Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse
|
|
- Ola Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse Triage på skadeplats inom Region Östergötland Anita Mohall, Joakim Lundin, Oscar Henning
2 Syfte och mål med presentation Syftet är att få igång en dialog som kan bidra till att föra sydöstra sjukvårdsregionen närmre en gemensam metod för triage i skadeområdet. Målet är att presentera Region Östergötlands arbete med en triagemodell för att skapa tankar och reflektioner kring hur vi triagerar och hur vi kan nå en metod som passar i vardag och allvarlig händelse. 2
3 Triage Bästa möjliga för så många som möjligt Sortera för att hitta de med livshotande tillstånd Prioritera för att uppnå bästa effekt Dynamik kräver reevaluering
4 Vad använder vi i Sverige idag Färgerna röd, gul, grön, vit/svart Medicinskt inriktningsbeslut för att styra vilka åtgärder som är prioriterade eller uteslutna 4
5 Vad vägde du in i dina tankar för att nå detta beslut? 5
6 Bakgrund Behov av tydlighet i frågan Många missförstånd Inget enhetligt system Arbetsgrupp sattes samman från KMC, EPV 6
7 Vilka var våra önskemål? Fungera i vardag och allvarlig händelse Enkelhet för medarbetare Bli bättre att identifiera de med högst prioritet Gemensam bild om färgerna för tydlighet mot regional nivå, akutmottagningarna, medarbetare 7
8 Nytt bedömningsstöd Färgkategorier för triage Modell för sållningstriage
9 PS Prehospital sjukvårdsledning Beskriver vad triage är Ger exempel på algoritm 9
10 RETTS Bygger på bedömt tillstånd utifrån ESS och VP Exempel röd Ofri luftväg AF <10 eller >29 RLS >2 Brännskada > 18% Misstänkt ryggmärgsskada Amputation ovan hand/fot Exempel orange Utkastad ur fordon Bilolycka >50km/h utan bälte Fastklämd med losstagn >20 min Fallhöjd >5 m 10
11 PHTLS Kritisk Avtransport inom 10 min 11 Hotad luftväg Nedsatt ventialation (ex. <95% med O2, snabb/långsam, dyspne, misstänkt pneumothorax eller flail chest) Signifikant yttre blödning eller misstänkt inre Onormalt neurologstatus (ex. GCS <14, kramper, motor/ sensoriska bortfallssymtom) Penetrerande våld mot huvud, nacke, bröst, buk, eller ovan knä/ armbågsled Amputation av fingrar/ tår Allt trauma kombinerat med: Tidigare svårt sjukdom (blod, hjärta, lungor) Ålder över 55 år Hypotermi Brännskada Graviditet
12
13 Bedömningar och prioriteringar Alortim Bedömning röd Prioriterade åtgärder START AF >30 eller Långsam kap. återfyllnad/ ingen kännbar radialispuls eller Följer inte uppmaningar Sieve AF >30 eller <10 eller Kap. åtefyllnad >2 sek/ puls >120 SALT Andningssvårighet eller Följer inte uppmaning eller Inga perifera pulsar eller Okontrollerad blödning och Överlever troligen med tilldelade resurser Skapa fri luftväg Skapa fri luftväg Skapa fri luftväg Stoppa större blödning Antidot Evakuering av övertryckspneumothorax 13
14 Hur ska vi kunna identifiera patienters faktiska situation PHTLS primärbedömning metod att skapa uppfattning om A-E Fysiologiska riktvärden ett bättre stöd? 14
15 Förtydliganden om andra bedömningsstöd Kritisk enligt PHTLS ger ingen färg i sig utan är ett starkt observandum = reevaluera tidigt Kinematik ger heller inte någon färg i sig utan är ett observandum = reevaluera tidigt Bedömning enligt RETTS så fort patient finns i enskild ambulans 15
16 Röd- Mycket brådskande A: Påverkad luftväg B: Påverkad andning (frekvens över 30 eller under 8) C: Påverkad cirkulation (hjärtfrekvens över 120) D: Påverkat medvetande (RLS 2 eller högre) 16
17 Gul- Brådskande Patienter som inte är röda, gröna eller svarta ska bedömmas som gula/ brådskande. Patient som immobiliseras är minst gul. Exempel: Frakturer, stora mjukdelsskador, svår smärta, m.m. 18
18 Grön- Ej brådskande Patienter som är opåverkade. Tillsynes oskadade som på uppmaning kan flytta sig själva till en uppsamlingsplats betraktas initialt som gröna. Samtliga gröna ska undersökas och bedömas av hälso- och sjukvårdspersonal. 19
19 Vit/ svart- Död Rådande riktlinjer för HLR gäller för livlös patient, om inte ambitionsnivån för patientkategorin ändrats genom ett medicinskt inriktningsbeslut. Patient som efter utförda åtgärder, utifrån rådande direktiv inte visar livstecken markeras som vit/svart och ska senare dödförklaras av läkare. 20
20 Sållningstriage I händelser med många skadade Medicinskt ansvarig tar beslutet om sållningstriage Detta innebär: Gående kan vänta på bedömning till förmån för tysta, liggande, sittande Skapa fri luftväg och stoppa blödning vid behov Detta är de prioriterade åtgärderna! Använd priobrickor och dokumentera på skadekort
21 Lathund Triage i skadeområde (riktvärden) Påverkad luftv/ andn (AF >30 eller <8) Påverkad cirkulation (HF >120) Påverkat medvetande (RLS 2) Övriga Opåverkad Död Mycket brådskande Brådskande Ej brådskande Död Säkerhet Beslut om triage enligt modell Gående kan vänta på bedömning till förmån för tysta, liggande, sittande Skapa fri luftväg och stoppa bödning vid behov Följ medicinskt inriktningsbeslut Använd priobrickor och dokumentera på skadekort Återrapportera till medicinskt ansvarig/sektorledare Omvärdera prioritering när möjligt Patient om immobiliseras är minst gul
22 Händelse Trafikolycka med 4 drabbade Foto: Niklas Luks 23
23 Sjukvårdsledaren skickar Genom vindrutan rapport 24
24 25 Arbete sker på olycksplatsen
25 Sjukvårdsledaren skickar Verifieringsrapport 26
26 27 Akutmottagningen ser rapporterna från sjukvårdsledaren
27 28 Akutmottagningen ser rapporterna från sjukvårdsledaren
28 TIB ser rapporterna från sjukvårdsledaren 29
29 Sjukvårdsledaren får fördelningsnyckel av TIB 31
30 Ambulans skickar status Lastat patient påkalla fri väg JA/NEJ 32
31 Ambulans skickar status Lastat patient - triage skadeplats 33
32 Akutmottagningen Inkommande transporter 34
33 Akutmottagningen Inkommande transporter 35
Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Operativa direktiv Giltig fr.o.m: 2018-12-06 Faktaägare: Fredrik Hidebring, Avdelningschef Ambulansverksamheten Fastställd av: Stefan Engdahl,
TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset
TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset TRAUMASYSTEM I SVERIGE TRAUMASYSTEM I NORGE 0,9 milj 2 milj 2,1 milj 1,7 milj 1 milj 1,7
Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL
Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL Datum:... Beräknad ankomst:... Olyckstid:... Ankomst akutrum:... Ambulans Hkp Söker
RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus
RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage
Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter
Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter
REGIONALT PRESHOSPITALT VÅRDPROGRAM Losstagning PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD VERSION 3.1 REVIDERAD 2018
www.givakt.se REGIONALT PRESHOSPITALT VÅRDPROGRAM Losstagning PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD VERSION 3.1 REVIDERAD 2018 Innehållsförteckning Inledning 3 Inledning 4 Algoritmdel Losstagning 6 Textdel Losstagning
Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland
Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa
Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer
Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset
Triage - vad sker när kriterierna ändras? Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset Jävsdeklaration Inga ekonomiska bindningar att redovisa Nationella traumalarmskriterier
Akutsjukvård. Från n nödnummer n till akutmottagning. 3 Hp Samverkan - Ledarskap 24 maj 2011 Polismyndigheten Mikael TörnblomT Ambulanssjukvård Peter Borovszky Räddningstjänsten nsten Martin Larsson Mål
Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m
TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... o Ambulans:... o HKP:... o Söker själv:... Olyckstid:. Ankomst akutrum:...
RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR
1 Rikssjukvård av brännskador Riksuppdrag gemensamt Utfärdande enhet: Brännskadecentrum Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län och Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Region Östergötland Bearbetad
FRAMTIDA PREHOSPITAL PLATTFORM IT (FRAPP)
1.6.a initial bedömning Registrering av initial bedömning sker på sidan Bedömning. initial bedömning Tryck på Skapa initial bedömning för att öppna dialogen Ange bedömning av A - Luftväg Ange bedömning
Losstagning. REGIONALT PRESHOSPITALT VÅRDPROGRAM PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD VERSION 2 REVIDERAD 2012
www.givakt.se REGION SKÅNES PREHOSPITALA CENTRUM RSPC 2012 REGIONALT PRESHOSPITALT VÅRDPROGRAM Losstagning www.skane.se/prehospitaltcentrum PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD VERSION 2 REVIDERAD 2012 Innehållsförteckning
Katastrofmedicin. B. Pålsson -13
Katastrofmedicin B. Pålsson -13 Katastrofmedicin Katastrof? Olyckans art (naturkatastrof, trafik, kemi, kärnenergi, epidemi, krig/terrorism etc) Geografi (land, stad/terräng, avstånd etc) Tidpunkt (årstid,
Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam
2008-12-11 Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam INLEDNING Denna manual har arbetats fram för att ligga som grund för omhändertagandet av svårt skadade patienter
Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2016-11-24 Diarienummer Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) Förslag Förslaget är att få ett förändrat uppdrag som innebär
Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR
Godkänt den: 2017-10-29 Ansvarig: Inge Bruce Gäller för: Region Uppsala Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 ABCDE (Airways, Breathing, Circulation,
RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR - Larmplan och nationell samordning
1 Rikssjukvård av brännskador Riksuppdrag gemensamt Utfärdande enhet: Brännskadecentrum Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län och Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Region Östergötland bearbetad
RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR
1 Rikssjukvård av brännskador Riksuppdrag gemensamt Utfärdande enhet: Brännskadecentrum Akademiska sjukhuset, Region Uppsala och Brännskadecentrum Universitetssjukhuset Region Östergötland bearbetad av:
HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016
HLR & ABCDE En minnesregel som talar om i vilken ordning man ska prioritera undersökning och behandling vid en olycka/sjukdomstillstånd ABCDE Första hjälpen och kontroll av vitala funktioner. Internationellt
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Behandlingsriktlinjer för räddningstjänsten i Skåne
Rregi Behandlingsriktlinjer för räddningstjänsten i Skåne Allmänt Delegerad brandman/brandbefäl skall arbeta enligt undersökningsteknik ABCDE- systemet. A= airway + cervical spine control B= breathing
Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient
Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.
SJUKVÅRD Kliv in och hjälp till DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. Att lära sig rädda liv är inte så svårt Varje år är det tusentals
Dokumenttyp: PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: NSC
1 MEDICINPATIENTER... 2 1.1 VÄSTRA DISTRIKTET... 2 1.2 CENTRALA DISTRIKTET... 2 1.3 ÖSTRA DISTRIKTET... 2 2 KIRURGPATIENTER... 3 2.1 VÄSTRA DISTRIKTET... 3 2.2 CENTRALA DISTRIKTET... 3 2.3 ÖSTRA DISTRIKTET...
Traumaomhändertagande
Traumaomhändertagande Rev 2009-09-03 Traumaomhändertagande lasarettet Ljungby Målsättning Tre samtida multitrauma skall kunna tas om hand enligt nedanstående riktlinjer. Det direkta patientomhändertagandet
Standardrutin Losstagning Revinge
SRV-20.15 Handläggare, direkttelefon Göran Valentin, 046-23 36 14 E-post goran.valentin@srv.se Projektbeteckning Ert datum 2008-08-11 Losstagningsrutin Revinge Er referens 1 (7) Standardrutin Losstagning
Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)
Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Bilaga III. Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation
Bilaga III Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation Observera: Dessa ändringar till berörda avsnitt i produktresumé och bipacksedel är resultatet av hänskjutningsförfarandet. Produktinformationen
Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter
Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30
RIKSSJUKVÅRD AV SVÅRA BRÄNNSKADOR. Kontaktvägar (Nationell larmplan)
RIKSSJUKVÅRD AV SVÅRA BRÄNNSKADOR Kontaktvägar (Nationell larmplan) Rikssjukvård av svåra brännskador Utfärdande PE: Utfärdande enhet: Hand- och plastik kir klinik med Brännskadeavdelning Region Östergötland
Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012. Spencer & Kongstad
Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen 2012 Spencer & Kongstad Rallarlagen möts 1902 Spencer & Kongstad Ett larmuppdrag till Riksgränsen! Spencer & Kongstad Spencer
TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL TRAUMAJOURNAL. Situation / Skademekanism: Bakgrund: Aktuellt: Rekommendation / larmnivå
TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... Olyckstid::... Ankomst akutrum:... lämnar akutrum;... Ambulans:. Hkp:... Söker
Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen
Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(9) Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 2(9) Syfte Syftet
Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS
Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS linda.jorgensen@vgregion.se KUNGÄLVS SJUKHUS Ett hälsofrämjande sjukhus När Kungälvs sjukhus togs i bruk på slutet av 1800-talet
TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter
TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter Detta kompendium ska fungera som en hjälp och checklista för jourhavande läkare som handlägger traumapatienter vid Akademiska Sjukhuset Riktlinjerna
Version 2 giltig from 2008-01-15 1
Version 2 giltig from 2008-01-15 1 Förord Landstinget Kronoberg har ett ansvar som sjukvårdshuvudman att kunna hantera allvarliga händelser som ställer krav på våra sjukvårdsresurser. Denna plan beskriver
Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020
kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik
Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat
Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen
Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap
2018-10-18 Dnr 4.5-10601/2018 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap Begreppen i denna remiss är resultatet av ett terminologiarbete inom projektet Implementering av gemensamma
RETTS (rapid emergency triage and treatment system)
RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Lite praktisk handledning Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård Version 2013 distribueras med uppdatering av ESS Bengt R Widgren RETTS
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.
Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.. Lärare: Peter Appelros, fråga 1-6, 6p. Ulf Nordström, fråga 7-10, 10p. Ragnar Bäckström, fråga 11,15p Simon Athlin, fråga 12-13,. Rebecca
Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt
Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt Läkare anestesi och intensivvård Katastrofmedicinsk grundutbildning (exempelvis Katastrofmedicinsk dag) PHTLS- eller ATLS-kurs Specifik
Säker traumavård självvärderingsformulär
Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.
Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg
Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande
Tertiary Trauma Survey (TTS)
Godkänt den: 2017-02-27 Ansvarig: Fredrik Linder Gäller för: Akademiska sjukhuset Vad är? En strukturerad undersökning och genomgång av en multitraumapatient efter initial resuscitering och stabilisering.
Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Akutrummet 4 APLS, ATLS A Airway B Breathing C Circulation
Simuleringsmodellen. ett analysverktyg för katastrofmedicinsk planering
Simuleringsmodellen ett analysverktyg för katastrofmedicinsk planering Simuleringsmodellen ett analysverktyg Syftet med att utveckla simuleringsmodellen är att skapa ett gemensamt verktyg för landstingen
Sjukvårdsreglemente (Dragracing)
Sjukvårdsreglemente (Dragracing) OBS detta är minimikrav Utgåva: 2016, innehåller ändringar införda under Officiella meddelanden på www.sbf.se t.o.m.v40 2016. alt www.svemo.se (Detta är första utgåvan)
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning
Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning ABCDE Baseras på potentiell mortalitetsrisk Ofri luftväg dödar snabbare
19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659
19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 Ärendet Tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) i uppdrag att implementera I Väntan På Ambulans (IVPA)
GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING
NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet
Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort
Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap
Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,
Driftsinformation Ambulans SU
Ambulanssjukvården SU LR:04 1.5 1.4 Sidan 1 av 5 Driftstider Enhet Station Drift Mån-Fre Jour Drift Lör-Sön Jour 351-9110 Centrum Må-To 07:00-17:00 - Fre 07:00-03:00 351-9120 Centrum 07:00-18:00/18:00-07:00-07:00-07:00-351-9130
Utbildnings- och övningsplan Kris och katastrofmedicin
HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER/DOKUMENTNUMMER Euan Morin, Joakim Strand, Åsa Hessel 2018-03-28 LS-LED18-1486 Utbildnings- och övningsplan 2018-2020 Kris och katastrofmedicin SID 1(11) Bakgrund Hälso- och
Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum
Utbildning Scenarioinstruktör Program 8.00 Introduktion, Presentation, förväntan Teori: Begrepp Olika möjligheter: SimMan, Nursing Anne, SimPad Fika Vuxenlärande Pedagogik Simulering Teknik Realism 11.30
Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen inom Landstinget i Östergötland 2012
Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen inom Landstinget i Östergötland 2012 Brand på sjukvårdsinrättning Rasad byggnad (mixertorn) under musikfestival Skottlossning på gymnasieskola Författare
Rädda hjärnan Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Gäller
RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System
RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter? Tidigare arbetssätt
METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem
METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1
Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska
Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(20) Övergripande regional katastrofplan a ens termer och begrepp Bilaga B akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård ARCC ATLS bil bemannad med
Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR
SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.
Svenska ambulanssjukvårdens beredskap 5 år av allvarliga händelser
EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ VÅRDVETENSKAP VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD M2016:11 Svenska ambulanssjukvårdens beredskap 5 år av allvarliga händelser Almefjord, Olof och Carlsson, Andreas
Sepsis, svår sepsis och septisk chock
Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion
Manual ambulansjournal version Manual ambulansjournal
Manual ambulansjournal Ambulansjournalen består av två delar: 1. Akutjournal Ambulans där främst ambulanslogistiska uppgifter, men även kompletterande anamnes, dokumenteras. 2. Akutjournal enligt METTS
Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Traumatologi - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Traumatologi En solig tisdagsmorgon i mars: - en 42-årig kvinna är på väg in till
Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050
Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/
Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper
Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka
Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation
Hjärtstopp hos barn Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation Fem inblåsningar, starta HLR med bröstkompressioner och inblåsningar Varför olika handlingsplaner vuxen/barn?
Ambulanssjukvård och trauma Del 1
Institutionen för Hälsovetenskap TENTAMEN Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Specialistutbildning inom anestesisjukvård 40p, Hk-06 Maxpoäng: Godkänd gräns 60 %: 77 p 46 p Väl godkänd 85 %: 65 p Datum: 2006-12-04
Medicin, avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2. Kurskod: MC2050 Provkod: Totalpoäng: 84,5 p
Medicin, avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2. Kurskod: MC2050 Provkod: 0400 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Karin Falk Brynhildsen Datum: 2016 06 18 Skrivtid: 4 timmar
Socialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket
Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen
1(6) Gäller för Medicinsk vård Ambulanssjukvård gem Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1 Syfte Patienten ska efter bedömning, genomgång av checklista samt hänsyn
Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd
Manual Checklista beslutsstöd Checklista beslutsstöd är ett verktyg för sjuksköterskor som ska användas vid bedömning av försämrat hälsotillstånd hos personer med kommunal hälso- och sjukvård, där en planering
Katastrofmedicinskt centrum KMC
Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?
Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)
Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok
Samverkansrutin Helikopter-Markpersonal
Samverkansrutin Helikopter-Markpersonal 2015-12-15 Dokument framtaget i samarbete mellan: Scandinavian Medicopter Svensk Luftambulans Samverkansrutin Helikopter-Markpersonal Innehållsförteckning 0 Revisionsinformation...
Betygskriterier OSCE examination
Institutionen för Omvårdnad Umeå Universitet Omvårdnad med inriktning mot akutsjukvård 6 hp Betygskriterier OSCE examination Syftet med examinationen är att utifrån en helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar.
Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset
Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%
ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare
ÅLDERSSTIGEN Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN Verksamhetsutvecklare PER ÖRNINGE Ambulansöverläkare Göteborg >500 000 invånare
Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder
Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Intensivvård och trauma Del 1 (Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin)
Institutionen för Hälsovetenskap Omtentamen för kurserna: Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Intensivvård och trauma Del 1 (Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin) Specialistutbildning
Sveriges insats efter attentatet i Bombay 26 november 2008 Dan Gryth
Föreningen valde i år att ha en temadag den 11 september på karolinska sjukhuset i Solna, det var styrelsen som i samarbete med KS arrangerade dagen. Årsmötet hölls också under dagen. Temadagen hade tre
Buss på sida 8:1 BUSS PÅ SIDA
Buss på sida 8:1 BUSS PÅ SIDA Vanligaste slutläget vid både singelkrascher och kollisioner Inträffar oftast på vintern Blåsigt väder vanligt Skadade ligger högvis Risk för utkastning om rutorna gått sönder
KcKM Umeå. 1. Stora transportrelaterade skadehändelser 2. Hypotermi
KcKM Umeå 1. Stora transportrelaterade skadehändelser 2. Hypotermi 3. Transporter över långa l avstånd Programdirektör: r: Ulf Björnstig Bussprojektets start: Inventering av erfarenheter från n genomförda
PS- Prehospital Sjukvårdsledning Ett nationellt koncept
2014 PS- Prehospital Sjukvårdsledning Ett nationellt koncept Nilsson Heléne, Med dr Katastrofmedicin Kunskapscentrum för Katastrofmedicin (KcKm) Linköpings Universitet PS-Nationell förvaltning, KMC 2014-06-01
SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Öppet spår alla vinner i långa loppet
Öppet spår alla vinner i långa loppet Ett samordningsprojekt mellan Ambulans och Prehospital Akutsjukvård vid SU och Primärvårdsområde Hisingen, Göteborg Jörgen Thorn, Verksamhetschef, Vårdcentralen Biskopsgården
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Ortopedi vid multitrauma T11. Albert Christersson
Ortopedi vid multitrauma T11 Albert Christersson Tre toppar i mortalitet Skadeögonblicket Ankomst sjukhus Intensivvårdsavdelning Var hamnar Extremitetsskador i ABCDE? A B - Nej (Säkra nacken vid rörelser!!)