Ekonomiplan Investeringsprogram

Transkript

1 Ekonomiplan Investeringsprogram 2020 Kommunfullmäktiges beslut

2 Korsholms kommun Korsholm en attraktiv och modern kommun som erbjuder boendemiljöer som hör till de trivsammaste i landet högklassig, lättillgänglig service grundat på balanserad befolkningstillväxt aktiv och innovativ näringspolitik hållbar kommunal ekonomi och funktion som ledande österbottnisk landskommun och drivande kraft för regional utveckling Visionen godkänd av kommunfullmäktige

3 Korsholms kommun INNEHÅLL Kommundirektörens översikt...5 en...6 Ekonomiplanen ens struktur och bindande nivåer samt tillämpningsdirektiv för...8 Skatteprognoser åren Resultaträkning...10 Finansieringsanalys...11 Ackumulerat överskott och skuldbörda åren DRIFTSBUDGET Driftsbudget uppgiftsområde...13 Styrdokument för Korsholms kommun...14 CENTRALVALNÄMNDEN Val...16 REVISIONSNÄMNDEN Revision...17 KOMMUNSTYRELSEN...18 Central förvaltning...19 BILDNINGSNÄMNDEN...20 Förvaltning...21 Grundläggande utbildning...23 Korsholms gymnasium...25 Barndagvård...26 Biblioteksverksamhet...27 Korsholms musikinstitut...28 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN...29 Fritids- och kulturverksamhet...31 Bidrag för idrotts-, ungdoms- och kulturverksamhet...32 Korsholms vuxeninstitut...33 SOCIALNÄMNDEN...34 Förvaltning...36 Äldreomsorg och hemservice...37 Familje- och individomsorg...39 VÅRDNÄMNDEN...40 Förvaltning...42 Folkhälsoarbete

4 Korsholms kommun SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN...45 Förvaltning...48 Vattentjänstverket...49 Teknisk service...50 Trafikleder...51 Fastighetsavdelningen...52 Städ- och matservice...53 Planläggning...54 BYGGNADSNÄMNDEN...55 Byggnadstillsyn...55 VÄSTKUSTENS TILLSYNSNÄMND...57 Miljöhälsovård...58 Miljövård...59 KOMMUNSTYRELSEN Specialsjukvård...60 Kommunens andel av primärhälsovård...60 Sysselsättning...61 Övriga samkommuner och samarbetsområden...62 Fastighetsinkomster...63 Förtids- och pensionsutgiftsbaserade avgiften (KomPL)...63 INVESTERINGSBUDGET INVESTERINGSPROGRAM BILAGOR Elevstatistik och -prognos Kostnader per elev/skola...74 Befolkningsutveckling och -prognos åren Protokollsutdrag

5 Korsholms kommun Kommundirektörens översikt Den långvariga osäkerheten i den kommunala ekonomin fortsätter. Under en lång tid har staten minskat sin fi nansieringsandel till kommunerna samtidigt som den interna skattebetalningsförmågan i kommunen hostat. Under tidigare år har den minskade statliga fi nansieringen varit den största orsaken till att Korsholms kommun uppvisat underskott, men på senare tid har också andra orsaker börjat spela in. Traditionellt har Korsholms kommun uppvisat ett högre infl öde i kommunalskatt än landet i medeltal. Nu har förändringar i den demografi ska strukturen lett till att samma antal människor som tidigare betalat mycket skatt, nu betalar mindre. Detta är en följd av t.ex. pensioneringsvågen. Också en växande arbetslöshet leder till mindre skatteintäkter. Ökade möjligheter till statliga avdrag i inkomstbeskattningen syns också som minskad ökning i kommunalbeskattningen. Kommunernas förhöjda andel av samfundsskatten slopas inkommande år. Av dessa orsaker bygger budgeten på att skatteinkomsterna minskar med 0,3 % år. Till en del kan detta uppvägas av högre statsandelar, som visar en ökning på 2,4 miljoner euro efter att fl era år ha utvecklats i en ogynnsam riktning. I budgeten ingår betydande satsningar på nya bostads- och industriområden för att stärka skattebasen. Bland annat utvidgas Fågelbergets industriområde, industriområdet Vikby II öppnas och Storgårds bostadsområde börjar bebyggas. Inom de närmaste åren är avsikten att utveckla bland annat Smedsby skolcentrum. För verksamhetsbidragets del bygger budgeten på en nollinje. Nollbudgeten återspeglar sig också i ekonomiplanen. För en kommun med växande behov av tjänster, föranledd av den demografi ska strukturen (både fl era barn och äldre), är en nollbudget en utmaning. Till stöd för den fortsatta utvecklingen har Korsholms kommun haft år 2014 tre arbetsgrupper som analyserat kommunens servicenät. Detta arbete är nu värdefullt när Korsholms kommun måste se över hur olika funktioner mera kostnadseffektivt kan produceras. Korsholms kommun har minskat på sin investeringsnivå så som planerat. I dagsläget uppskattar vi ändå att utvecklingen av kommunens service förutsätter en investeringsnivå på ungefär 9 10 miljoner euro i året för att kunna svara mot befolkningens förändrade behov. Däremot är det fortfarande så att årsbidraget inte täcker avskrivningarna för att inte tala om verksamhetens och investeringarnas kassafl öde. Denna fråga måste kommunen ännu återkomma till i och med att den nya kommunallagen träder i kraft. I skrivande stund vet vi inte ännu om år 2015 slutar med ett ackumulerat överskott eller inte för Korsholms kommuns del. För år har budgeterats ett underskott på 1,4 miljoner euro och uppskattningsvis landar kommunen på ett ackumulerat underskott år på ungefär samma summa, 1,2 miljoner euro. Den långa ekonomiska kräftgången i Finland har lett till att det ackumulerade överskottet ätits upp. En ny regering har tillträtt, Sipilä I. År kommer den att presentera lagförslag för en reform av social- och hälsovården. Om den förverkligas förändras kommunernas verksamhet väsentligt fr.o.m. år Rurik Ahlberg kommundirektör 5

6 en Kommunfullmäktiges beslut Korsholms kommun Allmänt Den ekonomiska utvecklingen de kommande åren är mycket osäker. Då det gäller den kommunala ekonomin påverkar detta framför allt skattefi nansieringen (= skatter + statsandelar) vars utveckling kommer att vara osäker under hela planeperioden t.o.m De av regeringen aviserade reformerna som berör arbetsmarknaden påverkar kommunerna tidigast från 2017 då gällande kollektivavtal löper ut i januari Skatteprognoserna bygger på att sysselsättningen i regionen fortsättningsvis är god och att befolkningstillväxten fortsätter vara positiv. En ny kommunallag trädde delvis i kraft våren 2015 och i den införs bl.a. ekonomiska kriterier som en kommun skall uppfylla för att inte vara en s.k. kriskommun. Den nya kommunallagen träder i sin helhet i kraft under Statsandelsreformen, som trädde i kraft 2015, i kombination med kompenseringen av de ändringar i skattegrunderna som sker innebär att statsandelarna ökar med nästan 9 %. Ökningen kommer inte att fortsätta i samma takt under planeåren. Antagandet i ekonomiplanen är att statsandelarna är oförändrade under åren Fastighetsskattelagen ändras även inför och signalen från statsmakten är att kommunerna skall höja på fastighetsskatten. en för är uppgjord enligt den nämndstruktur som godkändes av kommunfullmäktige i juni Uppdelningen i uppgiftsområden godkändes av kommunfullmäktige i november 2012, de justeringar som godkänts senare är beaktade i budgeten I tabellerna jämförs budgeten med budgeten 2015 där alla budgetändringar som godkänts under året beaktats. Jämförelser görs även med bokslutet I driftsbudgeten är verksamhetsbidraget per nämnd/uppgiftsområde det budgetbelopp som godkänns. Resultaträkningarna per nämnd/uppgiftsområde är endast tilläggsinformation och för vissa nämnder har de inte uppgjorts. Då nämnderna uppgör sina dispositionsplaner görs de slutliga resultaträkningarna. Resultaträkningen Verksamhetsbidraget är knappt 98,9 miljoner euro och minskar med 0,7 % eller knappt 0,7 miljoner euro jämfört med budgeten för Verksamhetsbidraget skall fi nansieras med skatter och statsandelar. Resultatet är ett underskott på knappt 1,4 miljoner euro. Skatteinkomsterna Inkomstskattesatsen höjdes till 20,75 % fr.o.m Föregående höjning skedde 2011 då inkomstskattesatsen höjdes till 19,75 %. Fastighetsskatteprocentsatserna är fr.o.m. : allmän 1,00 %, stadigvarande bostad 0,55 %, övriga bostadsbyggnader 1,15 %, obebyggda byggnadsplatser 4,00 % (höjd) och för kraftverk 3,10 % (höjd). De två förhöjningarna beräknas ge ca euro i större fastighetsskatteinkomster. Den detaljerade skatteprognosen presenteras på sidan 9. Avvikande från tidigare år har prognosen för åren uppgjorts utgående från ett antagande om att kommunalskatten utvecklas sämre i Korsholm än i landet i medeltal. Statsandelar Statsandelarna, förutom för bildningsväsendet, är budgeterade enligt Kommunförbundets beräkningar som till stor del kommer att motsvara det verkliga resultatet. Statsandelen för bildningsväsendet antas vara oförändrad jämfört med Det budgeterade beloppet är 30 miljoner euro, vilket är 8,7 % mera (+ 2,4 miljoner euro) än vad som beräknas infl yta Finansiella intäkter och kostnader De största fi nansiella intäkterna är räntor på grundkapital i samkommunerna, erhållna skatteredovisningsräntor och provisioner på borgensförbindelser. Ingen väsentlig avkastning på placeringar beräknas för medan räntekostnaderna ökar då skuldbördan ökar. År beräknas summan av de fi nansiella intäkterna och kostnaderna vara negativ, euro. en bygger på rådande ränteläge och utgår ifrån att räntenivån under är under 1,5 % inklusive lånemarginalerna. Årsbidraget Årsbidraget är positivt och ökar med 57 % jämfört med budgeten för Årsbidraget skall alltid vara positivt så att det fi nns egna medel att fi nansiera amorteringar och investeringar med. I budgeten är årsbidraget drygt 6,2 miljoner euro. Avskrivningarna kommer enligt dagens beräkningar att uppgå till ca 7,6 miljoner euro, vilket ger en fi ngervisning om vilken nivå årsbidraget borde uppnå för att resultatet skall vara positivt. 6

7 Korsholms kommun Finansieringsanalysen Finansieringsanalysen berättar hur kommunens verksamhet, investeringar och amorteringar skall fi nansieras under året. Analysen omfattar i huvudsak penningströmmar som beräknas fl yta in i och ut ur kommunens kassa. Internt tillförda medel Den första posten som beaktas är årsbidraget, som är positivt och efter beaktande av korrektivposter fi nansierar nästan 52 % av nettoinvesteringarna i analysen. Investeringar Bruttoinvesteringarna uppgår i budgetförslaget till 11,6 miljoner euro. Efter avdrag för investeringsinkomster, där även försäljningsinkomsterna av egendom beaktas, är nettoinvesteringarna 11,1 miljoner euro. Observera att anslutningsavgifterna i fi nansieringsanalysen upptas skilt men budgeteras som en inkomst i investeringsbudgeten. Verksamhetens och investeringarnas kassafl öde uppgår efter detta till 5,3 miljoner euro. Detta visar att investeringarna måste fi nansieras med andra medel än de löpande inkomsterna. Kassaflödet för finansieringens del Under förändringar i utlåningen budgeteras amorteringar på utgivna lån som beräknas infl yta under, summan är euro. Förändringar i lånebeståndet anger hur kommunens lånebörda, både den långfristiga och kortfristiga, utvecklas under. Nettoökningen under året är 3,5 miljoner euro. Detta innebär att skuldbördan ökar under för att vid årets slut uppgå till ca euro/invånare eller 72,7 miljoner euro. Under övriga förändringar av likviditeten budgeteras förändringen i långfristiga och kortfristiga fordringar och skulder som de uppskattas vid budgeteringstillfället. Dessa förändringar beräknas ge ett tillskott till kassan på euro. Till detta kommer anslutningsavgifterna till Vattentjänstverket som beräknas till euro. Kassaflödet för finansieringens del visar det totala penningbelopp som samlas in utöver de löpande inkomsterna, summan är 4,2 miljoner euro. Förändringen av likvida medel visar att kassan under beräknas minska med drygt 1,1 miljoner euro. Ekonomiplanen Ekonomiplanen är beräknad för kommunen som helhet. Verksamhetsbidraget beräknas öka med 0,2 % år 2017 och med 1,0 % år Ingen ny verksamhet är beaktad i planen. Resultaträkningen I planen beräknas verksamhetsbidraget för 2017 öka med 0,2 % och verksamhetsbidraget för 2018 öka med 1,0 %. Skatteinkomsterna och statsandelarna (=skattefi nansieringen) beräknas tillsammans öka med 1,0 % respektive 2,1 % per år. Statsandelarna antas vara på samma nivå fram till år 2018, 30 miljoner euro per år. Under planeåren ökar verksamhetsbidraget sammanlagt 1,2 % medan skattefi nansieringen ökar 3,1 %, detta leder till ett sammanlagt underskott på knappt 0,7 miljoner euro då avskrivningarna och de fi nansiella kostnaderna beaktas. Skatterna beräknas öka enligt skatteprognosen på sidan 9. Prognosen utgår från att alla skattesatser är oförändrade under åren 2017 och Räntekostnaderna beräknas öka under planeåren. Räntenivåns utveckling under planeperioden är svår att förutspå, men den har antagits vara under 1,5 % inklusive lånemarginalerna. Skuldbördans storlek gör resultatet mycket känsligt för fl uktuationer i räntenivån! Årsbidragen är positiva under planeåren beräknas årsbidraget vara större än avskrivningarna och resultatet positivt. Finansieringsanalysen Investeringsnivån hålls under planeåren på en nivå som motsvarar. Nivån är väsentligt lägre än under åren då den var på en nivå som motsvarar 20 miljoner euro per år. I investeringsprogrammet på sidorna fi nns investeringar t.o.m. år 2020 beaktade. Under åren 2018 beräknas skuldbördan öka med 7,5 miljoner euro för att uppgå till 76,7 miljoner euro eller ca euro per invånare. Balansering av ekonomin Stadgandena i kommunallagen om skyldighet att täcka underskott är uppfyllda i bokslutet för Det ackumulerade överskottet minskar under 2015 till drygt 0,4 miljoner euro. Under åren beräknas det ackumulerade överskottet minska så att det vid utgången av 2018 är drygt 1,6 miljoner euro (negativt!). I bokslutet beräknas ett ackumulerat underskott på knappt 1 miljon euro uppstå. Kommunallagen kräver att detta ackumulerade underskott skall vara täckt senast i bokslutet Kommunen skall då ha ett ackumulerat överskott i sin balansräkning! 7

8 8 ens struktur och bindande nivåer samt tillämpningsdirektiv för Korsholms kommun Stadganden om hur budgeten skall behandlas och godkännas, om dess bindande verkan, innehåll och struktur samt om budgetprinciperna har samlats i kommunallagens 110. I samma paragraf stadgas också om planeringen av verksamheten och ekonomin för längre tid än ett år. I kommunens förvaltningsstadga, 104, stadgas om hur budgeten hanteras i Korsholms kommun. en består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och fi nansieringsdel. Ovannämnda delar av budgeten kallas i Korsholm driftsbudget, resultaträkning, investeringsbudget och fi nansieringsanalys. Kommunfullmäktige beslöt i 37/ om en ny nämndstruktur för kommunen fr.o.m I 64/ godkände kommunfullmäktige driftsbudgetens uppdelning i uppgiftsområden samt vilket kommunalt organ som ansvarar och är redovisningsskyldigt för varje uppgiftsområde. I samma beslut utsågs även en redovisningsskyldig tjänsteinnehavare för varje organ. Kommunfullmäktige beslöt i 87/ om några ändringar av uppgiftsområdena i driftsbudgeten. en är bindande gentemot fullmäktige enligt följande: I driftsbudgeten är verksamhetsbidraget netto inklusive interna transaktioner bindande per kommunalt organ enligt den nämndstruktur som fullmäktige godkände i 37/ Kommunstyrelsen beviljas rätt att på en nämnds förslag omdisponera medel mellan nämndens uppgiftsområden med beaktande av de målsättningar och eventuella begränsningar som fullmäktige fastställt i samband med att anslaget godkänts. Vårdnämnden och Västkustens tillsynsnämnd kan med beaktande av ovanstående begränsningar omdisponera medel mellan sina uppgiftsområden. Om omdisponeringar skall ske mellan nämnder eller om en nämnds totalanslag överskrids krävs fullmäktiges godkännande. I resultaträkningen ansvarar kommunstyrelsen inför fullmäktige för att årsbidraget uppnår budgeterad nivå. I investeringsbudgeten är anslagen budgeterade per projekt eller projektgrupp enligt de gränsvärden som fullmäktige fastställt i 135/ med beaktande av eventuella begränsningar som fullmäktige fastställt i samband med att budgeten godkänts. Investeringsbudgeten är utskriven på bindande nivå per organ. Kommunstyrelsen beviljades i samma beslut (Kfg 135/ ) rätt att på en nämnds förslag omdisponera medel mellan beviljade budgetanslag i investeringsbudgeten med beaktande av de målsättningar och begränsningar som fullmäktige fastställt i samband med att anslaget godkänts. Om omdisponeringen skall ske mellan fl era nämnders anslag skall nämnderna vara överens om förslaget. I fi nansieringsanalysen ansvarar kommunstyrelsen inför kommunfullmäktige för att förändringen av lånebeståndet inte överskrids. Varje kommunalt organ skall utse en ansvarig tjänsteinnehavare (budgetansvarig) för varje uppgiftsområde och investeringsanslag. ansvariga anges i driftsbudgeten, men organet kan under året utse nya budgetansvariga. Den budgetansvariga skall följa med hur verksamheten och ekonomin utvecklas inom uppgiftsområdet och hålla organet och den redovisningsskyldiga tjänsteinnehavaren informerad om utvecklingen. Varje kommunalt organ indelar vid behov uppgiftsområdena i resultatenheter/kostnadsställen. Dessa delanslag är bindande mot organet med beaktande av de målsättningar och eventuella begränsningar som organet fastställer. Berörda myndighet kan på motsvarande sätt vid behov fördela anslagen till en lägre nivå. Nämnderna skall inom januari månad uppgöra dispositionsplaner för sina uppgiftsområden inom de verksamhetsbidrag som kommunfullmäktige godkänt i budgeten för med beaktande av de bindande målsättningar som kommunfullmäktige samtidigt godkänt. Varje nämnd kan i sina dispositionsplaner omdisponera anslag mellan sina uppgiftsområden inom ramen för nämndens verksamhetsbidrag. Dispositionsplanerna inlämnas till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen följer upp budgetförverkligandet genom kvartalsrapportering och nämnderna skall omedelbart meddela kommunstyrelsen om det under året inträffar något som kan leda till att budgeten överskrids. Under råder fortsättningsvis ett anställningsstopp. Anställningar får enbart göras med kommunstyrelsens tillstånd och enligt de principer kommunstyrelsen godkänt. Tillståndsförfarandet vid inledande av investeringsprojekt fortsätter under. Alla investeringsprojekt där den beräknade projektkostnaden är större än euro måste ha kommunstyrelsens tillstånd för att få påbörjas. Under skall varje nämnd utveckla sin verksamhet och se över sitt investeringsbehov så att en balans i ekonomin kan uppnås. Detta innebär att nämnderna skall identifi era åtgärder som minskar verksamhetsbidraget. Nämnderna skall även granska hur samarbete mellan nämnderna kan ge effektivitetsvinster. Resultatet av nämndernas arbete skall beaktas under året och i budgetarbetet för Varje nämnd skall notera att inga resurser för ny verksamhet fi nns under de kommande åren varför eventuella förslag till ny verksamhet skall innefatta hur den nya verksamheten skall fi nansieras. Investeringsbehoven skall även granskas och som alternativ skall lösningar för hur befi ntliga byggnader och infrastruktur kan användas effektivare tas fram. Utvecklingssektionen samordnar på basen av strukturgruppernas rapporter de största investeringsprojekten Målet är att minska på nyinvesteringarna och att användningen av befi ntliga byggnader ökas. Kommunstyrelsen följer kontinuerligt upp hur planeringsarbetet i nämnderna och utvecklingssektionen framskrider.

9 Korsholms kommun Korsholms kommun Skatteprognoser åren Bokförd skatt åren KFG:s beslut Miljoner euro Inkomstskattesats: 18,75 % 18,75 % 18,75 % 19,25 % 19,25 % 19,75 % 19,75 % 19,75 % 20,75 % 20,75 % 20,75 % 20,75 % 20,75 % PROGNOS 2015 PROGNOS PROGNOS 2017 PROGNOS 2018 Kommunalskatt 42,29 45,72 50,66 54,24 54,96 58,51 61,72 64,84 68,38 69,00 69,10 70,00 72,00 Samfundsskatt 1,49 1,96 2,48 1,91 2,21 2,78 1,94 2,07 2,42 2,50 2,10 2,20 2,30 Fastighetsskatt 1,68 1,79 1,89 2,05 3,02 3,12 3,47 3,45 3,87 4,50 4,60 4,70 4,80 SUMMA: 45,46 49,47 55,04 58,20 60,18 64,42 67,14 70,35 74,67 76,00 75,80 76,90 79,10 Ovanstående utveckling i procent jämfört med föregående år PROGNOS 2015 PROGNOS PROGNOS 2017 PROGNOS 2018 Kommunalskatt* 7,0 8,1 10,8 7,1 1,3 6,5 5,5 5,0 5,5 0,9 0,1 1,3 2,9 enligt Kommunförbundet: 6,2 6,4 8,0 2,4 2,1 2,9 3,8 6,7 1,3 2,2 0,6 1,7 3,4 Samfundsskatt 0,4 31,9 26,7-23,1 15,6 26,1-30,1 6,3 17,2 3,3-16,0 4,8 4,5 enligt Kommunförbundet: 7,5 18,0 4,1-21,9 17,5 18,6-27,3 8,2 11,4 8,1-16,5 2,3 4,4 Fastighetsskatt** 1,6 6,3 5,7 8,5 47,2 3,5 11,2-0,8 12,3 16,3 2,2 2,2 2,1 SUMMA: 6,6 8,8 11,3 5,8 3,4 7,0 4,2 4,8 6,1 1,8-0,3 1,5 2,9 enligt Kommunförbundet: Kommunförbundets prognos för hela landet omfattar åren och är daterad Åren är slutliga uppgifter. Prognosen för hela landet för åren skall inte tillämpas på en enskild kommun! * OBSERVERA ATT ca 2,7 procentenheter av tillväxten åren 2009 och 2011 beror på höjningen av inkomstskattesatsen och ca 5,1 procentenheter år 2014 ** fastighetsskatten höjdes fr.o.m. år 2010 och fr.o.m. år

10 Korsholms kommun BOKSLUT 2014 KORSHOLMS KOMMUN RESULTATRÄKNING Kommunfullmäktiges beslut efter budgetändringar 2015 BUDGET PLAN 2017 PLAN % % % VERKSAMHETSBIDRAG ,7 % 0,2 % 1,0 % Skatteinkomster ,9 % 1,5 % 2,9 % Statsandelar ,7 % 0,0 % 0,0 % Skattefinansiering sammanlagt: ,6 % 1,0 % 2,1 % Finansiella intäkter och kostnader sammanlagt: ,4 % 20,0 % 11,1 % ÅRSBIDRAG ,4 % 12,9 % 15,7 % Avskrivningar ,6 % 2,6 % 2,6 % Räkenskapsperiodens resultat ,4 % -43,3 % -114,5 % Ackumulerat överskott, euro ,9 % 81,4 % -6,5 % 10

11 Korsholms kommun KF:s beslut Med budgetändringar en för åren samt budget 2015 och jämte plan för åren Korsholms kommun - finansieringsanalys. Plan Plan (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) (1 000 ) euro Kassaflödet i verksamheten: Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del: Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde (A): Förändringar i utlåningen: Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet (netto), bindande nivå: per invånare: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Anslutningsavgifter Vasabanans elektrifiering Övriga förändringar av likviditeten: Kassaflödet för finansieringens del (B): Förändring av likvida medel (A+B): Skuldbörda respektive år (1 000 euro): Skuldbörda per invånare respektive år: RE 11

12 Korsholms kommun Ackumulerat överskott och skuldbörda, åren enligt bokslut samt åren enligt budget och ekonomiplan, kommunfullmäktiges beslut euro/invånare KORSHOLM År Skuldbördans medeltal hela landet 2014 Ackumulerade överskottets medeltal hela landet 2014 Ackumulerat överskott Skuldbörda 12

13 Korsholms kommun 2014 KORSHOLMS KOMMUN Kommunfullmäktiges beslut Verksamhetsbidrag per nämnd/uppgiftsområde 2015 BUDGET Förändring 15/16 % Förändring euro Förändring 14/16 % Centralvalnämnden/Val , , Revisionsnämnden/Revision ,0 0 1, Kommunstyrelsen/Central förvaltning ,0 0-0, Bildningsnämnden , , Förvaltning , , Grundläggande utbildning , , Korsholms gymnasium , , Barndagvård , , Biblioteksverksamhet , , Korsholms musikinstitut , , Kultur- och fritidsnämnden ,0 0-3, Fritids- och kulturverksamhet , , Bidrag för idrotts-, ungdoms- och kulturverksamhet , , Korsholms vuxeninstitut , , Socialnämnden , , Förvaltning , , Äldreomsorg och hemservice , , Familje- och individomsorg , , Vårdnämnden ,0-0 60, Förvaltning , , Folkhälsoarbete , , Samhällsbyggnadsnämnden , , Förvaltning , , Vattentjänstverket , , Teknisk service , , Trafikleder , , Fastighetsavdelningen , , Städ- och matservice , , Planläggning , ,4 Kommunfullmäktiges övriga ändringar Byggnadsnämnden/Byggnadstillsyn , , Västkustens tillsynsnämnd , , Miljöhälsovård , ,0 0 Miljövård 0 0 0, Kst/Specialsjukvård , , Kst/Kommunens andel av primärhälsoård , , Kst/Sysselsättning ,0 0 51, Kst/Övriga samkommuner och samarbetsområden , , Kst/Fastighetsinkomster , , Kst/Förtids- och pensionsutgiftsbaserade avg. (KomPL) , , Verksamhetsbidrag: , ,9 13

14 Korsholms kommun Styrdokument för Korsholms kommun 2015 Styrdokumentet är ett övergripande dokument, vars målsättning är att tydliggöra kommunens prioriteringar. Dokumentet knyter samman kommunens existerande strategier, deras handlingsprogram samt allmänna målsättningar. Styrdokumentet lyfter fram de mest centrala åtgärderna under de närmaste åren. Avsikten är att verka enligt riktlinjerna i den strategiska generalplanen och dokumentet Korsholm 2040 utveckling och välfärdstrender. Tyngdpunkten ligger på stora och långsiktiga helheter som kräver en koordinerad verksamhet över sektorgränserna. Styrdokumentet kopplar de politiska prioriteringarna till budgetbeslutet vilket framhäver beslutsfattarnas roll i processen och ger klara riktlinjer åt tjänstemannakåren. Styrdokumentet behandlas av kommunfullmäktige. Det styr budgetarbetet tillsammans med ekonomiplanen och de mera detaljerade budgetdirektiven och tillfogas budgetboken. Nationella målsättningar och trender som påverkar Korsholms kommun Kraven på servicens tillgänglighet och kvalitet ökar kontinuerligt. Befolkningstillväxten liksom den förändrade åldersstrukturen skapar ett behov att utveckla både den svensk- och finskspråkiga servicen. Samtidigt kommer den kommunala ekonomin att vara ansträngd och kommunen bör anpassa sig till en minskad statlig finansiering av den kommunala verksamheten. Investeringsbehovet fortsätter vara högt, om än något lägre än under tidigare år. Detta ökar skuldsättningen, avskrivningarna och driftsutgifterna. Kommunen ska sträva till hållbar ekonomi gällande kostnader och investeringar. Staten kommer för sin del att eftersträva samma sak vilket i sin tur också påverkar kommunen negativt. Målet är att genom åtgärder under åren balansera verksamhetens ekonomi så att fi nansieringen täcker utgifterna och det ackumulerade överskottet kan hållas positivt och växa. Investeringsnivån anpassas under så att investeringarna kan täckas med årsbidraget och skuldbördan inte mera växer från år. Trots det minskade ekonomiska utrymmet är personalens tillräcklighet och trivsel i nyckelställning för att kommunen skall kunna tillhandahålla den lagstadgade service befolkningen har rätt till. Till de nationella trenderna hör en vilja att åstadkomma en mera enhetlig samhällsstruktur samt en strävan, i enlighet med kommunens klimat- och energistrategi, efter minskade utsläpp och ekosmarta lösningar. Den försämrade bytesbalansen på nationell nivå leder till en starkare politisk efterfrågan på exportorienterad näringsverksamhet. Detta gynnar Österbotten, Vasaregionen och Korsholm med välmående exportnäringar. Den nya omgivningen förutsätter en målinriktad politik som bygger på samarbete mellan näringsliv, utbildning och myndigheter. Hotbilder för regionen och Korsholms kommun är logistisk isolering, sämre utbildningsutbud, ett sämre samarbetsklimat, ett försvagat energikluster och en ny våg av utfl yttning till större städer. Idag ger ett brett utbud av utbildningsplatser, en ökande befolkning och internationella kontakter i kombination med en växande export en jämförelsevis stark grund för att utveckla den offentliga servicen i takt med kommunens utveckling. Centrala åtgärder åren 2015 och Samhällsplanering - boende, näringsliv, rekreation, trafik Korsholms kommun räknar med en fortsatt befolkningsökning i hela kommunen. Befolkningen uppgick till invånare. En befolkningsökning på 1-1,5 %/år torde gå att uppnå om kommunen kan erbjuda mångsidiga och intressanta bostadstomter. Den strategiska generalplanen och dokumentet Korsholm 2040 utvecklings och välfärdstrender utgör en central bas för samhällsplaneringen. Viktigt för välfärden är tillgången till lämpliga boendeformer i livets alla skeden i en trivsam och säker miljö. Den äldre befolkningen i åldern år ökar i alla kommundelar vilket ställer särskilda krav på bekymmerslöst boende. Korsholms kommun skapar genom planändringar förutsättningar för höghusbyggande i kommundelscentra samt beaktar i allt sitt planearbete behovet av olika boendeformer. I Smedsby fortsätter arbetet med en ny delgeneralplan som utgår från idéer som framkommit i centrumplaneringstävlingen. I Tölby-Vikby och Helsingby-Toby görs helhetsöversyner genom nya delgeneralplaner. Även i Kvevlax, Solf och Norra Korsholm fi nns behov att se över planläggningen ur ett helhetsperspektiv. För att möta målsättningarna gällande boende och näringspolitik förverkligar kommunen markköp som möjliggör nödvändiga kommunala investeringar och nya bostadsområden. Korsholms kommun utvecklar alla industriområden i kommunen. Speciell tonvikt läggs dock på de nya områdena: logistikcentret, Fågelbergets nya områden och Vikby II. Förutsättningarna för ett företagshotell utreds. 14

15 Korsholms kommun I prioritetslistan för allmänna vägar och lättrafi kleder beaktas behovet av ökad trafi ksäkerhet och sammanhängande trafi khelheter. I Smedsby delgeneralplan beaktas behovet av sammanhängande rekreationsleder. Korsholms kommun förverkligar fi bernät till kommunens fastigheter enligt prioriteringar i projektet Öppet fi bernät i Korsholms kommun. Service Kommunen planerar den kommunala servicen i takt med att befolkningen ökar och demografi n förändras. Kommunen följer kontinuerligt med utvecklingen av olika nyckeltal i den elektroniska välfärdsberättelsen samt baserar sitt programarbete på uppdaterade befolkningsprognoser. I den strategiska generalplanen har centrala områden för den kommande tillväxten defi nierats och en utvidgning av den fasta servicen sker främst på dessa platser. Förutsättningarna för kommersiell service stärks genom områdesvis helhetsplanering. Kommunen utvecklar servicen med ett brukarorienterat perspektiv och vid behov genom nya koncept för att uppnå en god kostnadseffektivitet och brukartillfredsställelse.nätbaserade lösningar blir allt mer användarvänliga och kan erbjuda allt fl er tjänster oberoende av var man bor. lnom personalpolitiken ligger fokus på hälsosamma arbetsplatser, rekrytering och fortbildning. Stadsregionen Kommunreformen tar fasta på livskraftiga stadsregioner. Korsholms kommun verkar aktivt för en bättre samordning av markanvändningen, boendet och trafi ken samt produktionen och användningen av service över kommungränserna. Korsholms kommun arbetar för att uppdatera dokumentet Vasaregionens centrala utvecklingslinjer efter att strukturmodellen för Vasaregionen godkänts Korsholms kommun medverkar tillsammans med Vasa stadsregion i statens innovationscentersprogram samt deltar i det tillväxtavtal som utarbetats för regionen. Korsholms kommun verkar för att den nya organisationen Vasaregionens turism får en god inledning på sin verksamhet. Målsättningen är att Kvarkens världsarv får ett större nationellt erkännande och marknadsförs internationellt av Centralen för turistfrämjande. Korsholms kommun verkar för att utforma en regional strategi för användning, utveckling och utbyggnad av idrottsanläggningar i Vasanejden. Korsholm lyfter fram frågan om viktiga överkommunala strukturer som är gemensamma för hela Österbotten (t.ex. specialsjukvård, räddningsväsendet, andra stadiets utbildning och förutsättningar för näringslivsutveckling) i samband med kommunreformen. Övrig utveckling av verksamheten Kommunen arbetar för en bättre regional koordinering av kollektivtrafi ken och avsätter medel för ändamålet. I alla stora vindkraftsprojekt följer kommunen principen att lokalt ägande skall möjliggöras och att vindkraftsbolagen gentemot markägarna iakttar en rättvis ersättningsprincip. Korsholms kommun bevakar aktivt kommunens intressen i etapplandskapsplanen för förnybara energikällor. Korsholms kommun förverkligar utvecklingsplanen för vattentjänster. Världsarvsområdet utvecklas som en helhet med högklassiga besökspunkter i Svedjehamn och genom Havets hus invid Replot bro. Kommunen arbetar för att en Världsarvsväg mellan Björkö och Vistan förverkligas. Under år 2015 vidtas åtgärder för att kunna ta emot 20 fl yktingar år. För att trygga grundläggande servicefunktioner vid krissituationer, vidtar kommunen behövliga åtgärder i enlighet med kommunens beredskapsplan och de olika centralernas krishanteringsplaner. Uppföljning Kommunen gör i samband med bokslutet en genomgång av hur budgetens skriftliga målsättningar uppfyllts liksom målsättningarna i styrdokumentet. I september varje år presenteras för kommunfullmäktige en mellanrapport över hur de skriftliga målsättningar för pågående år uppfylls. Styrdokumentet samt de mål för verksamheten och ekonomin som nämns under varje nämnd är i nyckelställning för uppföljningen och den interna kontrollen. Godkänt av kommunfullmäktige

16 Korsholms kommun Redovisningsskyldig: Uppgiftsområde: ansvarig: CENTRALVALNÄMNDEN Kanslichef Solveig Söderback Val Kanslichef Solveig Söderback Verksamhetsområde Centralvalnämnden ansvarar för de uppgifter som enligt vallagen hör till den kommunala centralvalnämnden vid förrättande av kommunala och statliga val samt val till Europaparlamentet och eventuella folkomröstningar. Förändringar i verksamheten under år Inga allmänna val förrättas under år. Förändringar i verksamheten under åren Kommunalval förrättas Presidentval förrättas i januari 2018 och en eventuell andra omgång i presidentvalet i februari Verksamhetsstatistik Europaparlamentsval riksdagsval inga allmänna val Röstningsområden antal röstberättigade totalt varav bosatta i Finland förhandsröstningsprocent 9,9 17,7 röstningsprocent totalt 50,1 71,1 varav i Finland bosatta 54,7 77,5 Personal Resultatområdet har ingen egen personal. 16

17 Korsholms kommun Redovisningsskyldig: Uppgiftsområde: ansvarig: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens ordförande Leif Bengs Revision Revisionsnämndens ordförande Leif Bengs Verksamhetsområde Revisionsnämnden bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om, samt bedömer huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts under verksamhetsåret. Nämnden utvärderar kommunens verksamhet och ekonomi i enlighet med uppgjord utvärderingsplan. Nämnden ger förslag till fullmäktige huruvida bokslutet kan godkännas och ansvarsfrihet beviljas de redovisningsskyldiga utgående från revisionsberättelsen. REVISIONSNÄMNDEN jfrd med budget -15 Verksamhetens kostnader: Personalkostnader ,3 % Köp av tjänster ,0 % Material, förnödenheter och varor ,0 % Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader sammanlagt: ,0 % VERKSAMHETSBIDRAG ,0 % Interna hyror 0 Övriga interna tjänster

18 Korsholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Korsholm erbjuder en högklassig och lättillgänglig service. Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år Korsholm deltar i digitaliseringen av de offentliga tjänsterna för att göra dem mera användarorienterade. Kommunens vision och strategi förnyas. Genomgång av organisationsstrukturen. En ICT-strategi för kommunen uppgörs för att utveckla och utöka användningen av elektroniska tjänster inom verksamhetsområdena. Korsholmsstrategin omarbetas med nytt målår 2030 utgående från bestämmelser i den nya kommunallagen. Organisationen förnyas från enligt den nya kommunallagen. Godkänd strategi inom. En politisk kommitté tillsätts och utarbetar ett förslag för behandling i kommunfullmäktige juni Förslag till förnyad organisation utarbetas i politisk kommitté för beslut inom år. Korsholm har en hållbar ekonomi. Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år och ekonomiplan samt investeringsprogram 2020 som ger en hållbar ekonomi också på sikt. Årsbidragets nivå. En balanserad samordning av investeringsprojekt. Positivt årsbidrag i ordinarie budget. Utvecklingssektionen ger förslag till samordning av nya investeringsprojekt inom basservicen och sektoröverskridande projekt. Korsholm har en balanserad befolkningstillväxt. Bindande målsättningar för år Korsholm har en befolkningstillväxt. Åtgärd/Mått Målnivå för år Årlig befolkningstillväxt. Invånarantal Positiv befolkningstillväxt i alla delområden. Korsholm för en aktiv och innovativ näringspolitik. Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år Korsholm marknadsför företagsområden. Aktiv marknadsföring i egen regi. Kommunen kan dela ut företagstomter på Fågelberget och Vikby II. 18

19 Korsholms kommun Redovisningsskyldig: Uppgiftsområde: ansvarig: KOMMUNSTYRELSEN Kommundirektör Rurik Ahlberg Central förvaltning Förvaltningsdirektör Linda Jakobsson-Pada Verksamhetsområde Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens allmänna utveckling, kommunens förvaltning och ekonomi samt koncernstyrningen. Kommunstyrelsens personalsektion ansvarar för kommunens personalpolitik, medan kommunstyrelsens utvecklingssektion bistår kommunstyrelsen i ärenden som gäller kommunens utveckling. Verksamhetsområdet omfattar ansvarsområdena Koncernförvaltning och Kommunutveckling. Koncernförvaltningen omfattar förvaltningstjänster, ekonomitjänster, IT-tjänster, personaltjänster och övergripande stödtjänster. Kommunutvecklingen ansvarar för kommunens strategiska planering, styrningen av markanvändningen, planeringen av investeringsprojekt, utvecklingen av näringslivet och kollektivtrafi ken, statistikproduktionen, samordning av serviceproduktionen samt utvecklingsprojekt. Inom verksamhetsområdet koordineras kommunalstödda EU- och övriga projekt och kommunens egen projektverksamhet. Förändringar i verksamheten under år Ett HR-system anskaffas för elektronisk hantering av personalärenden. Världsarvsporten inleder sin verksamhet. Förändringar i verksamheten under åren Korsholms kommun beaktar Finlands 100-årsjubileum år 2017 i sin verksamhet. Den nya kommunallagen träder delvis i kraft från och med och innebär förändringar i verksamheten. Personal Huvudsyssla, heltid deltid Bisyssla KOMMUNSTYRELSEN jfrd med budget -15 Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter ,3 % Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter ,7 % Verksamhetens intäkter sammanlagt: ,3 % Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader: Personalkostnader ,7 % Köp av tjänster ,6 % Material, förnödenheter och varor ,0 % Understöd ,6 % Övriga verksamhetskostnader ,5 % Verksamhetens kostnader sammanlagt: ,0 % VERKSAMHETSBIDRAG ,0 % Interna hyror Övriga interna tjänster

20 Korsholms kommun Bindande målsättningar för år BILDNINGSNÄMNDEN Åtgärd/Mått Målnivå för år Åtgärder i enlighet med rapporten om skol- och dagvårdsvårstrukturen i Korsholm. Biblioteket utreder om det är möjligt att ta i bruk mobilt nätverk i bokbussen för att kunna utveckla biblioteksprogrammet som används i bokbussen. Göra en helhetsöversyn över biblioteksverksamheten ur både service- och ekonomisk synvinkel. Utbildningsstyrelsen beräknas i september 2015 ge ut grunderna för gymnasiets nya läroplan. Förberedelser för digital studentexamen. Anpassa Korsholms gymnasium för ökad undervisning med hjälp av modern informationsteknik. Korsholms gymnasium utarbetar en tydlig profi l för sin verksamhet. Antalet tillvalsämnen i högstadiet ses över så att alla erbjudna kurser kan genomföras och att de följer en mera strategisk inriktning. Musikinstitutet täcker större del av sina kostnader med inkomster. Färdig plan för Smedsby skolområde, inklusive kulturhuset, Nannygården, gymnasiet, ungdomsgården och idrottsområden. Färdig plan för Kvevlax lärocenter (skol- och dagvårdshelhet). Åtgärder i enlighet med rapporten vidtas i den ordning det är möjligt. Tillsammans med bibliotekssystemets leverantör testa vilka tekniska lösningar som krävs för att ta i bruk mobila nätverket i bokbussen. Tillsätta en arbetsgrupp för att utreda användningsgrad och kostnader vid fi lialbiblioteken. Arbetsgruppen bör också se över olika sätt att bedriva biblioteksverksamhet. Lärarkåren vid Korsholms gymnasium utarbetar förslag till läroplan som godkänns av gymnasiets direktion i mars. Testning av digitala prov. Lärarna tillämpar ny pedagogik som ny informationsteknik möjliggör. Bärbar dator blir ett normalt verktyg för de studerande. Alla studerande i alla årskurser har egen bärbar dator. Gemensamma kurser med andra gymnasier. Höjning av täckningsgraden 5 procentenheter per år i 3 år framåt. Förverkliga möjlig sammanslagning av skolor så att skolbyggnader kan samanvändas effektivare så att man med ett mindre antal skolor kan skapa goda lärmiljöer utan att det görs betydande investeringar i byggnaderna. Biblioteksprogrammet i bokbussen färdigställs så att utlåningen börjar fungera online, dvs samlings- samt låneuppgifter skulle vara i realtid även i bokbussen. Rapport över åtgärder färdigställs. Läroplanen tas i bruk för åk 1 hösten. Antal prov som testats. 100 % av studerandena använder egen dator. Öka antalet gemensamma kurser. Profi leringsarbetet inleds. Antalet tillvalsämnen blir färre men mera strategiska. Minst 25 %. Planen klar senast Planen klar inom. 20

21 Korsholms kommun BILDNINGSNÄMNDEN BILDNINGSNÄMNDEN jfrt med budget -15 Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter ,0 % Avgiftsintäkter ,3 % Understöd och bidrag ,0 % Övriga verksamhetsintäkter ,1 % Verksamhetens intäkter sammanlagt: ,6 % Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader: Personalkostnader ,9 % Köp av tjänster ,6 % Material, förnödenheter och varor ,1 % Understöd ,7 % Övriga verksamhetskostnader ,5 % Verksamhetens kostnader sammanlagt: ,3 % VERKSAMHETSBIDRAG ,0 % Interna hyror Övriga interna tjänster

22 Redovisningsskyldig: Uppgiftsområde: ansvarig: BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör Maj-Len Swanljung Förvaltning Ekonomiplanerare Annikki Ujanen Korsholms kommun Verksamhetsområde Handhar förvaltning och administrativa frågor i anslutning till dagvård, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning samt skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet. Till bildningsnämnden hör dessutom uppgiftsområdena biblioteksverksamhet och Korsholms musikinstitut. Personal Huvudsyssla, heltid deltid FÖRVALTNING jfrt med budget -15 Verksamhetens intäkter: Understöd och bidrag ,8 % Verksamhetens intäkter sammanlagt: ,8 % Verksamhetens kostnader: Personalkostnader ,6 % Köp av tjänster ,8 % Material, förnödenheter och varor ,0 % Övriga verksamhetskostnader ,1 % Verksamhetens kostnader sammanlagt: ,2 % VERKSAMHETSBIDRAG ,7 % Interna hyror Övriga interna tjänster

23 Korsholms kommun Redovisningsskyldig: Uppgiftsområde: ansvarig: BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör Maj-Len Swanljung Grundläggande utbildning Bildningsdirektör Maj-Len Swanljung Verksamhetsområde Den grundläggande utbildningen erbjuder utbildning för alla barn och ungdomar som är bosatta i kommunen. Eleverna får sin undervisning i enlighet med fastställd tim- och läroplan. Kostnadsfria skolskjutsar ordnas i enlighet med lagstiftning och principer som fastställts av bildningsnämnden. För eleverna i åk 1-2 och för elever med rätt till särskilt stöd erbjuds morgon- och/eller eftermiddagsverksamhet. Elevvård ordnas i enlighet med gällande lagstiftning. Förändringar i verksamheten under år Sammanslagning av Södra Vallgrund och Norra Vallgrund skolor Nya läroplaner för förskolan och grundläggande utbildning åk 1-6 tas i bruk hösten. Förverkliga möjlig sammanslagning av skolor i enlighet med godkänd strukturrapport. Förändringar i verksamheten under åren Nya läroplanen för grundläggande utbildning åk 7-9 tas i bruk från hösten Förverkliga möjlig sammanslagning av skolor i enlighet med godkänd strukturrapport. Verksamhetsstatistik Antal elever inom grundläggande utbildning Åk 1 6, svenska 1 133, ,5 Åk 7 9, svenska ,5 Åk 1 9, fi nska ,5 544 Undervisningskostnader per elev Åk 1-6, svenska Åk 7-9, svenska Åk 1-9, fi nska Totala kostnader/elev Åk 1-6, svenska Åk 7-9, svenska Åk 1-9, fi nska Personal Huvudsyssla, heltid deltid Bisyssla

24 Redovisningsskyldig: Uppgiftsområde: ansvarig: BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör Maj-Len Swanljung Grundläggande utbildning Bildningsdirektör Maj-Len Swanljung Korsholms kommun GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING jfrt med budget -15 Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter ,0 % Avgiftsintäkter ,9 % Understöd och bidrag ,1 % Övriga verksamhetsintäkter ,9 % Verksamhetens intäkter sammanlagt: ,5 % Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader: Personalkostnader ,3 % Köp av tjänster ,9 % Material, förnödenheter och varor ,0 % Understöd ,3 % Övriga verksamhetskostnader ,9 % Verksamhetens kostnader sammanlagt: ,5 % VERKSAMHETSBIDRAG ,5 % Interna hyror Övriga interna tjänster