RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System

Transkript

1 RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System

2

3

4 Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter?

5 Tidigare arbetssätt Sk lucktriage. Gissa allvarlighetsgrad utifrån symtom Ingen systematisk hänvisning utifrån fastställda kriterier 3 prioritetsgrupper Majoriteten sorterades till grupp 2 Slumpmässig undersökning av vitalparametrar Ibland lång fördröjning mellan ankomst och första undersökning Ofta slumpmässig provtagning

6 RETTS är en verktygslåda som innehåller flera beslutsnivåer 1. Vitalparametrarna (objektiva, kliniska och prediktiva) 2. ESS: sökorsak, symtom o tecken 3. Sjuksköterskan/läkarens medicinska kompetens och erfarenhet

7

8 Syftet med att införa ett gemensamt beslutsstöd Att minska ledtiderna på akuten: nej Att få bort patienter som söker fel : nej Av ekonomiska skäl: nej Öka den medicinska säkerheten: ja Skapa ordning o reda i oredan (lean): ja Minska interindividuell variabilitet: ja Starta akutprocessen direkt (lean): ja Göra färdigt tidigt i processen (lean): ja Av pedagogiska skäl: ja

9 Fall 1 Hösten 2004 Ssk kl nedsatt AT i melior Kl HF 100, BT120 syst, temp 36.8 och konfusion i Melior Kl läkare RLS 2, HF 100, BT 120 syst. Konfusion. CT hjärna remiss Ssk kl På MAVA vet inte hur III jourskontakt pat. i septisk prechock. Recuciteras med volym, blododling+antibiotika. Läk kl åter från CT som var ua. Bör inläggas!!! Inga läkemedel eller ytterligare diagnostik eller monitorering

10 TTT=tid till triage, är en av de viktigaste kvalitetsindikatorerna Väntrum Reception Är det bra? Sökorsak?? Ledigt rum kontroller AKOM TTT=5,5 minuter Triage 8 minuter Direkt in i Triageområdet för undersökning och anamnes

11

12 Mätmetoder / vitalparemetrar Temp Puls Blodtryck POX AF RLS eller GCS

13

14 Anamnes Vad har hänt? När hände det? Var gör det ont? Aktuell medicinering/sjukdomar..

15 ESS Uppgraderar patienter med riskfaktorer Nedgraderar patienter utan alarmsymtom Ger ett beslutsstöd Prioriteringen blir lika oberoende av vem som gör den

16 5. RETTS Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta - Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope - Ischemitecken på EKG + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) - Brsm/bröstkorgssmärta+dyspné - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG - Riskfaktorer -Inget av ovanstående Triageåtgärd: EKG Rekommendationer enligt RETTS Röda prover Orange prover Gula prover Faktaruta somatik Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken inom akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. Viktigt är duration, dvs när började bröstsmärtan och vad gjorde patienten då. Kommer bröstsmärtan vid ansträngning, kyla eller är den andningskorrelerad? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Processåtgärd hospitalt: TNI-serie på röd, orange och gul prio. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. Inga prover RETTS 2015

17

18 Process Vilken prioritet fick patienten Färgen innebär en viss process, t.ex provtagning, EKG, övervakningsnivå

19 RETTS PRIOGRUPPER: RÖD ORANGE GUL GRÖN/BLÅ Livshot, omedelbar läkarkontakt Akut snabb läkarkontakt Observation Standard

20 GULA PROVER i RETTS Venös blodgas som innehåller Hb P-glukos Na,K,Ca, Krea* Blodgas S-laktat Utöver detta tas enligt algoritmerna ex feber CRP, bröstsmärta TNI/TNI serie. ORANGE PROVER i RETTS Venös blodgas+ Blodstatus Hb LKP TPK CRP - Utöver detta tas enligt algoritmerna ex bröstsmärta TNI/TNI serie, eller PD pat, prov på dialysatet RÖDA PROVER i RETTS Venös blodgas+ Blodstatus+ Leverstatus ASAT ALAT Bilirubin S-ALP Pk-INR, APTT Utöver detta tas enligt algoritmerna ex.v bröstsmärta TNI/TNI serie.

21

22 Fall 1 om patienten kommit efter jan 2005 Ssk kl fortfarande oklart vad som är patientens problem men blir gul enligt ESS 53 (subakut insättande sjukdom) Kl HF 100, BT120 syst, temp 36.8 och konfusion (GUL på vitalparametrarna Konfusion) Kl provtagning enligt GUL som skulle visat en laktatstegring och ev CRP om infektionsmisstanke fanns. Patienten skulle ha prioriterats upp till ORANGE pga av laktatet och kommit under behandling snabbt.

23 Fall 1: Relativt ung kvinna, tidigare frisk som söker för buksmärta, kräkning, illamående, frossa, och feber i hemmet. Bed: sannolikt njursten, CT bekräftar och visar lätt hydronefros. Triage: kommer via gående sidan. Kl 16:51 triage klar 16:57 AF 17, POX% 99 HF 119, BT 60/44 mmhg RLS 1 Temp 36.1 Prioritet RÖD (hypotension) Provtagning kl 16:58 klart 17:19 Hb 130, LPK 16, TPK 200 Na 130, S-K 2.9, Krea 287 ph 7.28, BE -7.2, Laktat 9.3 PK-INR 1.7 APTT 2.6 Diagnos: septisk chock med inslag av konsumtionssyndrom Vad gör du? Vätska/volym, vasoaktiva droger Antibiotika ( för varje timmas fördröjning ökar mortaliteten med 8%) Vårdnivå: IVA Monitorering: komplett

24

25 Tack för mig Kontakt: