Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag...1

Transkript

1

2

3 Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag Inledning Bakgrund Syfte Metod Beskrivning liggande sjuktransporter Beskrivning ambulanssjuken Statistik liggande sjuktransport och ambulans Omvärldsanalys Lättsambulans Information leverantör Falck Ambulans AB 6/ Sjukreseutredning av Klas Lindström Dnr LiÖ Sjukreseutredning av Marie Andersson Resultat Ekonomi SWOT-analys - Nutid med patient transport i ambulans/liggande sjuktransport mellan sjukhus SWOT-analys - Framtid med patient transport i annan transportform mellan sjukhus Analys av ambulansbusslösning Diskussion Förslag Pilotprojekt med lättsambulans Patient avgift på ambulanstransport och liggande sjuktransport Samordnade upphandlingar av sittande sjukresor och liggande sjuktransport Avgränsning mellan liggande sjuktransporter och ambulans Förslag från tidigare sjuktransportutredningar...18 Sammanfattning nuvarande sjuktransport och ambulansorganisation samt framtida förslag Det finns ett behov av att se över och förbättra sjuktransportorganisationen då denna har direkt påverkan på den akuta ambulansberedskapen. Tillgängligheten på akuta uppdrag har försämrats stegvis de senaste fem åren (bild 2) och det är allvarligt, dessutom finns det brist på liggande sjuktransportresurser som leder till långa väntetider för både patienter och avdelningar. Som följd är det inte ovanligt att detta leder till förlängd vistelse på avdelning pga bristande transportresurser. Avdelningarna rapporterar om patienter som drabbas samt att det också medför ökad belastning på sjuken och fördyrad pga ökade tider. En framtida ambulansbuss som går i turlinje mellan sjukhusen bedöms inte vara den mest optimala lösningen varken ur verksamhetssynvinkel eller ekonomisk synvinkel. Antalet aktuella transporter I Östergötland är få i jämförelse med landstingen Värmland, Västerbotten och Jämtland som har en ambulansbuss. Avstånden mellan sjukhusen är betydligt kortare i Östergötland än ovanstående landsting.

4 I Östergötland är också två av sjukhusen fullvärdiga akutsjukhus och det påverkar transportflödet. Uppstart av PCI lab på VIN bedöms också minska antalet transporter mellan VIN-US. Många transporter beställs med kort varsel då de ej är möjliga att planera dagen innan. En ambulansbuss går med fast tidtabell och det leder till att flexibiliteten för sjuken försämras. Med det antal transporter som är aktuella i Östergötland så är det svårt att se att det finns ett tillräckligt stort underlag för en lösning med ambulansbuss. Det är även svårt att analysera möjligheterna med sittande sjukresor i bussen mellan våra sjukhus då sittande sjukresor och liggande sjuktransporter hanteras i olika organisationer. Det finns några viktiga synpunkter som ofta kommer från en där busslösning är i drift när det gäller ambulansbussarna. Dels är det hur patienterna skall lämnas och hämtas vid bussen och dels att flexibiliteten minskar för avdelningarna då behovet många gånger uppstår vid andra tidpunkter än bussens turlista. Istället skulle det vara intressant att i projektform utvärdera en sk lättsambulans för att se vilka effekter som går att få. Inom flera landsting pågår försök med lättsambulans och man ser redan mycket positiva effekter. Den är bemannad med en personal som är sjuksköterska och resursen ses som en avlastning för de vanliga akutambulanserna som i större utsträckning kan ägna sig åt akuta uppdrag. Tanken är att lättsambulansen tar hand om planerade, icke akuta, överflyttningar av patienter mellan sjukhus. Det kan handla om patienter som kräver arytmiövervakning och/eller beredskap för eventuell medicinsk behandling. Syftet är att skapa en mer differentierad och effektiv för att möta upp olika behov. Tankesättet med dessa fordon är att intensivsplatser aldrig används för patienter som bara är i behov av en plats på avdelning. Då bör inte heller ambulanser, som alltid bemannas med hög medicinsk kompetens, användas för patienter med ett litet behov. 1 Inledning 1.1 Bakgrund Ett flertal patientgrupper transporteras frekvent mellan våra tre sjukhus för att få den de behöver. Dessa transporter sker idag med ambulans och liggande sjuktransport. Det är viktigt att patienterna känner sig trygga under alla typer av transporter och att dessa samordnas på ett effektivt sätt. Antalet transporter ökar ständigt, samma utveckling sker med akuta ambulansuppdrag. Om ambulanserna i för stor grad är låsta på sjuktransportuppdrag finns risk att resurserna ej räcker till för akuta ambulansuppdrag. Det är därför av största vikt att organisationen för planerade sjuktransporter är väl fungerande.

5 På flera håll i Sverige används en transportform (Jumbolans, SambuLans) där en specialbyggd buss kan ta flera liggande patienter och som är bemannad med personal. Denna buss trafikerar sedan en fastställd turlinje mellan olika inrättningar. Flera patienter kan då vid behov få under transporten. 1.2 Syfte Att utreda möjligheterna för att inleda försöksverksamhet med en Ambulansbuss - SambuLans inom LIÖ för att transportera patienter med behov mellan våra sjukhus i Östergötland. Att ge beslutsunderlag till HSN för eventuell utveckling av den framtida patienttransportorganisationen. Ur Hälso och sjuksnämndens protokoll Hälso- och sjuksnämnden BESLUTAR: a t t ge hälso- och sjuksdirektören i uppdrag att utreda och föra dialog om möjligheterna att inleda försöksverksamhet, i samverkan med lämplig utförare, med denna typ specialutrustade busstransporter som kallas Sambulans eller Jumbolans, samt återrapportera till hälso- och sjuksnämnden under Metod 2.1 Beskrivning liggande sjuktransporter Liggande sjukresor är upphandlat av LIÖ och ingår i de ambulansavtal som tecknats med Falck Ambulans AB samt Sirius Humanum AB. Avtalen gäller till och med januari Innan 2009 utfördes liggande sjuktransport av taxi, denna organisation var flexibel då det fanns fler resurser som kunde utföra transporterna under veckans alla timmar. Dock skall sägas, förändringen från 2009 med speciella liggande sjuktransportfordon innebar en kraftig kvalitetshöjning för patienterna då fordonen är bättre anpassade för uppdraget och att personalen är kvalitetssäkrad på ett helt annat sätt. Resurserna är precis som ambulanserna länsövergripande och utför därmed transporter i hela länet. Sjuktransportbilarna är främst i drift dagtid i veckorna men finns även i drift under helgen i begränsad omfattning. Under veckotid finns det totalt 6-8 bilar i drift och 2 under helgen. Resurserna utgår från Norrköping, Linköping samt Motala. Liggande Sjuktransport är fordon avsedda för transport av patienter som inte kan åka sittande transport samt inte är i behov av medicinsk under transporten. Patienter med behov och/eller pågående läkemedelsbehandling under transport ska transporteras med ambulans.

6 Målet med Liggande Sjuktransport är att de patienter som transporteras ska känna sig trygga och erbjudas transport efter deras behov. Då resurserna som utför Liggande Sjuktransport är begränsade måste planering av dessa transporter ske så optimalt som möjligt. Totalt utförs 8600 liggande sjuktransporter per år. 2.2 Beskrivning ambulanssjuken Ambulanssjuken i Östergötland bedrivs sedan 1995 i entreprenadform. För närvarande ansvarar Falck Ambulans AB för området i väst medan Sirius Humanum ansvarar för östra området. Totalt bemannas 16 st ambulanser dygnet runt samt 6 st under dagtid i veckorna. De senaste 15 åren har det skett en snabb utveckling av ambulanssjuken i Sverige. Kompetensnivån höjdes 2005 till att minst en i besättningen skall vara legitimerad sjuksköterska. Den tekniska utvecklingen med datasystem som innehåller både patientjournal, larmuppgifter, kartstöd samt digitala anvisningar har starkt bidragit till en positiv utveckling inom ambulanssjuken i Östergötland, inom detta område ligger Östergötland i framkant i Sverige. Det finns en stor potential att utveckla en ytterligare i form av att skapa sammanhållna processer och att i större grad styra patienter till rätt nivå. I dag finns färdiga så kallade snabbspår för patienter med hjärtinfarkt, höftfrakturer, stroke samt förlossningspatienter. Även barn lämnas i stor utsträckning direkt på barnjourmottagning. En stor utmaning är att hantera den ständigt ökande efterfrågan på ambulanssjuk i länet. De tillgänglighetsmål som finns innebär att 75 % av de svårast sjuka patienterna skall nås inom 10 minuter. För att förbättra tillgängligheten för östgötarna krävs ett ständigt utvecklande och förbättrande av hela kedjan, det är också viktigt att rätt resurs används till rätt patient. Det är viktigt av flera skäl att ambulans används till de patienter som behöver det och att det finns andra alternativ till övriga patientgrupper. Genom att utnyttja resurserna på rätt sätt kan beredskap för akuta ambulansuppdrag hållas vilket ger Östgötarna snabb hjälp. Totalt utförs ambulansuppdrag/år. 2.3 Statistik liggande sjuktransport och ambulans I liggande sjuktransportfordon transporteras 8600 (bild 4) patienter/år. Ambulanserna transporterar drygt (bild 3) patienter/år.

7 Bild Antal ambulansuppdrag länet Antal År Amb resurser Totalt Prio 1 Prio 2 Prio 3 Prio 4 Statistiken visar hur uppdragen i ambulans fördelas. Den blå linjen är en jämförelse över hur antalet ambulansresurser förändrats under perioden.

8 Bild 2 Tillgänglighet Prio 1 länet Tillgänglighet Prio 1 Länet Tillgänglighet Prio 1 Länet År Tillgänglighet ambulans. Prio 1-uppdrag 2012 (Tillgänglighetsmålet är 75%)

9 Bild 3 Antal uppdrag i ambulans Antal / / / / /2012 År Antalet uppdrag i ambulans Bild 4 Antal liggande sjuktransport Liggande sjuktpr Antal / /2011 År 2011/2012

10 Antalet uppdrag i liggande sjuktransport Antalet sjuktransporter som utfördes av liggande sjuktransport för tiden i hela länet var Majoriteten av liggande sjuktransport sker mellan inrättningar och hemadresser/boenden. Antal transporter mellan de olika sjukhusen på dagtid måndag-fredag Dessutom sker ett antal transporter mellan sjukhusen i ambulans. De transporter som gjordes mellan de olika sjukhusen fördelar sig som nedan. Det är också en del av dessa transporter som skulle vara möjligt att transportera på annat sätt än i ambulans och liggande sjuktransport. Bild 5 Liggande sjuktransport uppdrag mellan länets sjukhus mån-fre Antal US-VIN VIN-US LIM-US US-LIM LIM-VIN VIN-LIM Mellan sjukhus Mätperiod

11 Bild 6 Ambulans uppdrag prio 3-4 mellan länets sjukhus mån-fre Antal US-VIN VIN-US LIM-US US-LIM LIM-VIN VIN-LIM Mellan sjukhus Antal prio 3-4 uppdrag mellan sjukhus dagtid Antal prio 3-4uppdrag på kväll/natt Antal prio 3-4 på helg dag Antal prio 3-4 uppdrag på helg kväll/natt st 582 st 259 st 117 st I denna statistik finns ett antal olika patientgrupper. En relativt stor grupp är hjärtpatienter som transporteras mellan hjärtenheterna på VIN och US. Hjärtenheten på VIN kommer att utöka behandlingsingreppen under och det bör innebära en minskning av just de uppdragen med uppdrag/år. En eventuell framtida ambulansbuss skulle vara i drift under dagtid på vardagar och det är därför ca 1700 uppdrag enligt statistik ovan (bild 5, 6) som är tänkbara.

12 2.4 Omvärldsanalys -Hur ser det ut i övriga Sverige? Det finns flera olika lösningar i Sverige där man transporterar patienter i ambulansbussar. AmBuss-Jämlandsläns Landsting Östersund-Umeå tor Jumbolans Värmlandslandsting, Falck Ambulans kör Jumbolans som är upphandlat. Karlstad-Uppsala tor Karlstad-Örebro tor Sambulans Västerbottens Landsting Skellefteå-Umeå tor I de aktuella landstingen finns 4 linjer med avstånden 11 mil, 14 mil, 28 mil och 40 mil enkel resa. Dessa transporter har alltid fasta avgångstider och man transporterar främst sk prio 4 uppdrag där det inte finns något behov hos patienten, dock förekommer även prio 3 uppdrag. Patienten kan då ha pågående infusion, sprutpumpar mm och patienterna kommer från alla olika kliniker där hjärtpatienter är vanligast. Vanligen har bussen en bemanning som består av sjuksköterska alternativt undersköterska som ansvarar för och tillsyn under transporten. Beroende på linjens längd bemannas fordonet med 1-2 chaufförer som ofta är ambulanssjukare. Två chaufförer behövs vid de längre avstånden. Bussarna är specialbyggda för att kunna ta patienter som ligger på bår, sittande patienter samt patienter som sitter i rullstol. Bussens utrymme är uppdelat så att liggande patienter är avskilda från sittande. De olika linjerna transporterar patienter/år och det är vanligt att man även transporterar labbprover och gods på bussarna, vilket gör att kostnader för godstransporter kan hållas nere. De aktuella landstingen uppger en total kostnad på 5-6 miljoner/år per ambulansbuss. Landstingen ser detta som kostnadseffektivt då det skulle krävas fler ambulanser för att lösa dessa transporter och det skulle vara resurskrävande då avstånden är extremt långa. Det sparar även ambulansresurser till den akuta beredskapen. Patienterna upplever att de får en trygg transport.

13 Det är svårt att få kedjan till att fungera på ett smidigt sätt, vanligt är att varje sjuksenhet ser till sitt eget och inte vill samverka fullt ut för att nå full effektivitet och lönsamhet. 2.5 Lättsambulans Inom flera landsting pågår försök med en sk lättsambulans. Den är bemannad med en personal som är sjuksköterska och resursen ses som en avlastning för de vanliga akutambulanserna, som i större utsträckning kan ägna sig åt akuta uppdrag. Tanken är att lättsambulansen tar hand om planerade, icke akuta, överflyttningar av patienter mellan sjukhus. Det kan handla om patienter som kräver arytmiövervakning och/eller beredskap för eventuell medicinsk behandling. Syftet är att skapa en mer differentierad och effektiv för rätt behov. Tankesättet med dessa fordon är att intensivsplatser används aldrig för patienter som bara är i behov av en plats på avdelning. Då bör inte heller ambulanser, som alltid bemannas med två personer, användas för patienter med ett litet behov. Vi har varit på studiebesök vid Borås ambulansen där man har infört denna transportform. Deras erfarenheter är mycket positiva och de ser flera fördelar med sin lättsambulans: De har fyra olika nivåer inom ambulanssjuken som motsvarar den övriga ens förväntningar. De ser en förbättrad måluppfyllelse på akuta uppdrag då akutambulanser kan ägna sig åt prio 1-2 uppdrag i större omfattning. Vårdavdelningar upplever att transportresursen i större utsträckning kommer i tid. Lättsambulansen kan användas som resurs vid tex hjärstopp. Mycket positiva medarbetare. Stor patientnöjdhet. Ekonomiskt fördelaktigt då personalkostnaden är lägre än en vanlig ambulans. 2.6 Information leverantör Falck Ambulans AB 6/ Falck presenterar sitt Jumbolans/ambulansbuss koncept som är i drift i Värmland/Örebro. Jumbolans innebär transport av liggande och sittande patienter samt gods mellan sjukhus som går med fasta tider under vardagar dagtid. På befintliga linjer samkörs liggande med sittande patienter. Falck ser flera skäl till att konceptet Jumbolans har stora fördelar: Landsting och regioner står inför tre stora utmaningar när det gäller patienttransporter och prehospital sjuk som helhet.

14 1. Stegrande kostnader för enskilda patienttransporter och sjukresor eftersom de flesta transporter idag sker enskilt. Lösningar som Jumbolansen levererar även miljömässigt hållbara transporter eftersom resorna samordnas. Minimering av enskilda transporter. 2. Ambulanssjuken kör idag en hög andel patientkategorier som egentligen inte skulle behöva ambulans. Falck tror att mellan % av patienterna skulle kunna transporteras i en annan transportkategori än vanlig ambulans. Samtidigt har dagens ambulanssjuk stora utmaningar när det gäller hög beläggning. Att underlätta för ambulanserna är därmed centralt för att de ska kunna fokusera på de akuta uppdragen. 3. Specialiseringen bland sjukhusen runt om i Sverige kräver att vi har en strukturerad och välplanerad organisation för patienttransporter och sjukresor. Eftersom det idag är konkurrens om patienterna gynnas alla landsting och regioner av att det finns en etablerad och gemensam logistiklösning som transportar patienter mellan sjukhusen. Bussens utseende är flexibel, den kan ta 2-5 liggande, sittande samt 2-3 rullstolar. Bussen bemannas av en sjuksköterska och en chaufför. På bussen finns möjlighet till förtäring. Det är också fullt möjligt att transportera labbprover och gods i bussen vilket ger synergieffekter. Tänkbara rutter Lokala förutsättningar i Östergötland I Östergötland skulle en tänkbar linje vara Norrköping VIN Linköping US Motala LIM - Linköping US - Norrköping VIN. 2.7 Sjukreseutredning av Klas Lindström Dnr LiÖ Utredningen presenterar en rad förslag och förbättringar bla nedanstående som gäller liggande sjuktransport. Utdrag från utredningen: - Sträva efter att samordna sjukresor till inrättningar såväl inom som utom länet - Se över gränssnittet mellan sjukresa och liggande sjuktransport. Samordning mellan sjukresor och ambulans- och liggande sjuk-transporter Det kan finnas skäl att närmare diskutera avgränsningen mellan sjukresor och ambulans- och liggande sjuktransporter. Det finns signaler om att, i varje fall liggande sjuktransporter, ibland används när det för berörd individ hade räckt med ersättning för sjukresa. Samtidigt bör beaktas att ambulans- och sjuktransporter är ett led i den

15 direkta en, vilket inte gäller för sjukresor. Krav på viss medicinsk kompetens ställs avseende personal som utför sjuktransporter. Detta gäller inte för färdtjänstpersonalen. Kanske skulle dock med fördel en viss samordning kunna ske mellan liggande sjuktransporter och sjukresor. 2.8 Sjukreseutredning av Marie Andersson Förbättringsförslag angående Landstingets sjukresor och sjuktransporter. Informationen både till patienter och till enheter samt till SOS Alarm, angående sjukresor och sjuktransporter behöver förtydligas och i vissa fall ändras. Här nedan anges ett antal förslag: 2. I avsnittet om sjukresor, sid 10 i Landstingskatalogen informeras också om vart man vänder sig för att få en liggande sjuktransport. I detta stycke finns en information om att för ambulanstransporter med låg prioritet tas en avgift ut med 150 kr. På landstingets hemsidor saknas det information om att avgift tas ut för lågt prioriterade ambulanstransporter. Ur ett patientperspektiv är det svårt att veta vad som avses när man anger ambulanstransport med låg prioritet. Ett stort antal frågor och upprörda kommentarer från patienter, deras anhöriga och företrädare för kommunens äldreomsorg har kommit till landstinget med anledning av detta. Slutsats: Ett förtydligande angående vad som avses med lågt prioriterad ambulanstransport bör finnas såväl på landstingets hemsida som i landstingskatalogen. 3. Av information från SOS Alarm framgår att sjukspersonal beställer liggande sjuktransport för patienter som av olika anledningar inte kan åka sjukresa med taxi hem från enhet. Anledningen kan vara att de inte har skor eller kläder med sig eller på sig vid ankomst till sjukhus i en akut situation. Andra behöver ledsagning och hjälp in från gatan när de transporteras hem. Hemtjänsten har inte alltid möjlighet att med kort varsel ställa upp och ledsaga patienten in i patientens hem. Det krävs också en koordinering av transport med hemtjänstens resurser för att lösa patientens behov, vilket avsändande enheter i en inte anser sig ha tid med. Slutsats: En utredning bör tillsättas för att förslås en bättre lösning för att på ett värdigt sätt sända hem patienter med särskilda behov efter att de varit på en enhet. I vissa fall använder en liggande sjuktransport även när detta inte är befogat, d v s patienten har inte behov av liggande transport utifrån det medicinska hälsotillståndet.

16 4. Liggande sjuktransport kan ta med patientens rullstol och rullator, vilket inte en ambulans kan göra. Detta innebär att enheten vid ambulanstransport av patienten, får anlita taxi för transport av rullstol eller rullator till patientens hem, vilket ger enheterna extra kostnader. Detta har påtalats av ett flertal enheter under våren Liggande sjuktransport transporterar patienter dagtid vardagar och i viss mån dagtid under helger. Under helger, och nätter samt dagtid då liggande sjuktransport resurser inte räcker används ambulansresurser. Slutsats: Det framgår inte tydligt att enheterna har ett kostnadsansvar för hemtransport av patientens hjälpmedel. Om enheterna har ett kostnadsansvar ska detta tydliggöras för dem. Därefter ska enheterna tydligt informeras om vilka regler och förutsättningar som gäller i samband med hemtransport av patient och dennes hjälpmedel. 3 Resultat 3.1 Ekonomi Kostnaden för en ambulansbuss beräknas till 6 miljoner/år och det kan ställas mot kostnaden för att tillsätta ytterligare ambulans och/eller sjuktransportresurser. En ambulansbuss kostar 6 miljoner/år. En dygnsambulans som är i drift dygnet/året om kostar drygt 6 miljoner/år. En dagambulans som är i drift dagtid 40 tim/vecka kostar 2 miljoner/år. En liggande sjuktransport som är i drift 40 tim/vecka ca 1 miljoner/år. En lättsambulans som är i drift 85 tim/vecka kostar 1,7 miljoner/år. 3.2 SWOT-analys - Nutid med patient transport i ambulans/liggande sjuktransport mellan sjukhusen Fokus på nutid styrkor & svagheter Styrkor Tillgänglighet för avdelningarna möjligt att beställa ambulans för varje enskilt uppdrag Transport från säng till säng Smidigt för personal att beställa transport Smidigt för avdelningar då patient hämtas och lämnas på avd Hög kvalitet för patient Eget rum Svagheter Resurskrävande att transportera en patient i taget Hög kostnad att använda ambulans för sjuktransport

17 Begränsat antal ambulanser i Östergötland försämrad tillgänglighet Sjuksköterskor med hög kompetens används till sjuktransportuppdrag Risk för långa väntetider på sjuktransport vid olyckor och akuta sjukdomsfall på grund av ambulansbrist Stor miljöpåverkan på grund av många transporter Möjligheter Korta avstånd mellan länets tre sjukhus Flexibel ambulansorganisation Länsövergripande ambulansdirigering Hot Stor ökning av ambulansuppdragen varje år Strukturella förändringar inom läns sjuken Tillgänglighetsmålen kan ej uppfyllas pga resursbrist 3.3 SWOT-analys - Framtid med patient transport i annan transportform mellan sjukhusen Fokus på framtid (andra fordon än ambulans) styrkor & svagheter Styrkor Lägre kostnad än att sjuktransporter sker i ambulans Samma medicinska och kompetens som i ambulans Tillgänglighet till ambulans i Östergötland ökar Svagheter Flexibiliteten minskar med tanke på tidsbokningar för behandling och på mottagningar Avdelningen kan behöva hämta patient på hållplats Patient får inte eget rum under transporten Sjuksköterska ar flera patienter Möjligheter Ett av flera sätt att möta den stora ökningen av ambulansuppdrag som pågår Kan utnyttjas vid större olyckor och katastrofer Kan anpassas efter strukturella förändringar i sjuken Attraktivare att arbeta inom ambulanssjuken för vidareutbildade sjuksköterskor

18 Hot För korta avstånd mellan länets tre sjukhus för att det ska vara lönsamt. Antalet uppdrag är för få för att det ska bli tillräcklig volym. Svårt att samordna sittande sjukresor med liggande sjuktransport. 3.4 Analys av ambulansbusslösning En framtida ambulansbuss mellan sjukhusen bedöms inte vara den mest praktiska eller ekonomiska lösningen för Östergötland. Antalet transporter är relativt få och dessutom är avstånden mellan sjukhusen korta. I jämförelse med andra landsting så är det just dessa punkter som skiljer. I Östergötland är två av sjukhusen fullvärdiga akutsjukhus och det påverkartransportflödet. Uppstart av PCI lab på VIN kommer med stor sannolikhet att minska antalet transporter mellan VIN-US från och med I de landsting där man använder ambulansbuss så är sittande sjukresor en viktig del för att skapa ekonomisk bärighet, det är inte lönsamt att enbart transportera 2-3 liggande patienter i bussarna. Med antalet transporter som är aktuella i Östergötland så är det svårt att se en tillräcklig beläggning med liggande patienter, det är även svårt att analysera möjligheterna med sittande sjukresor i bussen, då sittande sjukresor och liggande sjuktransporter hanteras i olika organisationer. Det finns några viktiga synpunkter som ofta kommer från en när det gäller ambulansbussarna, dels är det hur patienterna skall lämnas och hämtas vid bussen och sedan minskar flexibiliteten för hur avdelningarna kan beställa transport, en turlinje är tidsatt medan en kan ha behov av transporter på andra tider. 3.5 Diskussion Entreprenörerna har ansvar för att uppfylla de tillgänglighetsmål som finns inom ambulans- och sjuktransportverksamheten. Olika samverkansprojekt pågår för att nå bästa möjliga resultat. En ökad efterfrågan på ambulans och liggande sjuktransport går att se i hela landet. Vi ser också att liggande sjuktransport används till många patienter som inte egentligen kräver denna transportform. Det gäller till exempel patienter som inte kan lämnas vid dörren vilket gäller för vanliga sjukresor. Vårdavdelningarna beställer även liggande sjuktransport slentrianmässigt utan att riktigt värdera andra alternativa transporter. Beställningsrutiner för liggande sjuktransport och ambulans har uppdaterats och behöver implementeras på klinikerna som beställer resursen. Införande av patientavgift på ambulans och liggande sjuktransport skulle kunna vara en åtgärd för att styra rätt transportresurs till rätt patient. Med en avgift så skulle inte ambulans vara

19 ett gratis transportmedel i motsatts till taxi och egen bil. Patienternas krav och förväntningar har ökat på ambulans och sjuktransport precis som den övriga sjuken. Med det som bakgrund så är bedömningen att det inte går att ta bort befintliga resurser för att ersätta med någon annan transportform. 3.6 Förslag Pilotprojekt med lättsambulans Innebär att under två år införa en försöksverksamhet med lättsambulans som är drift ca 80 tim/vecka. Tanken är att lättsambulansen tar hand om planerade, icke akuta, överflyttningar av patienter mellan sjukhus. Det kan handla om patienter som kräver arytmiövervakning och/eller beredskap för eventuell medicinsk behandling. Med detta skapas en mer differentierad och effektiv. Det innebär förbättrade förutsättningar för att uppfylla ens förväntningar på transporter som håller tiden, samt att avlasta ambulanserna så att den akuta beredskapen kan upprätthållas Patient avgift på ambulanstransport och liggande sjuktransport Flera landsting i Sverige har inför patientavgift på ambulans och liggande sjuktransport. Motiven har varit olika, del använder man avgiften som en intäkt i ett pressat ekonomiskt läge men också för att minimera den gruppen som använder ambulans/liggande sjuktransport som ett gratis transportmedel till sjukhus trots att man inte uppfyller kriterierna för dessa transporter. Idag betalar patienter ett antal olika avgifter i sina kontakter med sjuken, att betala ambulansavgift skulle kunna vara jämförbart med att betala avgiften på akutmottagningen eller centralen. Östergötland har tidigare under en kort tid haft avgift på ambulanstransporter men det det togs bort. Ett problem då var att det blev subjektiva bedömningar av ambulanspersonal för vem som skulle betala avgift på vissa utvalda uppdrag och att det fanns en mängd olika undantag. Ett alternativ vore att ha en enhetlig avgift på alla typer av transporter med vissa undantag som barn upp till 20 år, asylsökande och transporter mellan givare. Hur stor avgiften ska vara är inte avgörande, lämpligen något mer än egenavgiften för sjukresor men max 150 kr.

20 3.6.3 Samordnade upphandlingar av sittande sjukresor och liggande sjuktransport Idag finns det risk att patienter kommer i kläm både inom sittande sjukresor och liggande sjuktransport. Patienter kan till exempel ha behov av hjälp till och från dörr och bärhjälp av personliga tillhörigheter och detta finns enligt uppgift ej reglerat i avtalet gällande sittande sjukresor. Följden blir att liggande sjuktransport transporterar patienter som ej uppfyller de kriterier som finns uppställda och att resurserna ej kommer att räcka till dom som verkligen har behov av liggande sjuktransport. Det skulle därför vara positivt om avtalet för sittande sjukresor även omfattade patienter som behöver ledsagning dörr till dörr och bärhjälp av tillhörigheter. Det skulle också vara positivt att ha samma avtalsperioder för att nå en bra samordning Avgränsning mellan liggande sjuktransporter och ambulans En framtida avgränsning mellan liggande sjuktransport och ambulans bör utredas samt även möjligheten att knyta liggande sjuktransport till den vanliga sjukreseorganisationen. Detta skulle kunna ge samordningsvinster samtidigt som tillgängligheten förbättras både inom sjuktransport och ambulansverksamheten Förslag från tidigare sjuktransportutredningar I de sjukreseutredningar (Klas Lindström och Marie Andersson) som redovisats finns det flera förslag på förbättringsområden. Det kan finnas skäl att närmare diskutera avgränsningen mellan sjukresor och ambulans- och liggande sjuktransporter. Se över gränssnittet mellan sjukresa och liggande sjuktransport. Idag ser vi ett överutnyttjande av liggande sjuktransport istället för att åka vanlig sjukresa pga patienten har behov av hjälp till sin dörr. Då beställs liggande sjuktransport trots att patienten kan gå själv. Liggande resurserna är dimensionerade efter att enbart transportera patienter som inte kan sitta i vanlig bil utan måste ligga på bår. Kanske skulle dock med fördel en viss samordning kunna ske mellan liggande sjuktransporter och sjukresor. Tydliggöra kostnads ansvar för enheterna när det gäller hjälpmedel. Sträva efter att samordna sjukresor till inrättningar såväl inom som utom länet.