Luft ur ett sociokulturellt perspektiv

Transkript

1 Luft ur ett sociokulturellt perspektiv En undersökning om hur barn i fem års ålder beskriver begreppet luft och dess egenskaper med hjälp av artefakter Air from a sociocultural perspective A study about how children at the age of five describe air and its properties with the help of artifacts Anna-Lovisa Lindberg Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/högskolepoäng: Grundnivå/15hp Handledare: Torodd Lunde Examinator: Getahun Yacob Abraham

2 Abstract The purpose of this study is to find out how five-year-old children describe air and its properties from a sociocultural perspective. Semi-structured group interviews with children two and two were performed with artifacts to give the children something to discuss around. As artifacts were a plastic bag, balloon pump, balloon, scale, pinwheel and soap bubbles used. The children show ability to use air and other concepts related to air, an example being blow, to describe the activities connected to the artifacts. The children can describe the properties of air with the help of artifacts and each other and the properties described were air exists, take up space, can be captured, be moved, weigh, is invisible, can be used as a force and is everywhere. The children did not relate the contents of soap bubbles to air. Keywords Preschool, Air, Sociocultural perspective, artefacts, zone of proximal development

3 Sammanfattning Syftet med undersökningen är att ta reda på hur femåringar beskriver luft och dess egenskaper utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Semistrukturerade gruppintervjuer med barn två och två genomfördes där artefakter valdes för att barnen skulle ha något att diskutera kring. Som artefakter användes en påse, ballong, ballongpump, våg, vindsnurra och såpbubblor. Barnen visar att de kunde använda begreppet luft och andra begrepp kopplade till luft så som exempelvis blåsa, för att beskriva aktiviteterna kopplade till artefakterna. Barnen visade även att de kan förklara luftens egenskaper med hjälp av artefakterna samt varandra och egenskaperna som förklarades var: luft finns, tar plats, kan avgränsas, förflyttas, väger, är osynligt, kan verka med en kraft och finns överallt. Barnen visade ingen koppling att såpbubblor innehåller luft. Nyckelord Förskola, Luft, Sociokulturellt perspektiv, Artefakter, Proximal utvecklingszon

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställning Bakgrund Luft och dess egenskaper Tidigare forskning Teoretiskt perspektiv Metod Urval Datainsamlingsmetod Genomförande Databearbetning Tillförlitlighet Etiska hänsynstaganden Resultat Luft och begrepp associerade med luft som barnen använder Barns beskrivningar av lufts egenskaper Luft är något Luft är osynligt Luft kan avgränsas Luft tar plats Luft kan förflyttas Luft väger Luft kan verka med en kraft Luft finns överallt Barnens förklaringar som saknar koppling till luft Diskussion Sammanfattning av resultat Metod diskussion Diskussion och slutsatser Rekommendationer... 16

5 5. Referenser Bilagor Bilaga 1 - Samtyckesbrev Bilaga 2 - Intervjufrågor

6 1. Inledning Luft är centralt och finns alltid omkring oss, men det är sällan vi är medvetna om, eller märker av på luft samma sett som vatten eller andra ämnen. Luft är ett mer abstrakt begrepp enligt Andersson (2001) och är därför svårare att både prata om samt att påvisa än vatten, men bara för att luft inte ses som lika självklart som andra ämnen betyder det inte att luften är mindre viktig att förstå. Det blir därför intressant att undersöka vilka uppfattningar som barn i förskolan har om luft. Utifrån mina egna erfarenheter när jag varit ute på VFU så är det ofta man ser experiment eller teman med vatten och att luft hamnar i skymundan på förskolan. Denna undersökning kan bidra till diskussioner om hur luft kan ingå i pedagogiska aktiviteter, utifrån barnens begreppsförståelse. Jag har funnit två tidigare examensarbeten av Larsson (2005) och Cederholm (2006) som har fokuserat på barns uppfattningar om luft, dock är dessa undersökningar gjorda med barn i skolåldern. Jag tänkte därför göra min undersökning med 5 åringar för att få syn på deras kunskaper, då jag inte hittar någon tidigare undersökning genomförd på förskolan. Andersson (2008) poängterar att det är viktigt kunna beskriva vad ett föremål eller fenomen har för egenskaper och då behövs begreppskunskap så som färg eller form med mera. Begrepp och egenskaper blir då förkunskaper för det kommande naturvetenskapliga lärandet och underlättar framtida studier. Skolverket (2010) skriver i Läroplanen för förskolan att barnen ska utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (s. 10). Detta innebär att barnen ska lära sig naturvetenskapliga begrepp och egenskaper. 1.1 Syfte och frågeställning Jag är intresserad av att undersöka begreppet luft tillsammans med barnen, eftersom det finns runt omkring oss hela tiden och är viktigt att förstå för framtida utbildning, för att erhålla en uppfattning av vad barnen på förskolan har för kunskaper och hur de använder begreppet luft. Frågeställning: Vilka olika begrepp förknippade med luft använder barnen i sina förklarningar av luft och dess egenskaper? Hur beskriver barnen luftens egenskaper? 1

7 1.2 Bakgrund Andersson & Bach (1995) skriver att vi är oftast inte medvetna om luften runt omkring oss men att det finns där likaväl. Genom att erhålla kunskaper om luft, dess egenskaper och beståndsdelar så kan det skapa en förståelse för olika gaser och vad dessa används till, så som exempelvis förbränning, cellandning och fotosyntes Luft och dess egenskaper Luft är en blandning av gaser som jordens atmosfär består av. Majoriteten av luften det vill säga 78.1% består av kväve och sedan syre på 20.9%, 0,9% argon, 0,04% koldioxid och 0,06% övriga gaser. Luften har en densitet på 1.29kg/m3 och blått ljus sprids lättare i luft, som gör att himlen ser blå ut (NE, 2016). Luft är en blandning av atomer och molekyler, där endast ädelgaserna finns som atomer och exempelvis syrgas består av två syreatomer som bilder en molekyl. Molekyler är partiklar med tomrum mellan varje molekyl. Tomrummet mellan molekylerna går att pressa ihop så att molekylerna så de hamnar tätare varandra. Molekyler rör sig och temperatur är ett mått på molekylernas rörelse. Högre temperatur innebär mer rörelse och i sin tur mer tomrum mellan molekylerna. Fasta ämnen vibrerar men de rör sig inte i någon riktning eftersom partiklarna sitter ihop med varandra, flytande ämnen rör sig lite i förhållande till varandra för partiklarna börjar släppa taget om varandra och gas rör sig mer för partiklarna har släppt taget om varandra. Molekylerna i ett ämne i fast och flytande tillstånd sitter tätare än molekylerna i gas tillstånd. Ett högre tryck gör att fler molekyler måste dela på samma utrymme och detta gör att molekylerna sitter tätare än i sitt naturliga tillstånd (Helldén, Jonsson, Karlefors & Vikström, 2010). Nedan definieras de egenskaper som jag fokuserar på i undersökningen. Massa: som mäts i kg och kallas i dagligt tal för vikt. Det är ett mått på hur materia, det vill säga objektets beståndsdelar påverkas av gravitationskraften (NE, 2016). Jag tänker benämna massa som vikt i detta arbete för att använda mig av ett begrepp som barnen är bekanta med. Utseende är hur ett föremål ser ut. Vilken färg, form, storlek, lukt, ljud mm. Användningsområde är vad något kan användas till. Vindkraftverk, fotosyntes, cellandning osv. Beståndsdelar är vad något består av som i exempelvis luft fall kväve, syre och koldioxid Tidigare forskning Andersson (2001) skriver att luft finns runt om kring oss hela tiden och att gaserna påverkar oss, samt vår omgivning, men att det behövs en viss nivå av abstrakt tänkande att förstå 2

8 gasernas påverkan. Detta innebär även att förkunskaper i form av begrepp inom kemi och fysik krävs för att förstå ämnen och hur de beter sig. Kunskapen om luft är första steget mot att förstå gaser och vilka egenskaper som gaser har. Larsson (2005) har jämfört barns uppfattningar om luft i olika åldrar, sex och åtta år, samt om kunskapen skilde sig före och efter de experiment som gjordes. Ett exempel på hennes experiment är att väga luft, där hon använde sig av ballonger, en pinne och snöre för att fästa ballongerna på pinnen för att illustrera att luft väger. Resultatet visade att barnen visste om att luft fanns och vad de associerade med luft samt, att det inte var någon stor kunskaps skillnad mellan åldrarna. Cederholm (2006) som har fokuserat på vilka kunskaper åttaåringar har om luft och hur deras förklaringar ser ut i jämförelse med de vetenskapliga, samt om barnen förklaringar går att tillämpa i framtida undervisning. Alla elever visade en viss förståelse för luft, men de använde inte några naturvetenskapliga begrepp. Det var mer självklart att luft fanns om den var i rörelse och barnen förknippade luft med positiva saker så som andning Teoretiskt perspektiv Jag vill undersöka vad barnen kan om luft ur ett sociokulturellt perspektiv som innebär att lärandet ses som en social process och väljer att fokusera på begreppen artefakt och proximal utvecklingszon. En artefakt är enligt Jakobsson (2012) är ett materiellt eller språkligt redskap som vi som kultur har definierat med tillhörande egenskaper och begrepp. Säljö, Schoultz & Wyndhamn (1999) skriver att de språkliga artefakterna kan vara begrepp och instruktioner och de fysiska artefakterna är objekt som underlättar vardagen när vi ska exempelvis lösa problem. Artefakterna anses vara stora resurser som ger oss mentala eller fysiska fördelar vi ej helt kan klara oss utan. Vi människor är definierade av att vi använder redskap och har in sin tur byggt in kunskap i dessa föremål. I vardagliga situationer får individen använda sig av artefakter för att utforska, lösa problem eller förklara fenomen, men det är oftast inte tillåtet i examinationer. Ett exempel är att miniräknare ej är tillåtet på ett prov, men är fullt tillåtet i andra mer vardagliga sammanhang. Forskning och intervju situationer brukar inte ta hänsyn till att människan är beroende av artefakter, utan de intervjuade får då genom abstrakt tänkande lösa problem eller beskriva fenomen, även fast de tillsammans med en artefakt besitter mer kunskap. Artefakten gör problemet mer konkret och underlättar tankeprocessen. Vi lever inte separat från artefakterna, utan de är integrerade i vår vardag. En proximal utvecklingszon enligt Jakobsson (2012) är det en person härnäst kommer att lära sig med hjälp av en annan person, ett socialt utbyte av kunskap. Där man lär varandra kunskaper som den andra individen ej än besitter. Schoultz (2000) skriver att skillnaden mellan det en individ kan klara helt själv och det den kan lära sig med hjälp av en handledare är den proximala utvecklingszonen och denna zon flyttar sig när individen har nått nästa nivå 3

9 av kunskap och då skapas en ny proximal utvecklingszon. Begreppsförståelse förvärvas enligt Säljö & Wyndham (2002) genom interaktion och diskussion, där individen lär sig tillsammans med andra att definiera begrepp och använda dem i rätt sammanhang. Kunskapen är social innan individen själv kan tillämpa den. 4

10 2. Metod 2.1 Urval Jag valde att göra min undersökning på en förskola i utkanten av en stad i Värmland, på en 3-5 års avdelning med barn i åldrarna fem år. Jag kontaktade totalt 5 stycken förskolechefer och det var endast en som gav mig tillstånd att göra undersökningen. Två av tre intervjuer genomfördes på samma dag. Jag gjorde ett val att endast intervjua barn i 5 års ålder och av en ren slump så visade det sig att endast tjejer hade möjligheten att delta i undersökningen. Barnen delades in i grupper om två där pedagogerna valde ut vilka två barn som intervjuades tillsammans. 2.2 Datainsamlingsmetod Bryman (2011) beskriver kvalitativa semistrukturerade intervjuer som innebär att den som intervjuar följer ett tema, där frågorna inte behöver följa en viss ordning, samt man har även möjlighet till att ställa följdfrågor. Fördelar med intervju och kvalitativ forskning är att man får en mer djupgående bild på hur personerna i fråga tänker och att man har möjlighet att ställa följdfrågor när något intressant dyker upp. Man får även syn på hur individer interagerar om man genomför gruppintervjuer. Intervjuer är tidskrävande i jämförelse med exempelvis enkäter och detta gör att man ej kan nå lika många individer. Jag använde mig av artefakter i de semistrukturerade intervjuerna för att barnen något konkret att diskutera kring, där jag genom sociokulturellt perspektivet kan tolka mitt resultat utifrån deras diskussioner och interaktioner med artefakterna. Syftet med detta är att få syn på barnen proximala utvecklingszoner genom att se vilka begrepp som barnen kan använda tillsammans med artefakterna och med varandra under intervjuerna. Artefakterna som valdes var en påse och såpbubblor för egenskapen luft tar plats, en pump för att illustrera att luft går att pressa ihop, ballonger och en galge för luft väger och en vindsnurra för luft förflyttar sig och ett underlag (Bilaga 2) med frågor till varje artefakt skrevs. Experimentet att luft väger har jag baserat på det experimentet Larsson (2005) gjorde med en pinne och ballonger, fast jag valde att använda mig av en galge istället. Schoultz (2002) skriver att hur elever uppfattar begrepp är något som studeras ofta och då anses intervjuer vara den metoden som används för att komma fram till ett resultat. Genom intervjuer erhåller den som intervjuar en del av de intervjuades föreställningar kring begreppen som undersöks. Genomförs intervjuerna efter ett sociokulturellt perspektiv så ligger inte fokusen på individuell kunskap, utan interaktion och kommunikation mellan individer. 5

11 Johansson & Svedner.(2010) skriver att intervjuer är den mest frekventa metoden när det gäller examensarbeten i lärarutbildning och detta beror på att kunskaperna som framkommer under intervjuerna går att tillämpa i sin yrkesroll framöver. 2.3 Genomförande Jag valde att göra semistrukturerade gruppintervjuer och frågorna som jag utgick ifrån finns som bilaga. Ett samtyckesbrev som även det finns som bilaga var påskrivet innan jag började med intervjuerna och under intervjuerna började jag med förklara för barnen att det vi säger kommer att spelas in. Jag presenterade mig själv och förklarade intervjuförloppet för dem. Barnen var förberedda på att jag skulle intervjua dem och kroppsspråket visade nyfikenhet för det vi skulle göra. Under intervjuerna så ställdes inte alla frågor i den ordningen som man finner på underlaget och även andra följdfrågor ställdes. Vi satt i ett större rum under de två första intervjuerna och ett mindre rum under den sista intervjun. Jag använde mig av en plastpåse som jag fyllde med luft genom att dra plastpåsen fram och tillbaka tills den var uppblåst, där barnen fick se när påsen fylldes, samt ta på påsen när den var full av luft och slutligen släppa ut luften. Barnen och jag blåste såpbubblor som innehåller mer stärkelse än vanliga såpbubblor som gör att de går att fånga utan att de går sönder, till korresponderande frågor. En ballongpump användes istället för en cykelpump som nämns i bilagan på grund av att ballongpumpen går att använda tillsammans med ballongerna. Vi pratade först lite kring vad en pump är och vad man pumpar upp med en pump. Barnen fick testa att pumpa utan att pumpa upp något, vad som hände om man håller för hålet och försöker pumpa. Pumpen användes även av barnen för att pumpa upp ballonger och en galge användes som våg för att väga ballongerna, där jag hängde en ballong på vardera sidan av galgen och plockade bort den ena ballongen, så barnen fick se vad som skedde. Vi pratade även kring vad en våg är för något. Barnen fick en varsin vindsnurra att blåsa på när frågorna kring att luft förflyttar sig ställdes och frågor om vind och vad som händer om man tar med vindsnurran ut ställdes. Varje artefakt plockades upp när det var dags att använda dem, inte tidigare för att inte störa den artefakten som det skulle vara fokus på. Jag valde att blåsa såpbubblor sist i alla intervjuer för att inte de skulle ta bort fokus när jag gick vidare till nästa artefakt. Varje intervju varade i ca 15 minuter. 2.4 Databearbetning Jag började med att transkribera intervjuerna utifrån inspelningarna som gjordes och leta efter vilka begrepp som barnen använde sig av när de beskrev vad som hände under intervjuerna. Jag noterar även vid vilka tillfällen som barnen inte hade någon förklaring på frågan. För att besvara hur barnen förklarar luftens egenskaper, urskilde jag dessa i transkriberingen och gjorde kategorier för varje egenskap som barnen beskrev. Hur barnen beskriver dessa egenskaper plockas ut och relevanta citat väljs ut för att exemplifiera barnens beskrivningar. Jag har satsat på att redovisa den kollektiva kunskapen som barnen besitter och inte varje 6

12 enskilt barns kunskap, därför benämner jag endast antalet barn i resultatet och inte varje barn för sig. 2.5 Tillförlitlighet Bryman (2011) skriver att svaren kan vara vinklade beroende på vilka frågor som ställs och bristen på anonymitet kan göra att personen svarar annorlunda. Hur många personer som valdes ut och med vilka kriterier kan spela roll eftersom svaren vid mindre deltagande blir mer specifika då individerna kunskap speglar de kriterier som de valts efter och inte en generell blandning av individer. Det går inte att vara helt objektiv och detta måste forskaren vara medveten om och att det kan styra hur undersökningen genomförs och tolkas, för att inte det ska bli så. Resultatet ska spegla vad individerna har svarat för att ge en rättvis bild av individernas kunskap. Jag har försökt att beskriva undersökningen tydligt för att andra individer ska kunna upprepa min undersökning så nära som det bara går. Under intervjuerna försökte jag ta ett steg tillbaka och inte ställa några ledande frågor som kan ha ändrat deras svar, samt under databearbetningen så räknade jag bort det resultatet som jag fick om det visade sig att jag ställde en ledande fråga. 2.6 Etiska hänsynstaganden Metoden som jag har valt kräver att man ska enligt Vetenskapsrådet (2011) erhålla informeratsamtycke som innebär godkännande av förskolechef som kontaktades via e-post, förskollärare på avdelningen via telefon, barnen och deras vårdnadshavare via samtyckesbrev, för att intervjuerna skulle gå till på ett etiskt godkänt vis. Alla involverade behövde underrättas att de kan hoppa av när som helst, samt vilket syfte och metod som ska användas. Det innefattar alla personer som jag behöver godkännande av för att överhuvudtaget göra undersökningen. Löfdahl (2013) beskriver innehållet i ett samtyckesbrev och enligt hennes riktlinjer så skickades ett samtyckesbrev ut, som förklarade syfte, metod och alla etiska hänsynstaganden till alla berörda av undersökningen. Brevet skickades till en förskollärare som delade ut detta till vårdnadshavare som fick skriva under. Löfdahl (2013) och Vetenskapsrådet (2011) skriver även att all insamlad data ska behandlas anonymt och förvaras på en plats så att det bara är jag som har tillgång till den. Det ska inte gå att urskilja vem som sa vad, eller på vilken förskola som undersökningen har gjorts på. Inspelningarna och transkriberingarna som gjordes kommer att raderas så fort jag inte längre har något behov av intervjuerna och både inspelningen och transkriberingen av inspelningen är det endast jag som har tillgång till. Resultatet av intervjuerna redovisas som svar från grupp 1, 2 och 3 för att inte ens de på avdelningen där intervjuerna skedde ska kunna urskilja något barn. Barnen var medvetna om att jag spelade in intervjuerna och var informerade i förväg att 7

13 de skulle bli intervjuade. Barnen var medvetna att de kunde hoppa av när de ville och jag bevakade även deras kroppsspråk ifall de skulle vilja sluta. 8

14 3. Resultat För att få syn på hur barnen använder begreppet luft, behöver jag även se vilka andra begrepp som kan kopplas till luft som barnen använder och vilka egenskaper som barnen beskriver med dessa begrepp. Det är även viktigt att få syn på när barnen inte alls kan koppla aktiviteten under intervjun till luft. 3.1 Luft och begrepp associerade med luft som barnen använder. För att förklara luft och vad som händer tillsammans med varje artefakt använder sig barnen inte bara av begreppet luft som förklaring, utan även av diverse andra begrepp som visar förståelse för vad som händer under intervjun. Luft, blåsa, blåser, blåsa upp, vind, bubblor, pumpa upp, flyger, åker och vet ej när de inte kunde förklara vad som hände. Luft som begrepp använde barnen när man ställde konkreta frågor om vad som finns i de olika artefakterna, exempelvis när man frågade vad som finns i ballongen och påsen, samt även när man frågar barnen vad som kommer ur pumpen och även vad vind är. Frågade man barnen vad som händer och varför, svarade barnen mer frekvent de andra begreppen så som blåsa, blåser och flyger för att förklara det som sker, exempelvis att luft flyger, eller blåser ur ballongen om man släpper taget. Vissa begrepp används endast tillsammans med specifika artefakter, så som att pumpa upp endast användes i samband med ballongpumpen. Av alla begrepp som barnen använder för att förklara aktiviteterna under intervjun var begreppet luft allra vanligast följt av versioner av blåsa, blåser, blåsa upp som diagrammet nedan visar. Vet ej användes endast när barnen inte kunde ge någon förklaring till den ställda frågan. Begreppet bubblor var mest frekvent när man pratade om såpbubblorna, men nämndes även i samband med plastpåsen under en intervju. Begreppen användes i relation med varandra där luft användes som förklaring på exempelvis blåst och vice versa. 9

15 Begrepp Luft Blåser, blåsa, blåsa upp Vind Pumpa upp Flyger Åker Bubblor Vet ej Begrepp 3.2 Barns beskrivningar av lufts egenskaper. Följande kategorier visar vilka av lufts egenskaper som barnen använder sig av för att beskriva aktiviteterna, där en beskrivning inte bara kan användas för att påvisa en kategori, utan flera Luft är något Alla barnen är överens om att luft existerar och de beskriver att luften känns svalt om man blåser eller använder pumpen mot varandra. Ett barn säger Jag tar den här pumpen för jag vill ha luft i mitt ansikte, för vet du jag är jättevarm och hennes ansiktsuttryck visar att det är svalt och skönt och det säger hon även när hon har svalkat sig en stund. Tre av barnen är inte så bekanta med en pump så de utforskar pumpen och kommer fram till att man känner luften som åker ur pumpen och därför måste det vara luften som gör ballongen större. Luften går även att ta på när man rör vid en uppblåst ballong eller påse. Även vinden känns och syns när den får vindsnurran att snurra, eller såpbubblorna att flyga iväg Luft är osynligt Alla barnen benämner luft som något osynligt eller genomskinligt som inte har någon färg, men att man kan känna luften. 10

16 3.2.3 Luft kan avgränsas Alla sex barnen var överens att det fanns luft i påsen och ballongerna efter att de hade blåsts upp och att luften stannade kvar i påsen och ballongerna om man knöt dem. Ett barn benämner den uppblåsta påsen som en bubbla där det andra barnet förklarar att det är luft som gör att det ser ut som en bubbla. Tillsammans så har båda barnen kommit fram till att det är luft i påsen. När jag håller för hålet på pumpen svarar två av barnen att luften inte kan komma ut ur pumpen för att jag håller för och att luften är fast i pumpen. Alla barnen är med på att det som finns i pumpen inte kan komma ut ur pumpen om man håller för hålet, men fyra av barnen benämner luften som det. Frågar man vad det är kommer de fyra barnen fram till att det är luft och när man frågar vart luften är svara de i pumpen Luft tar plats Ett barn säger att det går att känna luften i den uppblåsta påsen, när man tar på den och två barn svarar att påsen blir stor om man fyller påsen. Ett barn säger att luft ser ut som en uppblåst ballong. Alla barnen är med på att det är luft i pumpen som gör att det tar stopp om man försöker pumpa när man håller för hålet Luft kan förflyttas Två av barnen sa att om man trycker på påsen så åker luften ur. Alla barnen använder sig av begreppet blåser eller att det flyger eller åker ur både ballongen och påsen om man knyter upp den. Alla barnen använde ordet luft när man frågade vad som blåser ur påsen. Ett barn förklarar vad som händer om man släpper taget på en ballong om det är en ballong som man inte har knutit och släpper så flyger den bort. Fyra av barnen benämnde att det var vind och blåst som fick snurran att röra på sig och att den kommer att snurra snabbare i vinden. Vind är blåst förklarar två utav barnen och två andra barn förklarar vind som luft. Ett barn förklarar att det är blåst som får såpbubblorna att röra på sig Luft väger Endast ett av barnen kunde förklara vad en våg är för något utan att jag demonstrerade den. Två av barnen förstod att det är luften i ballongerna som väger och en av dessa sa innan vi ens hann väga ballongerna att ballongerna inte väger så mycket, det väger bara luft. Fem av barnen var inte säkra på hur en våg fungerade och endast tre av dessa barn förklarade att ballongerna väger något efter att vi vägt ballongerna. Två barn kunde dock inte säga vad det var som vägde i ballongerna och två förstod inte hur en våg fungerade även efter demonstrationen Luft kan verka med en kraft Tre av barnen berättar att ballongen eller påsen går sönder om man trycker på den när den är full med luft eller om man pumpar upp ballongen för mycket. Ett barn beskriver att en 11

17 uppblåst ballong flyger iväg om man släpper den. Ett barn säger att det är luften som gör ballongen hård. Två av barnen börjar blåsa på vindsnurran direkt och tillsammans förklara de att det är luft som gör att den snurrar runt och att vinden som också är luft får den att snurra ännu mer; Vi blåser luft på snurran så den snurrar Luft finns överallt Alla barnen är även med på att det som blåser ut ur påsen är utanför påsen, eller inne i rummet omkring oss och det visar tre barn genom att göra svepande rörelser runt omkring sig. Frågar man barnen vad det är så får man återigen svaret luft. 3.3 Barnens förklaringar som saknar koppling till luft. Ingen av barnen kunde förklara vad såpbubblorna innehåller, mer än klet, blött, klibbigt. Två av barnen förklarade även att såpbubblorna sprack när man rörde vid dem, men de visade ingen koppling till att det var luft i bubblorna. Alla barnen benämnde aktiviteten som att blåsa bubblor, men de visade ingen förståelse för att de blåste in luft i bubblorna i denna aktivitet. Två av barnen missuppfattade hur vågen fungerade och trodde att det som åkte uppåt var det som var tyngst, de kunde inte säga om det var något som vägde. Två av barnen kunde inte ge någon förklaring på vad vind är. 12

18 4. Diskussion 4.1 Sammanfattning av resultat Barnen tillsammans visar att de har förståelse för luft och dess egenskaper. Där begreppet luft är det vanligaste använda begreppet för att förklara aktiviteterna, tätt följt av versioner av blåsa. Luft används ofta som en förklaring på vad exempelvis det är som blåser och vad vind är. Vissa begrepp är kopplade till artefakter så som pumpa upp som endast nämndes tillsammans med pumpen och bubblor som i alla utom ett fall användes med såpbubblorna. Under intervjuerna kan barnen påvisa tillsammans med varandra och artefakterna egenskaperna som att luft finns, kan avgränsas, tar plats, kan förflytta sig, kan verka med en kraft, väger, syns och känns även fast luft är osynligt men finns överallt. Barnen beskriver luftens egenskaper genom att förklara vad de ser eller känner när de experimenterar med artefakterna och de beskriver händelserna med hjälp av ord kopplade till luft så som luft, blåsa med mera, eller med ord kopplade till artefakten i fråga, så som pumpa och bubblor. Det barnen ej kan påvisa är att såpbubblorna innehåller luft, utan den enda kopplingen de gör till luft är att de använder ord som blåsa bubblor utan att vara medveten om vad orden betyder i det sammanhanget och även att ett barn säger att det är blåsten som får bubblorna att röra på sig. 4.2 Metod diskussion Gruppintervjuer var det alternativet som passade bäst för att besvara mitt syfte, då jag i min undersökning både ville få fram en diskussion kring luft samt även få fram barnens kunskaper. Intervjun utformades mer som en aktivitet där barnen hade möjlighet att tänka och resonera kring luft och artefakterna. Fokus hamnade då på artefakterna och inte på att svara rätt eller fel på frågorna. Barnen var nyfikna och engagerade sig i aktiviteterna, detta kan ha lett till ett mer givande samtal mellan mig och barnen. Alla intervjuerna gjordes som en fallstudie på en avdelning i utkanten av en värmländsk stad med sex tjejer i femårs ålder. Hade undersökningen gjorts med fler barn, hade kanske fler kategorier upptäckts och gett ett rikare resultat, då det är svårt att få ett mättat resultat på endast sex barn. Hade jag haft möjlighet att testa frågorna med några andra barn utanför undersökningen hade det blivit mindre skillnad mellan intervjuerna, då det var svårt under första intervjun att inte uppmuntra barnen eller ställa ledande frågor. I intervju två och tre var jag medveten om hur jag agerade tidigare och strävade efter att inte ställa ledande frågor. Jag utvecklades efter varje genomförd intervju och för att ge det bästa möjliga resultatet hade det varit fördelaktigt om jag hade haft möjlighet att genomföra mer intervjuer. Galgen som jag valde för att illustrera att luft väger hade gärna kunnat vara i plast och inte i trä för tydligare illustrera vikten hos ballongerna. Galgen i trä var tung och detta gjorde det svårare att se vilket håll galgen lutade åt. Barnen var förberedda på att jag skulle 13

19 dyka upp och intervjua dem och detta tror underlättade genomförandet av min undersökning. Inga utav barnen hade träffat mig tidigare och detta kan både ses som positivt då jag tror att de var fokuserade på det vi skulle göra mer och inte något vi tidigare hade gjort tillsammans och negativt då jag tror att barnen kanske inte kände sig lika bekväma med mig som någon de var bekant med. Vid bearbetning av mitt resultat och kopplingen mellan resultatet och de teoretiska utgångspunkterna har jag använt mig av vad Dysthe, Hertzberg & Hoel (2011) benämner som att tanketala för att förklara och diskutera mitt arbete med någon annan innan det har blivit nedskrivet. Individen jag har diskuterat med har ej haft någon tillgång till känslig information utan har endast ställt frågor som har gjort mina förklaringar mer konkreta. 4.3 Diskussion och slutsatser Jag använde mig av artefakter för att få syn på barns kunskaper tillsammans med varandra och artefakten, samt även att ha något konkret som barnen kunde diskutera kring. Att varje artefakt har begrepp som är förknippade med dem syns tydligt i och med att det enda gången barnen använder begreppet pumpa är i samband med ballongpumpen och det överensstämmer med Jakobssons (2012) definition av vad en artefakt är. Säljö, Schoultz & Wyndhamn (1999) skriver att artefakterna är stora resurser som ger en fördel när vi ska förklara fenomen. Fenomenet luft blir mer påtagligt för barnen efter att de har fått utforska artefakterna som man kan förknippa med luft och varje artefakt kopplas på något vis av barnen ihop med luft. Dock så saknas kopplingen att det finns luft i såpbubblorna, däremot hittar barnen en annan koppling med att det är luft som får dem att blåsa iväg. Barnen är medvetna om att det finns luft när man blåser upp en ballong och att luften förs in i ballongen som gör att den utvidgas, frågan är varför barnen inte kopplar att det händer på precis samma sett när man blåser såpbubblor. De använder begreppen blåsa bubblor, men visar inte någon förståelse att det är luft de blåser in i bubblorna. Säljö & Wyndhamn (2002) skriver att begreppsförståelse förvärvas genom interaktion och diskussion och hade jag haft möjlighet att förklara för barnen vad som händer när man blåser såpbubblor, hade de fått kopplingen mellan luft och bubblorna. Man ser klart och tydligt att deras proximala utvecklingszon ligger här och att med hjälp av en handledare hade barnen förvärvat en ytterligare begreppskunskap vad det gäller bubblor och då i sin tur luft. Tidigare forskning av Cederholm (2005) har visat att barnen i åtta års ålder har kunskap om luft och att luften är mer självklar när den förflyttar sig, detta överensstämmer delvis med min forskning eftersom mitt resultat visar att barnen kan berätta mer om luft i samband med artefakterna. Luften behöver dock inte röra på sig för att göra barnen medvetna om att luft finns, det ska dock gå att påvisa på ett mer konkret plan, så som att det går att ta på en uppblåst ballong. Forskning som Larsson (2005) gjorde visade att det inte var någon större skillnad på kunskapen mellan sexåringar och åttaåringar och jag i min forskning finner att det stämmer mellan femåringarna, där varje intervju kom fram till liknande svar. Artefakten våg var den 14

20 artefakt som barnen hade störst skillnad i svar kring, då i en intervju kunde barnen tillsammans förklara att det är luft som väger, i en annan intervju så kom barnen fram till luft väger genom att väga ballongerna flertalet gånger och i en intervju så hade barnen inga förkunskaper om en våg och kunde därför inte förstå vad det var som vägde och de hade tanken att det objektet som åkte uppåt var det tyngsta. Hade jag haft möjlighet att förklara mer utförligt hur en våg fungerar hade svaren förmodligen ändrat sig, jag vet dock inte om barnen hade kopplat att det är luften som väger om de hade haft förkunskaper om hur en våg fungerar. Andersson (2001) menar att det behövs en viss nivå av abstrakt tänkande för att förstå gaser och att det är viktigt med förkunskaper för vidare inlärning i kemi och fysik. Det abstrakta tänkandet kan vara skälet för att barnen inte kunde berätta att det är luft i såpbubblorna, då de inte kan se luften fylla bubblorna på samma sätt som en ballong, de kan inte heller se att luften åker ur dem när de smäller. Jag finner att barnen har goda kunskaper om luft och att nästa steg är att gå in på ett mer abstrakt tänkande med barnen, men att hitta andra artefakter, eller modeller som kan förklara det abstrakta för att göra det mer konkret inte bara för barnen, utan även för den som håller i aktiviteten så att det blir lättare att undersöka. Helldén, Jonsson, Karlefors & Vikström (2010) skriver att förklara grundläggande vad luft består av och hur molekylerna fungerar ger nästa steg i hur gaser beter sig och även hur olika aggregationstillstång uppstår. Att utföra forskning på ännu yngre barn vore intressant för att kunna jämföra om det är någon större skillnad mellan femåringar och treåringar och hur barnen i treårs ålder förklarar vad som händer under intervjun med artefakterna för att få se deras proximala utvecklingszon. Hur skiljer sig deras förklaringar och vart ska man börja i undervisning med treåringar. Jag fokuserade inte på kön och tror inte att det är någon skillnad om undersökningen hade gjorts med pojkar istället, det kan dock vara ett möjligt område för en forskare fokuserad på genus att undersöka om det finns någon skillnad. Jag har lärt mig att det är svår att inte beskriva hur något fungerar om barnen inte förstår och att det är svårt att inte ställa ledande frågor. Forskare har en svårare uppgift än vad jag först trodde med att genomföra intervjuer utan att påverka de som blir intervjuade. Det jag kan ta med mig i mitt yrke är att låta barnen utforska mer utan att jag ställer ledande frågor, att man skapar en diskussion i gruppen om hur det fungerar. Att man som lärare inte tar över och undervisar i onödan, då barnen själva kanske hade kunna komma på lösningen. Det betyder inte att jag som pedagog inte ska förklara något, utan att jag kan vänta med förklaringarna till de tillfällen som det behövs. Barnen uppskattar när man gör aktiviteter tillsammans och under intervjuerna undrade barnen om det fanns något mer vi skulle göra efter att intervjun var klar och kommentarer gav under tiden att det var spännande och roligt. 15

21 4.4 Rekommendationer Det jag kommer att ta med mig i mitt yrke är att artefakter ger en fördel inte bara för barnen, utan även för mig som pedagog att prata konkret om vad som händer. Där vi tillsammans kan utforska fenomenen. Barnen använde begreppet luft oftast av de använda begreppen för att förklara artefakterna och det visar vart barnens proximala utvecklingszon ligger och att man som pedagog kan utmana dem med mer abstrakta frågor. Om min fallstudie är representativ av vad femåringar kan anser jag att nästa steg är att klargöra egenskaperna så barnen kan tillämpa dessa för att förklara inte bara en aktivitet utan flera, så som att såpbubblorna också innehåller luft. Beroende på barnens intresse så kan vad luft innehåller och molekyler också vara ett senare steg, dock måste förklaringar göras på ett meningsfullt sätt. Helldén, Jonsson, Karlefors & Vikström (2010) beskriver en pedagog som lekte molekyler med barnen, där barnen var molekylerna och barnens rörelser var baserade på om pedagogen sade vad det var för temperatur. Min undersökning ger inte bara genomförandet av vilka aktiviteter som en forskare kan använda för att undersöka luft med femåringar, utan även aktiviteter som pedagoger kan göra på en förskola med barnen som är uppskattade av barnen. Genomförandet med öppna frågor och artefakter går att tillämpa inom inte bara fenomenet luft, utan exempelvis med vatten och andra fenomen. Förkunskaper med vikt och hur man använder en våg hade underlättat min studie och kan ses som något att satsa på inte bara för att ge förståelse om luft och dess egenskaper utan även andra fenomen och artefakters egenskaper, för att underlätta barns framtida lärande. Andersson (2008) skriver att det är viktigt för senare studier att kunna beskriva begrepp och egenskaper. 16

22 5. Referenser Andersson, B. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap: forskningsresultat som ger nya idéer. Stockholm: Skolverket. Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap: helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur. Andersson, B., & Bach, F. (1995). Att utveckla naturvetenskaplig undervisning: exemplet gaser och deras egenskaper. Göteborg: Univ., Inst. för ämnesdidaktik. Tillgänglig: Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Cederholm, E. (2006). Hur tänker 8-åriga barn i de naturvetenskapliga ämnena?: Barns uppfattningar om begreppet luft. (Examensarbete). Karlstad: Karlstads Universitet Tillgänglig: Dysthe, O., Hertzberg, F., & Hoel, T. L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I., & Vikström, A. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. (2. [dvs 1.] uppl.) Stockholm: Liber. Jakobsson, A. (2012) Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 17 nr 3 4 s issn Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget. Larsson, A. (2005). Barns föreställningar om begreppet luft En undersökning gällande sexoch åttaåringars föreställningar (Examensarbete). Malmö: Malmö Högskola Tillgänglig: Löfdahl, A. (2013) God forskningssed regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, K. Franzén. & M. Hjalmarsson. (Red.). Förskollärares metoder och vetenskapsteori. (s ). Stockholm: Liber. Nationalencyklopedin [NE]. (2016). Luft. Hämtad , från Nationalencyklopedin [NE]. (2016). Massa. Hämtad , från 17

23 Schoultz, J. (2000). Att samtala om/i naturvetenskap: kommunikation, kontext och artefakt. (Doktorsavhandling). Linköping : Univ.. Linköping. Schoultz, J. (2002). Att utvärdera begreppsförståelse. I. H. Strömdahl (Red.), Kommunicera naturvetenskap i skolan : några forskningsresultat. (S ). Lund: Studentlitteratur Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Säljö, R., Schoultz, J., & Wyndhamn, J. (1999). Artefakter som tankestötta: barns förståelse av astronomiska begrepp i ett sociokulturellt perspektiv. I. I. Carlgren (red.), Miljöer för lärande (S ). Lund: Studentlitteratur Säljö, R., & Wyndhamn, J. (2002). Naturvetenskap som arena för kommunikation: ett sociokulturellt perspektiv på lärande. I. H. Strömdahl (Red.), Kommunicera naturvetenskap i skolan : några forskningsresultat. (S ). Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. 18

24 Bilagor Bilaga 1 - Samtyckesbrev INFORMATIONSBREV TILL DELTAGARE I STUDIEN Syfte med studien Jag kommer att göra en undersökning där syftet är att ta reda på barns tankar om luft och dess egenskaper för att få syn på deras gemensamma kunskap. Jag önskar därför att göra en intervju med ditt barn om detta. Frivillighet Deltagande i studien är helt frivilligt, och du som vårdnadshavare kan när som helst avbryta deltagandet utan närmare motivering. Vill du inte att ditt barn deltar eller om barnet själv inte vill bli intervjuat är det givetvis helt okej. Intervjuerna Ungefär sex barn i förskoleåldern kommer att intervjuas i studien. Två och två kommer barnen att intervjuas tillsammans och intervjuerna kommer vara i ungefär 15 minuter. Under intervjuerna kommer jag att ha med mig olika objekt kopplade till luft så som ballong och cykelpump för att skapa en diskussion kring dessa. För att jag ska ha möjlighet att skriva ner barnens tankar kommer jag spela in ljud under intervjuerna. Användning av insamlad data När jag har skrivit ner det barnen sagt kommer inspelningarna raderas. Namn och plats kommer att anonymiseras. Intervjuerna kommer ligga till grund för mitt examensarbete. 19

25 Medgivande/ej medgivande till barnets deltagande i studien Ja, jag ger mitt medgivande till att mitt barn får delta. Nej, jag ger inte mitt medgivande till att mitt barn får delta. Plats:. Datum: / 2016 Vårdnadshavares underskrift Alla vårdnadshavare är informerade: Ja Nej Om ni har några frågor så kontakta gärna mig! Anna-Lovisa Lindberg anna_lovisa_lindberg@hotmail.com Telefonnummer:

26 Bilaga 2 - Intervjufrågor Intervjufrågor Luft Först presentera mig själv Uppstartsfrågor: Vad heter ni? Vad tycker ni är roligt att göra här på förskolan? Hur leker/bygger osv. man det? Frågor om luft: Luft tar plats Jag visar en öppen påse och senare plockar jag fram för att göra såpbubblor Vad händer med påsen nu (jag fyller påsen med luft)? Vad händer om jag knyter ihop påsen? Varför tror ni det? Beskriv vad som finns i påsen? (färg, smak, storlek, form, känsel)? Vad händer om jag trycker på påsen? Vad händer med det som finns i påsen om jag öppnar den? Vart finns det (luften) som var i påsen nu? Vad händer när vi blåser såpbubblor? Varför tror ni det? Beskriv vad som finns i såpbubblorna? Luft väger Jag väger lite olika saker på en galge för att sedan använda två uppblåsta ballonger Vad finns i ballongerna? Vad händer om jag smäller ena ballongen? Varför tror ni det? Luft går att pressa ihop och utvidga Jag tar fram en cykelpump och pumpar Vad använder man pumpen till? Vad kommer det ut ur pumpen? Vad händer om man håller för hålet? Varför blir det så? 21

27 Luft kan röra på sig Jag tar fram en vindsnurra Vad händer om man blåser på vindsnurran? Varför blir det så? Kan ni beskriva vad vind är? 22