Förvaltningsdirektörens översikt... 3 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse... 4

Transkript

1 Undertecknat av kommunstyrelsen

2 INNEHÅLL Förvaltningsdirektörens översikt... 3 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse... 4 BUDGETUTFALLET Styrdokument med utvärdering... 8 Centralvalnämnden Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Vårdnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Västkustens tillsynsnämnd Kommunstyrelsen Specialsjukvård Kommunstyrelsen Kommunens andel av primärhälsovård Kommunstyrelsen Samkommuner och samarbetsområden Kommunstyrelsen Fastighetsinkomster Kommunstyrelsen Förtids- och pensionsutgiftsbaserade avgiften (KomPl) Driftsbudget, verksamhetsbidraget per uppgiftsområde Investeringsbudgeten, budgetjämförelse Redovisning av investeringsprojekt som förverkligats under fl era år Resultaträkning, budgetjämförelse Finansieringsanalys, budgetjämförelse Skatteintäkterna Statsandelarna BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning Finansieringsanalys Kommunens balansräkning Kommunkoncernens resultaträkning Kommunkoncernens fi nansieringsanalys Kommunkoncernens balansräkning NOTER Noter till kommunens och koncernens bokslut ACKUMULERAT ÖVERSKOTT OCH SKULDBÖRDA ÅREN 1996, EURO/INVÅNARE SAMT SOLIDITETEN SÄRREDOVISAT BOKSLUT Vattentjänstverket ets undertecknande Beräkningsgrunder för nyckeltalen Driftsbudget, verksamhetsbidraget per uppgiftsområde, ordinarie budget Resultaträkning, budgetjämförelse med ordinarie budget Finansieringsanalys, budgetjämförelse med ordinarie budget Sysselsättningsöversikt Befolkningsutveckling Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för Revisionsberättelse

3 Förvaltningsdirektörens översikt et för år blev bättre än väntat, underskottet är euro jämfört med budgeterat 1,6 miljoner euro. Detta trots att skattefi nansieringen (skatter och statsandelar tillsammans) inte nådde budgeterat belopp utan förverkligades nästan 1,8 miljoner euro under ordinarie budget. Verksamhetskostnaderna har på totalnivå förverkligats enligt budget i och med att personalkostnaderna underskridits med ca 1 miljon euro medan köptjänsterna överskridits med motsvarande summa. Intäkterna har samtidigt varit 1,3 miljoner högre än budgeterat tack vare stora försäljningsintäkter. Allt detta ger ett resultat som är knappa miljonen bättre än budget. Investeringstakten har varit fortsatt hög eftersom investeringsprojektet Korsholms närsjukhus fortgått ännu under år. Närsjukhuset är kommunens största investeringsprojekt genom tiderna och nu kan kommunen bl.a. erbjuda effektiverat serviceboende med betoning på hemlik miljö och rehabilitering och frångå den traditionella institutionsvården. Andra viktiga investeringsprojekt är Norra Korsholms skolas renovering där även förskolan nu ryms in, tillbyggnaderna av Replot daghem och Tuovilan koulu samt satsningen på ett nytt avloppsreningsverk i Kvevlax. Den synligaste investeringen i kommunen som kommunen inte ensam fi nansierat men som ändå behöver nämnas i bokslutet är statens projekt Smedsby omfartsväg. Omfartsvägen som öppnades hösten innebär nya utvecklingsmöjligheter för kommunen, både längs med vägen och i Kvevlaxområdet på sikt. År har präglats av utredningsarbete. Kommunen har deltagit i en särskild kommunindelningsutredning för 10 kommuner i Vasaregionen. Utredningsarbetet har letts av utredarna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo, utsedda av fi nansministeriet, men även kommunens egna tjänsteinnehavare har ägnat otaliga timmar på att ta fram statistik och underlag för utredningen. Fullmäktige fattar beslut om kommunindelningsutredarnas förslag i juni I syfte att få en hållbar ekonomi för Korsholm har tre strukturarbetsgrupper gått igenom servicestrukturerna inom kommunens större sektorer. Kommunstyrelsens tillsatta balansgrupp har samtidigt under året aktivt granskat kommunens ekonomi på kort sikt inför budgeten 2015 och balansgruppens arbete fortsätter. Strukturarbetet har gett resultat- vi har tre omfattande slutrapporter för äldreomsorgen, primärhälsovården och skol- och daghemsstrukturen som fullmäktige under 2015 tar ställning till i det fortsatta arbetet med att få balans i kommunens inkomster och utgifter. Att se på servicestrukturer innebär förändringar från det man är van vid och processen kan därför upplevas som besvärlig. Ändå är det via dessa förändringar i servicestrukturerna som kommunen kan svara mot en kärvare ekonomisk tillvaro utan att kommunens ekonomi blir ohållbar. arbetar för att även framöver kunna erbjuda en lättillgänglig och högklassig service för kommunens invånare i enlighet med kommunens vision. Linda Jakobsson-Pada Förvaltningsdirektör 3

4 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse Allmänt et är uppgjort enligt kommunallagens 8 kapitel. Den i kommunallagen stadgade verksamhetsberättelsen utgörs av denna översikt tillsammans med rapporterna över hur målsättningarna i budgeten uppnåtts per uppgiftsområde. Fr.o.m genomfördes en organisationsreform i kommunen vilket gör att bokslutet inte till alla delar liknar boksluten från tidigare år. et är uppdelat i 4 huvuddelar, Budgetutfallet omfattar sidorna 8 39 och där redovisas alla utvärderingar av målsättningar och budgetjämförelser, utvärderingen av styrdokumentet är först i denna del. skalkylerna på sidorna omfattar de offi ciella resultat- och balansräkningarna jämte fi nansieringsanalyserna för kommunen och kommunkoncernen. Bruttosiffrorna i kalkylerna avviker från budgetjämförelserna då de interna transaktionerna är eliminerade i dessa kalkyler. Efter detta följer noterna på sidorna där bokslutskalkylerna redovisas mera detaljerat. Sist fi nns Vattentjänstverkets särredovisade bokslut på sidorna Som bilagor, sidorna 70-75, fi nns budgetjämförelser där bokslutet jämförs med den ursprungliga budgeten för samt arbetslöshets- och befolkningsstatistik. Budgetjämförelserna presenteras på den bindningsnivå som kommunfullmäktige fastställt, vilket för driftsbudgetens del innebär verksamhetsbidraget på nämndnivå och för investeringsbudgetens del nettoresultatet per projekt eller projektgrupp. Driftsbudgetens budgetjämförelse är uppbyggd som en förkortad resultaträkning per nämnd, vilket ger mera information än om endast verksamhetsbidraget presenterades. Under året godkändes budgetändringar i driftsoch investeringsbudgeten samt i resultaträkningen och fi nansieringsanalysen. Alla budgetändringar är beaktade i budgetjämförelserna i kolumnen Budget. Resultatet, verksamhetsbidraget och årsbidraget Resultatet för år är, för fjärde året i följd, negativt ,56 euro. Resultatet är bättre än budgeterat, vilket förklaras av att verksamhetsbidraget blev mindre än budgeterat vilket påverkade årsbidraget positivt så att det blev mer än en miljon euro större trots att skattefi nansieringen underskred budget. Verksamhetsbidragets positiva utveckling förklaras av att kostnaderna på total nivå hölls inom budget medan intäkterna blev större än budgeterat. Verksamhetsbidraget, som är verksamhetens nettokostnad, ökar med 2,1 % (2013: + 2,3 %) medan summan av skatteinkomsterna och statsandelarna (= skattefi nansieringen) ökar med 4,3 % (2013: + 4,4 %). Detta leder till att årsbidraget ökar med 53,8 % (2013: + 82,5 %). Verksamhetsbidragets ökning var för andra gången sedan 2009 mindre än skattefi nansieringens ökning vilket förklarar årsbidragets positiva utveckling. Överskott/ invånare Ackumulerat överskott/ invånare Överskottet och det ackumulerade överskottet, euro per invånare åren 2007 (se även figuren på sidan 62) År Det ackumulerade överskottet är knappt 3,7 miljoner euro eller 191 euro per invånare vid utgången av år. Det ackumulerade överskottet per invånare i hela landet var år euro och år euro. Årsbidraget är positivt, drygt 6,4 miljoner euro, vilket är en förbättring med nästan 2,3 miljoner euro jämfört med år Årsbidraget är medel som kan användas till investeringar och amorteringar av lån. Investeringarna uppgick år till 14,7 miljoner euro netto, medan amorteringarna var 13,5 miljoner euro. Budgetjämförelse Under året godkändes budgetändringar vid fem sammanträden. I alla budgetjämförelser är budgetändringarna beaktade. Kommunstyrelsen och bildningsnämnden överskred sina budgeterade verksamhetsbidrag. Anslaget för kommunens andel av primärhälsovård överskreds också medan fastighetsinkomsterna inte uppnådde den intäkt som budgeterats. Vårdnämnden och Västkustens tillsynsnämnd uppnår inte sina budgeterade verksamhetsbidrag men de uppfyller det avtalade kravet att verksamhetsbidraget skall täcka avskrivningarna. Det budgeterade verksamhetsbidraget underskreds på totalnivå med nästan 1,4 miljoner euro, förverkligandegraden blev 98,6 %. Verksamhetens intäkter var 1,35 miljoner euro större än budgeterat, försäljningsintäkterna för vård-, social- och samhällsbyggnadsnämnden förklarar mer än 1,4 miljoner av detta. Verksamhetens kostnader blev 0,05 miljoner euro mindre än budgeterat. Personalkostnaderna underskred budgeten med nästan 1 miljon euro medan köpta tjänster överskred budgeten med mer än 0,9 miljoner euro, andelen för primärhälsovården står för drygt 0,4 miljoner av den överskridningen. Övriga kostnadsslag förverkligades sammanlagt enligt budget. 4

5 Skatterna och statsandelarna (= skattefi nansieringen) underskred budgeten med nästan 0,5 miljoner euro, det är skäl att notera att skattefi nansieringen blev nästan 1,8 miljoner euro mindre än vad som budgeterades ursprungligen. De övriga fi nansiella intäkterna och kostnaderna utföll sammanlagt nästan 0,2 miljoner euro bättre än budgeterat. Avskrivningarna överskrider budget med drygt 0,1 miljoner euro. I investeringsbudgeten fi nns sammanlagt tretton budgetöverskridningar i storleksordningen 80 euro euro. Överskridningarna redovisas i sammandraget över investeringsbudgetens förverkligande. Nettoinvesteringarna på totalnivå underskrider budgeten med drygt 2,7 miljoner euro. Underskridningen förklaras till nästan 80 % av anslaget för fast egendom och anslagen för publik egendom som underskrider budget med mer än 2,1 miljoner euro. Ur fi nansieringsanalysen framgår att 20 miljoner euro i långfristiga lån lyftes under året. De kortfristiga lånen ökade med 2 miljoner euro. Drygt 13,5 miljoner euro amorterades på gamla lån. Skuldbördan ökade således med knappt 8,5 miljoner euro vilket underskrider budgeten med 3,5 miljoner euro. Anslutningsavgifter infl öt drygt 0,2 miljoner euro mera än budget eller knappt 0,8 miljoner euro. De likvida medlen ökade 0,1 miljoner euro under året och de likvida medlen var drygt 1 miljon euro vid årsskiftet. Befolkningsökningen under år var 134 personer (2013: 141). Befolkningen vid årsskiftet /2015 uppgick till personer (2013/: ). I bilaga presenteras antalet invånare och antalet arbetslösa månadsvis för åren Jämförelse med tidigare år (externa transaktioner) Verksamhetens intäkter minskade med 3,2 % eller knappt 0,8 miljoner euro under år. Minskningen förklaras av avgiftsintäkterna som minskade med nästan 1,7 miljoner euro. Markanvändningsavgiften av Kova Login Ab gav år 2013 nästan 2 miljoner euro, en motsvarande intäkt har inte funnits under. Verksamhetens kostnader ökade med 1,0 % eller drygt 1,2 miljoner euro under år. Verksamhetsbidraget, som är verksamhetens nettokostnader, ökade med 2,1 % eller drygt 2 miljoner euro under år. Skattefi nansieringen, som är summan av skatteinkomsterna och statsandelarna, ökade under år med knappt 4,3 miljoner euro (+ 4,3 %). År var det andra året sedan 2009 då skattefi nansieringen ökade mera än verksamhetsbidraget. Skatteintäkterna ökade med 6,1 % (+ 4,3 miljoner euro) men då höjdes även inkomstskattesatsen inför med 1 procentenhet till 20,75 %. Statsandelarna minskade år jämfört med 2013 detta är det första året en minskning sker i Korsholm sedan statsandelarna år 2012 började skäras ner i statsbudgeten. Minskningen är 0,2 % eller drygt euro. Skatternas och statsandelarnas utveckling under åren 2009 presenteras mera detaljerat på sidorna Investeringsutgifterna minskade med 14,2 % eller drygt 2,9 miljoner euro under år. Den höga investeringsnivån de senaste åren förklarar den stora tillväxten i avskrivningarna som ökade med 10,2 % eller knappt 0,7 miljoner euro. Balansräkningen och finansieringsanalysen Balansräkningens slutsumma den är 135,5 miljoner euro (2013: 126,3 miljoner euro). Om resultatet bokförs under eget kapital som räkenskapsperiodens underskott minskar det egna kapitalet till knappt 50,1 miljoner euro. Skuldbördan ökade med knappt 8,5 miljoner euro till 63,5 miljoner euro eller euro per invånare. Skuldbördan ökade nionde året i följd och är åttonde året i följd på en nivå som aldrig tidigare uppnåtts i kommunen. Skuldbördan per invånare i hela landet var år euro och år euro. Preliminära uppgifter om skuldbördan per invånare i hela landet för är euro, detta innebär att kommunens skuldbörda per invånare fr.o.m. år 2013 överstiger landets medeltal. Skuldbördans utveckling per invånare åren 2007 (se även figuren på sidan 62) År Euro/invånare Soliditeten, som anger hur stor andel av kommunens totala förmögenhet som fi nansierats med egna medel, minskade till 37 % under år. En soliditetsgrad på 50 % eller mindre innebär en betydande skuldbörda i den kommunala ekonomin enligt bokföringsnämndens kommunsektions anvisning om nyckeltal. Soliditeten i hela landet var år ,1 % och år ,5 %. Soliditetsprocentens utveckling åren 2007 (se även figuren på sidan 62) År Soliditet, (%) 70,2 67,9 65,4 56,8 52,3 45,7 40,2 37,0 Soliditeten har sjunkit med 42,4 procentenheter under de tio senaste åren från toppnivån år 2004 då den var 79,4 %. Den största minskningen, 8,6 procentenheter, skedde under år

6 Finansieringsanalysen beskriver hur kommunens verksamhet och investeringar fi nansierats under året. Verksamheten och investeringarna gav ett negativt kassafl öde som uppgick till drygt 10 miljoner euro år. Med en ökning av skuldbördan med nästan 8,5 miljoner euro och övriga positiva förändringar i likviditeten på drygt 1,5 miljoner euro kunde det negativa kassafl ödet fi nansieras. Fr.o.m fi nns ett nytt nyckeltal under fi nansieringsanalysen, verksamhetens och investeringarnas kassafl öde under 5 år. Detta nyckeltal är negativt nästan 54 miljoner euro år medan det 2013 var 46,3 miljoner euro. Nyckeltalet var - 19,8 miljoner euro år 2011 vilket visar hur högt trycket på att öka intäkterna och höja på skuldbördan varit de tre senaste åren. Verksamhetens och investeringarnas sammanräknade kassaflöde från de olika åren bör inte konstant ligga på minus säger bokföringsnämndens kommunsektion i sin anvisning om nyckeltal. I september 2009 godkände kommunfullmäktige en kommunal borgen på 10 miljoner euro åt Oy Westenergy Ab. Vid årsskiftet var kommunens borgensansvar för detta drygt 7,6 miljoner euro. Bolagets kommunala borgen uppgår till sammanlagt 80 miljoner euro där Vasa stad står för 40 miljoner euro och Seinäjoki stad för 30 miljoner euro. Koncernbokslutet och koncernbalansräkningen Ett fullständigt koncernbokslut innefattande resultaträkning, fi nansieringsanalys och balansräkning har uppgjorts enligt bindande anvisningar från bokföringsnämndens kommunsektion. De jämförelsetal som redovisas här berör koncernbalansräkningen. I kommunkoncernen ingår alla samkommuner kommunen är medlem i samt dotterbolagen Korsholms Bostäder, Smedsby Värmeservice och Havets Hus. Stormossen, Poronkankaan Vesi, Kova login och Kvevlax värmeservice är med som intressesamfund i koncernbokslutet. År uppvisar kommunkoncernen ett överskott på nästan 0,3 miljoner euro, koncernens skuldbörda ökar även mindre än kommunens skuldbörda. Detta är positivt i skenet av den nya kommunallag som godkänts under våren 2015 där de s.k. kriskommunkriterierna införts som i framtiden beräknas på kommunkoncernnivå. Koncernbalansräkningens slutsumma uppgår till 159 miljoner euro (2013: 151 miljoner euro). Koncernens skuldbörda ökar med 7,2 miljoner euro till nästan 72,6 miljoner euro eller euro per invånare. Koncernens soliditet sjunker till 36,1 %. Koncernskuldbördan per invånare i hela landet var år euro medan den var euro år Kommunkoncernernas soliditet var i hela landet 45,2 % år 2012 och 43,6 % år Skuldbördans utveckling per invånare samt soliditetsprocentens utveckling i kommunkoncernen under åren 2007 År Skuldbörda euro/invånare Soliditet, (%) 65,4 63,7 61,1 53,8 49,7 43,6 37,7 36,1 Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Ansvaret för den interna kontrollen Förutom kommunstyrelsen och kommundirektören ansvarar också de som utsetts till redovisningsskyldiga för ordnandet av den interna kontrollen. Kommunstyrelsen godkände i augusti 2010 direktiv för den interna kontrollen (Kst 122/ ). Under 2012 fattades beslut om en organisationsförändring fr.o.m och under hösten 2012 förnyades förvaltningsstadgan och övriga stadgor i enlighet med den nya organisationen. Kommunfullmäktige godkände de nya stadgorna på sitt möte En utvärdering av organisationsförändringen gjordes under hösten 2013 och en revidering av förvaltningsstadgan och direktivet för intern kontroll inleddes på basen av utvärderingen. Arbetet med att förnya förvaltningsstadgan påbörjades under hösten 2013 kommunfullmäktige godkände den ändrade förvaltningsstadgan 9.6., stadgan trädde i kraft fr.o.m Revideringen av direktivet har pågått under hösten så att regelverket skall återspegla bestämmelserna i förvaltningsstadgan, kommunstyrelsen godkänner det förnyade direktivet under våren Under har också en anvisning för förvaltningsförfarande uppgjorts som under 2015 skall implementeras i verksamheten, anvisningen kan ses som en praktisk handbok för en god förvaltning i kommunen. Kommunfullmäktige godkände även på sitt möte i juni grunderna för kommunens riskhantering av fi nansiella risker. Under året har en s.k. recovery audit med tonvikt på moms-hanteringen som inleddes under 2012 fortsatt. Uppdraget utförs av företaget Qvalia. Fel som uppdagas kan analyseras och ger en möjlighet att korrigera eventuella brister i hanteringen av inköpsfakturor. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Lagligheten i kommunens beslutsfattande följs upp genom den övertagningsrätt som stadgas om i kommunallagen 51 samt genom att ta del av protokoll från organen för kommunens samarbetsområden och samkommuner. 6

7 Uppnående av mål, kontroll över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten För kommunstyrelsen och nämnderna anges bindande målsättningar vilka utvärderas årligen i kommunens bokslut. För varje uppgiftsområde utses en budgetansvarig tjänsteinnehavare som skall följa med hur verksamheten och ekonomin utvecklas inom uppgiftsområdet. Förutom budgeten och ekonomiplanen styrs verksamhetens utveckling av det styrdokument som årligen godkänns i kommunfullmäktige samt genom ett antal olika strategier som fullmäktige godkänt. Kommunstyrelsen har under verksamhetsåret följt med hur budgeten förverkligats genom kvartalsvisa budgetuppföljningar och under vissa månader även med månatliga ekonomiska rapporter. Kommunstyrelsen utsåg i 73/ en kommitté för detaljgranskning av sektorernas verksamhet. Kommittén som tagit arbetsnamnet balansgruppen fi ck sitt mandat förlängt så att den även jobbat under. Kommittén verkar som referensgrupp åt kommunstyrelsen i ekonomiska frågor och har under året inför kommunstyrelsens möten bl.a. behandlat alla anställningar tillsvidare och olika investeringsprojekt. Kommunfullmäktige behandlade på sitt möte i september en utvärdering av verksamheten och ekonomin per På två av sina möten har kommunfullmäktige behandlat budgetändringar i budgeten för år medan kommunstyrelsen (två gånger) och samhällsbyggnadsnämnden (en gång) inom ramen för sina fullmakter behandlat budgetändringar. Kommunstyrelsen bedömer att den interna kontrollen utvecklats positivt under året och att den utvecklingen skall fortsätta. Under året har inga brister uppdagats i den interna kontrollen och kommunstyrelsen bedömer att kontrollen fungerat. Balansering av ekonomin Kommunallagens krav om skyldighet att täcka underskott är uppfyllt fr.o.m. bokslutet för år Det ackumulerade överskottet per blir knappt 3,7 miljoner euro om resultatet disponeras enligt kommunstyrelsens förslag. Bedömning av hur målsättningarna har uppnåtts år Kommunstyrelsen bedömer att de av kommunfullmäktige uppställda målsättningarna för år har uppnåtts. En detaljerad genomgång av målsättningarna samt deras förverkligande per uppgiftsområde följer denna översikt. Kommunstyrelsen bedömer att de ekonomiska målsättningar som uppställts av kommunfullmäktige i budgetbesluten till stor del har uppfyllts under år, detta gäller både verksamheten och investeringarna. Väsentliga beslut som påverkar de kommande åren Kommunfullmäktige beslöt i november 2013 att höja inkomstskattesatsen med en procentenhet till 20,75 % fr.o.m. och att i november att höja fastighetsskatten. Skattehöjningarna kombinerade med en nolltillväxt av verksamhetsbidraget i ekonomiplanen för åren 2016 och 2017 skall höja på årsbidraget vilket i kombination med en sänkning av investeringsnivån skall minska på verksamhetens och investeringarnas negativa kassafl öde. Detta skall i sin tur minska trycket på ökning av skuldbördan. Våren 2015 träder den nya kommunallagen i kraft där mera bindande krav införts för balanserande av kommunens ekonomi. Defi nitionen av en s.k. kriskommun har även fl yttats till kommunallagen och beräkningarna av de olika kriterierna sker på kommunkoncernivå. De nya bestämmelserna träder stegvis i kraft fr.o.m Disponering av årets resultat Kommunstyrelsens förslag till hur räkenskapsperiodens resultat skall disponeras är att resultatet ,56 euro överförs som räkenskapsperiodens underskott till balansräkningen. Efter detta är det ackumulerade överskottet i balansräkningen ,22 euro. 7

8 Styrdokument för 2015 Styrdokumentet är ett övergripande dokument, vars målsättning är att tydliggöra kommunens prioriteringar. Dokumentet knyter samman kommunens existerande strategier, deras handlingsprogram samt allmänna målsättningar. Styrdokumentet lyfter fram de mest centrala åtgärderna under de närmaste åren. Avsikten är att verka enligt riktlinjerna i den strategiska generalplanen och dokumentet Korsholm 2040 utveckling och välfärdstrender. Tyngdpunkten ligger på stora och långsiktiga helheter som kräver en koordinerad verksamhet över sektorgränserna. Styrdokumentet kopplar de politiska prioriteringarna till budgetbeslutet vilket framhäver beslutsfattarnas roll i processen och ger klara riktlinjer åt tjänstemannakåren. Styrdokumentet behandlas senast i juni av kommunfullmäktige. Det styr budgetarbetet tillsammans med ekonomiplanen och de mera detaljerade budgetdirektiven och tillfogas budgetboken. Dokumentet uppdateras årligen. Nationella målsättningar och trender som påverkar Enligt Korsholmsstrategin ska kommunen erbjuda högklassig och lättillgänglig service i boendemiljöer som hör till de trivsammaste i landet. Korsholm eftersträvar en balanserad, positivt befolkningstillväxt i alla delområden. Den kommunala verksamheten grundar sig på en hållbar ekonomi. Korsholm är en ledande österbottnisk landskommun och drivande kraft för regional utveckling. I regeringsprogrammet Katainen I fastställs att en rikstäckande kommunreform ska genomföras, som syftar till att skapa en livskraftig kommunstruktur som baserar sig på starka primärkommuner. En stark primärkommun ska själv kunna ansvara för den grundläggande servicen, exklusivt krävande specialiserad sjukvård och krävande tjänster inom socialvården samt ytterligare kunna driva en framgångsrik näringspolicy och utvecklingsarbete och svara mot samhällsstrukturens differentieringsutveckling på ett effektivt sätt. Kommunreformen innebär förutom kommunstrukturreformen en totalrevision av kommunallagen, förnyandet av statsandelssystemet och en utvärdering av kommunens uppgifter. Kraven på servicens tillgänglighet och kvalitet ökar kontinuerligt. Befolkningstillväxten liksom den förändrade åldersstrukturen skapar ett behov att utveckla både den svensk- och fi nskspråkiga servicen. Samtidigt kommer den kommunala ekonomin att vara ansträngd och kommunen bör anpassa sig till en minskad statlig fi nansiering av den kommunala verksamheten. Investeringsbehovet fortsätter vara högt, vilket ökar skuldsättningen, avskrivningarna och driftsutgifterna. Kommunen ska sträva till hållbar ekonomi gällande kostnader och investeringar. Staten kommer för sin del att eftersträva samma sak vilket i sin tur också påverkar kommunen negativt. Målet är att genom åtgärder under åren balansera verksamhetens ekonomi så att fi nansieringen täcker utgifterna och det ackumulerade överskottet kan hållas positivt och växa. Investeringsnivån anpassas under så att investeringarna kan täckas med årsbidraget och skuldbördan inte mera växer från år Trots det minskade ekonomiska utrymmet är personalens tillräcklighet och trivsel i nyckelställning för att kommunen skall kunna tillhandahålla den lagstadgade service befolkningen har rätt till. Till de nationella trenderna hör en vilja att åstadkomma en mera enhetlig samhällstruktur samt en strävan efter minskade utsläpp och ekosmarta lösningar. Den försämrade bytesbalansen på nationell nivå leder till en starkare politisk efterfrågan på exportorienterad näringsverksamhet. Detta gynnar Österbotten, Vasaregionen och Korsholm med välmående exportnäringar. Den nya omgivningen förutsätter en målinriktad politik som bygger på samarbete mellan näringsliv, utbildning och myndigheter. Hotbilder för regionen och är logistisk isolering, sämre utbildningsutbud, ett sämre samarbetsklimat, ett försvagat energikluster och en ny våg av utfl yttning till större städer. Idag ger ett brett utbud av utbildningsplatser, en ökande befolkning och internationella kontakter i kombination med en växande export en jämförelsevis stark grund för att utveckla den offentliga servicen i takt med kommunens utveckling. Centrala åtgärder åren och 2015 Samhällsplanering - boende, näringsliv, rekreation, trafik räknar med en fortsatt befolkningsökning i hela kommunen. Befolkningen uppgick till invånare. Den strategiska generalplanen och dokumentet Korsholm 2040 utvecklings och välfärdstrender utgör en central bas för samhällsplaneringen. Viktigt för välfärden är tillgången till lämpliga boendeformer i livets alla skeden i en trivsam och säker miljö. Den äldre befolkningen i åldern år ökar i alla kommundelar vilket ställer särskilda krav på bekymmerslöst boende. skapar genom planändringar förutsättningar för höghusbyggande i kommundelscentra samt beaktar i allt sitt planearbete behovet av olika boendeformer. I Smedsby fortsätter arbetet med en ny delgeneralplan som utgår från idéer som framkommit i centrumplaneringstävlingen. I Tölby-Vikby och Helsingby-Toby görs helhetsöversyner genom nya delgeneralplaner. Även i Kvevlax och Norra Korsholm fi nns behov att se över planläggningen ur ett helhetsperspektiv. För att möta målsättningarna gällande boende och näringspolitik förverkligar kommunen markköp som möjliggör nödvändiga kommunala investeringar och nya bostadsområden. Kommunen utvidgar successivt Fågelbergets och Logistikcentrets företagsområden. Förutsättningarna för ett företagshotell utreds. 8

9 Utvärdering: Kommunfullmäktige godkände förslaget till utvidgning av detaljplan för Fågelbergets företagscenter Med anledning av NTM-centralens rättelseuppmaning till kommunen fattar kommunfullmäktige ett nytt beslut gällande utvidgningen av detaljplanen för Fågelbergets företagscenter under våren Utredningar gällande hybridkvarter och företagshotell i Smedsby centrum (kvarter 6 och 8) har påbörjats. Tölby-Vikby delgeneralplan behandlas i fullmäktige våren I prioritetslistan för allmänna vägar och lättrafi kleder beaktas behovet av ökad trafi ksäkerhet och sammanhängande trafi khelheter. I Smedsby delgeneralplan n beaktas behovet av sammanhängande rekreationsleder. Utvärdering: Prioritetslistan för byggande av lätta trafi kleder har granskats och kompletterats under, förutom detta har även en närmare genomgång av poängsättningens kriterier påbörjats. Prioritetslistorna behandlas av fullmäktige våren förverkligar fi bernät till kommunens fastigheter enligt prioriteringar i projektet Öppet fi bernät i. Utvärdering: Under året har satsningar skett på utbyggnad och komplettering av fi bernätet i Smedsby samt planering av omflyttningar/nya dragningar p.g.a. den nya omfartsvägen, byggandet i centrala Smedsby och centrumplanens inverkan. Målsättningarna i kommunens strategiska generalplan arbetas in i Vasaregionens strukturmodell. Kommunfullmäktige godkände den en helhetslösning för dagvård, förskola, skola samt morgon- och eftermiddagsverksamhet. All planering som berör daghems- och skolhelheter utgår från principerna i nämnda rapport. utvecklar äldreomsorgen och servicekedjorna på basis av kommunfullmäktiges principbeslut den om riktlinjer för äldreomsorgens boende och institutionsvården i Korsholm. Principbeslutet baserar sig på kommunens äldrepolitiska program (godkänt ) och den kartläggning och åtgärdsförslag som lyfts fram i utredningen Behovet av anstalts- och serviceboende i Korsholm fram till år 2025 (jan 2009). Utredningarna innebär att kommunen ökar satsningarna på hemvård och boende i hemlika förhållanden samtidigt som anstaltsvården omstruktureras. Förverkligandet av projektet Bädd I stöder en utveckling i denna riktning. Utvärdering: Vasaregionens strukturmodell 2040 och Vasaregionens Livskraftsstrategi har utarbetats under. Kommunfullmäktige informeras om strategierna under våren Service Kommunen planerar den kommunala servicen i takt med att befolkningen ökar och demografi n förändras. Kommunen följer kontinuerligt med utvecklingen av olika nyckeltal i den elektroniska välfärdsberättelsen samt baserar sitt programarbete på uppdaterade befolkningsprognoser. I den strategiska generalplanen har centrala områden för den kommande tillväxten defi nierats och en utvidgning av den fasta servicen sker främst på dessa platser. Förutsättningarna för kommersiell service stärks genom områdesvis helhetsplanering. Utvärdering: Tre arbetsgrupper har under sett över servicestrukturerna inom skol- och dagvården, primärhälsovården och äldreomsorgen. Arbetsgrupperna har i sina slutrapporter fört fram förslag på nya strukturer med beaktande av de delcentraområden som finns defi nierade i kommunens strategiska generalplan. Kommunfullmäktige besluter om arbetsgruppernas strukturförslag under våren Kommunen utvecklar servicen med ett brukarorienterat perspektiv och vid behov genom nya koncept för att uppnå en god kostnadseffektivitet och brukartillfredsställelse. I takt med att e-handeln växer blir allt fl er tjänster tillgängliga oberoende av var man bor. Utvärdering: Arbetet med utvecklandet av elektroniska och mobila tjänster går långsamt, främst kan fl er elektroniska tjänster på sikt erbjudas som en del av kommunens förnyade webbplats. lnom personalpolitiken ligger fokus på hälsosamma arbetsplatser, rekrytering och fortbildning. Utvärdering: För upprätthållande och främjande av arbetstagarnas yrkeskunnande har en gemensam modell för en personal- och utbildningsplan utarbetats under. Under 2015 tar alla enheter modellen för utbildningsplan i bruk, vilket underlättar och förbättrar uppföljningen av personalens fortbildning. Stadsregionen Kommunreformen tar fasta på livskraftiga stadsregioner. verkar aktivt för en bättre samordning av markanvändningen, boendet och trafi ken samt produktionen och användningen av service över kommungränserna. Som utgångspunkt för konkreta åtgärder fungerar dokumentet Vasaregionens centrala utvecklingslinjer som presenterades för Vasaregionens samarbetsdelegation Utvärdering: Vasaregionens strukturmodell 2040 och Vasaregionens Livskraftsstrategi har utarbetats under. Kommunfullmäktige informeras om strategierna under våren arbetar aktivt för att Vasaregionen får en central status i statens nya innovationscentersprogram, att regionen ingår ett tillväxtavtal enligt statens riktlinjer och i övrigt deltar i de program som staten initierar för att stärka Finlands och regionernas konkurrenskraft. Utvärdering: Vasaregionen stärkte sin position på nationell nivå i och med att Vasa stad beviljades ledningsansvaret för Hållbara Lösningar inom INKA programmet. År ingick staten ett tillväxtavtal med Vasaregionen och 11 andra stadsregioner. Genom tillväxtavtalet stärks stadsregionernas internationella konkurrenskraft samt deras roll som lokomotiv för sina regioner och den finländska ekonomin. 9

10 initierar en gemensam strategi i regionen för näringslivs-, utbildnings- och hälso- och sjukvårdsfrågor. Utvärdering: Arbetet med livskraftsstrategin för Vasaregionen har påbörjats. Under har kommunen tagit ställning för en regional upprätthållare av gymnasierna inom Vasaregionen och Sydösterbotten. Utarbetandet av en modell för ett regiongymnasium fortsätter under Kommunen har även, med anledning av social- och hälsovårdsreformen, arbetat aktivt med regionala social- och hälsovårdsfrågor i de arbetsgrupper som förbereder omstruktureringen av social- och hälsovården inom Vasa sjukvårdsdistrikts område. verkar för att den splittrade turistverksamheten i regionen sammanförs i en ledande organisation som täcker Vasaregionen. Utvärdering: Förverkligats. Kommunen utreder tillsammans med Vasa stad förutsättningarna för gemensamma daghem och skolor i Böle. Utvärdering: Vasa stad har beslutat att i egen regi förverkliga daghem och skolor i Böle. Via avtal får Korsholms kommuns barn och unga som bor på området skrivas in till Vasa stads skolor och daghem i Böle. verkar för att utforma en regional strategi för användning, utveckling och utbyggnad av idrottsanläggningar i Vasanejden. Utvärdering: En gemensam regional strategi för idrottsanläggningar har inte förverkligats. Inom ramen för samkommunen Vasaregionen idrottshallar skedde en satsning på Vasa Arena (ishallen) under, fi nansieringen skedde genom att det gemensamma hästsportcentret avvecklades och köpte de investeringar som samkommunen gjort för hästsportcentret. Korsholm lyfter fram frågan om viktiga överkommunala strukturer som är gemensamma för hela Österbotten (t.ex. specialsjukvård, räddningsväsendet, andra stadiets utbildning och förutsättningar för näringslivsutveckling) i samband med kommunreformen. Utvärdering: Finansministeriet beslöt 4.4. att verkställa en särskild kommunindelningsutredning i Vasaregionen mellan kommunerna Korsholm, Korsnäs, Laihela, Malax, Storkyro och Vörå samt städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa. Kommunindelningsutredarna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo föreslog att alla tio kommuner som varit föremål för granskningen upplöses och att av dem bildas en ny kommun Den nya kommunens namn skulle vara Vasa, använda benämningen stad och ta Vasa vapen som sitt vapen. Kommunfullmäktige besluter om kommunens svar på kommunindelningsutredarnas förslag under våren Kommunen har i sitt utlåtande gällande lagen om ordnandet av social- och hälsovården fört fram betydelsen av överkommunala strukturer för hela regionen [KF 6.10.]. Övrig utveckling av verksamheten Kommunen arbetar för en bättre regional koordinering av kollektivtrafi ken och avsätter medel för ändamålet. Utvärdering: Kommunen deltar i pågående arbete för en bättre regional koordinering av kollektivtrafi ken. I alla stora vindkraftsprojekt följer kommunen principen att lokalt ägande skall möjliggöras och att vindkraftsbolagen gentemot markägarna iakttar en rättvis ersättningsprincip på hela vindupptagningsområdet. Utvärdering: Kommunen har påbörjat arbetet med delgeneralplanen för Märkenkall vindkraftspark. bevakar aktivt kommunens intressen i etapplandskapsplanen för förnybara energikällor. Utvärdering: Landskapsfullmäktige godkände etapplandskapsplan 2 den förverkligar utvecklingsplanen för vattentjänster. Utvärdering: Utbyggnaden av kommunala avloppsledningsnätet i Singsby förverkligas under åren Principen med intresseanmälan har tillämpats innan avloppsledningsprojektet förverkligas. Världsarvsområdet utvecklas som en helhet med högklassiga besökspunkter i Svedjehamn och genom Havets hus invid Replot bro. uppgör en strategi för världsarvsområdet i Korsholm. Utvärdering: Under har kommunen tillsammans med representanter från Björkö delägarlag, Forststyrelsen och lokala företagare enats om hur Svedjehamn ska utvecklas till en högklassig besökspunkt. Utvecklingsarbetet bygger långt på projektfi nansiering och den nya programperioden för EU-fi nansiering börjar fi nansiera projekt tidigast under våren Havets Hus styrelse och Berny s fastighetsägare förhandlade under år om hur Havets Hus kunde integreras i den existerande byggnaden. Kommunen har initierat möten med forskningsinstitut och andra intressenter som bedriver forskning eller utvecklingsarbete inom ramen för hav, fi ske eller energi. Dessa har visat intresse för att vid Havets Hus demonstrera empiriska delar av forskningen på ett sätt som kunde jämföras med Visitors Center. Uppföljning Kommunen gör i samband med bokslutet en genomgång av hur budgetens skriftliga målsättningar uppfyllts liksom målsättningarna i styrdokumentet. I september varje år presenteras för kommunfullmäktige en mellanrapport över hur de skriftliga målsättningar för pågående år uppfylls. Styrdokumentet samt de mål för verksamheten och ekonomin som nämns under varje nämnd är i nyckelställning för uppföljningen och den interna kontrollen. 10

11 BUDGETUTFALLET 11

12 Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: CENTRALVALNÄMNDEN Kanslichef Solveig Söderback Bindande målsättningar för år Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Ansvara för förrättandet av Europaparlamentsvalet. Tydlig information till valnämnder och valförrättare. Valresultatet rapporteras kl Valresultatet rapporterades kl Fortsatt utveckling av tekniska arrangemang. Fortsatt deltagande i försök med elektroniska vallängder. Elektronisk vallängd används i 8 röstningsområden. Elektronisk vallängd användes i 7 röstningsområden 2013 CENTRALVALNÄMNDEN Budget % av budget % av bokslut 2013 Verksamhetens intäkter: 660 Försäljningsintäkter ,4 % 4395,5 % 660 Verksamhetens intäkter sammanlagt: ,4 % 4395,5 % Verksamhetens kostnader: -936 Personalkostnader ,5 % 3123,2 % -227 Köp av tjänster ,4 % 1078,0 % 0 Material, förnödenheter och varor ,3 % 0 Övriga verksamhetskostnader ,4 % Verksamhetens kostnader sammanlagt: ,6 % 2860,6 % -503 VERKSAMHETSBIDRAG ,3 % 845,0 % 12

13 Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens ordförande Leif Bengs 2013 REVISIONSNÄMNDEN Budget % av budget % av bokslut 2013 Verksamhetens kostnader: Personalkostnader ,5 % 113,6 % Köp av tjänster ,3 % 124,1 % -360 Material, förnödenheter och varor ,0 % 100,0 % 0 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader sammanlagt: ,5 % 122,4 % VERKSAMHETSBIDRAG ,5 % 122,4 % Revisionsnämndens utvärderingsberättelse fogas till bokslutet. 13

14 Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: Bindande målsättningar för år Kommunstyrelsen Kommundirektör Rurik Ahlberg Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Korsholm erbjuder boendemiljöer som hör till de trivsammaste i landet. Utveckla boendemiljöer utgående från strategiska generalplanen och välfärdsstrategin. Smedsby delgeneralplan färdig-ställs. Delgeneralplaner för Kvevlax och Norra Korsholm förbereds och påbörjas. Anmärkningar och utlåtanden har behandlats för Smedsby delgeneralplan. Referensgruppen har hållit möten. Kompletterande inventeringar har gjorts och ett planförslag ska behandlas i SBN våren Karperö-Singsby delgeneralplan var medtagen i planläggningsöversikten för och en naturinventering är utförd under år. Kvevlax delgeneralplan inte påbörjad och är framfl yttad till år 2016 enligt planläggningsprogrammet för åren Korsholm erbjuder en högklassig och lättillgänglig service. Alternativa sätt för kommunal serviceproduktion. Utvecklingssektionen påbörjar utredningar. Utredning gjord av Sotera över hybridkvarter. Infotillfälle för utvecklingssektionen om Doctagonkoncept och andra samarbetsmöjligheter med privata aktörer. Kommunikations- och IT-strategi uppgörs. Kommunens interaktiva serviceutbud utvecklas, webbplatsen förnyas. Arbetet med en förnyad webbplats pågår, den förnyade webbsidan lanseras sommaren Korsholm har en hållbar ekonomi. Årsbidragets nivå. Positivt årsbidrag i ordinarie budget. Årsbdraget positivt i bokslut och i budgeten och ekonomiplanen Samordningen av investeringsprojekt. Utvecklingssektionen ger förslag till samordning av nya investeringsprojekt inom basservicen och sektoröverskridande områden från år De sektorvisa arbetsgrupperna får sina arbeten klara under år. Därefter samordnar Utvecklingssektionen investerings-projekten. Korsholm har en balanserad befolkningstillväxt. Årlig befolkningstillväxt. Invånarantal Positiv befolkningstillväxt i alla delområden. Invånarantal

15 Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: Bindande målsättningar för år Kommunstyrelsen Kommundirektör Rurik Ahlberg Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Korsholm för en aktiv och innovativ näringspolitik. Delgeneralplanen för Smedsby skapar förutsättningar för utveckling av affärsoch näringsliv i kommuncentrum. Smedsby delgeneralplan färdigställs. Detaljplanen för Smedsby centrum 1 färdigställs. Arbetet fortgår. Delgeneralplanen blev inte klar. Ett förslag till detaljplan var till påseende i oktober. Målsättningen är en godkänd plan inom år Detaljplanen för utvidgningen av Fågelberget företagscenter skapar förutsättningar för fortsatt utveckling av näringslivet. Första fasen förverkligas under. En detaljplan godkändes i fullmäktige 9.6. Rättelseuppmaning har inkommit från NTMcentralen. Ett omarbetat planförslag behandlas i fullmäktige våren Logistikcentret utvecklas i samarbete med Kova Login Ab. Fortsatt försäljning av tomter vid logistikcentret. Alla tomter sålda till Kova-Login. Världsarvsområdet utvecklas som en helhet. uppgör en strategi för världsarvsområdet i Korsholm. Ett förslag till strategi har uppgjorts och återremitterats. Kommunstyrelsen har därefter tillsatt en kommitté för utarbetandet av en strategi. Förslaget avges senast Korsholm är den ledande österbottniska landskommunen och drivande kraft för regional utveckling. Deltar i utarbetandet av ett tillväxtavtal för Vasaregionen. Avtal ingås. Avtal har ingåtts mellan Vasa stad och staten KOMMUNSTYRELSEN Budget % av budget % av bokslut 2013 Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter ,3 % 127,5 % 0 Avgiftsintäkter ,0 % Understöd och bidrag ,9 % 285,0 % Övriga verksamhetsintäkter ,2 % 104,2 % Verksamhetens intäkter sammanlagt: ,3 % 123,0 % 0 Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader: Personalkostnader ,6 % 103,1 % Köp av tjänster ,1 % 102,3 % Material, förnödenheter och varor ,2 % 135,3 % Understöd ,9 % 101,1 % Övriga verksamhetskostnader ,4 % 105,0 % Verksamhetens kostnader sammanlagt: ,9 % 103,5 % VERKSAMHETSBIDRAG ,2 % 100,6 % Avskrivningar Överskridning: euro. Överskridningen förklaras främst av att anslaget för sysselsättning, beskattningskostnaderna och licenskostnader för ADB-tjänster överskreds. 15

16 Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: Bindande målsättningar för år BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör Maj-Len Swanljung Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Se över skolstrukturen inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ur pedagogisk, ekonomisk och geografi sk synvinkel. I februari presenteras förslag på åtgärder för bildningsnämnden. Åtgärder verkställs. Kommittén med uppdrag att se över skol- och dagvårdsstrukturen i Korsholm tillsattes av kommunstyrelsen Kommittén gav sin slutrapport till kommunstyrelsen Öka samarbetet mellan eleverna inom den svenskspråkiga och den fi nskspråkiga grundläggande utbildningen. Uppmana rektorerna, främst i skolcentrum, att aktivt arbeta för ökat samarbete. 2-4 åtgärder som ökat samarbetet. Under höstterminen har 4 åtgärder vidtagits; cirkuskalaset, Lucia, sångstunder i blandade grupper, brevväxling. Åtgärderna fortsätter under vårterminen Beredningen av nya läroplaner för förskoleundervisningen och grundläggande utbildning fortsätter på nationell nivå. Läroplanerna beräknas tas i bruk hösten Aktivt följa med beredningen främst i den styrgrupp som är utsedd för läroplansarbetet. Ge kommentarer till läroplansarbetet och delta i fortbildning kring läroplansarbetet. Vid behov utse arbetsgrupper för olika ämneskategorier. Rektorer, lärare och daghemsföreståndare har deltagit i fortbildning kring läroplansarbetet. Utbildningsstyrelsen godkände grunderna för läroplanen i december. Diskussioner kring värdegrunder har förts utgående från utbildnings-styrelsen utkast till grunder under. Ämnesgrupper tillsätts under Anpassa Korsholms gymnasium för ökad undervisning med hjälp av dator. Lärarna använder datorn i undervisningen. Bärbar dator blir ett normalt verktyg för de studerande. 100 % av lärare använder dator i undervisningen. 100 % av studerande använder dator. 100 % av lärarna använder dator. Alla studerande använder dator. Alla studerande i åk 1 har egen PC, införskaffad på egen bekostnad. Förberedelser för digital studentexamen. Testning av digitala prov. Proven i geografi, fi losofi och tyska testas. Studentexamensnämndens plattform för testning av egna prov blev färdig först i januari Testas under våren Biblioteket medverkar till en ny integrerad, interaktiv webbportal för det interkommunala Fredrika-samarbetet. Jakobstads stadsbibliotek fungerar som pilot. Strukturen på den nya bibliotekswebben planeras i samarbete med de övriga Fredrikabiblioteken. Bibliotekets nya webbplats lanseras våren. Webben kan visas i olika skärmstorlekar. Fredrikabibliotekens nya gemensamma webbibliotek lanserades Webbplatsen är responsiv, d.v.s. kan användas på mobila enheter, såsom surfplattor och smarttelefoner. 16

17 Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: Bindande målsättningar för år BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör Maj-Len Swanljung Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Webbplats och bibliotekskatalog integreras i s.k. Web 2.0-lösning, som möjliggör interaktivitet med bibliotekets användare. Personalen inskolas till nya portalen. Personalen testar samt skapar och uppdaterar innehåll (redaktörsroll) till den nya bibliotekswebben. Interaktiviteten mellan bibliotekskunder och biblioteken ökar. Pärmbilder samt boktips enligt ämne eller målgrupp kan presenteras. Låntagare kan kommentera och betygsätta böcker samt skapa egna personliga listor. Katalogen innehåller pärmbilder med korta beskrivningar. Nya boktips ges varje vecka. Kundernas senaste betygssatta böcker syns på startsidan. Förutom att söka, förnya lån eller reservera kan kunderna även göra egna minneslistor t ex över favoritböcker. Nämnden skapar goda förutsättningar för ett livslångt musik- och dansintresse samt för yrkesstudier inom dessa områden. Undervisning på svenska och fi nska av kompetent personal. Verksamheten riktar sig främst till barn och unga i hela kommunen. Sträva till att bibehålla antalet undervisningstimmar trots snävare budgetramar. Undervisningstimmarna uppgick totalt till 7718 (2013=7966). I och med den nya nämndstrukturen handhas all grundläggande konstundervisning av bildningsnämnden. Kartläggning av kommunens grundläggande konstundervisning. Kartläggningen slutförd. Kartläggningen slutförd BILDNINGSNÄMNDEN Budget % av budget % av bokslut 2013 Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter ,3 % 101,9 % Avgiftsintäkter ,1 % 100,6 % Understöd och bidrag ,2 % 88,1 % Övriga verksamhetsintäkter ,3 % 88,2 % Verksamhetens intäkter sammanlagt: ,2 % 99,2 % 202 Tillverkning för eget bruk ,3 % Verksamhetens kostnader: Personalkostnader ,6 % 100,8 % Köp av tjänster ,3 % 97,9 % Material, förnödenheter och varor ,4 % 98,9 % Understöd ,5 % 114,0 % Övriga verksamhetskostnader ,2 % 105,4 % Verksamhetens kostnader sammanlagt: ,2 % 101,3 % VERKSAMHETSBIDRAG ,4 % 101,5 % Avskrivningar Överskridning: euro. 17

18 Verksamhetsorgan: Redovisningsskyldig: Bindande målsättningar för år Upprätthålla och utveckla trivsamma och lättillgängliga idrottsområden och anläggningar samt ungdomsutrymmen. Uppräthålla och utveckla lättillgänglig information för unga. Korsholms vuxeninstitut är ett ledande vuxeninstitut i tiden. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Fritidschef Caroline Lund Åtgärd/Mått Målnivå för år Utvärdering för år Enligt investeringsplanen. Decibel.fi Traditioner och nya trender beaktas i planeringen av kurser, föreläsningsteman, evenemang och projekt på svenska, fi nska och engelska. Vuxeninstitutet planerar och erbjuder, utöver kurskoncept från de sektoransvariga lärarna, kurser och föreläsningar på förslag från kommunens invånare. Rektor vid institutet är styrelsemedlem i Bildningsalliansen r.f., den svenskspråkiga fria bildningens intresseorganisation euro fördelas av nämnden för att utveckla kommunens idrottsområden. Projektplan för ungdomsutrymmen + kansli (för fritidsavdelningens personal) uppgörs. 20 % av frågorna som ställs till portalen är ställda av ungdomar i Korsholm. Att ha en aktiv roll i utvecklingen av medborgarinstituten och deras verksamhet på svenska och fi nska i Korsholm och Finland samt att för detta utvecklingsarbete och internationell verksamhet utnyttja existerande, externa fi nansieringssystem. Målet har förverkligats. Målet förverkligas inte år. Projektet fi nns med i utvecklingsprojektet Smedsby aktivitetsgård som planeras under år Ansvarsperson utvecklingsdirektören. 14,3 % av frågorna som ställs till portalen är ställda av ungdomar i Korsholm. Projektunderstöd och -fi nansiering uppgår till 20,77 % av verksamhetens intäkter. Detta är en stor ökning från året innan. Undervisning, föreläsningar och evenemang har erbjudits på svenska, fi nska och engelska. Ett internationellt projekt avslutades i september. Uppdragsutbildningen stod för 2,45 % av kursavgiftsintäkterna, vilket är en minskning från året innan. Rektor avstod från styrelseplatsen i Bildningsalliansen r.f. under. 18 Att bibehålla kostnaderna för institutets utbildningstjänster på tidigare nivå. Nämnden verkar för mångsidiga kulturupplevelser för kommunens medlemmar samt ökad kunskap om hembygdens historiska verklighet. Nämnden skapar förutsättningar för varierat och rikt kulturutbud i hela kommunen. Genom regelbunden, sektorvis uppföljning av hur undervisningstimmar förverkligas i relation till timplanen timmar förverkligas av heltidanställda lärare och de resterande 9000 av timlärare. Konserter, utställningar, teaterföreställningar och tidsresor. Verksamhets- och projektbidrag till föreningar, sammanslutningar och enskilda fördelas på anhållan. De till statsandel berättigade och förverkligade timmarna ska uppgå till minst Att hålla de maximala kostnaderna per undervisningstimme under 90 euro och per kursdeltagare under 50 euro. Teater och konserter för daghem, skolelever och pensionärer samt tidsresor i samarbete med BARK. Bidraget hålls på nuvarande nivå. De till statsandel berättigade och förverkligade timmarna är timmar. Timplanen underskreds med 181 timmar. Målet kunde inte helt uppnås. Kostnaderna landar på 95,31 euro per undervisningstimme, medan kostnaderna per deltagare blev 31,21 euro. De minskade timmarna gör de resterande dyrare. Målet kunde inte helt uppnås. Målet uppnåddes endast delvis på grund av att tjänsten som kultursekreterare var obesatt under 6 månader. Målet förverkligades.