Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG301 ATT SÄTTA ORD PÅ SIN YRKESVARDAG FÖR SKOLUTVECKLING, MENTORSKAP OCH LÄRARUTBILDNING, 15 HÖGSKOLEPOÄNG To explicate the everyday work of teachers for school development, teacher induction and teacher education, 15 higher education credits Grundnivå First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik Kursplanen gäller fr.o.m. ht Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Utbildningsområde: Undervisning. 2. Inplacering Kursen ges som uppdragsutbildning eller som fristående kurs. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt lärarexamen eller motsvarande. 4. Kursens lärandemål Kursen skall ge lärare möjlighet att vidareutveckla sin förmåga att sätta ord på / formulera argument för sin verksamhet, dess intentioner och förutsättningar, för att därigenom aktivt kunna bidra till verksamhetsutveckling. De studerande har både tidigare lärarutbildning och yrkeserfarenhet. Detta kunnande bildar underlag i (den repetitiva) innehållsstrukturen nedan, i syfte att ytterligare utveckla förmåga att kommunicera dessa professionella erfarenheter. Efter kursens slut skall de studerande ha getts möjlighet att synliggöra och fått synliggjord den beprövade erfarenheten och dess relation till aktuell forskning. De studerande ska härigenom aktivt kunna bidra till skolutveckling samt öka det kollegiala erfarenhetsutbytet (t.ex. via mentorskap eller lokal lärarutbildning) genom att ha utvecklat ett yrkesspråk som effektivt kommunicerar det ömsesidiga sambandet mellan praktik och teori ha utvecklat ett yrkesspråk som effektivt kommunicerar komplexiteten i yrkesvardagen 1

2 ha utvecklat ett yrkesspråk som effektivt kommunicerar lärande och den lärande i ett socialt och samhälleligt perspektiv ha utvecklat ett yrkesspråk som effektivt kommunicerar kunskaper om barn och ungas livssituation i ett föränderligt samhälle ha utvecklat ett yrkesspråk som effektivt kommunicerar konflikthantering ha utvecklat ett yrkesspråk som effektivt kommunicerar olika perspektiv på lärande ha utvecklat ett yrkesspråk som effektivt kommunicerar problematiseringar kring bedömning och betygsättning 5. Innehåll Då kursen alltså har som mål att utveckla yrkesspråket tjänar innehållet som underlag för detta. Idén om dilemmahantering (alltså problematiken vad som är önskvärt vad som är möjligt) finns med som övergripande tema. Progressionstanken har sin inriktning mot professionen och grundar sig på idén om progression som ökad grad av komplexitet. Detta exemplifieras i kursen genom att uppmärksamma undervisningens helheter, samtidigheten, relationen individ/samhälle och grupp- och individrelationer ur lärandeperspektiv. Kursen belyser hur förhållandet mellan olika delar av det praktiska och intellektuella undervisningsarbetet kan utveckla beredskap att möta yrkets utmaningar. Förhållandet mellan teori och praktik, det specifika och det generella, vad man vill och vad man kan, uppmärksammas, dessutom relationen mellan didaktikens vad-, hur- och varför-frågor. Här erbjuds möjligheten att ytterligare förbättra strukturer, fördjupa insikter, förtydliga samband och därmed förstärka den yrkesskicklighet som så ofta kännetecknas av förmågan att göra rätt avvägningar i komplexa dilemman. Vidare uppmärksammas: Olika sätt att organisera undervisning. Kritiska aspekter i det komplexa lärararbetet i relation till olika lärandemiljöers särart. Jämförelser mellan kunskapsfilosofier och lärandeteorier. Etiska värden och normer. Samhälleliga och strukturella faktorer (segregation, könsrollsmönster och utslagning). Det sociala samspelets betydelse för individens position, utveckling och identitet. Ledarskap och modeller för hantering av konflikter. Yrkesetiska dilemman. Kommunikationen kring verksamhetens intentioner och resultat (utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, bedömning och betygsättning). Möjligheter att överskrida och utmana verksamhetens villkor och att påverka det framtida samhället. Hållbar utveckling utgör här ett väsentligt perspektiv. Redskap att analysera, dokumentera och utvärdera pedagogisk verksamhet. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 2

3 7. Former för bedömning Examination sker genom bedömning av muntliga och skriftliga uppgifter i grupp respektive individuellt. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. 8. Kursvärdering I kursen ingår muntlig och/eller skriftlig kursvärdering såväl successivt som summerande. Denna skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurs. 9. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. 10. Övrigt Student som har underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att hos institutionsstyrelsen begära att en annan examinator utses. För att erhålla kurspoäng enligt kursplanen måste kravet på grundläggande behörighet vara uppfyllt. Deltagare som inte uppfyller detta antagningskrav kan erhålla intyg över genomgången kurs. 3

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten LITTERATURLISTA PDG301 ATT SÄTTA ORD PÅ SIN YRKESVARDAG FÖR SKOLUTVECKLING, MENTORSKAP OCH LÄRARUTBILDNING, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Obligatorisk litteratur Bae, Berit (1996). Voxnes definisjonsmakt og barns selvopplevelse Det intressante i det alminnelige. Pedagogisk Forum. (särtryck 21 s) Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000). Läraren har nyckeln till framtiden. Ur Pedagogiska Magasinet 2000/2 Lärarförbundet (6 s) Gannerud, Eva (2003). Lärararbetets relationella praktiker. Ett genusperspektiv på lärares arbete. IPD-rapport 2003:04 Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och didaktik. (95 s) Gustafsson, Jan-Eric & Myrberg, Eva (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat en kunskapsöversikt. Skolverket (176 s) Hyltegren, Gunnar (2005). Konstruktionen av den goda skolan. Ur Pedagogiska Magasinet 2005/04 Lärarförbundet (4 s) Jordan, Thomas (2002). Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. (45 s) Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur. (Särtryck kap s) Kullberg, Angelika (2004). Del av fördjupningsarbete (Tal, delar och oändlighet) 10p i pedagogik med praktisk inriktning. Avsnittet: Teoretisk grund, variation och lärande (6 s) Lärarförbundet (1998). Skola i förändring. En antologi om lärande på andra villkor. (Valda delar (ca 75 av 128 s) Nordenfalk, Katta (red) (2004). Etik i princip & praktik en antologi om lärares yrkesetik. Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund. (Valda delar ca 100 av 157 s) Pedagogiska Magasinet 2006/4 Tema: Tyst i klassen. Lärarförbundet. (Valda delar ca 50 av 90 s) Pedagogiska Magasinet 2007/1 Tema: Den svårfångade reflektionen. Lärarförbundet (Valda delar ca 30 av 90 s) Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. (70 s). Tidskriften Ord och Bild (200&) Tema Skolan 2006/3-4 (Valda delar ca 100 av 190 s) Wellros, S (1998 ). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. (180 s) 4

5 Ziehe, Thomas (1992). Kulturanalyser-Ungdom, utbildning, modernitet. Brutus Östlings Bokförlag Symposium. (Utdrag ur boken 10 s) Referenslitteratur Folkesson, Lena m fl (2004). Perspektiv på skolutveckling. Studentlitteratur. (144 s). Gren, Jenny (2001). Etik i pedagogens vardagsarbete. Liber (184 s) Juul, Jesper (1995) Ditt kompetenta barn. Wahlström & Widstrand (257 s) Larsson, Eva (2000). Mobbad? Det har vi inte märkt! Liber (183 s) Lentz-Taguchi, Hillevi. (1997). Varför pedagogisk dokumentation? HLS förlag. (79 s). Linde, Göran (2003). Kunskap och betyg. Studentlitteratur. (130 s). Lundahl, Christian & Öqvist, Oscar (2002). Idén om en helheı. Utvärdering på systemteoretisk grund. Studentlitteratur. (140 s) Pedagogiska Magasinet 2003/4 Tema: Genus. Lärarförbundet (Valda delar ca 50 av 98 s) Pedagogiska Magasinet 2004/3 Tema: Utstött. Lärarförbundet. (Valda delar ca 50 av 98 s) Persson, Anders (2003). Skolkulturer. Studentlitteratur. (177 s) Skolverket (1994). Bildning och kunskap. Särtryck ur läroplanskommitténs betänkande.stockholm (85 s) Uljens, Michael.(red). (1997). Didaktik. Studentlitteratur. (Kap 1-3, 8). (120 s). Litteraturlistan reviderad