende limiter i bank. Justeringen ger möjlighet att placera en större andel av överskottslikviditeten i regionens koncernbank och därigenom minimera kostnaden för negativa räntor. De negativa räntorna förväntas bestå åtminstone ytterligare ett år framåt, några ränteintäkter är därför varken budgeterade eller prognosticerade under Låneskuld Under året har räntekostnaderna för den långfristiga låne- och leasingskulden uppgått till 40,9 miljoner kronor, vilket är något mindre än budget. Genomsnittsräntan för den totala låneskulden fördelar sig enligt nedan och uppgår totalt till 1,43 procent Räntekostnad lån, % 0,19 Räntekostnad leasing, % -0,22 Räntekostnad netto swapkontrakt, % 2,78 Räntekostnad total skuld inkl. ränteswapkontrakt, % 1,43 På grund av sjunkande swapräntor har finansnettot också belastats med 38,3 miljoner kronor under 2016 med anledning av redovisningsregler för swapavtal, den så kallade säkringsredovisningen. Den del av swapportföljen som inte matchar andelen lån med räntegolv har marknadsvärderats vilket inneburit en kostnad då det finns orealiserade förluster i swapportföljen. Tillsammans med 2015 års uppbokning om 30,4 miljoner kronor har därigenom 68,7 miljoner kronor totalt skuldförts. Uppbokningen kan successivt återföras och generera intäkter i resultatet vid stigande räntor eller då swappar eller lån förfaller. 6 Riskhantering Ränterisk All likviditet finns på bankkonto och är omedelbart tillgänglig. För låneskulden gäller ett riktvärde om 2 år i genomsnittlig räntelöptid med en tillåten avvikelse inom intervallet 1 till 3 år samt att högst 50 procent av låneskulden får exponeras mot ränteförändringar det kommande året. Finansiell leasing jämställs med övrig upplåning och omfattas av samma limiter som låneskulden. De faktiska värdena framgår av tabell nedan. Räntebindningstiden i den totala låne- och leasingskulden uppgår till 2,34 år. Inga nya swapavtal har ingåtts sedan föregående rapport. Totalt har ränteswapkontrakt tecknats om Mkr i avsikt att uppnå rätt ränteförfalloprofil och genomsnittlig återstående löptid.

7 Miljoner kronor Miljoner kronor FINANSRAPPORT JANUARI-AUGUSTI 2016 Limit Räntebindningstid lån inkl swapar, år 1-3 år 2,34 2,61 Räntebindningstid placeringar, år Max 2 år 0 0 Exponering mot ränteförändring inom Max 50% 45,6 38,7 1 år % Andel av låne- och leasingskuld som förfaller inom en och samma 12- månaders period % av skulden Max 30 % 23,3 22,6 Räntebindningstiden och fördelningen över åren, vilket framgår av nedanstående diagram, avgör hur snabbt en ränteförändring påverkar finansnettot Exkl. leasingavtal CRC. Finansieringsrisk Förfallostrukturen för låne- och leasingportfölj samt placeringsportföljen/ kassalikviditeten framgår nedan Finansiell leasing Placeringar & kassalikviditet Certifikat MTN Bilaterala lån

8 För att inte stora delar av låneskulden ska förfalla vid ett och samma tillfälle i ett finansiellt ofördelaktigt läge är det av betydelse att låneskulden har en jämn förfalloprofil. Andelen förfallande låneskulder inom en och samma 12- månaderperiod uppgår till 23 procent vilket ligger inom limiten 30 procent i riktlinjerna. Under 2016 är det framförallt några leasingavtal som upphör där restvärdena inlöses. Förfalloprofilen för låneskuld och placeringar framgår av diagram ovan. Kapitalbindningen för låneskulden uppgår till 3,2 år inkl den kortfristiga certifikatupplåningen som beräknas stiga till 4,3 år när dessa omsatts till 5-åriga obligationer. Skulle finansieringssvårigheter uppstå bör också tillgång till annan likviditet finnas. Tillgängliga likvida medel, som ska uppgå till minst Mkr, uppgick till Mkr. Förutom redovisad likviditet inkluderas i tillgänglig likviditet även outnyttjad checkräkningskredit om Mkr i Swedbank samt det under 2015 tecknade låneavtal med Europeiska Investeringsbanken om Mkr med nyoch ombyggnationen på Helsingborgs sjukhusområde som underlag. Region Skåne kan klara sina betalningsåtaganden, trots ett stort negativt rörelsekapital, på grund av ett jämnt inflöde av säkra intäkter och outnyttjade bekräftade krediter om Mkr. Valutarisk Alla lån i låneportföljen är upptagna i svenska kronor. Identifierade större avtal i utländsk valuta har valutasäkrats. Samtliga pågatåg av de två första beställningarna om 49 respektive 20 tåg är levererade och betalda. I samband med omförhandling och utnyttjande av option för leverans av ytterligare 30 tåg har dessa valutasäkrats till ett motvärde av miljoner kronor. Leverans av samtliga 30 tåg kommer att ske under För att undvika valutarisken gentemot tjänstelevarantören av arbetsplatstjänster, Tieto, som anskaffar persondatorer från underleverantören HP med betalningar i USD, har i april kommande betalningar under 2016 aveende arbetsdatorer valutasäkrats till ett motvärde av 45 miljoner kronor. Säkringsvärde inkl. Marknadsvärde Marknadsvärde Övervärde / terminspris avistakurser inkl. terminskurser undervärde Ingångna, ej utnyttjade valutaterminskontrakt framgår av bilaga 2. Likviditets- och Kreditrisk Likviditeten placeras i penningmarknaden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Innehavet per kategori redovisas i bilaga 1. Vid årsskiftet hade samtliga motparter i ingångna derivatavtal en kreditvärdighet om A eller högre (Standard & Poor s) 8

9 Bilagor Bilaga 1: Räntebärande tillgångar och skulder RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR Kategori Emittent Rating Belopp Ränta Förfall Placeringar 0 SUMMA PLACERINGAR 0 Bankkonton mm Specialinlåning konto Swedbank A ,00 Specialinlåning konto DNB A ,00 Nordea 0 0,00 SEB 0 0,00 Bankkonton övrigt ,00 Summa bankkonto mm SUMMA LIKVIDA MEDEL Räntebärande fordringar Dotterbolags andel i koncernkonto Utlämnade lån Summa räntebärande fordringar SUMMA RÄNTEBÄRANDE TILLGÅNGAR 9

10 RÄNTEBÄRANDE SKULDER Kategori Långivare Belopp Ränta Förfallodatum Banklån European Investment Bank , Nordic Investment Bank , Nordic Investment Bank , Summa banklån MTN-lån MTN-lån , MTN-lån , Summa låneskuld Leasingskuld SEB Finans, Öresundståg 50 & , SEB Finans, Öresundståg 52 & , SEB Finans, Öresundståg , SEB Finans, Öresundståg 55 & , SEB Finans, P-hus Lund , DAL Nordic Finance, CRC , SEB Finans, P-hus Helsingborg , SEB Finans, Öresundståg , Handelsbanken Finans, Öresundståg , Handelsbanken Finans, Öresundståg , Summa leasingskuld Certifikatlån Danske Bank , DnB , SEB , Danske Bank , Summa certifikatslån SUMMA LÅNE- & LEASINGSKULD Övriga räntebärande Utnyttjad checkkredit 0 skulder Dotterbolags andel i koncernkonto Summa övriga skulder SUMMA RÄNTEBÄRANDE SKULDER RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD

11 Bilaga 2: Gällande valutaterminskontrakt Nedanstående valutaterminskontrakt har ingåtts för att eliminera valutarisken för Skånetrafikens framtida betalningar av Pågatåg och inköp av Region Skånes datorer. Motpart Affärsdag Slutförfallodag Belopp valuta Valuta Motbelopp SEK Spotkurs Terminskurs NORDEA EUR ,33 9,33 NORDEA EUR ,36 9,37 SEB EUR ,46 9,51 SEB EUR ,257 9,2745 SEB EUR , ,53493 SEB EUR , ,54703 SEB EUR , ,56133 SEB EUR , ,58073 SEB EUR , ,60023 SEB USD ,1355 8,0955 SEB USD ,258 8,258 SEB USD ,135 8,065 NORDEA EUR ,33 9,33 Summa Bilaga 3: Ränteswapkontrakt Nedan redovisas samtliga ingångna och gällande räntederivatkontrakt. Kontrakten har ingåtts i syfte att förlänga räntebindningen så att denna hålls inom det intervall som Regionens finanspolicy föreskriver. Instrument Motpart Regionen Regionen Belopp, mkr Affärsdag Slutförfall erhåller betalar Ränteswap Danske Bank Rörlig ränta 2,59% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,58% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,99% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,27% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,13% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 3,36% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,48% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,56% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,65% Ränteswap Swedbank Rörlig ränta 0,54% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,76% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,67% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 1,94% Ränteswap Nordea Rörlig ränta 2,07% Ränteswap SEB Rörlig ränta 2,01% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,51% Ränteswap DnB Rörlig ränta 2,87% Ränteswap SEB Rörlig ränta 1,35%

12 Summa

13 Bilaga 4: Ordlista Finansiellt leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren Kapitalbindning Anger hur lång tid till exempel ett lån är bundet enligt avtal. I syfte att begränsa eventuella svårigheter att uppta lån i framtiden (refinansieringsrisk) anges limiter för kapitalbindningen, till exempel hur stor andel av låneportföljen som får falla inom en viss tidsperiod. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper (t.ex. kommuncertifikat, obligationer) Räntebindningstid Den genomsnittliga räntelöptiden i samtliga lån, finansiella leasingavtal och derivatkontrakt eller placeringar. Ju längre räntebindning, desto mindre känsliga är räntekostnaderna (eller ränteintäkterna på tillgångssidan) för förändringar i marknadsräntorna. Räntebärande tillgångar Summan av placeringar, bankinlåning, dotterbolagsfordringar samt räntebärande utlämnade lån. Räntebärande skulder Summan av långfristiga lån, finansiella leasingavtal, dotterbolagsskulder samt utnyttjad checkkredit. Räntenetto I räntenettot medräknas endast Region Skånes ränteintäkter och räntekostnader. I finansnettot medtas även bl.a. rearesultat vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar, avskrivningar på finansiella anläggningstillgångar samt kreditivränta. Ränteswap Swappar är finansiella instrument som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp. Ett swapavtal kan innebära att en part med ett rörligt kassaflöde byter till ett fast kassaflöde med en annan part. Genom att ingå swapavtal förändras portföljens räntebindning utan att underliggande lån eller leasingavtal behöver förändras. STIBOR STIBOR står för Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra på olika löptider. STIBOR Fixing är den räntesats som utgör genomsnittet av de räntesatser som noteras dagligen av utvalda banker i Sverige. STIBOR används ofta som referensränta i lån, leasingavtal eller placeringar med rörlig ränta. Swapräntekurva Visar en ögonblicksbild över swapräntor på olika löptider. Grafen i diagram Ränteutfall Region Skåne är korrigerad för limiterna i Regionstyrelsens föreskrifter för medelsförvaltning och har en genomsnittlig löptid på 2 år. Valutasäkring Valutakurser fluktuerar ständigt. En valutasäkring innebär att man redan då skuld/fordran uppstår i utländsk valuta låser in valutakursen som används vid den framtida betalningen. Syftet att göra valutasäkringar är att skapa förutsägbarhet. 13

14 14