Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen inom Landstinget i Östergötland 2012

Transkript

1 Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen inom Landstinget i Östergötland 2012 Brand på sjukvårdsinrättning Rasad byggnad (mixertorn) under musikfestival Skottlossning på gymnasieskola Författare och projektledare: Eva Kristedal Medförfattare: Eva Bengtsson Annika Bergström Katastrofmedicinskt Centrum

2 SAMMANFATTNING I föreskriften Fredstida Katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13) framgår det att landstingen ska planera sin katastrofmedicinska beredskap utifrån: planering, utrustning, utbildning, träning och övning samt särskild sjukvårdsledning, uppföljning och utvärdering. De allmänna råden anger att beredskapsplaneringen bör bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Vid planeringen bör beaktas geografiska förhållanden, infrastruktur, befolkningstäthet och landstingets egna resurser. För att kunna upprätthålla målen för vården och behandlingen i en situation där det råder obalans mellan vårdbehov och resurser bör det finnas en förmåga att prioritera mellan verksamheter, omdisponera tillgängliga resurser, kunna mobilisera resurser som inte är omedelbart tillgängliga och flytta patienter. Utifrån detta bör den katastrofmedicinska insatsen bygga på samordning av tre verksamheter dvs. prehospital akutsjukvård, sjuktransporter och omhändertagande på vårdenhet. Förmågeanalysen av den katastrofmedicinska beredskapen i Landstinget i Östergötland genomförs som en del av Landstingets risk och sårbarhetsanalyser på uppdrag av Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté (LtKKB). Förmågeanalysen genomfördes som scenariobaserade simuleringsövningar utifrån tre olika typhändelser i landstingets upptagningsområden. Under förmågeanalysen framkom en mängd resultat vilka redovisas tillsammans med ett antal åtgärdsförslag som projektgruppen bedömt som särskilt viktiga. Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté (LtKKB) beslutar tillsammans med Katastrofmedicinskt centrum i Linköping (KMC) om vilka åtgärdsförslag som ska genomföras samt ansvarar för uppföljning av dessa. RESULTAT - Den av PS-Prehospital sjukvårdsledning rekommenderade avtransporttiden kunde inte följas då det var fler än tio röda patienter. - Ingen undvikbar död inträffade när det var fem röda patienter i scenariot. - Undvikbar död inträffade vid mer än fem röda patienter pga. för lång väntan till kirurgiskt ingrepp både i skadeområdet och på akutmottagning. Specialistkunskaper långt fram i akutsjukvårdskedjan kan minska dödsfall. - Resursbrist av ambulanser minskar vid användande av både reservambulanser och utomlänsambulanser. - Det finns behov av att ambulanssamordningsfunktion och driftledare ingår i Regional lednings stab. - Det finns en osäkerhet om påverkan och konsekvenser för landstingets kommunikationssystem (Paratus) när ett stort antal människor använder sig av mobiltelefoni inom ett begränsat område. - SOS Alarms typning av larm kan innebära att resurser mobiliseras sent. - Olika triagesystem i akutsjukvårdsprocessen både prehospitalt och på sjukhus skapar begreppsförvirring och missförstånd.

3 - Det var brist på av information till landstingspersonal under alla tre simuleringar. - Ledningsansvarig sjuksköterska på respektive akutmottagning inom LiÖ har en central roll som larmmottagare på akutmottagningen vid Allvarlig händelse. - Traumamanualerna för de tre sjukhusen finns inte att tillgå på Landstingets intranät. - Gränssättande resurser i form av fastmonterad kirurgisk specialutrustning, men även kirurgiska instrument, framkom både på ViN och US. - Det finns en okunskap hos CRSL och TiB gällande LiM s kapacitet vid Allvarlig händelse. - Det finns behov av en bättre rutin för inlarmning av personal t.ex. en SMS funktion. - I ViN s lokala planverk behöver förtydligas att sterilcentralen ska ringas in redan vid förstärkningsläge. - Det finns behov av en landstingsövergripande anhörigupplysning. - Beredskapsläge på regional nivå medför inte att samma beredskapsläge intas på lokal nivå vilket skapar förvirring. - Det finns oklarheter dels om tillvägagångssätt vid akut rekvisition av läkemedel från apoteket samt om förändringar inom apoteksfunktionen. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER - Gemensam utbildning för ledningsansvariga sjuksköterskor angående den kris och katastrofmedicinska beredskapen inom LiÖ. Särskild kunskap och förmåga krävs om olika triagesystem tekniska stödsystem och organisation. - Fortbildning för TiB och CRSL gällande sjukhusens kapacitet vid Allvarlig händelse. - Specialistläkarens kompetens bör beaktas både i skadeområdet och på akutmottagning. - Traumamanualer för sjukhusen ska finnas lätt tillgängligt på intranätet LISA. - En landstigsövergripande översyn av de olika triagesystemen är nödvändig. - En rutin behöver utarbetas på ViN och US hur fler än ett traumateam larmas och organiseras. - Landstingets intranät LISA behöver utvecklas så att enskilda verksamheter på respektive sjukhus kan få information vid en Allvarlig händelse. - En lanstingsövergripande anhörigupplysning bör skapas. - Uppföljning mot SOS Alarm behöver göras gällande s.k. typning av larm samt av hantering vid resursbrist. - Utredning bör göras gällande eventuella brister i det tekniska stödsystemet Paratus vid händelser där stort antal mobiltelefoner används. - Klargörande av rutiner vid beställning av akuta läkemedel vid Allvarlig händelse. - Förbättra rutiner vid inlarmning av personal vid Allvarlig händelse och förhöjt beredskapsläge på sjukhus.

4 - Sjukhusens gränssättande resurser bör tydliggöras för respektive traumagrupp samt för LtKKB i syfte att förbättra förmågan vid ett stort skadeutfall. - LiM bör ha en särskild roll i förhållande till Rättspsykiatriska Regionkliniken vid Allvarlig händelse. - Termer och begrepp inom kris och katastrofmedicinsk beredskap bör ytterligare ses över och förtydligas.

5 Innehållsförteckning FÖRMÅGEANALYS BAKGRUND... 1 Risk och sårbarhet i Östergötland... 2 UPPDRAG OCH PROJEKTPLAN... 3 Uppdragsbeställare... 3 Projektledare... 3 Projektgrupp... 3 Arbetsgrupp simulering... 3 Kommunikation inom LiÖ... 3 Tidplan... 3 Utvärdering... 4 Finansiering... 4 Begränsning... 4 Landstinget i Östergötlands tolkning av förmåga... 4 SYFTE... 5 METOD... 5 Verktyg... 5 Ingångsvärden för simuleringarna... 6 Genomförande av simuleringar... 6 RESURSER OCH RUTINER INOM LiÖ SOS Alarm... 7 Rutiner vid larm om misstänkt Allvarlig händelse... 7 Ambulanssjukvård... 7 Samordningsfunktionen för preshospital vård... 7 Prehospital sjukvårdsledning... 7 Rutiner i skadeområdet... 8 Sjukvårdsgrupp... 8 Triage och prioritering... 9 SOS Alarms prioriteringssystem... 9 Triage i ambulans och på sjukhus Prioritering till kirurgi på sjukhus Särskild sjukvårdsledning regional nivå (Regional sjukvårdsledning) Rutiner för TiB och Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Akutsjukhus Intensivvård Traumateam Akutlag... 12

6 Operationslag jourtid Rutiner på akutmottagningarna vid larm om allvarlig händelse Verksamheter med betydelse för traumasjukvård Material Krisstöd RESULTAT Analys av resultatet Resultat simulering Resultat simulering Resultat simulering Resultat från övrig dokumentation under simuleringarna Jämförelser med Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen i Östergötland, DISKUSSION Metoddiskussion Diskussion från simuleringar Diskussion utifrån övrig dokumentation under simuleringarna FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER REFERENSER BILAGA Tabell 1-6 visar ingångsvärden för de tillfällen som simulerades Tabell 7-12 visar resurser av betydelse för de händelser som analyserats i förmågeanalysen Tabell visar resultat av simuleringar

7 FÖRMÅGEANALYS 2012 BAKGRUND I föreskriften Fredstida Katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13) framgår det att landstingen ska planera sin katastrofmedicinska beredskap utifrån: planering, utrustning, utbildning, träning och övning samt särskild sjukvårdsledning, uppföljning och utvärdering. De allmänna råden anger att beredskapsplaneringen bör bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Vid planeringen bör beaktas geografiska förhållanden, infrastruktur, befolkningstäthet och landstingets egna resurser. För att kunna upprätthålla målen för vården och behandlingen i en situation där det råder obalans mellan vårdbehov och resurser bör det finnas en förmåga att prioritera mellan verksamheter, omdisponera tillgängliga resurser, kunna mobilisera resurser som inte är omedelbart tillgängliga och flytta patienter. Utifrån detta bör den katastrofmedicinska insatsen bygga på samordning av tre verksamheter dvs. prehospital akutsjukvård, sjuktransporter och omhändertagande på vårdenhet (1). En Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen genomförs som en del av Landstingets risk och sårbarhetsanalyser. Vägledning och stöd kan hämtas i Socialstyrelsens skrift Förmågeanalys för det katastrofmedicinska området - Rekommendationer för hälso- och sjukvårdens planering (2). År 2008 genomfördes en Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen i Landstinget i Östergötland (LiÖ). Resultatet från Förmågeanalysen 2008 har använts som en grund i förbättringsarbetet av katastrofmedicinska verksamheten inom LiÖ(3). Det är Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB) som samordnar planering och uppföljning av krisberedskapsarbetet i Sverige, vilket regleras i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap(4). Sedan 1 januari 2011 finns en särskild föreskrift om risk- och sårbarhetsanalyser för kommuner, landsting samt för statliga myndigheter(5). Sex olika samverkansområden har identifierats som grundläggande för planeringen av Risk och sårbarhetsanalyser. Dessa områden (teknisk infrastruktur, transporter, spridning av farliga ämnen, ekonomisk säkerhet, områdesvis samordning, samverkan och information, skydd, undsättning och vård) innefattar verksamheter som bedömts som särskilt viktiga samhällsfunktioner för att kunna hantera kriser. Socialstyrelsen representeras i flera av dessa samverkansområden bl. a i området Skydd, undsättning, vård och farliga ämnen(6). 1

8 Under 2004 startade risk och sårbarhetsarbetet Riskbild Östergötland i samverkan mellan olika aktörer och myndigheter i länet. Ett Regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS) bildades med uppgift att fungera som ett organ för information, samråd, samverkan och samordning inom området krisberedskap. Riskbild Östergötland är nu inne på sin fjärde period och under kommer arbetet att fokuseras på resultatmål, kontinuitetshantering, sociala risker och social oro samt kriskommunikation(7). Risk och sårbarhet i Östergötland Östergötland län omfattar till ytan drygt km² och har en befolkning av ( ) invånare (ca 5 % av Sveriges befolkning). Den genomsnittliga befolkningskoncentrationen är 42,9 invånare/km² men de lokala variationerna är stora. Länet har även glesbygd med låg befolkningstäthet och förhållandevis långa avstånd, skärgård med många öar och ökad befolkning sommartid. Genom länet finns flera stora vägar och järnvägsnät med omfattande person- och godstrafik inklusive transporter med farliga ämnen. Väg och trafiknätet löper på flera ställen genom eller nära tättbebyggda områden. Det finns tre flygplatser, varav två med internationell trafik. Norrköpings hamn är en av landets till ytan största hamnar. Där sker det också bland annat transporter av farliga ämnen. Ett flertal anläggningar inom länet omfattas av speciell lagstiftning angående hantering och transporter av farliga ämnen(8). Under året genomförs flera stora evenemang som samlar en större mängd människor bl.a. sommar- och musikfestivaler samt olika sportevenemang. 2

9 UPPDRAG OCH PROJEKTPLAN Uppdragsbeställare Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté (LtKKB) Projektledare Eva Kristedal LiÖ Projektgrupp Eva Bengtsson Katastrofmedicinskt centrum (KMC) Annika Bergström KMC Johan Hornwall KMC Patrik Hansson/Anita Mohall KMC Arbetsgrupp simulering Deltagare projektgrupp Ambulanssjukvård LiÖ Ambulanssamordningen LiÖ SOS Alarm Akutmottagningar, Anestesi, operation och Intensivvårdskliniker från Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN), lasarettet i Motala (LiM) och Universitetssjukhuset i Linköping (US). Beredskapsöverläkare LiÖ Beredskapsansvarig läkare från respektive sjukhus Tjänsteman i Beredskap (TiB) och chef regional sjukvårdsledning (CRSL) Beredskapssamordnare LiM, ViN och US Lärare KMC Sekreterare KMC Materialsamordnare KMC Kommunikation inom LiÖ Gemensam mapp med schema och plan med uppgifter inför simuleringarna och slutdatum finns i GEM-mappen under rubrik Förmågeanalys 2012, tre stycken gemensamma möten med projektgrupp och arbetsgrupp inför simuleringarna samt genom mailkonversation-information. Tidplan Start Genomförande av simuleringar: 3

10 Ett mixertorn som rasar under musikfestival på Bråvalla i Norrköping Skottlossning på Katedralskolan i Linköping Brand på Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena Redovisning av resultatet andra kvartalet 2013 Utvärdering Genom analys av resultat från scenariobaserade simuleringsövningar som presenteras i en slutlig rapport. Finansiering Statliga anslag för Risk och sårbarhetsanalyser beviljat av LtKKB. Begränsning I projektet ingick inte analys av: ordinarie flöde av patienter. samverkan med andra myndigheter, oavsett var eller när under förloppet. teknik, driftsäkerhet och funktionssäkerhet (reservanordningar för främst el, värme och vatten) inom hälso- och sjukvården. CBRN-E dvs. händelser som innefattar Kemiska, Biologiska, Radiologiska, Nukleära samt Explosiva ämnen. Landstinget i Östergötlands tolkning av förmåga Att kunna utföra ett visst uppdrag under preciserade förutsättningar och med tillgång till de resurser som bedöms som tillgängliga. 4

11 SYFTE - identifiera sjukvårdens förmåga utifrån olika typhändelser dvs. det antal svårt skadade patienter som maximalt kan omhändertas utifrån vissa händelser och vid olika tider på dygnet. - utifrån vissa typhändelser påvisa gränssättande resurser. - påvisa eventuella brister i larm och/eller vårdkedja vid Allvarlig händelse och ge förslag på förbättringar av den katastrofmedicinska beredskapen. - om möjligt jämföra med Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen i Östergötland som genomfördes METOD Förmågeanalysen genomfördes som scenariobaserade simuleringsövningar utifrån tre olika typhändelser: Simulering 1: Ett rasat mixertorn under musikfestival på Bråvalla i Norrköping lördag den 7/7 kl. 18:00 Simulering 2: Skottlossning på Katedralsskolan i Linköping måndag den 28/5 kl. 14:00. Simulering 3: Brand på Regionpsykiatriska kliniken i Vadstena lördag den 4/6 kl. 18:00. Verktyg Simuleringarna genomfördes med stöd av Emergo Train System (ETS)(9) och Paratus Map Report(10). För omloppstider (ambulans) användes ETS förlaga och Google Maps (sökmotor på internet). ETS är ett pedagogiskt system som består av ett antal symboler avseende både resurser och patienter. Systemet kan användas för att testa om mål eller hypoteser för olika delar av beredskapsplanering eller patientomhändertagande stämmer. En bank innehållande patienter är uppdelade i kategorier med olika former av skador. Dessa är kopplade till mätbara kvalitetsmål. För att kunna utvärdera resultat av beslut och åtgärder finns i förväg beslutade standarder. Det viktigaste av dessa kvalitetsmål är patientutfallet, det vill säga om den/de drabbade riskerar att avlida eller få komplikation/er till följd av utebliven behandling. Inom ETS benämns detta undvikbar död och undvikbar komplikation vilket innebär att den svårt skadade patienten med rätt resurser i rätt tid kunnat räddas till livet eller att komplikation hade kunnat undvikas om patienten fått rätt behandling i rätt tid. Kvalitetsmålen som är relaterade till patientutfallet har tagits fram i nationellt konsensus av traumatologer i Sverige. Banken innehåller även ett antal figuranter utan skador som kan användas för att illustrera t.ex. en folksamling som inte påverkats fysiskt av en händelse(9). 5

12 Paratus Mobile System är ett digitalt system som inom LiÖ används av ambulanssjukvården, akutmottagningarna och de särskilda sjukvårdsledningarna på både lokal och regional nivå. Systemet innehåller flera delar, till exempel Paratus Map Report som är ett kartverktyg där fakta om befintliga och disponibla ambulansresurser finns lagrat. Detta användes för att återskapa händelseflödet gällande ambulansresurser från specifikt datum och tid. Vid en Allvarlig händelse används Paratus Major Incident (PMI) för kommunikation mellan särskilda sjukvårdsledningar på lokal och regional nivå(10). Ingångsvärden för simuleringarna Underlaget till simuleringarna hämtades på två sätt. Dels genom frågor till verksamhetsföreträdare angående estimerad förmåga vid de olika veckodagar och tidpunkter som de simulerade händelserna skulle äga rum. Dels genom frågor till uppgiftslämnare på operationsavdelningar, intensivvårdsavdelningar, akutmottagningar etc. om hur belastning var vid just det specifika tillfället. Den av verksamhetsföreträdare uppskattade förmågan stämde väl med underlaget som inhämtats via uppgiftslämnare på plats. Endast de befintliga patienter som befann sig på respektive enhet när inventeringen inför simuleringen ägde rum togs med vid själva simuleringen. Sjukhusens akutmottagningar åskådliggjordes i detalj på whiteboard-tavlor. Befintliga resurser som tillgängliga operationssalar, intensivvårdsplatser och personal för den aktuella tidpunkten sattes upp på whiteboard-tavlor i form av magnetiska symboler och med tidsangivelser. Inför simulering ett och tre valdes patienter slumpmässigt ut från ETS patientbank. Patienterna tillhörde kategori 1-10 (svårt skadade). Vid simulering två valdes patienter ur kategori (penetrerande thorax/halsskada och kraftig blödning). Patienter med mindre allvarliga skador valdes ur kategori 18, psykiskt chockade ur kategori 19 och till synes oskadade ur kategori 20. Ingångsvärdena för simuleringsövningarna avser ambulansresurser och sjukhusets resurser vid de tillfällen som återspeglades. Ingångsvärden vid de tillfällen som simulerades se Bilaga 1 tabeller 1-6. Genomförande av simuleringar Varje deltagare som medverkade under simuleringarna tilldelades en eller flera roller utifrån sin egen verksamhet, kompetens och yrkesfunktion. Simuleringarna gjordes under förutsättningar att alla inblandade utförde sina uppdrag på bästa sätt utifrån befintliga rutiner och att omgivningen var optimal, det vill säga att vägar var framkomliga etc. En sekreterare dokumenterade fortlöpande under simuleringarna. 6

13 RESURSER OCH RUTINER INOM LiÖ SOS Alarm SOS Alarm dirigerar de resurser som LiÖ kravställt ambulansentreprenören att ha till förfogande och utifrån de rutiner som LiÖ beslutat om i avtal och regelverk. Avtal mellan LiÖ och SOS Alarm gör gällande att SOS Alarm i den dagliga verksamheten avgör om extra ambulansbesättningar ska kallas in vid ovanligt hög belastning(11). LiÖ äger inte någon egen helikopterresurs. När behov av helikopter kommer till SOS Alarms kännedom eftersöker SOS Alarm ledig helikopterresurs från annat landsting eller från Sjöfartsverkets gemensamma sjö- och flygräddningscentralen Joint Rescue Coordination Centre (JRCC). Rollen som Sjukvårdsledare för sjuktransportresurserna innehas initialt av larmoperatör SOS Alarm(12). Rutiner vid larm om misstänkt Allvarlig händelse Vid mottagande av larm, som enligt uppsatta kriterier kan innebära en misstänkt Allvarlig händelse, skickar SOS larmoperatören händelseinformation till Tjänsteman i Beredskap (TiB). Enligt Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland ska TiB för kännedom även i vardagen kontaktas då SOS operatören ser att ambulansresurserna inte är tillräckliga(13). Ambulanssjukvård LiÖ har avtal med två entreprenörer som bedriver ambulanssjukvård i länet: Falck AB och Sirius Humanum AB. Ambulanssjukvårdens driftjour kan kontaktas dygnet runt via SOS Alarm. Inom LiÖ kan, om akut behov uppstår, 2-3 ytterligare ambulansbesättningar vara i tjänst inom 45 minuter-1 timma oavsett tid på dygnet. Vid Allvarlig händelse beslutar regional sjukvårdsledning om extra resurser. Med disponibel avses här ambulans i daglig verksamhet, utan patient och som inte har ett pågående högprioriterat uppdrag. Fördelning av ambulansresurser inom Landstinget i Östergötland se bilaga 1 tabell 7. Samordningsfunktionen för preshospital vård Inom LiÖ finns funktionen Samordningsfunktionen för prehospital vård. Samordningsfunktionen bedriver verksamhetsutveckling tillsammans med entreprenörerna och följer löpande upp de avtal som finns upprättade följs. Prehospital sjukvårdsledning Varje ambulansbesättning består av en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare eller sjuksköterska. Inom LiÖ är det ett krav att all prehospital personal ska vara utbildade och arbeta enligt Preshospital sjukvårdsledning (PS)(14) och Prehospital Trauma Life Support (PHTLS)(15). Prehospital sjukvårdsledning ska upprättas vid uppdrag/händelse då behovet av en sjukvårdsledande organisation finns(16). 7

14 Rutiner i skadeområdet När första ambulans anländer till skadeområdet, och därmed etablerar prehospital sjukvårdsledning, avlämnar Sjukvårdsledaren direkt en första rapport enligt en särskild struktur som benämns Genom vindrutan rapport. Denna rapport lämnas via Paratus Mobile System till TiB och akutmottagningarna. Nästa rapport från Sjukvårdsledaren i skadeområdet benämns Verifieringsrapport och följer samma struktur som Genom vindrutan rapporten men kompletteras med mer detaljerade uppgifter om drabbade. Därefter skickas Uppdateringsrapporter fortlöpande efter behov. En tidig uppdateringsrapport från skadeområdet ska utformas av den Medicinskt ansvarige och beskriva skadeläget. Denna rapport skickas av Sjukvårdsledaren en eller fler gånger(13). Skadade bör i första hand föras direkt till sjukhus med kapacitet för definitiv behandling. Finns det inte möjlighet till omedelbar transport, kan en uppsamlingsplats upprättas. En sjukvårdsvagn kan vid behov rekvireras av TiB och/eller Sjukvårdsledare via SOS Alarm. I sjukvårdsvagnen finns kringutrustning såsom bårar, filtar och syrgasflaskor. Sjukvårdsvagnen är placerad hos Räddningstjänsten Östra Götaland, i Vikingstad och larmas ut vid skadehändelse med mer än 10 drabbade eller efter instruktion av TiB/Sjukvårdsledare. Förfoganderätten innehas av Sjukvårdsledare på skadeplats. Sjukvårdsvagnen kan även användas vid publika evenemang och övning(17). Sjukvårdsgrupp Sjukvårdsgrupp kan utgå från respektive sjukhus på begäran av Prehospital eller Regional sjukvårdledning. Inom LiÖ består en sjukvårdsgrupp av specialistläkare i Anestesisjukvård och Anestesisjuksköterska alternativt sjuksköterska på akutmottagning. På LiM finns anestesisjuksköterska med beredskap i hemmet nattetid. US ska kunna skicka två sjukvårdsgrupper, ViN respektive LiM en sjukvårdsgrupp(13). 8

15 Triage och prioritering I definitionen av stor skadehändelse/katastrof ligger brist på resurser, åtminstone i den tidiga fasen. Därför måste åtgärder prioriteras mot behov och tillgänglighet i relation till den effekt de kan tänkas ha. Prioriteringsordning för medicinska åtgärder är: 1. Livräddande 2. Minskar risken för framtida invaliditet 3. Minskar lidandet för den enskilde Följande prioritetsmarkeringar ska tillämpas i skadeområdet: Röd mycket brådskande/livshotande Gul brådskande/kan vänta Grön ej brådskande/ska vänta Vit/svart död (formell dödsförklaring får bara göras av läkare) Vid omprioritering byts prioritetsmarkeringen ut(13). SOS Alarms prioriteringssystem Transporterna inom ambulanssjukvården prioriteras i enlighet med SOS Alarms akutmedicinska index: Prio 1 Akuta, livshotande symtom eller olycksfall (bryter andra uppdrag) Prio 2 Akuta men ej livshotande symtom Prio 3 Övriga uppdrag 9

16 Prio 4 Liggande sjuktransport, inget vårdbehov men patient kan ej transporteras sittande(18). Triage i ambulans och på sjukhus Vid ordinarie flöde triageras enskild patient i ambulans och på akutmottagningarna enligt RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System)(19). Inom övriga verksamheter på sjukhus används även triagesystemet MEWS (Modified Early Warning Score)(20). Prioritering till kirurgi på sjukhus Patienter utanför det planerade operationsprogrammet på ViN och US prioriteras enligt följande modell: P1: Tillstånd där urakut operation kan vara livräddande. Kräver omedelbar tillgång på resurser och bryter annan verksamhet. P2A: Tillstånd som bör åtgärdas inom 2 timmar. Dessa operationer måste kunna ske oberoende av tid på dygnet. P2B: tillstånd som bör åtgärdas inom 6 timmar. Dessa operationer måste kunna ske oberoende av tid på dygnet. P3: Tillstånd som bör åtgärdas inom 24 timmar. Bör opereras dagtid. P4: Tillstånd som bör åtgärdas inom dygn men aldrig nattetid(21). Omhändertagandet av traumapatienter ska även i katastrofmedicinska sammanhang ske enligt ATLS/TNCC/PHTLS principer(13). Särskild sjukvårdsledning regional nivå (Regional sjukvårdsledning) Allvarlig händelse innebär en befarad eller inträffad händelse som är så omfattande eller allvarligt att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Organisationen med regional sjukvårdsledning har funnits sedan 2004 inom LiÖ. Tjänsteman i beredskap (TiB) finns som larmmottagare dygnet runt under hela året och larmas av SOS Alarm utifrån vissa kriterier. Vid Allvarlig händelse ska arbete utföras enligt Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland (13). Rutiner för TiB och Särskild sjukvårdsledning på regional nivå TiB bekräftar eller avvisar Allvarlig händelse. Om Allvarlig händelser bekräftas kontaktas Chef regional sjukvårdsledning (CRSL) omedelbart av TiB. CRSL är medicinskt ansvarig. TiB och CRSL dokumenterar åtgärder fortlöpande i checklistor och med loggar i fritext. Utgångspunkt för åtgärdskalendrarna är mätbara kvalitetsindikatorer. Prehospitala aktiviteter som tider, larmade och tillgångliga resurser, beslut etc. dokumenteras i Paratus Mobile System. Förutom TiB och CRSL 10

17 ingår krisstödssamordnare, sekreterare, informatör och eventuellt expertstöd i regional sjukvårdslednings stab. Vid en Allvarlig händelse ger TiB en första fördelningsnyckel till prehospital sjukvårdsledning om vilka sjukhus drabbade ska föras till via Paratus Major Incident (PMI). Vid avvisad Allvarlig händelse hanteras händelsen utifrån vardagsrutiner och drabbade förs till närmsta sjukhus eller enligt särskilda PM(13). Akutsjukhus Det finns tre akutsjukhus i länet; Lasarettet i Motala (LiM), Universitetssjukhuset i Linköping (US) och Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN). På alla sjukhus finns manualer för standardiserat omhändertagande och organisation av och omkring traumapatienter. Lokala katastrofplaner finns för alla tre sjukhusen LiM(22), ViN(23) och US(24). Intensivvård Intensivvårdens verksamhet baseras på att man specialiserat sig på att ta hand om patienter med svåra respiratoriska och cirkulatoriska sjukdomstillstånd. I förmågeanalysen likställs intensivvårdsplats med att respirator finns och kan anslutas. Traumateam På US består traumateamet av två sjuksköterskor på akutmottagningen, anestesisjuksköterska, anestesiläkare, primärjour kirurg alternativt akutläkare, undersköterska på akutmottagningen och traumakoordinator (mellanjour alt bakjour kirurg). På ViN består traumateamet av sjuksköterska på akutmottagning, intensivvårdssjuksköterska, primärjour kirurg, primärjour ortoped, undersköterska på akutmottagningen och bakjour kirurg vid behov. På LiM består traumateamet av anestesiläkare, anestesisjuksköterska, primärjour kirurg, primärjour ortoped samt sjuksköterska och undersköterska på akutmottagningen. På LiM finns en anestesiläkare och en primärjour kirurg i tjänst jourtid, samt ortopedbakjour och anestesisjuksköterska i beredskap. Traumapatienter med påverkade vitala funktioner (enligt vissa kriterier), ska i första hand föras till ViN eller US enligt ambulanssjukvården destinationsstöd (25). Omhändertagande sker enligt Advanced Trauma Life Support (ATLS)(26) och Trauma Nursing Core Course (TNCC):s(27) principer där livshotande tillstånd identifierad och behandlas. Antal traumateam vid olika tidpunkter på dygnet se bilaga 1 tabell 8. 11

18 Akutlag I katastrofplanerna benämns teamet som tar hand om patienten som ett akutlag vilket innebär 1-2 sjuksköterskor, 1-2 undersköterskor och 1-2 läkare (minst tre personer) (22,23,24). Operationslag jourtid På US centraloperation består ett operationslag av en anestesisjuksköterska, en operationssjuksköterska och en till två undersköterskor. Det finns tre operationslag på jourtid med undantag nattetid då det finns två operationslag. Under jourtid tjänstgör en primär- och en mellanjour kirurg (primärjouren kan även vara akutläkare). US har två anestesiläkare i tjänst jourtid (primär- och mellanjour). På Thoraxkliniken US finns en kirurg jourtid fredag och söndag och varannan lördags samt en anestesiolog jourtid veckodagar och varannan lördag. Anestesisjuksköterska, operationssjuksköterska och undersköterska finns i beredskap. På ViN finns ett operationslag bestående av en anestesisjuksköterska, 1-2 operationssjuksköterskor och 1-2 undersköterskor. Under jourtid finns en anestesiläkare, en primär- och en mellanjour kirurg. På LiM finns det under jourtid en ortopedläkare, en anestesiläkare samt en anestesisjuksköterska i beredskap. Rutiner på akutmottagningarna vid larm om allvarlig händelse Vid larm om bekräftad Allvarlig händelse från TiB, vanligast via Paratus Mobile System till sjukhusens akutmottagningar, kontaktas respektive beslutsfattare med frågan om beredskapsläge ska höjas och katastrofplanerna aktiveras. På US är det kirurgens trauma/mellanjour som beslutar om beredskapsläge, på LiM är det anestesijouren och på ViN är det kirurgens bakjour som beslutar om aktuellt beredskapsläge. Varje sjukhus beslutsfattare tar beslut om beredskapsläge och i vilken omfattning den katastrofmedicinska beredskapen ska höjas. Om sjukhusen höjer sin beredskap så träder Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå på respektive sjukhus i kraft(13,22,23,24). Verksamheter med betydelse för traumasjukvård På US bedrivs akut kirurgi och planerad kirurgi av högspecialiserad karaktär. Allmänna intensivvårdsavdelningen benämns IVA. Thorax- Brännskade- och Neurokirurgen har intensivvårdsavdelningar i anlutning till sina verksamheter, vilka benämns NIVA, THIVA och BRIVA. På samtliga intensivvårdsavdelningar på US vårdas både akuta patienter och patienter efter planerad kirurgi. På IVA, NIVA och BRIVA vårdas till största delen akuta patienter. Thoraxklinikens verksamhet medför att ungefär hälften av patienterna som vårdas på THIVA är inför eller efter planerade ingrepp. Om man ställer in eller skjuter upp planerade operationer så medför detta att 12

19 det flesta av dessa patienter ändå nödgas genomgå kirurgi inom en vecka, det vill säga att patientens hälsotillstånd gör att behovet av kirurgi förvandlas från planerad till akut. På ViN bedrivs både akut och planerad kirurgi. Intensivvårdsavdelningen på ViN har till största delen akuta patienter. LiM bedriver planerad dag/dygnskirurgi. På LiM finns en medicinsk intermediär avdelning (MIMA) med 2 respiratorplatser vilka är samlokaliserade med hjärtintensivavdelningen. Beläggningen av de 2 platserna utgörs som regel av akuta patienter. För samtliga sjukhus gäller att det utöver ordinarie intensivvårdsplatser finns ett antal övervakningsplatser med möjlighet att ansluta respirator. Dessa platser finns på uppvaknings och postoperativa avdelningar. Antal ordinarie vårdplatser och antal extrasängar att tillgå vid hög belastning på respektive sjukhus se bilaga 1 tabell 9. Antal ordinarie intensivvårdsplatser och totalt antal platser som kan tillskapas på respektive sjukhus se bilaga 1 tabell 10. Antal operationssalar och antal respiratorer på respektive operationsavdelning se bilaga 1 tabell 11. Material Ett PM angående en lägsta nivå av förbrukningsmaterial på akutmottagningarna finns inom LiÖ sedan Inventering av material har utgått från Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland som beskriver sjukhusens uppdrag vid Allvarlig händelse(28). Lägsta nivå av material på respektive akutmottagning se bilaga 1 tabell 12. Krisstöd PKL-grupp (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) består av krisstödssamordnare och krisstödspersoner i hälso- och sjukvården. Dessa kan återfinnas på regional nivå och/eller på lokal nivå vid Allvarlig händelse(13). POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande) är kommunens krisstödsgrupp. Gruppen består av representanter från socialtjänst, kommunala förvaltningar, primärvård, kyrkan, frivilligorganisationer m.fl. 13

20 14 Diarie nr: LiÖ

21 RESULTAT Analys av resultatet Diskussion och analys gjordes tillsammans med deltagarna vid simuleringarna och vid möten med projektgruppens representanter. Diskussion och analys av påverkan på verksamheterna, gällande operation och intensivvård, gjordes i huvudsak av verksamhetsföreträdare. Beroende på att ytterligare patientkategorier (gul och grön) togs med simuleringarna 2012 (jämfört med 2008) redovisas även undvikbar komplikation (återfinns i ETS) som ett resultat. Patientutfall risk för undvikbar komplikation se bilaga 1 tabell 17 Resultat av simuleringar se bilaga 1 tabeller Resultat simulering 1 10 röda patienter, 20 gula patienter, 40 gröna och 100 övriga (åskådare): totalt 170 drabbade. Händelse: Ett mixertorn som rasar under en musikfestival. Plats: Bråvalla i Norrköping. Datum och tid: lördag den 7 juli kl. 18:00. Simuleringen omfattade totalt etthundrasjuttio stycken drabbade, varav etthundratjugofyra blev patienter inom hälso- och sjukvården. Av dessa patienter var det tio stycken som var svårt skadade (röda), tjugo stycken med lättare skador (gula) och nittiofyra stycken till synes oskadade (gröna). TiB bekräftade Allvarlig händelse och gav första fördelningsnyckel vilket ledde till att tre röda patienter fördes till ViN och sju röda fördes till US. Utöver detta fördes fem gula patienter till ViN, tolv till US och tre till annat landsting (Lasarettet i Nyköping). LiM fick ta emot 88 gröna patienter. ViN tog emot sex stycken gröna patienter. De övriga togs omhand på plats vid Bråvalla POSOM. Preshospital sjukvårdsledning begärde ut tre stycken sjukvårdsgrupper, varav två stycken hann rekvireras innan skadeområdet var tömt. Sjukvårdsgrupperna utgick från ViN respektive US. Initialt inom 15 minuter fanns det fem stycken ambulanser disponibla. Förutom dessa nyttjades fyra stycken extraambulanser inom LiÖ. Därutöver larmades nio stycken ambulanser från andra län. Akutmottagningen ViN tog emot den första röda patienten kl. 18:33. På US akutmottagning togs de två första patienterna omhand kl. 18:51. Den sista av de röda patienterna lämnade skadeområdet kl. 19:35. Två undvikbara dödsfall inträffade: En 15

22 på skadeområdet på grund av utebliven evakuering av övertryckspneumothorax och en på akutmottagning beroende på för lång väntan på kirurgiskt ingrepp. Åtta stycken patienter drabbades av undvikbara komplikationer. En undvikbar komplikation blev följden av utebliven halsryggsfixation i ambulans. En undvikbar komplikation var relaterad till en utebliven fixation på ryggbräda i ambulans, samt sex stycken på grund av utebliven frakturstabilisering på akutmottagningen. Både US och ViN hade tillräcklig tillgång till traumateam, operationssalar och intensivvårdsplatser Resultat simulering 2 16 röda patienter och 40 gröna patienter. Händelse: Skottlossning. Plats: Katedralsskolan i Linköping. Datum och tid: måndag den 28 maj kl. 14:00. Simuleringen omfattade totalt femtiosex patienter varav sexton svårt skadade (röda) patienter och fyrtio till synes oskadade (gröna). TiB bekräftade Allvarlig händelse och gav fördelningsnyckel vilket medförde att tolv svårt skadade fördes till US och fyra till ViN. De fyrtio gröna bedömdes av medicinskt ansvarig och togs sedan omhand på plats i en samlingslokal av POSOM och krisstöd. Ingen drabbad fördes till annat landsting. Prehospital sjukvårdsledning begärde ut två sjukvårdsgrupper vilka utgick från US och LiM. Inom 15 minuter fanns sju stycken ambulanser att tillgå. Utöver dessa användes två stycken extraambulanser inom LiÖ samt två utomlänsambulanser och Regional sjukvårdsledning rekvirerade dessutom två helikoptrar. Akutmottagningen på US tog emot den första röda patienten kl. 14:36, ViN s akutmottagning tog emot den första röda patienten kl. 15:36. Den sista röda patienten lämnade skadeområdet kl. 15:16. Fem undvikbara dödsfall inträffade. Tre stycken på skadeområdet där väntetiden till kirurgiskt ingrepp var för lång. En på skadeområdet på grund av för lång väntetid innan intubation och en på akutmottagning relaterat till för lång väntetid till kirurgiskt ingrepp. Tre patienter drabbades av undvikbara komplikationer på skadeområdet, två på grund av försenad infusionsbehandling och en beroende på utebliven halsryggsfixation. Alla tre sjukhusen hade tillräcklig tillgång till traumateam, operationssalar och intensivvårdsplatser. 16

23 Resultat simulering 3 5 röda patienter och 10 gröna patienter. Händelse: Brand. Plats: Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena (RPR). Datum och tid: måndag den 4 juni kl. 18:00. Simuleringen omfattade total femton patienter varav fem svårt skadade (röda) och tio till synes oskadade (gröna). TiB bekräftade Allvarlig händelse och gav fördelningsnyckel. Fyra röda patienter fördes till US, två av dessa patienter triagerades felaktigt på skadeområdet, som gul respektive grön och fick därmed triageras till röda under ambulanstransporten. Utöver dessa patienter fördes också tre gröna patienter till US och fem till LiM. Två gröna patienter togs omhand på skadeområdet. Den första patienten togs emot omedelbart på LiM s akutmottagning kl. 19:09. Patienten var felaktigt triagerad gul (korrekt triagering var röd) vilket medförde att patienten transporterades till US. US akutmottagning tog emot två röda patienter kl. 19:28. Den sista röda patienten lämnade skadeområdet klockan 19:42. ViN tog inte emot någon patient. Ingen drabbad fördes till annat landsting. Vid utlarmning fanns fem ambulanser disponibla. Utöver dessa användes tre extraambulanser inom LiÖ och även 2 utomlänsambulanser. Ingen undvikbar död inträffade. Två patienter drabbades av undvikbar komplikation på skadeplats relaterat till försenad infusionsbehandling. LiM hade tillgång till traumateam och operationssalar. US och ViN hade tillgång till traumateam, operationssalar och intensivvårdsplatser. Resultat från övrig dokumentation under simuleringarna - Den av Prehospital sjukvårdsledning (PS) rekommenderade avtransporttiden kunde inte följas då det var fler än tio röda patienter. - Ingen undvikbar död inträffade när det var fem röda patienter i scenariot. - Undvikbar död inträffade vid mer än fem röda patienter pga. för lång väntan till kirurgiskt ingrepp både i skadeområdet och på akutmottagning. Specialistkunskaper långt fram i akutsjukvårdskedjan kan minska dödsfall. - Resursbrist av ambulanser minskar vid användande av både reservambulanser och utomlänsambulanser. - Det finns behov av att ambulanssamordningsfunktion och driftledare ingår i Regional lednings stab. 17

24 - Det finns en osäkerhet om påverkan och konsekvenser för landstingets kommunikationssystem (Paratus) när ett stort antal människor använder sig av mobiltelefoni inom ett begränsat område. - SOS Alarms typning av larm kan innebära att resurser mobiliseras sent. - Olika triagesystem i akutsjukvårdsprocessen både prehospitalt och på sjukhus skapar begreppsförvirring och missförstånd. - Det var brist på av information till landstingspersonal under alla tre simuleringar. - Ledningsansvarig sjuksköterska på respektive akutmottagning inom LiÖ har en central roll som larmmottagare på akutmottagningen vid Allvarlig händelse. - Traumamanualerna för de tre sjukhusen finns inte att tillgå på Landstingets intranät. - Gränssättande resurser i form av fastmonterad kirurgisk specialutrustning, men även kirurgiska instrument, framkom både på ViN och US. - Det finns en okunskap hos CRSL och TiB gällande LiM s kapacitet vid Allvarlig händelse. - Det finns behov av en bättre rutin för inlarmning av personal t.ex. en SMS funktion. - I ViN s lokala planverk behöver förtydligas att sterilcentralen ska ringas in redan vid förstärkningsläge. - Det finns behov av en landstingsövergripande anhörigupplysning. - Beredskapsläge på regional nivå medför inte att samma beredskapsläge intas på lokal nivå vilket skapar förvirring. - Det finns oklarheter dels om tillvägagångssätt vid akut rekvisition av läkemedel från apoteket samt om förändringar inom apoteksfunktionen. Jämförelser med Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen i Östergötland, 2008 Även denna förmågeanalys visar att: - Livräddande åtgärder kan utföras på skadeplats om specialistläkarkompetens finns att tillgå. - Det saknas en tydlig rutin om hur rekvirering av helikopter sker samt kunskap om vilken sjukvårdskompetens besättningen har. - Det finns fortfarande ingen fastställd rutin på ViN och US om hur fler än ett traumateam ska larmas. Efter Förmågeanalys av den katastrofmedicinska beredskapen i Östergötland 2008 gjordes en revidering av de katastrofmedicinska planerna vilket bl.a. tydliggjorde verksamheter som initialt berörs vid förhöjt beredskapsläge i det akuta skedet. 18

25 DISKUSSION Metoddiskussion För att få fram förmågan görs förenklingar med ett schabloniserat skadeutfall i form av patientutfall, undvikbar död/undvikbar komplikation. De scenarier och skadepanoraman som har valts har tagits fram med hänsyn till att de behöver kunna jämföras över tid samt att det ska finnas möjlighet att utvärdera framtida åtgärder. Analysen tar dock inte upp alla tänkbara scenarios eller möjliga platser. Ingångsvärdena är valda på ett sådant sätt att läsaren av förmågeanalysen kan tolka resultaten och applicera dessa på andra liknande händelser med snarlika omständigheter. Simuleringarna har till skillnad från 2008 utgått från ett större skadeutfall, med både svårt skadade så kallade röda patienter och patienter med mindre eller lättare skador så kallade gula och gröna patienter. Figuranter utan skador (åskådare) användes också vid en av simuleringarna. Detta bedömdes kunna innebära en mer komplicerad påverkan på sjukvården. Diskussion från simuleringar I simulering 1 (ett rasat mixertorn) bekräftade TiB Allvarlig händelse. Initialt rådde resursbrist på ambulanser, vilket snabbt kunde åtgärdas med hjälp av reservambulanser och utomlänsambulanser. Både ViN och US tog beslut om att gå upp i förstärkningsläge, medan LiM tog beslut om stabsläge. Även Särskild sjukvårdsledning på regional nivå tog beslut att gå upp i förstärkningsläge vilket sedan behölls genom hela händelsen. Prehospital sjukvårdsledning begärde omedelbart ut tre sjukvårdsgrupper. Den första sjukvårdsgruppen utgick från ViN. Det uppmärksammades att det blir dröjsmål i och med att bakjouren på Anestesikliniken har jour i hemmet och måste vara på plats på sjukhuset innan sjukvårdsgrupp kan utgå. Sjukvårdsgrupp nummer två utgick från US. I de fall ytterligare sjukvårdsgrupp måste tas från samma sjukhus råder viss oklarhet i hur den ska transporteras till skadeområdet. LiM skulle kunnat bidra med en sjukvårdsgrupp vid denna händelse. För varje händelse gäller att bedöma transporttiden från sjukhus till skadeområdet vilket måste uppmärksammas tidigt av Särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Ett undvikbart dödsfall inträffade strax före ambulanstransport till sjukhus på grund av utebliven evakuering av ventilpneumothorax. Detta bedömdes ha kunnat undvikas om sjukvårdsgrupp kommit till platsen tidigare. 19

26 Det inträffade även ett undvikbart dödsfall på US på grund av för lång väntetid till kirurgiskt ingrepp. Detta bedömdes ha kunnat undvikas om specialistläkare funnits långt fram i akutsjukvårdskedjan. Olika specialistläkare t.ex. neurokirurgen har kunskap om vilken särskild utrustning som är nödvändig vilket påverkar prioriteringar mellan patienterna. Både ViN och US hade initialt brist på anestesisjuksköterskor. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå tog beslut att förstärka på US genom att skicka två anestesisjuksköterskor från LiM dit. Det fanns behov att klargöra optimalt resursutnyttjande mellan sjukhusen samt ha kännedom om varandras kapacitet för att maximera samarbeten mellan de tre sjukhusen. Vid ett beslut att flytta personal är det nödvändigt med specifikt utpekade uppgifter för dem som kommer från annat sjukhus. ViN upplevde att det var svårt att klara tidsramarna för behandlingsriktlinjer, för varje enskild patient trots att man gick upp i katastrofläge. De röda patienterna kom i tät följd både till US och ViN och man upplevde på båda akutmottagningarna att det hade varit bättre att sprida dessa patienter till respektive sjukhus, till exempel varannan till US och varannan till ViN, för ett mer patientsäkert omhändertagande. Det är dock av absolut vikt att rätt patient kommer till rätt sjukhus med tanke på typ av skador till exempel neurokirurgiska skador. Detta måste tydliggöras både i det regionala planverket och i kommunikationen gällande fördelningsnyckel mellan Sjukvårdsledaren och Särskild sjukvårdsledning på regional nivå. US har i normalläge på akutmottagningen mestadels av dygnets timmar både Medicinskt ansvarig (Ledningsläkare för akutmottagningen) och en Ledningsansvarig sjuksköterska i tjänst. Detta underlättar vid beredskapshöjning då dessa personer redan har kännedom om det ordinarie patientflödet som inte tillhör den allvarliga händelsen. Det framgick tydligt att det fanns ett stort behov att prioritera mellan de ordinarie patientflödena under alla tre simuleringarna då till exempel röntgen av både patienter från den allvarliga händelsen och det ordinarie flödet var en gränssättande resurs. LiM och ViN har en Ledningsansvarig sjuksköterska i tjänst men saknar Ledningsläkare för akutmottagningen i normalläge på sina respektive akutmottagningar. I simulering 2 (skottlossning) löd det ursprungliga larmet från SOS Alarm: Trauma skottskada. Typning av larm kan vara missvisande om inte innehåll och utformning av larmet är ger misstanke om Allvarlig händelse. TiB avvaktade därför Genom vindrutan rapport från Prehospital sjukvårdsledning och fattade beslut om att bekräfta Allvarlig händelse tolv minuter efter första larmet kommit. Första fördelningsnyckel fick till resultat att US fick ta emot tre röda patienter ganska omgående. Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå på US fattade beslut om förstärkningsläge medan Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå på ViN och LiM valde att gå upp i stabsläge. 20

27 TiB har möjlighet, om SOS Alarm tilldelat RAPS- talgrupp, att lyssna på information som ges på RAKEL vilket möjliggör ett tidigare beslut om att avvisa eller bekräfta Allvarlig händelse. Prehospital sjukvårdsledning begärde omedelbart ut två stycken sjukvårdsgrupper, den första från US och den andra från LiM. Om det går ut två sjukvårdsgrupper från samma sjukhus framkom det även, liksom i simulering 1, vissa oklarheter om transportsätt och hur sjukvårdsgruppen får kännedom om brytpunkt om transporten sker i exempelvis en taxi. Initialt begärdes det ut tjugofem ambulanser vilket medförde en resursbrist i första skedet. Det fanns vid tillfället tjugotvå ambulanser i länet. Både reservambulanser och utomlänsambulanser användes och två helikoptrar rekvirerades i samråd med Sjukvårdsledaren på skadeområdet. I slutändan användes endast nio stycken ambulanser beroende på den korta omloppstiden. För extrainkallade ambulansbesättningar till skadeområdet föreligger det oklarheter var de ska anmäla sig. Liggande sjuktransport användes inte i simuleringen. Den resursen kan utnyttjas, dock saknar dessa bilar sjukvårdsutrustning. Vid behov skulle personal från sjukvårdsgrupp kunna bemanna liggande sjuktransportfordon och då använda utrustningen för sjukvårdsgrupp. När SOS Alarm behöver rekvirera resurser från Sjukvårdens larmcentral (Medhelp) finns oklarheter om kontaktväg och hur avtalet emellan dessa är skrivet. Det behöver förtydligas hur rekvirering av helikopter sker samt vilken sjukvårdskompetens som är nödvändig. Beslut om destination måste tydligt kommuniceras till helikopterbesättningen från särskild sjukvårdsledning regional nivå. US tog emot totalt tolv röda patienter och ViN fyra röda patienter. Alla tre sjukhus hade gott om personal och operationssalar men antalet respiratorplatser var en gränssättande resurs på ViN. Där förmodade man att det fanns respiratorer i katastrofförrådet, vilket inte stämde. US behöver specificera i katastrofplanen att även Post-op ska kontaktas vid förhöjt beredskapsläge, trots att Post-op organisatoriskt hör till IVA. Tre undvikbara dödsfall inträffade på skadeplats. Detta bedömdes ha kunnat undvikas om en medicinsk specialistkompetens funnits tidigare på skadeområdet och därmed prioriterat att rätt patienter transporterats tidigare till sjukhus för kirurgi. Ett undvikbart dödsfall i väntan på intubation skedde på skadeplats av samma anledning. Det fanns inget behov av att transportera drabbade till LiM i denna simulering. 21

28 De till synes oskadade togs omhand direkt i samlingslokal av både POSOM och Landstingets organisation för krisstöd. Samverkan mellan kommun och landsting gällande krisstöd bör utökas. Mediebevakningen antas bli stor vid denna typ av händelse och behov av presstalesman från LiÖ i skadeområde bedömdes skulle ha underlättat för prehospital sjukvårdsledning och drabbade. I simulering 3 (brand) gick ett s.k. automatlarm till SOS Alarm. Larmets art innebär i detta fall att ett befäl från Räddningstjänstens deltidskår i Vadstena utgår men ingen ambulansresurs. Automatlarm på sjukhus innebär oftast att enbart räddningstjänst larmas. Om SOS Alarms operatör väljer att skicka larm till TiB kan textmeddelandet lyda t.ex. Rökutveckling ViN maskin. TiB måste då vara uppmärksam på att detta kan innebära en utvecklad brand. Oklarhet råder om det står i planverket för Rättspsykiatriska kliniken (RPR) att ringa SOS Alarm vid utvecklad brand. När SOS Alarm får telefonmeddelande att det brinner ska det leda till att en omtypning av larmet sker. Detta innebär att TiB erhåller larmet och kan därmed fatta beslut om Allvarlig händelse. RPR behöver utse en ledningsansvarig funktion på plats som kan hantera larm, logistik och evakuering. När TiB bekräftat Allvarlig händelse gavs fördelningsnyckel fyra röda patienter till US. Två av dessa patienter triagerades felaktigt på skadeområdet som gul respektive grön, och fick därmed triageras till röda under ambulanstransporten. En patient triagerades felaktigt som gul och transporterades till LiM. Efter bedömning på akutmottagningen transporterades patienten som röd till US. Utöver dessa patienter fördes tre gröna patienter till US och fem gröna till LiM. Regional sjukvårdsledning och personal från RPR hade under simulering intensiv kontakt vilket bedömdes som värdefullt. Vården koncentrerades till LiM och därmed optimerades och effektiviserades övervakningen och vården av patienterna. Även här bedömdes det ha varit värdefullt att ha haft med en personal från RPR. På LiM öppnades ett större utrymme upp på MIMA. Detta underlättade för RPR personalen, då säkerhetsklassen på patienterna gör att kriminalvård, polis eller RPR måste vara med och övervaka vårdsituationen. Det framkom svårigheter med Cosmic journalsystem. På grund av att RPR har en högre sekretessnivå gällande sina patienter saknar annan vårdpersonalen behörighet. Det underlättades genom att koncentrera flertalet patienter till ett sjukhus vilket i 22