Förskolebarns intresse och nyfikenhet för fysikaliska fenomen

Transkript

1 Förskolebarns intresse och nyfikenhet för fysikaliska fenomen Vårdnadshavares uppfattning Preschool children s interest and curiosity towards physical phenomenon. Legal guardian s perception Anna Olsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet Grundnivå 15 hp Handledare: Lorena Solvang Examinator: Getahun Yacob Abraham Datum:

2 Abstract The aim of this study was to examine the legal guardians' view on their children s curiosity and interests towards physical phenomena. The study was carried out by the help of surveys that were sent to the legal guardians in both paper and digital form. The questions that were answered brings up children s questions and interests towards physics, factors that encourage curiosities and interests, as well as the legal guardians' view on what knowledge they find the most important for their children to have. The surveys were collected and compilated using bar charts. The result of this study shows that children in preschool age show an interest and curiosity towards physics. It also appeared that the teachers' engagements as well as an encouraging environment with accessible material are important factors, according to the legal guardian s view, when it comes to encouraging their children s curiosity and interests towards physics. The legal guardians consider that it is important that their children are being taught physics in preschool. Keywords Legal guardians, preschool, physics, physical phenomena, science, children interests

3 Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavarnas syn på deras barns nyfikenhet och intresse för fysikaliska fenomen. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som skickades ut till vårdnadshavarna både i pappersform och som webbenkät. Frågorna som besvarades tar upp barns frågor och intresse för fysik, vad som främjar barns nyfikenhet och intresse samt vad vårdnadshavarna upplever är viktigt att barnen får kunskaper om. Enkäterna samlades in och sammanställdes i form av stapeldiagram. Resultatet av denna undersökning visar att barn i förskoleåldern visar ett intresse och en nyfikenhet för fysik. Det framkom också att pedagogernas engagemang samt en uppmuntrande miljö med tillgängligt material är viktiga faktorer enligt vårdnadshavarna när det gäller att främja barns nyfikenhet och intresse för fysik. Vårdnadshavarna lyfter att det är viktigt att deras barn får med sig kunskaper inom fysik från förskolan. Nyckelord Vårdnadshavare, förskola, fysik, fysikaliska fenomen, naturvetenskap, barns intresse

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Forsknings- och litteraturgenomgång Läroplan och Naturvetenskap Läroplan och vårdnadshavare Barns tidiga intresse för naturvetenskap Främjar barns intressen Barns frågor Vårdnadshavare Teoretiska utgångspunkter Sociokulturellt perspektiv Metodologisk ansats och val av metod Urval Datainsamling Procedur Etiska överväganden Reliabilitet och Validitet Resultat och analys Enkätfrågor Fråga Fråga Sammanfattning fråga Fråga Sammanfattning Fråga Fråga Sammanfattning Fråga Fråga Sammanfattning Fråga Fråga Sammanfattning Fråga Frågeställningar Vad upplever vårdnadshavarna att barnen är intresserade av och frågar om hemma inom ämnet fysik?. 16 Vilka faktorer anser vårdnadshavarna främjar barns intresse och nyfikenhet för fysikaliska fenomen? Vad anser vårdnadshavarna att deras barn ska få kunskap om inom fysik på förskolan? Diskussion Metod och resultatdiskussion Slutsatser... 20

5 6.3 Vidare forskning Referenser Bilaga Enkät...

6 1. Inledning Intresset för denna undersökning grundar sig i erfarenheter från verksamhetsförlagda utbildningsperioder där bristen av vårdnadshavarnas delaktighet i verksamheten har synliggjorts. Av erfarenheter och samtal med vårdnadshavarna har det visat sig att barns intressen skiljer sig i förskolan jämfört med hemmet. Detta har väckt en nyfikenhet om vad vårdnadshavarna har att dela med sig om sina barns intressen om fysik då detta kan skilja sig från de intressen barn visar på förskolan. Niss och Söderström (2015) anser att vårdnadshavarna är barnens viktigaste personer vilket gör dem till förskolans viktigaste samarbetspartner. De lyfter vikten av att pedagogerna i förskolan uppmuntrar vårdnadshavarna att dela med sig av erfarenheter och kunskaper om deras barns intressen för att sedan kunna utgå från dessa och skapa en god pedagogisk verksamhet. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska ta tillvara på vårdnadshavarnas synpunkter på hur verksamheten ska genomföras samt att de ska ha en möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande (Skolverket, 2016). I läroplanen nämns inte fysik som ett eget ämne utan går under samlingsnamnet naturvetenskap. Naturvetenskap är ett sammanfattande ord för ämnen som studerar naturen och hur olika samband hänger ihop och hit räknas ämnena fysik, kemi och biologi. År 2010 reviderades förskolans läroplan eftersom Utbildningsdepartementet fick i uppdrag av Skolverket att förtydliga och komplettera mål i läroplanen. Mål som uppdaterades var inom områdena språk och matematik samt naturvetenskap och teknik. Dessa ämnen fick i och med revideringen ett större fokus i läroplanen och strävansmålen blev tydligare (Utbildningsdepartementet, 2010). Enligt erfarenheter är fysik som ämne inte alltid så synligt i förskolan och många pedagoger upplever ofta detta ämne som svårt och problematiskt. Denna undersökning kan då komma till hjälp för verksamma pedagoger genom att ge en fingervisning om vad vårdnadshavarna anser är viktigt att deras barn får med sig från förskolan. De känner sina barn bäst, då dem ser vad barnen är intresserade av hemma, vilket kan vara till stor hjälp för pedagogerna i förskolan när de planerar verksamheten. 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavarnas syn på deras förskolebarns intresse och nyfikenhet för fysikaliska fenomen i förskolan. 1.2 Frågeställningar Vad upplever vårdnadshavarna att barnen frågar om och/samt är intresserade av inom ämnet fysik? Vilka faktorer anser vårdnadshavarna främjar barns intresse och nyfikenhet för fysikaliska fenomen? Vad anser vårdnadshavarna att deras barn ska få kunskap om inom fysik på förskolan? 1

7 2. Forsknings- och litteraturgenomgång 2.1 Läroplan och Naturvetenskap I läroplanen för förskolan står det att: Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera (Skolverket, 2016, sida 6-7) Förskolan ska sträva efter att varje barn: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (Skolverket, 2016, sida, 10) Barn undersöker och utforskar sin omgivning med hela sin kropp och alla sina sinnen. Konkreta och vardagliga aktiviteter som ligger nära barnens tidigare erfarenheter bidrar till att barns kunskaper kan fördjupas. Ett mål i läroplanen handlar om att barn ska ges möjlighet att upptäcka, utforska och samtala om fysikaliska fenomen. Detta kan vara att barnen får utforska att snö smälter i solen eller att vinden gör att vindsnurrorna snurrar. Barn kanske inte förstår detta som fysik men de får bekanta sig med fenomenen och begreppen. Barn ska ges möjligheter att experimentera, delta och ställa frågor om olika fenomen för att få en inblick i olika samband i naturen (Utbildningsdepartementet, 2010). 2.2 Läroplan och vårdnadshavare I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska fungera som ett komplement till hemmet och att det är vårdnadshavarna som har huvudansvaret för barns uppfostran och utveckling. Förskolans verksamhet ska ske i ett nära samarbete med hemmet för att på bästa sätt kunna ge varje barn möjligheter till att utvecklas och lära. Samarbetet med vårdnadshavarna ska ske med utgångspunkt att sträva för att varje barn får möjlighet att utvecklas och lära efter sina egna förutsättningar och erfarenheter. Verksamheten ska vara tydlig i fråga om mål och innehåll så att barn och vårdnadshavarna ges möjlighet till inflytande och delaktighet i verksamheten. (Skolverket, 2016) 2

8 Förskolan ska ansvara för att: att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Arbetslaget ska ansvara för att: beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Skolverket, 2016, sida, 13). 2.3 Barns tidiga intresse för naturvetenskap Redan från första början i en människas liv försöker vi förstå världen omkring oss och detta gör vi genom att skapa föreställningar om hur verkligheten fungerar. Dessa föreställningar skiljer sig oftast från de vetenskapliga förklaringarna men fungerar bra i det vardagliga livet (Sjøberg (2004). Detta kan enligt Sjøberg (2004) skapa en problematik i undervisningen av naturvetenskap då dessa förställningar kan vara djupt rotade hos barnen. Vardagsföreställningar beskriver ofta världen mer direkt än vetenskapens abstrakta förklaringar. Ett exempel på en vanlig vardagsföreställning är att solen går upp varje morgonen medan vetenskapen förklarar det med solen alltid är uppe och att det är jorden som snurrar. En bra undervisning måste ta barnens vardagsföreställingar i åtanke för att inte börja med att sätta frågetecken efter allt de innan trott. Pedagogerna behöver möta barnen i deras vardagsföreställingar för att därifrån gå vidare och visa att det finns både vardagsföreställningar och en vetenskaplig förklaring (Sjøberg, 2004). Även Helldén, Jonsson, Karlefors & Vikström, (2015) skriver att barn i tidig ålder börjar sitt utforskande. De anser att barn är födda naturvetare i och med att de undersöker världen genom att smaka, känna och lyssna vilket inte är helt olikt sättet en vetenskapsman går tillväga. Redan från tidig ålder experimenterar och testar barn hypoteser och därför anser författarna att ett undersökande arbetssätt i förskolan är och bör vara något självklart. Utbildningsdepartementet (2010) anser att barn ständigt upptäcker fenomen och händelser som kan kopplas till naturvetenskap i deras omgivning och barn visar ofta ett spontant intresse och en nyfikenhet inför detta. Det är viktigt att vuxna är lyhörda så att dem kan utveckla barnens intresse och engagemang för naturvetenskap och på så sätt ge dem en djupare förståelse. 2.4 Främjar barns intressen Barn samspelar med sin omgivning och genom det erövrar de världen runt omkring dem. Den pedagogiska miljön i förskolan får då en stor betydelse för barnens lärande och utveckling. Miljön som barnen befinner sig i sänder ett budskap till vad som förväntas ske där och därför behöver miljön vara utformad så att det blir tydligt för barnen, att de kan utforska och upptäcka. Hur pedagogerna väljer att utforma miljön har betydelse då utformningen samt ett lämpligt och varierat material stimulerar barnens lärande och avgör vilka uttrycksformer de kan använda och utveckla. Om man ska arbeta med naturvetenskap i förskolan måste man utforma en miljö som möjliggör för barnen att komma i kontakt med detta samt att ge dem 3

9 möjligheter att utforska och experimentera med hjälp av lämpligt material (Pramling Samuelsson, Sheridan, (2016) Omgivningen och material kan ge barnen en möjlighet att få utforska i det konkreta istället för i det abstrakta. På så sätt kan det man upplever med hela kroppen ge mening åt det man ser och tänker. Barn och vuxna måste få använda alla sina sinnen för att kunna upprätta en kommunikation och en relation med sin omgivning. Barnen måste då erbjudas material som ger dem en önskan och en nyfikenhet att utforska, experimentera, ställa frågor och hjälpa varandra samt att lära sig relevanta begrepp. Materialet blir därför viktigt då de bjuder in barnen till att utforska. Pedagogernas kunskaper och engagemang blir här avgörande för hur bra miljön samt materialet blir synligt för barnen och lockar dem att lära och utforska (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner- Godée, 2014). 2.5 Barns frågor I Thulins (2010) studie där hon har följt tolv stycken tre till femåringar i ett projekt om jord, såg hon att genom de frågor barnen ställer får vuxna en möjlighet att möta och utmana barnens intressen vilket kan få en avgörande betydelse för barnens kunskapsutveckling. Thulin anser att barnens frågor kan ses som ett uttryck för deras sätt att försöka förstå något eller att visa vad de är intresserade av. Chin och Osborne (2008) argumenterar likt Thulin (2010), att barnens egna frågor har en betydelsefull roll i lärandet av naturvetenskap. Genom att låta barn få utrymme med sina tankar skapas ett kollektivt lärande genom att samtalen mellan barn och vuxna når en högre kvalitet och öppnar upp för potentiella utvecklingszoner. När barn ges möjlighet att på egen hand formulera frågor ökar även deras motivation till att lära. Pedagogerna får via barnens frågor en inblick i barnens nuvarande förståelse. Chin och Osborne menar dock att det är vanligare att fokus läggs på pedagogernas frågor i ett naturvetenskapligt utforskande än på barnens egna frågor. Detta är något även Thulin (2011) har sett i sin studie där pedagogerna antar en frågande roll i naturvetenskapliga aktiviteter och att pedagogernas frågor är dominerande. I studien möts barnen av öppna frågor som erbjuder dem att tänka och fundera själva på olika fenomen. Barnens egna frågor möttes ofta av en motfråga från pedagogen, inte alltid olik barnets egen fråga eller så besvaras dem inte alls. Pedagogerna i studien berättar sällan för barnet om händelser och fenomen som har med aktiviteten att göra utan ställer öppna frågor till barnen om vad de tror. Detta leder till att barnen lämnas att söka kunskap och mening på egen hand. 2.6 Vårdnadshavare Vårdnadshavarna är de viktigaste personerna för barnen vilket gör att de blir förskolans viktigaste samarbetspartner (Niss och Söderström, 2015). Utan dem är det svårt att skapa en bra pedagogisk verksamhet för barnen. Vårdnadshavarna har viktiga kunskaper om sina barn och det är pedagogernas ansvar att visa vårdnadshavarna att de är en tillgång i deras arbete (Niss, Söderström, 2015). Pramling Samuelsson, Sheridan (2016) menar att förskolan är ett komplement till hemmet och att barns sociala och kulturella bakgrund har stor betydelse för barns utveckling och lärande. Samverkan mellan hemmet och förskolan är till för att skapa bra villkor för varje barn. De anser att det är viktigt att vårdnadshavarna får en tydlig insikt i 4

10 verksamheten vad gäller mål och innehåll för att de ska kunna känna sig delaktiga och kunna påverka. Om pedagogerna i dialog med vårdnadshavare bidrar med erfarenheter och kunskaper om barnet samt förskolans verksamhet samtidigt som de uppmuntrar vårdnadshavarna att dela med sig av de erfarenheter och kunskaper om deras barns intressen, samt vad hen vill lära sig, fördjupar man samarbetet. Pedagogerna behöver tidigt få kunskaper och insikter från vårdnadshavarna om deras barns intressen och utvecklingspotential för att skapa en bra grund att bygga vidare på. Vårdnadshavarna blir då viktiga för deras barns utveckling på förskolan och de får en möjlighet att vara delaktiga i verksamheten (Niss, Söderström, 2015). I en studie av Jonsdottir och Nyberg (2013) framkommer vikten av att lyssna på vårdnadshavarnas åsikter. Detta måste pedagogerna göra utan att frånta sig ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Eriksson (2004) har sett i sina studier att många pedagoger är positiva till ett ökat engagemang från vårdnadshavarna men det finns även komplikationer som kan uppstå med detta. Pedagogerna menar att ett ökat engagemang ställer högre krav och ett ifrågasättande på pedagogernas professionella roll vilket kan vara tufft för pedagogerna att handskas med. (Eriksson 2004). 3. Teoretiska utgångspunkter 3.1 Sociokulturellt perspektiv Det sociokulturella perspektivet har sin grund i Lev Vygotskij tankar om att lärande sker i ett socialt och kulturellt sammanhang. Elfström m.fl. (2014) anser att Vygotskij menade att det inte går att undvika att lära sig utan att vi människor lär hela tiden och i alla situationer, både i planerade och spontana. Människan befinner sig ständigt i förändring då man är involverad i ett kulturellt sammanhang där familj, vänner och samhället i stort är med och påverkar. Kunskap ses inte som något som enbart existerar inom en individ utan istället som att kunskapen existerar mellan individer. Kunskap skapas genom interaktion mellan individer vilket gör att språket blir väldigt centralt i detta perspektiv. Språket blir länken mellan människor och omgivningen. Barnen blir delaktiga i omgivningen genom hur den förklaras och kommuniceras av andra, både vuxna och barn (Elfström m.fl.(2014). Vygotskij har grundat och använder sig av begreppet proximal utvecklingszon som också nämns som närmsta utvecklingszonen. Sammanfattningsvis kan detta betyda att det barnet inte klarar själv, klarar den tillsammans med någon annan för att sedan kunna det själv. Genom att titta på barnens utvecklingszoner får man se vart barnen är på väg och vad nästa steg i barnets lärande kommer att bli. Det är när barnet befinner sig i denna utvecklingszon som det är extra mottagligt för undervisning. Barnet använder sig av sina egna erfarenheter och kunskaper för att förstå samtidigt som de uppfattar de djupare kunskaperna som den mer kompetenta personen har till exempel en vuxen. Barnen klarar kanske stora delar av en uppgift men kan behöva stöttning och hjälp för att klara hela uppgiften. När barnet sedan klarat denna uppgift med hjälp klarar barnet sedan detta själv och nya utvecklingszoner uppstår för vidare utforskande (Forsell, 2011). 5

11 4. Metodologisk ansats och val av metod 4.1 Urval Denna undersökning har vänt sig till vårdnadshavare med barn i förskolan då mitt syfte är att undersöka vårdnadshavares syn på barns intresse och frågor om fysik i hemmet. Ett flertal förskolechefer har kontaktats varav två har gett samtycke till att dela ut enkäten till vårdnadshavare på tre olika förskolor belägna i Mellansverige. Enkäten har skickats ut till 142 familjer. Utav enkäterna inkom 58 stycken. 4.2 Datainsamling Metod är ett redskap som ska användas för att besvara frågeställningar i en undersökning och metoden måste då väljas utefter vilka frågeställningar som ska undersökas (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009). Utifrån syftet och frågeställningarna för denna undersökning har enkät valts som metod för att besvara frågeställningarna. Enkäten har delats ut i pappersform och som webbenkät. Valet av metod styrdes av syftet och frågeställningarna som handlar om vårdnadshavarnas syn på barns intresse om fysik. Redan tidigt i detta arbete stod det klart att enkät var den lämpligaste metoden, då enkät ger en möjlighet att få åsikter och tankar ifrån många vårdnadshavare. Denna undersökning hade kunnat genomföras med hjälp av kvalitativa intervjuer med vårdnadshavarna för att få en djupare inblick i deras synpunkter. Dock hade detta varit svårt då genomförandet av lika många intervjuer som enkäter hade varit för tidskrävande att genomföra. Barns intressen är individuella vilket gör att jag vill få in många svar från ett stort antal vårdnadshavare för att kunna hitta samband och få ett trovärdigare resultat. Därför valdes en kvantitativ metod i form av enkät. Enkät är rätt metod om man vill få svar och åsikter från ett stort antal individer vilket gör den till en kvantitativ metod. Enkät är en metod som möjliggör att skicka ut undersökningsmaterialet till många respondenter samtidigt, vilket innebär att man lättare når ut till många med sin undersökning. I användandet av enkäter finns det även en möjlighet att kunna anpassa enkäten efter respondenternas behov på det sättet att de kan besvara enkäten i lugn och ro när de har tid (Bryman 2011). I valet av webbenkät eller papperenkät övervägdes vilket av alternativen som skulle generera flest svar. Bryman (2011) anser att fördelen med webbenkäter är att de är lätta att skicka ut då en länk bifogas som gör att respondenten kan få enkäten direkt via ett mail eller via mobiltelefonen. Enkäten blir lättillgänglig samt att svaren snabbare kommer in då de skickas direkt till en databas när enkäten är avslutad. När respondenterna skickar svaret direkt från länken till en databas är de helt anonyma då inga uppgifter kan spåras tillbaka till dem. Nackdelen med webbenkäter istället för pappersenkäter är att alla inte har tillgång till internet vilket gör att de inte kan genomföra undersökningen (Bryman, 2011). I denna undersökning valdes både en webbenkät och en papperenkät för att öka möjligheterna att få in många svar. Webbenkäten är smidig att skicka ut, vilket sparar mycket tid, samt att respondenterna är helt anonyma och svaren kommer direkt till databasen där enkäten är utformad, vilket sparar tid. Dock ville jag även kunna erbjuda en pappersenkät till de vårdnadshavare och förskolor som inte kunde eller ville ta del av webbenkäten. Enkäter kan bestå av öppna eller slutna frågor. Öppna frågor är frågor som lämnar utrymme för respondenten att skriva svar med egna ord och en möjlighet att få längre och mer fylliga svar. Nackdelen kan vara att respondenten inte orkar skriva mycket då enkäten riskerar att bli 6

12 för lång. Det kan också vara problematiskt i sammanställningen av svaren då materialet behöver tolkas då alla har skrivit svar med egna ord (Hjalmarsson, 2014). Slutna frågor innebär att respondenten presenteras med frågor med olika svarsalternativ och markerar det eller de alternativ som stämmer. Dessa svar blir lättare att jämföra då det är samma alternativ för alla. Fasta svarsalternativ kan även hjälpa respondenten att förstå frågan bättre då svarsalternativen kan förtydliga innebörden av frågan (Hjalmarsson, 2014). Enkäten som använts i denna undersökning består av slutna frågor. Ordet fysik används i frågorna samt i frågeställningarna för undersökningen. Fysik är dock ett brett ämne och inkluderar många delar vilket hade gjort att vårdnadshavarna kanske inte hade förstått eller vetat vad som ingår i fysik i förskolan om man använt sig av öppna frågor. Därför användes slutna frågor med fasta svarsalternativ för att bryta ner fysikbegreppet i mindre och mer hanterbara delar. Svarsalternativen förtydligar och blir då en hjälp för vårdnadshavarna att förstå frågan, vilket göra det lättare för dem att svara. Val av svarsalternativ valdes utifrån områden förskoleutbildningen berört samt områden som upplevdes mer lättförståeliga för vårdnadshavarna. Val av svarsalternativ var tvunget till att begränsas då områden inom fysik är många. Vetskapen fanns att några av barnen i studien kunde vara intresserade av andra områden, för dem finns svarsalternativet annat med i enkäten. Här finns en möjligheten för vårdnadshavarna att dela med sig av andra områden som deras barn är intresserade av inom fysiken. Enkäten är även upplagd så att vårdnadshavarna får en möjlighet att välja flera svarsalternativ till varje fråga. Detta för att få med allt barnet är intresserad av inom fysik vilket kan vara mer än ett alternativ. Det kan också underlätta för vårdnadshavarna då det kan vara svårt att välja ett alternativ om barnet är intresserad av flera. Frågeställningarna är också ställda för att ta reda på vad barnen är intresserade av och då behöver alla alternativ som stämmer överens vara med för att ge en helhetsbild. Första frågan i enkäten handlar om vilken ålder barnen har. Syftet med den frågan är att se att svaren som kommer in har berört båda ålderskategorierna i förskolan. Det blir då en försäkran om att studien håller sig till syftet. Hade endast svar kommit in från en ålderskategori hade syftet begränsats ytterligare och bara fokuserat på den ålderskategorin. Fråga sex i enkäten ger vårdnadshavarna en möjlighet att frivilligt lägga till egna kommentarer samt tankar och åsikter om enkätens utformning och innehåll. Detta kan erhålla djupare insikter och kan användas i tolkningen av resultaten. Johansson och Svedner (2010) lyfter svårigheterna med att formulera bra enkätfrågor. De anser att det är viktigt att lägga ner mycket tid på detta för att få tydliga frågor gentemot respondenterna som ska besvara enkäten. Är frågorna otydliga finns det en risk att respondenten inte förstår och inte kan ge ett korrekt svar eller avstår helt från att besvara den. Enkätfrågorna bör också presenteras på ett sätt som gör att svaren kan användas till att besvara frågeställningarna och syftet med undersökningen. Bryman (2011) lyfter bortfall som en av de viktigaste begränsningarna med att använda sig av enkäter som metod. Bortfall gör att resultatet man får kan skilja sig mot det man hade fått om alla svar kommit in, då man bara får in en viss andel svar. Denna risk minimeras om man istället väljer intervjuer som metod då man har en chans att påverka materialet man får in genom att man är delaktig med respondenten på ett annat sätt än med enkäter. Det finns metoder för att minimera bortfallet med enkäter. Johansson och Svedner (2010) menar att för att få en hög svarsfrekvens är det bra att fråga respondenterna innan enkäten skickas ut om de vill delta vilket ofta minskar bortfallet då de vet att en enkät är på gång (Johansson, Svedner, 2010). Utformningen av enkäten samt av introduktionsbrevet är också en viktig del för att minska bortfallet. Respondenten ska informeras om vad enkäten handlar om samt hur den är 7

13 utformad. Tydliga instruktioner och en lockande layout kan också vara faktorer som gör enkäten mer attraktiv och en kort enkät har visat sig få en högre svarsfrekvens (Bryman, 2011). 4.3 Procedur Efter att ett syfte och tre frågeställningar formulerats, sammanställdes två stycken enkäter. En webbenkät som utformades via en hemsida där man skapar gratisenkäter samt en papperenkät. Dessa två enkäter innehåller samma frågor och introduktionsbreven är likadana. Introduktionsbrevet tar upp syftet med undersökningen samt hur den kommer att gå till och att den tar ca två minuter att besvara. Den tar också upp etiska överväganden. Pappersenkäten finns som bilaga under (Bilaga Enkät). Anledningen till att det skickades ut både en webbenkät och en pappersenkät var för att minska ett eventuellt bortfall och för att enkäten skulle finnas tillgänglig på flera sätt. Johansson och Svedner (2010) rekommenderar att genomföra ett testförsök med enkäten för att få in synpunkter på förbättringar innan enkäten skickas ut på riktigt. Därför genomfördes en testomgång då enkäten skickades ut till sexton bekanta vårdnadshavare med barn i förskolan för att se om enkätfrågorna var tydliga, att enkäten var lätt att förstå, samt för att undanröja eventuella svårigheter och för att rätta till eventuella fel. Det gav också en uppfattning om hur lång tid enkäten tog att besvara samt hur materialet lagrades och presenterades när de returnerades. Förskolechefer kontaktades och tillfrågades om förskolor ville delta i undersökningen genom att hjälpa till att nå ut till vårdnadshavarna med enkäten. Två förskolechefer gav samtycke till att skicka ut enkäter till vårdnadshavare på totalt tre olika förskolor. I samråd med pedagogerna på de olika förskolorna bestämdes vilken form av enkät som passade vårdnadshavarna på respektive förskola. En förskola valde papperenkät och två valde webbenkät. Länken till webbenkäten skickades till förskolorna via mail och därefter mailades länken ut till vårdnadshavarna på de två förskolorna. Den tredje förskolan valde papperenkät och den lämnades ut till vårdnadshavarna under en förmiddag samtidigt som de blev informerade om syftet och kunde få eventuella frågor besvarade. Pappersenkäten lämnade vårdnadshavarna till förskolan som lades i ett kuvert som hämtades upp en vecka senare. Vårdnadshavare erbjöds även ett alternativ att ta kort på sin pappersenkät och skicka via mail eller sms för att underlätta för vårdnadshavarna och minimera bortfall. Enkäterna sammanställdes i Microsoft Excel och lades in som diagram i Microsoft Word för att på ett tydligt sätt belysa resultatet. Valet av att använda Microsoft Excel och Microsoft Word grundar sig i tidigare erfarenheter inom dessa program vilket underlättade sammanställningen av resultaten. Att redovisa resultaten genom stapeldiagram valdes för att på ett tydligt sätt visa vad vårdnadshavarna har svarat på varje fråga och för att på ett enkelt sätt kunna jämföra och tolka de olika områdena. Bryman (2011) anser att diagram tillhör de vanligaste metoderna för redovisning och bearbetning av kvantitativ data. Fördelen med diagram är att de är lätta att tolka och att förstå. De två vanligaste diagrammen som används till kvantitativ data är stapeldiagram och cirkeldiagram. Stapeldiagram används för att påvisa antal per kategori medan ett cirkeldiagram påvisar delen av det hela. Cirkeldiagram används ofta vid redovisning av resultatet i procent medan stapeldiagram används mer om man vill belysa skillnaderna mellan de olika svaren och se hur många antal som tycker på ett visst sätt. 8

14 4.4 Etiska överväganden Informationskrav innebär att berörda personer ska informeras om syftet med undersökningen och vilka förväntningar det finns på personerna som deltar. Deltagarna ska informeras om hur forskaren kommer att behandla den data som samlas in samt att det är frivilligt att delta och att de när som helst kan avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002, 2011). Förskolecheferna till förskolorna informerades om syftet med undersökningen samt händelseförloppet. I informationsbladet informerades vårdnadshavarna om syftet med undersökningen är samt vad den kommer att beröra. De blev även informerade om att det är frivilligt att delta och att de får avsluta när de vill. Genom detta får vårdnadshavarna en möjlighet att ta ställning till om de vill delta. Samtyckeskrav innebär att deltagarna i studien har rätt att själva bestämma över sin medverkan och ge sitt samtycke (Vetenskapsrådet, 2002, 2011). Förskolechefen gav samtycke till att ta kontakt med de olika förskolorna. Därefter informerades förskolorna om undersökningen och gav sedan samtycke till att enkäten fick delas ut till vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna gav samtycke genom att de valde att genomföra enkäten. Konfidentialitetskrav innebär att alla uppgifter i undersökningen behandlas konfidentiellt och ska inte kunna knytas till respektive deltagare. Uppgifterna ska förvaras säkert från obehöriga (Vetenskapsrådet, 2002, 2011) Vårdnadshavarna har blivit informerade om att alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och att deltagarna är anonyma genom hela processen då enkäten inte kommer att avslöja några personuppgifter eller andra uppgifter som kan spåras tillbaka till deltagarna. Nyttjandekrav innebär att de uppgifter som samlas in om deltagarna enbart kommer att användas i forskningssyfte och i den aktuella undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002, 2011). Deltagarna har blivit informerade om att svaren enbart kommer att användas till examensarbetet och att det beräknas vara klart i maj Svaren kommer att raderas efter avslutat arbete. 4.5 Reliabilitet och Validitet Validitet mäter i vilken utsträckning vi undersöker det vi avser att undersöka (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009). Om man har hållit sig till syftet och frågeställningarna genom hela undersökningen har man haft en hög validitet (Bryman, 2011). Denna undersökning gav en svarsprocent på ca 41 % vilket betyder att inget kan sägas generellt om målgruppens synpunkter om barns intressen om fysik men sammanfattningsvis har många vårdnadshavare tyckt någorlunda likvärdigt i sina svar vilket ökar validiteten. Frågorna i studien är ställda mot syftet och frågeställningarna i undersökningen, vilket gör att validiteten kan anses som god. Fråga nummer ett i enkäten handlar om vilken ålder barnen har och är en försäkran om att det finns svar från båda åldersgrupperna så att undersökningen håller sig till syftet. Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig studien är. I fallet med enkäter är syftet med detta att undersöka om statistiken av resultaten är genomfört på ett korrekt sätt (Bryman, 2011). Reliabilitet handlar om att andra forskare ska kunna använda samma data för att kunna komma fram till liknande resultat. Går detta att uppnå, har studien en hög reliabilitet (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009) Reliabiliteten och validiteten i denna undersökning har stärkts 9

15 genom en testomgång som gjordes för att se hur språket och frågorna uppfattades och att respondenterna förstod syftet med undersökningen. Till detta finns även en detaljerad beskrivning av metodens olika delar och genomförandet redovisades för att stärka undersökningens reliabilitet, då det framgår tydligt hur jag har gått tillväga. Enkäten samt introduktionsbrevet finns bifogade som en bilaga. Svaren kommer sammanställas i Microsoft Excel för att sedan läggas in som diagram i Microsoft Word för att minska felräkning och för att öka reliabiliteten. 10

16 5. Resultat och analys Enkätsvaren ger en inblick i vad vårdnadshavare anser att deras barn är intresserade och nyfikna på inom fysiken samt vad de anser är viktigt att barnen får kunskaper om inom fysiken på förskolan. I resultatet redovisas vårdnadshavarnas tankar och kommentarer angående detta. Vårdnadshavarna har under varje fråga haft möjlighet att välja flera alternativ. Resultaten från enkäterna har sammanställts under respektive rubrik i form av stapeldiagram samt kommentarer från vårdnadshavarna och avslutas med en sammanfattning. 5.1 Enkätfrågor Fråga 1 Fråga ett i enkäten handlar om vilken ålder barnen i studien har och resultaten visar att det har kommit in svar från båda ålderskategorierna. Det är ungefär lika många svar från både ålderskategorierna. Denna fråga ställdes som en försäkran att svar inkommit från båda ålderskategorierna för att följa studiens syfte. Resultatet från denna fråga har inget annat syfte i resultatet då studien vänder sig till barn i förskoleålder. Fråga 2 Vad upplever Du att ditt barn är intresserad av och frågar om hemma som handlar om fysik? Ljud och ljus Luft och tryck Temperatur och väder El och magnetism Astronomi och rymden Annat Ljud och ljus = 34 Luft och tryck = 8 Temperatur och väder = 41 El och magnetism = 13 11

17 Astronomi och väder = 29 Annat = 3 Kommentarer till Annat: Inte så mycket frågor än. Gravitation Krafter Sammanfattning fråga 2 Ljud och ljus, temperatur och väder samt astronomi och rymden är de områden som flest barn visar ett intresse för enligt vårdnadshavarna. El och magnetism samt luft och tryck har mycket mindre röster då det inte är många vårdnadshavare som upplever att deras barn är intresserade av det. Det finns också tre vårdnadshavare som fyllde i alternativet annat i enkäten och kommenterade att barnet var intresserat av gravitation, en annan av krafter och det sista barnet ställde inte så mycket frågor än. Fråga 3 60 Vilka områden inom fysik tror Du att ditt barn skulle tycka vara intressant och roligt att undersöka och utforska förskolan? Ljud och ljus = 48 Luft och tryck = 30 Temperatur och väder = 33 El och magnetism = 26 Astronomi och rymden = 38 Annat = 2 Kommentarer till Annat: Ljud och ljus Luft och tryck Temperatur och väder Svårt, det mesta är nog spännande 12 El och magnetism Astronomi och rymden Annat

18 Valde alla, hon vill lära sig mycket. Sammanfattning Fråga 3 Om frågan vad vårdnadshavarna tror att deras barn skulle tycka vara intressant och roligt att undersöka är det mer jämt mellan de olika områdena. De områdena som fått mest röster är ljud och ljus samt astronomi och rymden men staplarna är jämna. En vårdnadshavare har fyllt i annat som alternativ och kommenterat med att det är svårt, det mesta är nog spännande och en annan har kommenterat att hen valde alla alternativen då barnet vill lära sig mycket. Fråga 4 60 Vilka faktorer anser Du är viktiga för att ditt barn ska utveckla en nyfikenhet och ett intresse för fysikaliska fenomen i förskolan? Ett genuint intresse från barnet Engagerade pedgoger Experiment och enkla försök Uppmuntrande och inspirerande lärmiljöer (ute och inne) Tillgängligt material Annat Ett genuint intresse från barnet =16 Engagerade pedagoger = 50 Experiment och enkla försök= 50 Uppmuntrande och inspirerande lärmiljöer (ute och inne) = 42 Tillgängligt material som barnen själva kan utforska med = 39 Annat = O Kommentarer: Närhet och tillgänglighet i vardagen Hålla det på leknivå. Ingen teori innan barnen frågar, vilket de kommer att göra. Sammanfattning Fråga 4 Angående vilka faktorer vårdnadshavarna tyckte var viktiga för att barnens skulle utveckla ett intresse och en nyfikenhet för fysik var det många som tyckte att engagerade pedagoger och experiment och enkla försök var viktiga faktorer. Även uppmuntrande och inspirerande miljöer samt tillgängligt material som barnen själva kan utforska med ligger högt. Däremot var det inte så många vårdnadshavare som ansåg att ett genuint intresse från barnet var en 13

19 viktig faktor. Två vårdnadshavare lämnade kommentarer till denna fråga, en av de tyckte att närhet och tillgänglighet i vardagen var viktigt. Den andra vårdnadshavaren tyckte att lärandet skulle hållas på en leknivå och att det inte skulle förekomma någon teori förens barn frågar vilket hen ansåg att de kommer att göra. Fråga Ljud och ljus= 39 Luft och tryck = 25 Temperatur och väder = 37 El och magnetism = 28 Astronomi och rymden = 32 Annat = 7 Kommentarer till annat: Ljud och ljus Vilka områden inom fysik tycker Du är viktiga att ditt barn får kunskaper om på förskolan? Inget är väl direkt viktigt, det är bara kul om de får med sig så mycket som möjligt. De behöver inte få kunskaper i förskolan bara de trivs och har roligt. Det som passar o pedagogerna brinner för då blir det bra! Det som intresserar dem Luft och tryck Temperatur och väder Jag tycker inte att det är så viktigt I allmänhet lite om allt tror jag El och magnetism Astonomi och rymden Annat Inte viktigt inom något område. Hålls det på en lekfull nivå kommer de lära sig det de tycker är intressant. 14

20 Sammanfattning Fråga 5 Angående vad vårdnadshavarna tyckte var viktigt att deras barn får kunskaper om i förskolan var det lite spridda svar. Många tyckte att kunskaper inom ljud och ljus, temperatur och väder samt astronomi och rymden var viktigt kunskaper. Medan det var lite färre som tyckte det var viktigt med luft och tryck samt el och magnetism. Dock skiljer sig inte svaren ifrån varandra utan är relativt jämna. Sju vårdnadshavare valde alternativet annat och kommenterade sina val genom kommentarer. Kommentarerna handlade främst om att förskolans prioritet bör vara att skapa en god trivselmiljö för barnen, där de kan lära genom lek. En vårdnadshavare kommenterade att hen önskade att sitt barn utvecklades inom samtliga områden i fysik, en annan önskade att man valde områden inom fysik som passar pedagogerna. Denna vårdnadshavare anser också att ett brinnande intresse från pedagogerna inspirerar barnen till att lära. Fråga 6 Här presenteras vårdnadshavarnas kommentarer som de har delat med sig. Dessa kommentarer handlar om frågorna eller andra synpunkter om enkäten. Jag tycker man ska jobba utifrån barns intressen, är de intresserade av rymden så jobbar man med rymden. Man ska inte jobba med rymden bara för att. Jag tror de flesta barn skulle tycka att detta var spännande. Intressanta tankeställare. Har inte tänkt så mycket på just fysik för ett förskolebarn, men varför inte. Jag tror att det är bra att ett intresse väcks. Lite svårt att svara på frågorna med tanke på att barnet är lite litet än. Om man kan skapa så många förutsättningar som möjligt för barnets lärande och utveckling är det bara positivt. Dock får inte förskola bli för mycket skola men ska väcka barnets intresse för framtida lärande. Är en fin balans. Bra frågor man inte riktigt tänkt på själv. Kan tycka att det är svårt att svara seriöst för det är en 3 åring jag pratar om. Kan tycka att det är ett viktigt och kul ämne för små barn också. Jag tror att engagerade pedagoger är grunden för allt lärande. Positivt att den var kort, gick snabbt att besvara. Lättsam och intressant enkät. Sammanfattning Fråga 6 Det som visar sig i denna fråga är kommentarer och synpunkter angående enkäten och dess innehåll. Denna fråga ställdes som en frivillig chans för vårdnadshavarna att få lämna tankar och synpunkter om enkäten eller frågorna. Då resten av enkäten består av slutna frågor gavs vårdnadshavarna med denna fråga en möjlighet att få dela med sig av egna ord och tankar. Tre vårdnadshavare har lyft positiva kommentarer om enkätens uppbyggnad och innehåll. De lyfter då att det var intressanta frågor samt att det var bra att enkäten var kort vilket gjorde att 15

21 det gick snabbt att besvara den. Vårdnadshavarna har till exempel lyft att förskolan ska arbeta utifrån barns intressen och att det är positivt om barnen får möjligheter att lära och utvecklas. Dock anser en vårdnadshavare att det inte får bli för mycket skola utan förskolan ska väcka ett intresse. Några vårdnadshavare hade inte tänkt så mycket på fysik med förskolebarn men tycker ändå att det skulle vara bra att de får ett intresse för det. Kommentarerna från denna fråga inte tillfört något extra och denna fråga kommer därför inte att ingå i analysen. 5.2 Frågeställningar Vad upplever vårdnadshavarna att barnen är intresserade av och frågar om hemma inom ämnet fysik? Fråga två och tre i enkäten besvarar den första frågeställningen i undersökningen. I resultatet av dessa två enkätfrågor framkommer det att alla vårdnadshavare som deltagit och besvarat enkäten upplever att deras barn visar ett intresse för fysik. Alla vårdnadshavare har även i fråga tre fyllt i vad de tror att deras barn skulle vara intresserad av att utforska inom fysik. Detta visar då på att barn i förskolan har ett intresse av fysik inom olika områden och vårdnadshavarna har uppmärksammat detta vilket kan ge barnen en bra grund inför framtida lärande. Utbildningsdepartementet (2010) anser att barn ständigt upptäcker fenomen och saker som kan kopplas till naturvetenskap runt omkring dem och de visar ofta ett spontant intresse och en nyfikenhet inför detta. Detta är något vårdnadshavarna i undersökningen har upptäckt då alla har valt ett eller flera områden som de upplever att barnen är intresserade av. De flesta vårdnadshavarna har fyllt i att deras barn är intresserade av områdena ljud och ljus, temperatur och väder samt astronomi och rymden. Dessa staplar är överlägset störst av de fem olika områdena inom fysiken som ingår i studien. Ljud och ljus, temperatur och väder samt astronomi och rymden är områden som barn lätt kommer i kontakt med dagligen i sin omgivning. Det är också två områden många vuxna pratar om dagligen som till exempel vad mörkt det är ute, titta vad det regnar eller titta vad stor månen är idag. Detta kan leda till att barn skapar ett intresse för dessa fenomen och försöker att förstå det som händer. Sjøberg (2004) anser att vi människor redan från början försöker att förstå världen omkring oss och det gör vi genom att skapa oss föreställningar om hur saker och ting fungerar. Dessa föreställningar skiljer sig oftast från vetenskapliga förklaringar men fungerar ofta lika bra i vardagen. Vardagsföreställningarna beskriver ofta världen mer direkt och detta är något barnen använder sig av för att förklara världen omkring dem. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektiv ser man detta som att barn inte kan undvika att lära sig utan de lär sig hela tiden och i alla situationer. Kunskap är något som skapas i sociala sammanhang tillsammans med omgivningen (Elfström m.fl.(2014). Slutsatser av det resultatet från fråga två och tre i enkäten är att vårdnadshavarna upplever att barnen visar ett intresse och en nyfikenhet för fysik, och att vårdnadshavarna generellt upplever att barnen skulle vara intresserade av samtliga områden inom fysik. Det flesta vårdnadshavare har fyllt i de områdena inom fysik som är lättast att urskilja och se i det vardagliga livet. Luft och tryck samt el och magnetism var de två områdena som fick minst svar. Däremot har många vårdnadshavare fyllt i att de tror att deras barn skulle vara intresserade av och tycka det var roligt att undersöka el och magnetism samt luft och tryck i större utsträckning än vad barnen själva har visat intresse för. 16

22 Vilka faktorer anser vårdnadshavarna främjar barns intresse och nyfikenhet för fysikaliska fenomen? Fråga fyra i enkäten berör den andra frågeställningen i studien. Här ansåg vårdnadshavarna att det var viktigt att barnen får möta engagerade pedagoger samt uppleva experiment och enkla försök. Även en uppmuntrande och inspirerande miljö både ute och inne samt tillgängligt material för barnen att upptäcka med själva, var viktiga faktorer enligt vårdnadshavarna. Thulin (2010) lyfter vikten av att pedagogerna ska vara engagerade i barnen och i de aktiviteter som handlar om naturvetenskap då de via barnens frågor och tankar får en inblick om var barnen befinner sig i sitt lärande och vad de är intresserade av. Chin och Osborne (2008) argumenterar likt Thulin (2010) att barnens frågor har en betydelsefull roll i lärandet av naturvetenskap och om pedagogerna låter barnen få utrymme med sina tankar och frågor skapas ett kollektivt lärande mellan barn och vuxna då samtalen dem emellan når en högre kvalitet och öppnar upp för potentiella utvecklingszoner. Både Chin och Osborne(2008) samt Thulin (2010) lyfter vikten av pedagogernas engagemang och delaktighet i barnens utforskande och intresse för fysik. Detta är en av utgångspunkterna i det sociokulturella perspektivet där Vygotskij skriver om den proximala utvecklingszonen. Pedagogerna behöver vara närvarande och engagerade för att kunna urskilja var barnen befinner sig och vad som ligger nära barnens erfarenheter och kunskaper. Barn använder sig av egna erfarenheter och kunskaper för att förstå något samtidigt som de uppfattar de djupare kunskaperna som den mer kompetenta personen har vilket i detta fall blir pedagogen. Pedagogen kan då stötta och hjälpa barnen att klara aktiviteten för sedan klara de själv (Forsell, 2011). Vårdnadshavarna lyfter miljön som en viktig faktor för barnens nyfikenhet och intresse för fysik. Många vårdnadshavare anser att det är viktigt att det finns tillgängligt material framme som barnen själva kan utforska med samt att miljön runt omkring dem är uppmuntrande och inspirerande, både ute och inne. Vårdnadshavarna har lyft många av de faktorer som även många forskare anser är viktiga för att främja barns lärande. Pramling Samuelsson och Sheridan (2016) anser att arbeta med naturvetenskap i förskolan ställer krav på pedagogerna att utforma en miljö som möjliggör för barnen att komma i kontakt med naturvetenskap samt att ge barnen möjligheter att utforska och experimentera. Elfström m.fl.(2014) lyfter också vikten av att barnen får ta del av tillgängligt material då det ofta bjuder in barnen till utforskande. Barn måste få utforska med alla sina sinnen och behöver då material som gör barnen nyfikna vilket leder till att de vill utforska, experimentera samt ställa frågor. Pedagogernas kunskaper och engagemang är, enligt Elfström m.fl. (2014) som tar stöd av Vygotskij teori avgörande för hur barnen tolkar omgivningen runt omkring dem. Barn blir delaktiga i omgivningen genom hur den förklaras och kommuniceras, både av barn och vuxna. I läroplanen för förskolan står det att barnen ska få upptäcka, utforska och samtala om fysikaliska fenomen. De ska ges möjlighet att experimentera, delta och ställa frågor om olika fenomen för att få en inblick i samband i naturen (Utbildningsdepartementet, 2010) Den faktor som har minst påverkan enligt vårdnadshavarna är barnens genuina intresse. Många vårdnadshavare tycker inte att detta är viktigt utan de anser istället att barnen kan få ett intresse genom en stimulerande miljö samt engagerade pedagoger och tillgängligt material. 17

23 Vad anser vårdnadshavarna att deras barn ska få kunskap om inom fysik på förskolan? Fråga fem i enkäten handlar om vad vårdnadshavarna anser är viktigt att deras barn får med sig kunskaper om inom fysiken på förskolan. På denna fråga har vårdnadshavarna svarat ganska lika då ingen av staplarna är överlägset högst. Ljud och ljus, temperatur och väder samt astronomi och rymden är återigen de högsta staplarna och områden som vårdnadshavare tycker är viktigt att barnen får kunskap om. Det finns även en tydlig önskan om att barnen ska få kunskaper i övriga områden; luft och tryck samt el och magnetism. Sammanfattningsvis går det inte att dra slutsatser huruvida något område inom fysiken är prioriterad, slutsatsen är att vårdnadshavare överlag tycker att alla områden inom fysiken är viktiga. Vad som är intressant i tolkningen av resultaten är svarsalternativet annat, som i tidigare frågor inte har fått så många svar, har nu fått sju svar. Kommentarerna som följer till alternativet är likvärdiga och innebär att vårdnadshavarna vill att förskolan ska prioriterar trivselfaktorn för barnen mer än fokus på att de får kunskaper inom fysikens områden. Vårdnadshavarna kommenterar att de vill att deras barns ska ha roligt och lära sig det som intresserar dem. En vårdnadshavare har kommenterat att det är viktigt att anpassa situationen och utföra aktiviteter där pedagogerna har ett brinnande intresse. Det är en minoritet som inte tycker att det är så viktigt med kunskap inom fysik medan de flesta vårdnadshavare tycker det är viktigt. En annan slutsats som tolkas av resultatet på denna fråga är att alla vårdnadshavare i denna studie har åsikter och tankar om vad de tycker är viktigt att deras barn får kunskaper om på förskolan och har svarat ganska lika sett till staplarnas höjder. De vårdnadshavare som har svarat alternativet annat och skriver att de inte tycker fysik är viktigt, har istället lyft vad de tycker är viktigt inom andra områden. Pramling Samuelsson, Sheridan (2016) trycker på att förskolan ska vara ett komplement till hemmet och att samverkan dem emellan är till för att skapa de bästa förutsättningarna för varje barn. Det är då viktigt att vårdnadshavarna får en tydlig inblick om verksamheten vad det gäller mål och innehåll för att de ska kunna vara delaktiga och kunna påverka med sina tankar och åsikter. Niss och Söderström (2015) anser att förskolan, i ett tidigt skede, behöver få kunskaper och insikter från vårdnadshavarna om vad deras barn är intresserade av för att kunna använda det i planeringen av verksamheten. Genom att förena pedagogernas kunskaper om barn och lärande med barnens intresse kan förskolan skapa en god pedagogisk grund att arbeta ifrån. Både Pramling Samuelsson och Sheridan (2016) samt Niss och Söderström (2015) lyfter här bra argument till varför vårdnadshavarna ska ha inflytande i verksamheten vad det gäller mål och innehåll och resultatet på denna fråga är att vårdnadshavarna vill dela med sig av sina tankar och åsikter, vill vara delaktiga i förskolan för att skapa bra förutsättningar för deras barn. Som Niss och Söderström (2015) lyfter är vårdnadshavarna barnens viktigaste personer, vilket gör vårdnadshavarna till förskolans viktigaste samarbetspartners då de bär på kunskaper om barnet som förskolan behöver ta del av för att skapa en bra pedagogisk verksamhet. 18

24 6. Diskussion 6.1 Metod och resultatdiskussion I tidigare forskningsstudier har man diskuterat barns tidiga intressen samt betydelsen av de frågor barn ställer. Dessa ämnen berördes även i denna studie och då i fråga två i enkäten. Dock så gjordes ingen tydlig skillnad på intresse och frågor i enkäten utan de är involverade i samma fråga, vilket gör att det inte går att urskilja om vårdnadshavarna har valt vad barnen frågar om eller vad barnen är intresserade av. Utformandet av frågan har utgått från slutsatser som Thulin (2010) har kommit fram till i sin studie, där barns frågor ses som ett uttryck för vad de är intresserade av och vill veta mer om. Då denna undersökning från början har utgått från att barn är intresserade av fysik användes inte svarsalternativet att barnet inte var intresserat av fysik. Detta kan ha lett till att vårdnadshavarna kände sig tvungna att välja något av de andra alternativen, vilket skulle kunna påverka resultatet då vårdnadshavarna inte hade tillräckligt med alternativ. Dock så fanns alternativet annat för vårdnadshavarna att fylla i om svarsalternativen inte passade, vilket några vårdnadshavare använde och lämnade samtidigt en kommentar. Detta kan ha upplevts som otydligt av vårdnadshavarna, vilket kan ha bidragit till att de har tolkat frågan på ett annat sätt. Då svarsalternativen i denna studie fick begränsas och ett fåtal valdes ut finns det fler områden inom fysiken som inte berörs i denna studie. Detta kan påverka resultatet då svaren hade kunnat bli annorlunda om det hade funnits andra svarsalternativ. Dock så fanns svarsalternativen annat för de vårdnadshavare som har barn som var intresserade av övriga områden inom fysiken. Detta gör att vårdnadshavarna trots begräsningen av svarsalternativ kunde dela med sig av deras barns intressen inom fysik. I valet av enkät fanns vetskapen om att det skulle kunna bli ett bortfall, vilket det också blev (59%). Genom att enkäten skickades ut till 142 familjer kom det in tillräckligt med svar (58 stycken), för att kunna ge en bra bild av vad vårdnadshavare anser om deras barns intresse för fysik. En annan anledning till att många svar kom in kan ha att göra med att enkäten fanns tillgänglig både i pappersform samt som webbenkät och att den bara tog cirka två minuter att besvara. Detta är enligt Bryman (2011) faktorer som kan leda till en högre svarsfrekvens och mindre bortfall. Trots en svarsfrekvens på 41 % går det inte att bortse från det stora bortfallet som blev, då endast lite mer än en tredjedel av svaren kom in. Detta betyder att ungefär två tredjedelar av deltagarna har valt att inte svara på enkäten. Anledningen till att de valt att inte delta kan ha att göra med att de inte har förstått enkäten eller att de har upplevt att frågorna är ställda på ett sätt som gör att de känner att enkäten inte berör deras barns intressen. I majoriteten av enkätfrågorna används ordet fysik och inte fysikaliska fenomen. Ordvalet här kan ha påverkat deltagandet då vårdnadshavarna kanske upplevde ordet fysik som något svårare än vad det var tänkt. Om istället ordet fysikaliska fenomen hade använts hade kanske fler vårdnadshavare valt att delta, då detta ord förklarar de fenomen vi ser i vardagen medan begreppet fysik förklarar mer ingående vad som händer. Då enkäten har besvarats utan mitt deltagande kan det bara antas att vårdnadshavarna har förstått frågorna och svarat utefter syftet med dem. Dock så verkar det som att frågorna har upplevts som tydliga då många svar har kommit in och vårdnadshavarna har tyckt relativt lika. 19

25 Jag vidhåller att enkät var den lämpligaste metoden för denna undersökning och anser att den har besvarat frågeställningarna på ett tydligt sätt. 6.2 Slutsatser Denna studie har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där man ser på lärande som något som inte går att undvika utan man lär sig hela tiden och i alla sammanhang. Kunskapen existerar mellan individer och skapas genom interaktioner. Utifrån utgångspunkterna för detta perspektiv resultatet från enkäterna tolkats och därefter dragit slutsatser. Studien visar att vårdnadshavarna upplever att deras barn visar ett intresse och en nyfikenhet för fysik. Studien visar även att vårdnadshavarna anser att deras barn skulle vara intresserade och tycka det var roligt att undersöka flera områden inom fysiken. De flesta barn är intresserade av ljud och ljus, temperatur och väder samt astronomi och rymden. Detta är fenomen som barn lätt kommer i kontakt med i vardagen och områden många vuxna talar om dagligen. Detta stämmer med vad Sjøberg (2004) samt Helldén m.fl. (2015) anser om barn och deras utforskande av naturvetenskap. De menar att barnen redan från en tidig ålder visar ett intresse för fenomen och händelser i sin omgivning. Detta leder till att de redan från början utforskar och experimenterar för att försöka förstå världen omkring dem. Undersökning visar att vårdnadshavarna anser att pedagogernas engagemang, uppmuntrande miljö med tillgängligt material samt möjlighet att utföra experiment och enkla försök är viktiga faktorer för att främja barns intresse och nyfikenhet för fysik i förskolan. Vårdnadshavarna har lyft många av de faktorer som många forskare nämner som viktiga faktorer. Thulin (2010) samt Chin och Osborne (2008) lyfter vikten av pedagogernas engagemang och delaktighet för att kunna uppmärksamma barnens frågor, dessa frågor berör ofta det barnen är intresserade av samt vad de vill lära mer om. Pramling Samuelsson och Sheridan (2016) samt Elfström m.fl. (2014) berör vikten av en stimulerande miljö för barnen samt vikten av tillgängligt material som ger barnen en lust och en nyfikenhet att utforska och experimentera. Den sista slutsatsen av denna studie är att vårdnadshavarna generellt tycker att samtliga områden inom fysiken är viktiga för deras barn att få kunskaper om på förskolan. Genom sitt deltagande har vårdnadshavarna i denna studie visat att de vill dela med sig av tankar och åsikter om deras barns lärande och utveckling på förskolan. Detta styrker Niss och Söderströms (2015) åsikter om att förskolan tidigt behöver ha vårdnadshavarnas kunskaper om deras barns intressen för att pedagogerna ska kunna använda det tillsammans med egna kunskaper om barn för att kunna erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet. Pramling Samuelsson och Sheridan (2016) menar att vikten av en god samverkan mellan förskola och hemmet ger barn dem bästa förutsättningarna för lära och utvecklas. 6.3 Vidare forskning Det hade varit intressant att genomföra denna studie på ett djupare plan genom att intervjua vårdnadshavare och på så sätt få en djupare inblick i deras åsikter och tankar kring barns intresse för fysik. Då denna studie håller sig på ytan hade det varit intressant att få lite fördjupade svar för att se ännu mer specifikt vad barn är intresserade av och frågar om inom fysik. Det hade även varit intressant att göra en studie där man jämför vårdnadshavarnas syn på barns intresse om fysik mellan olika förskolor som i sin tur arbetar olika mycket med fysik. Detta för att se om barn som går på en förskola där fysik blir synligt i verksamheten visar ett 20

26 tydligare intresse för det hemma än de barn som går på en förskola där fysik inte integreras på samma sätt. En intressant undersökning hade varit att se på barns intresse och nyfikenhet för fysik utifrån pedagogernas synvinkel för att sedan jämföra deras syn med vårdnadshavarnas, i syfte att synliggöra likheter och skillnader. 21

27 Referenser Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Chin, C., & Osborne, J. (2008). Students questions: A potential resource for teaching and learning science. Studies in Science Education, 44(1), 1-39.doi: / Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber Eriksson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Örebro: Örebro Studies in Education Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber. Helldén, G. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Hjalmarsson, M.(2014). Enkäter till förskollärare. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s ). Stockholm: Liber Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget. Jonsdottir, F. Nyberg, E. (2013). Erkännande, enpowerment och demokratiska samtal. I. A. Harju, I. Tallberg Broman (Red.) Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. (sida 59-77). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Niss, G. & Söderström, A. (2015). Samarbete i förskolan: för barnens skull. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2016). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Sjøberg, Svein.(2005). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2016) Läroplan för förskolan (rev 2016). Stockholm: Skolverket Thulin, Susanne (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Göteborg Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. 22

28 Bilaga Enkät Till vårdnadshavare angående enkätundersökning Jag studerar till förskollärare på Karlstads universitet och ska nu skriva mitt examensarbete. Syftet med mitt examensarbete är att jag vill undersöka barnens intresse och frågor om fysikaliska fenomen i hemmet samt vad Ni som vårdnadshavare tycker är viktigt att barnen får med sig kunskaper om inom fysik från förskolan. Jag önskar då att Ni som har ett eller flera barn på förskolan skulle vilja svara på denna enkät och dela med er av era tankar. Enkäten består av 5 korta frågor med kryssalternativ och beräknas ta ca 2 min att genomföra. Markera alla alternativen som stämmer för ditt/dina barn. Svaren kommer att sammanställas för att sedan användas i mitt examensarbete och uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och kommer att raderas. Du som genomför denna enkät är helt anonym genom hela processen och det är frivilligt att delta och du kan när som helst avsluta. Undersökningen beräknas vara färdig i slutet av maj Tacksam för svar senast 25/ lämna i ett anonymt kuvert som finns på ditt/dina barns avdelning med påskriften ENKÄTSVAR på fysikfrågor. Det går även jättebra att ta ett kort på din enkät och skicka via mail eller sms till uppgifterna nedan. Telefon 076XXXXXXX Mail XXXXX@XXXX Kontakta mig även om ni har några frågor. Tack för din medverkan! Med vänlig hälsning Anna Olsson 23