PDG473. VT 12 Häftet. Upplägg, schema, uppgifter, litteratur m.m. Version 1, GUL. 1 (8) PDG473. vt 12. Häftet v 1

Transkript

1 PDG473 VT 12 Häftet Upplägg, schema, uppgifter, litteratur m.m. Version 1, GUL 1 (8) PDG473. vt 12. Häftet v 1

2 Välkomna till vårens PDG473, samhällsorienterande ämnen för yngre åldrar! Vi hoppas att ni ska få en intressant termin med stort utrymme för att att diskutera och lära er mer om samhällsorienterande ämnen dels för egen del, dels för tillämpning i skolan! Det är bara genom att man själv som individ är engagerad i ett ämnes frågeställningar som man sedan kan arbeta vidare med detta i relation till barn och ungdomar. Vi ska arbeta mycket med frågeställningar som kan vara viktiga för er som vuxna, för att ni själva ska inspireras till att arbeta ur samhällvetenskaplig synvinkel. Men huvuddelen av kursen handlar om gränsmarkerna mellan undervisning och ämne. Ni ska också arbeta med olika typer av egna förslag till didaktiska upplägg Lärare: Olof Franck (OF) kursledare Olof.Franck@gu.se Magnus Hermansson-Adler (MHA) magnus.hermansson@ped.gu.se Elisabeth Hesslefors Arktoft (EHA) elisabeth.hesslefors@ped.gu.se Lars-Åke Kernell (KER) lars-ake.kernell@ped.gu.se Eva Lind (EL) eva.lind@gu.se Arne Löfstedt. (LÖ) (bitr. kursledare) arne.lofstedt@ped.gu.se Kursadministratör är: Mikael Lipschütz mikael.lipschutz@gu.se Mikael finns på studerandeservice i Hus A, entrévåningen Lärarna har sina arbetsrum på IDPP våning 3 och 4 i Hus B. 2 (8) PDG473. vt12. Häftet v 1

3 I detta häfte finns en stor del av de uppgifter som kommer att ges under kursen, men vissa uppgifter tillkommer Separata häften med Närmiljöstudier och Schema utdelas. Introduktionsuppgift Släktträdet. En av de uppgifter vi tror kan ge yngre barn insteg i förståelse av sig själva och sin omvärld, är att fundera över sin bakgrund, sitt ursprung, sin identitet. Många skolor arbetar i dag med varianter av Min släkt, vem var före mig osv - dvs Stamträd. I samband med So:s historiedel och den didaktiska delen, vill vi att ni undersöker ert eget stamträd. Är det överhuvud möjligt att arbeta med denna typ av uppgift i yngre åldrar? Med förändrade familjestrukturer och familjebegrepp, när alla elever inte lever i en kärnfamilj, eller när man kommer från kulturer där släktskap inte dokumenteras: vad innebär det för sådana här släktskapsuppgifter? När man genomför denna typ av uppgifter tillsammans med elever måste man alltid ta i beaktande att det kan vara känsligt att göra den. Och på samma sätt med liknande uppgifter som Tidslinjen sedan jag föddes. Så kan det givetvis också vara för vuxna. Det behöver inte innebära att man alltid måste välja bort dem, men visar hur viktigt det är att man är ödmjuk och observant på vad för frågor och reaktioner som kan göra sig påminda. För yngre barn är det andra ledet tillbaka (mormor, farfar) och kanske en generation till så långt man når dessa äldre släktingar kan ju faktiskt vara i livet. För vuxna människor är steget från det andra ledet till det tredje svårare - vi har oftast inte träffat dem. Under kursen kommer vi att titta på denna metod, bl.a. att se på varianten att göra fiktiva stamträd. Vi hoppas att ni genom kursen också kan ges möjlighet att fundera över Er egen bakgrund och identitet. Försök att göra ett enklare eget stamträd som underlag för kritisk diskussion. Den enklare varianten är att bara bygga i nedstigande led. Den svårare är att ha med sidodelen, dvs. mammas syskon och, än mer komplicerat, mammas syskons barn, dvs. era kusiner. Gör av denna uppgift vad ni förmår! Uppgiften är till för att pröva en metod som är mycket stimulerande för barnen!. Den redovisas inte i skriftlig form utan inom ramen för diskussion under vecka 8. VFU-intervjuer 3 (8) PDG473. vt 12. Häftet v 1

4 Under terminen läggs ett antal VFU-intervjuer in. Det sker under fyra tillfällen, innehållet är lite varierat. Det finns fyra dagar utlagda en per delperspektiv inom So (Re - Hi - Sh - Ge). Förbered gärna era ordinarie VFU-skolor på att ni kommer att dyka upp då och då. Vi försöker genomföra en kurs som är klart knuten till er praktiska vardag som lärare. Inte minst inom So är det då helt avgörande att veta vad för förförståelse eleverna har med sig, eftersom våra ämnen ofta tangerar ämnesområden där alla människor, barn och vuxna, tänker och funderar. Elevintervjuer Hur tänker våra elever kring våra olika innehållsliga teman? Vid ett antal olika tillfällen under kursen arbetar ni med intervjuer på skolan. Syftet med elevintervjuerna är att ni på ett professionellt sätt ska närma er barns tänkande kring olika innehållsliga frågor ofta knutet till respektive delmoment i kursen. Detaljinstruktioner får ni inför respektive tillfälle. Lärarintervjuer Ni kommer också att genomföra intervjuer av lärare inom So (Re ). Didaktiskt arbete Ett större avslutande didaktisk arbete genomförs i grupp mot slutet av kursen. Arbetet introduceras måndag och tisdag vecka 18. Under dessa dagar koncentrerar vi uppgiften och delar ut detaljinstruktion till den. Ni får viss handledning fram till redovisningarna måndag och tisdag vecka 20. Arbetet genomförs i grupp och innebär att ni i gruppen bearbetar ett område inom So, eller ett mindre delområde, ett upplägg över flera år, eller i annan form. Resultatet redovisas i form av ett häfte och varje grupp redovisar under måndag och tisdag vecka 20 hur upplägget är gjort. 4 (8) PDG473. vt 12. Häftet v 1

5 Syfte: Att tillsammans i grupp diskutera konkreta undervisningssituationer. Att ge underlag till fältstudier vecka 21 och 22. Att alla får ett samlat häfte med goda förslag till konkreta upplägg. Fältstudierna vecka 21 och 22. Meningen är att ni med utgångspunkt i de presenterade didaktiska arbetena vecka 20, på bästa sätt ska genomföra fältstudier med varierad utformning, gärna med anknytning till era VFU-kontakter. Vi kommer kontinuerligt under våren att förbereda detta. Kursledningen är också medveten om att möjligheterna att göra detta är mycket olika på olika skolor. Men vi vill gärna att ni så snart som möjligt inleder en diskussion på era VFU-platser om förutsättningar att genomföra fältstudier i någon form. Utförligare instruktioner ges under terminen Detaljinstruktion lämnas senast vid starten av didaktiska arbetet måndag vecka 18. Redovisning av fältstudierna genomförs under avslutningsdagen torsdagen den 7 juni kl 9-16 i sal B Generella instuderingsfrågor. Vi kommer ofta att använda dessa litteraturfrågor. Vilken är kärnan, den idé författaren/-na vill visa i respektive del av boken? (Det kan förstås vara fler än en.) Några bra exempel på detta ur boken. Egna funderingar: är detta rimligt, övertygande, osv.? Motivera! Didaktiska slutsatser för egen undervisning (i positiv anda, dvs. erbjöd författaren/-na något angeläget och användbart?) Omfattning av bearbetningen av dessa frågor kan förstås variera. Viss litteratur bearbetar vi under lektioner och seminarier. Vi förväntar oss givetvis att alla läst all litteratur innan. Vi vill därför att ni förbereder er genom att svara 5 (8) PDG473. vt 12. Häftet v 1

6 på dessa frågor och ha med er svaren kort nedskrivna (ej för inlämning) till respektive tillfälle. Detta gäller (åtminstone) följande litteratur: Florin, Christina (2005) Flickorna drar ifrån ur Framtider 3/2005, Sekretariatet för framtidsstudier. (6 s) (Tillhandahålles av kursledningen.) Oscarsson, Vilgot (2005). Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) samhällsorienterande ämnen, IPDrapporter, nr 2005:04. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. (95 sid.) ( Tillhandhålles av kursledningen.) Oscarsson, Vilgot (2005). Elevers syn på globala förhållanden och framtiden. Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03), IPD-rapporter, nr 2005:05. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik (74 sid.) Köpes på Pedagogen, Svaleryd, Kajsa (2003) Genuspedagogik, En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm, Liber Förlag (144 s) Finns i allmän bokhandel Erfarande och Synvändor, en artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik. IPD-rapport 2006:3. (227 s.) (Varje kapitel för sig) Arevik, S och Hartzell, O (2007) Att göra tänkande synligt, HLS Förlag (251 sid) Avslutande enskilt inlämningsarbete (Obs, preliminär version 1! Kan komma att revideras!) Inlämning: torsdagen den 7 juni kl i sal B Omfattning: minst 4 sidor ordbehandlad text (12 pkt Times N R, enkelt radavst.) Med utgångspunkt i portfoliometoden/loggboksförfarande ska Du reflektera över det material du använt under hela kursen såsom litteraturen, exkursionsmaterialen, egna arbeten, intervjuer och samtal med elever och lärare samt egna reflektioner. Portfoliometoden är tänkt att innehålla material så att du kan: 6 (8) PDG473 vt 12. Häftet v 1

7 Synliggöra ditt eget lärande så att du bland annat kan se så kallade röda trådar. Tydliggöra dina egna behov i ditt lärande och motivera dessa. Fastställa ditt eget ansvar i lärandet. Du kan exempelvis ställa frågor som: Vad vill jag lära mig? Vad skall So på skolan handla om? Vad måste ett arbetslag lära sig (med utgångspunkt i kursplanerna)? Hur går det till? Hur vet vi att eleverna lärt sig? Hur lär jag mig bäst? Hur lär eleverna sig bäst? osv. Vi hoppas att kursen och egna reflektioner har inspirerat Dig till funderingar kring vad en god So-undervisning kan vara. Med det ovanstående samlade materialet kan Du välja någon av dessa utgångspunkter för reflektion: Din grupps gemensamma didaktiska arbete Dina fältstudier under vecka 21 och 22. Något undervisningsupplägg med So-inriktning. En mer allmän reflektion över So:s plats i undervisning för de lägre åldrarna Denna grund ska du sedan diskutera och reflektera över på ett sådant sätt att: Grundläggande So-tankar som funnits under kursen framkommer. Litteratur som används under kursen refereras och stödjer upplägget. 7(8) PDG473. Häftet v 1

8 Dina egna reflektioner över ovanstående framkommer. Kriterier för Godkänd uppgift Uppgiften skall vara löst på ett självständigt och analytiskt sätt med egna, grundligt motiverade värderingar och reflektioner. Litteraturreferenser till ett flertal av kurslitteraturen och kursplanen finns. Referenser är korrekt utförda. Dessa referenser skall finnas i ett sammanhang. Alla påståenden och åsikter skall motiveras utifrån litteratur och egna iakttagelser. Kriterier för Väl Godkänd uppgift Utöver kraven för Godkänt skall Du föra ett utvecklat och analyserande resonemang, där du kan ange olika perspektiv och värdera dessa. Den egna framtida lärarroll skall bli föremål för kritisk reflektion. 8 (8) PDG473. vt 12. Häftet v 1

9