Barns föreställningar om luft -En undersökning om barns kunskaper kring luft i förskolan.

Transkript

1 Barns föreställningar om luft -En undersökning om barns kunskaper kring luft i förskolan. Childrens conceptions on air in preschool. A study on children`s knowledge about air in preeschool. Kajin Hasso Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet 210 hp Grundnivå 15 hp Handledare: Michal Drechsler Examinator: Getahun Yacob Abraham Datum:

2 Abstract The purpose of this study was to found out children's knowledge and thoughts of air. And if it is changed after some experiments with air. I also wanted to see if there was any difference between the older children and the younger children. In my research, I have used a qualitative research method, which means that I have interviewed a number of children both before and after the experiments. There were ten children who participated in my study. The results of my investigation shows that a large percentage out of the children who were in the study showed more understanding of the air for the experiments than they have done before. The older children showed more knowledge than the younger children. Keywords Preeschool, children, experiment, air

3 Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur barnens kunskaper och tankar kring luft ändras efter några experiment med luft. Jag ville också se om det finns någon skillnad mellan de äldre barnen och yngre barnen. I min undersökning har jag använt mig utav en kvalitativ undersökningsmetod, vilket innebär att jag har intervjuat ett antal barn både före och efter experimenten. Det blev totalt tio barn som deltog i min undersökning. Resultatet från min undersökning visar att en stor andel utav barnen som var med i undersökningen visade mer förståelse för luft efter experimenten än vad de gjort innan. Och också att de äldre barnen visade mer förståelse för luften. Nyckelord Förskola, barn, experiment, luft.

4 Innehållsförteckning 1.Inledning Syfte Frågeställningar.2 2. Forskning och litteraturgenomgång Tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter Metodologisk ansats och val av metod Intervju som metod Validitet och reliabilitet Urval Datainsamlingsmetod Genomförande Etiska överväganden Databearbetning Resultat och analys Respondenter Intervju med Grupp 1, 2 och 3 innan experimenten Experiment Barnens tankar efter experimenten Analys Diskussion.. 13 Referenser.. 16 Bilagor

5 1. Inledning Luft finns ständigt närvarande och överallt runt oss. Den kan därför vara svår att upptäcka och greppa, men Larsson (2004) visar i sin studie att barn i 6 årsåldern inte hade några problem att bilda sig en uppfattning av luft efter att de fått delta i några pedagogiska aktiviteter kring luft. I min studie vill jag därför bygga vidare på Larssons (2004) studie och undersöka barnens föreställningar kring fenomenet luft eftersom luft är något vi andas in dagligen och något som är livsviktigt för oss människor för att överleva. Eftersom luften är så viktigt för oss vill jag ta reda på vad barnen kan om detta redan i tidigt ålder. Vidare skriver författarna om hur man kan ta till vara på barnens kunskaper om någonting genom att vara tillsammans med barnen. Jag tycker att man som pedagog ska kunna ta på sig kemiglasögonen i verksamheten på förskolan och göra varsamheten till en helhet där alla delar i läroplanen ska ingå. Vidare beskriver författarna vikten av pedagogernas närhet då man undersöker något. Att vara tillsammans med barnen då man undersöker något och därefter kunna ställa frågor och även låta barnen få prova, gör att man får erfarenhet av förändring vilket gör att fakta blir mer meningsfullt (Elfström. m.fl, 2014). Det är viktigt att man som förskollärare har en större inblick över dessa naturvetenskapliga ämnen och försöka använda sig utav enkla ord och begrepp för att faktiskt kunna underlätta ämnet för barnen här och nu men också för den framtida skolgången. Eftersom det står i läroplanen för förskolan att förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Och även att förskolan ska arbeta för att barnen ska få en förståelse över hur vardagsliv och arbete kan bidra till en bättre miljö även för framtiden (Skolverket, 2010). Då kemiska processer faktiskt är en punkt inom förskolans läroplan så kommer min studie rikta sig in på att ta reda på barnens föreställningar kring luft. Finns det bra/dålig luft? Jag är intresserad utav att undersöka barnens föreställningar kring fenomenet luft eftersom luft är något vi andas in dagligen och något som är livsviktigt för oss människor för att överleva. Eftersom luften är så viktigt för oss vill jag ta reda på vad barnen kan om detta redan i tidigt ålder. 1

6 1.1 Syfte Luften vi andas är livsviktig för oss därför blev syftet med min studie att ta reda på vad barnen kan om begreppet luft. Och om deras föreställningar kring luft ändras under och efter några enkla experiment med luft. Det jag vill ta reda på i min undersökning som Larsson (2004) inte har undersökt är att jag även vill ta reda på hur barnen kommunicerar kring begreppet luft tillsammans i gruppen och vad de använder för begrepp när de samtalar. 1.2 Frågeställningar Vad är luft, enligt barnen? Hur har barnens föreställningar kring luft ändrats under experimenten? Hur kan man se att de äldre barnen har mer kunskaper kring luft än de yngre barnen? 2. Forskning och litteraturgenomgång Det första man kommer i kontakt med när man föds är luften. Luften är den gasblandning som finns runt omkring oss i jordens atmosfär, som vi behöver för att kunna andas. Luften vi andas är så självklar för oss människor att vi inte tar oss tid att fundera över vad det egentligen är vi andas in. Vad innehåller luften? Hur påverkas luften av utsläpp och hur påverkas vi människor utav luftföroreningar? Under min utbildning på förskollärarprogrammet har jag fått kunskaper i otroligt många olika områden. Bland annat har jag fått upp ögonen för kemi och tycker att det är ett roligt ämne. Som mål att sträva mot är ett av förskolans övergripande uppdrag att barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till människor, samhälle och naturen (skolverket, 2010). Målet är alltså att utveckla barnens förståelse för sin omvärld och tillvaro och verksamheten ska utgå ifrån barnets perspektiv, hur barn erövrar kunskapsområdet och relationen mellan barnet och det som skall läras (Fristorp, 2012). Genom denna studie och genom att diskutera begreppet luft tillsammans med barnen kan man också få barnen att tänka på vad dålig luft är. Och vad det kan leda till för vår planet. 2

7 2.1 Tidigare forskning Barn har redan som små idéer om naturvetenskapliga fenomen. Genom att iaktta och samtala med andra skapar barnen sina egna förklaringar till saker och ting. Många forskare har forskat kring barns tankar om naturvetenskap och därav några om barnens tankar kring luft. Den tidigare forskning som också min studie bygger på är Larsson (2004) studie kring barns föreställningar om luft, undersökningen var gjord på barn från 6-8 år. Undersökningen gjordes på 31 elever där pedagogernas åsikter i klasserna var att naturkunskap är viktigt. Resultatet i studien visar på att barn inte har några problem med att bilda sig en uppfattning om det som man inte kan se, i det här fallet luften. Barnen i undersökningen håller kvar några utav sina föreställningar kring luft även efter experimenten. I sin studie har Karlsson (2004) både använt sig utav intervjuer och också observationer, hon har också spelat in ljudet på band. Hansson & Rask (2006) skriver också i sin studie om barns tankar kring vad ett träd behöver för att växa och bli stort. De flesta barn som var med i undersökning visade sig inte veta att träden också behöver syre och koldioxid för att kunna växa. Resultatet utav studien påvisar att barnen har svårt att tänka på något som ögat inte ser. Cederholm (2006) skriver i sin studie om barns tankar kring begreppet luft, där resultaten visar att barn i åldrarna 8 år inte använder sig utav några vetenskapliga begrepp utan har mer ett vardagsspråk kring begreppet luft. Men att samtliga barn hade tankar om luft. 3. Teoretiska utgångspunkter Bjereld, Dennker & Hinnfors (2009) skriver att teorin är till hjälp då man ska tolka resultaten så att man kan göra en analys baserad på de resultat man fått från sin studie. Vidare skriver Bjereld et al. (2009) om begrepp och menar att de begrepp man använder i sin studie måste var så strikt definierade att de går att koppla till de moment som finns nämnda i teorierna som används i studien. Begreppen måste kunna göras mätbara för att kunna användas när vi utför den empiriska undersökningen. En operationalisering av ett begrepp innebär att man för över det från teori till empiri, det vill säga hur man ska kunna titta på det i verkligheten. Bjereld et 3

8 al. (2009) menar studien blir vetenskapligt då den är kopplat till teorier. Han menar att om an bara samlar in en massa material till sin studie visar inte på att den är vetenskaplig utan då är det bara material som har samlats in och ingenting annat. Författarna i boken skriver också vikten av en god teori. En god teori ska kunna förutsäga det resultat man sammanställer i en undersökning utifrån några villkor. Med detta menas vilka enheter, jämförelser och faktorer som ska ingå i studien. Något annat som också tas upp är att val av teori bestäms innan man väljer den metod man ska använda sig av i sin studie. Bjereld et al. (2009) diskuterar även vad som är en bra teori. Bjereld et al. (2009) skriver vidare också att om vi inte skulle använda oss av ett teoretiskt perspektiv i vår undersökning påstår de att vi endast uttalar oss om enskilda förhållanden som tidigare har studerats och undersökts. När vi använder oss av teorier i undersökningen kan vi uttala oss om olika fenomen i allmänhet och relationer mellan fenomen av en viss sort. Denna studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Perspektivet grundar sig i att kunskap och utveckling sker i samspel med andra individer. Enligt det sociokulturella perspektivet på lärande så utvecklas människan hela tiden och sammanfattar Vygotskijs teorier om bland annat den potentiella utvecklingszonen. Genom det tänkta perspektivet på barns lärande så utgår den ifrån att barnen lär sig i samspel med andra barn, därför har intervjuerna barnen gjorts mindre grupper istället för enskilda intervjuer då barnen får möjlighet att samtala med varandra under tiden de blir intervjuade och under tiden vi gör experimenten tillsammans. Kroksmark (2011) skriver bland annat om det Vygotskij menade med barns lärande. Pramling Samuelsson (2015) beskriver hur barn bär med sig sina erfarenheter från när de är små tills de blir vuxna hela och erfarenheterna påverkar hur barnet uppfattar en ny situation. Hon beskriver vidare att det är variationen i barns lärande som gör barnens utveckling möjlig. Genom det valda perspektivet så utgår studien ifrån att alla barn har egna erfarenheter och upplevelser av begreppet luft. 4

9 4. Metodologisk ansats och val av metod 4.1 Intervju som metod I min undersökning har jag använt mig utav en kvalitativ undersökningsmetod, där jag har intervjuat ett antal barn. En kvalitativ studie med intervjuer har jag använt mig utav då jag dels förberedde mina frågor innan men också att jag under tiden kunde komma på flera frågor att ställa under intervjuns gång. Här har även Karlsson (2004) använt sig utav intervjuer med barn, hon har också valt observationer som metod. I den kvalitativa metoden är intervjun den som mest används menar Bryman (2011). I en kvalitativ intervju vill den som undersöker få fylliga och långa svar från den som blir intervjuad, och den som blir intervjuad kan bli intervjuad flera gånger. Den som intervjuar kan också vara flexibel och variera sina frågor i olika riktningar och ställa följdfrågor till den intervjuade. Här är intervjuprocessen flexibel och mindre strukturerade (Bryman, 2011). I denna metod ligger fokus på att intervjuprocessen är flexibel samt att det är intervjupersonernas tolkningar, uppfattningar och upplevelser av skeenden och frågor som är det viktiga. I en kvalitativ studie med intervjuer är det av största värde att de frågor man ställer ger information om intervjupersonernas upplevelser i sin värld samt att intervjuerna är flexibla. Vidare menar Bryman (2011) att en kvalitativ metod kan vara teorigenererande, det vill säga att man under undersökningens gång samlar erfarenheter och ur den uppstår det en teori som kan formuleras under pågående undersökning. Den teoretiska ståndpunkten kan formuleras när undersökningen pågår och mer data kan samlas in. Detta gjorde att den kvalitativa metoden passade in i min undersökning då jag valt att intervjua barn. Under förberedelserna för intervjuerna funderade jag över vad jag ville ta reda på med min undersökning och vad som var lämpligt att fråga barn som är omkring 4-6 år för att kunna fråga relevanta men också intressanta frågor som får barnen att tänka ett steg längre. Jag använde mig utav öppna frågor där jag inledde mina frågor med Vad och Hur för att få barnen att fundera kring begreppet. För att jag skulle kunna fokusera mig på vad barnen säger under intervjun så bestämde jag mig för att spela in intervjun med hjälp utav min mobil. 5

10 4.2 Validitet och reliabilitet Validiteten hjälper också den som undersöker att mäta det som vi vill undersöka och det som vi har i syfte. Eftersom den här studien går ut på att ta reda på barnens föreställningar så är det viktigt att barnen får svara på frågorna själva. Då undersökningen går ut på en intervju som semistrukturerad så ställs öppna frågor till barnen och barnen kan själva svara på frågorna som ställs utifrån egna erfarenheter. Reliabilitet i undersökningen är hög eftersom barnen som deltog i min undersökning inte hade någon aning om vad det var vi skulle göra. Då jag bara hade berättat för barnen att det handlade om luft. 4.3 Urval Jag har valt en förskola där det finns två yngre avdelningar och två äldre avdelningar. Förskolan ligger i ett område där de har tillgång till skogen och naturen vilket är något som nyttjas utav förskolan. Jag valde en äldre avdelning för att barnen skulle få tänka ett steg längre och för att kunna diskutera tillsammans. Undersökningen gjordes i form av intervjuer där jag intervjuade 10 barn i mindre grupper. Fyra var pojkar och sex flickor, i åldrarna fyra till sex år. Att det blev just de barnen var för att det var de barn vars vårdnadshavare hade fyllt i pappren som jag tidigare delat ut till föräldrarna (Se bilaga 1). 4.4Datainsamlingsmetod Data har samlats in genom 10 intervjuer med barn från samma avdelning och förskola. Jag tänkte inte så mycket på hur jag skulle göra grupperna utan jag gjorde tre grupper utifrån de barn som var med. Och det blev blandade åldrar i alla tre grupper. Barnen som deltagit är från en äldre avdelning och är i åldrarna 4-6 år. Jag valde äldre barn för att det är lättare att diskutera tillsammans än vad det är med små barn. Jag har börjat mina frågor med Vad/Hur och försökt att undvika Ja/Nej frågor, vilket leder till att jag lättare kan få barnen diskutera med varandra och fundera kring ämnet och då jag kan använda mig utav följdfrågor. Jag har ställt öppna frågor då jag är intresserad utav barnens föreställningar och tankar kring begreppet luft. Därefter hade jag planerat in några enkla experiment som handlade om luft för 6

11 att även där ta reda på hur de tänker och vad de tror händer med luften vid olika tillfällen. Där har jag precis som intervjuerna spelat in det som sas eftersom det är svårt att hänga med och skriva samtidigt som vi genomförde experimenten. Vi förberedde experimenten och gjorde de tillsammans och barnen fick gissa vad de trodde skulle hända då vi utförde experimenten. 4.5 Genomförande Jag började med att kontakta förskolechefen som är ansvarig för den förskolan jag skulle göra min undersökning på. Chefen kontaktade personalen på avdelningen där jag skulle göra min undersökning. Senare kontaktade jag personalen på avdelningen för att boka en tid med de och berätta vad mitt syfte är med min studie. Jag skickade ut en förfrågan till vårdnadshavarna, om att få tillåtelse att intervjua deras barn och berätta vad som var syftet med undersökningen. Jag valde att själv lämna ut lapparna till föräldrarna för att få en liten kontakt med de och för att de ska veta vem jag är samt för att det gick fortare att få in pappren (Se bilaga 1). Jag började med att berätta för barnen i gruppen vad jag har tänkt fråga de och vad vi sen skulle göra tillsammans. Jag hade mina frågor som underlag då jag gjorde min intervju tillsammans med barnen (se bilaga 2). Jag valde att inte intervjua barnen enskilt eftersom jag ville att de skulle kunna diskutera fram och tillbaka tillsammans med sina kamrater, därför delade jag in barnen i tre olika grupper och tog en grupp i taget. Jag hade samma frågor till alla barnen. Jag började med att intervjua barnen i gruppen sedan gjorde jag experiment med luft tillsammans med barnen. Efter experimenten intervjuade jag barnen en gång till, och ställde samma frågor som innan för att se om barnens föreställningar kring begreppet luft ändrats efter experimenten. Data har samlats in genom 10 intervjuer med barn från samma avdelning och förskola. Barnen som deltagit är från en äldre avdelning och är i åldrarna 4-6 år. Jag valde äldre barn för att det är lättare att diskutera tillsammans än vad det är med små barn. Intervjuerna gjordes under 3 dagar och alla på eftermiddagen då det vart lite lugnare. Eftersom det var tre grupper passade det bra att göra undersökningen på 3 dagar. Jag har börjat mina frågor med Vad/Hur och försökt att undvika Ja/Nej frågor, vilket leder till att jag lättare kan få barnen diskutera med varandra och fundera kring ämnet och då jag kan använda mig utav följdfrågor. Jag har ställt öppna frågor då jag är intresserad utav barnens föreställningar och tankar kring 7

12 begreppet luft. Därefter hade jag planerat in några enkla experiment som handlade om luft för att även där ta reda på hur de tänker och vad de tror händer med luften vid olika tillfällen. Jag började med att berätta för barnen vad det var vi skulle använda och sedan vad vi skulle göra. Sedan frågade jag barnen vad de trodde skulle hända innan, under och efter experimenten. Under experimenten har jag precis som intervjuerna spelat in det som sades eftersom det är barnens samtal och tankar som jag vill få fram i min undersökning. 4.6 Etiska överväganden När man gör en undersökning så finns det några moment man måste tänka på innan man kan påbörja sin studie. Eftersom jag har valt att intervjua barn, gör också att jag noga måste tänka på hur jag ställer mina frågor till barnen för att de ska vara lätt och förstå vad jag menar med frågorna. Jag måste även ta hänsyn till de som är med och deltar i intervjun, att de inte känner obehag efteråt eller under intervjun. Därför kommer jag beröra samtliga etiska överväganden, först och främst samtyckeskravet vilket innebär att jag måste kontakta förskolechefen i första hand och därefter få samtycke från samtliga pedagoger om att de ska delta i min undersökning. Därefter barnen och vårdnadshavare om det är okej att deras barn ska delta i undersökningen. Informationskravet, vilket innebär att de som är med i studien ska vara informerade om syftet med min studie samt informeras att de när som helst under undersökningen kan välja att avbryta den om de inte längre vill medverka. Jag kommer även att beröra konfidentialitetskravet, vilket innebär att de som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och får inte avslöja eller säga något om de som är med i undersökningen. Alltså att de som är med i undersökningen vet att allting görs anonymt (Vetenskapsrådet, 2011). Det sista kravet är nyttjandekravet och innebär att all forskning man samlar in bara får användas till själva forskningen och ingenting utöver det. Man får alltså absolut inte ge ut någon information om någon person som inte har med undersökningen och göra (Bryman, 2011). Detta är en av de viktigaste forskningsprinciperna menar Löfdahl (2014) och med detta menas att de fått information om uppgifter om undersökningen, så de kan ta ställning till om de vill delta. 4.7 Databearbetning Intervjuerna och experimenten som gjordes spelades in med min telefon. Därefter lyssnade jag på de tre olika grupperna och skrev ner det som sades under de 3 tillfällena för att lättare 8

13 kunna gå tillbaka och se. Sedan försökte jag kategorisera det som barnen hade sagt och försöka få med allt på ett bra sätt och för att kunna svara på mina forskningsfrågor. 5. Resultat och analys Jag har delat in barnen i tre olika grupper och intervjuade barnen om begreppet luft rent allmänt. Därefter använde jag mig utav mer detaljerade frågor för att ta reda på deras tankar kring luft för att få svar på mina forskningsfrågor. Därefter kommer jag sammanfatta barnens tankar under experimentens gång. Slutligen kommer det en kort sammanfattning med barnens tankar kring det vi har gjort tillsammans. 5.1 Respondenter Respondenterna som har deltagit i min undersökning är 10 barn från åldrarna 4 till 6 år. Barnen som är med i undersökningen går på samma förskola och på samma avdelning. 5.2 Intervju med Grupp 1, 2 och 3 innan experimenten. Då jag ställde de första frågorna till barnen så fick jag ungefär likadana svar från alla grupper. Barnen var enade om att luften är något vi behöver för att kunna andas och för att överleva. De äldre barnen berättade också att om luften inte finns så kan inte heller vi människor andas vilket leder till att man kan dö. Majoriteten av barnen visade också förståelse över att luften finns överallt fast man inte kan ta på den så finns den runt omkring oss hela tiden, som gör att vi hela tiden kan andas. Men sedan kom de på att det faktiskt finns en plats där där det inte finns luft, och det var i vattnet, där fiskarna bor. De barn som var fyra år var helt säkra på att det inte fanns någon luft, utan bara vatten. Medan de äldre barnen menade att det fanns luft i vattnet, fast vi människor kan inte se luften. Barnen började även fundera tillsammans om det fanns bra eller dålig luft. En del barn påstod att när det luktade illa, då var det dålig luft. En flicka(4år) tyckte att dålig luft var allt som var stinkande så som stinkande strumpor. Men när 9

14 man är nyduschad, då var det bra luft, för då luktade det gott påstod de. När jag frågade barnen om de tror att luften väger så svarade samtliga barn nej, de inte tror att luften väger något. En flicka(6år) menade att eftersom vi inte kan hålla det i handen så kan vi heller inte veta om det väger eller inte. En pojke(6år) påpekade också att det kan komma dålig luft från bilarna när de kör för fort. Och att om man hade svårt att andas ibland berodde det på den dåliga luften. Samtliga barn trodde heller inte att man kunde se luften, Den finns där, men man kan inte se den berättade en pojke(5år). När jag frågade barnen om luften kunde röra på sig svarade en pojke(6år) att detta gick och se när man tittar på molnen. Han menade att när molnen rör på sig är det luften som gör att molnen flyttar på sig. Sedan påstod en del barn att luften kan bli väldigt stark ibland då det blåser, då kan man känna luften. En pojke(6år) tillägger också att det när luften blir stark då kan den blåsa ner träd och även hus ibland. Efter att vi pratat och diskuterat kring luften tillsammans så gjorde vi ett antal experiment där jag hade tänkt att vi skulle få några konkreta svar till frågorna vi tidigare samtalat tillsammans om. 5.3 Experiment Experiment 1: Finns det luft i vatten? Vi började med experimentet, att blåsa luft. Eftersom samtliga barn i gruppen trodde att luft inte fanns i vattnet provade vi att blåsa in luft i vatten för att se om det gick. Jag frågade barnen vad de trodde och de trodde fortfarande att det var omöjligt och att de inte gick och blåsa luft i vattnet. Sedan provade vi. Barnen fick ett glas var med vatten i sedan ett sugrör. Barnen berättade sedan att det gick att blåsa luft in i vattnet. Och att det ibland kunde komma upp luftbubblor upp till vattenytan vilket gjorde att barnen kunde koppla detta till experimentet. En pojke berättade att när vi andas så andas vi in luften. Sedan när vi andas ut då kommer det luftbubblor in till vattnet. Övriga kompisar höll med. Jag förklarade för barnen att vatten innehåller luft men att luftbubblorna är så små att vi knappt kan se dem. Men om vi låter ett glas med vatten stå ett tag så kan man se att det dyker upp små luftbubblor efter en stund. 10

15 Experiment: Vart finns luften? För att ta reda på vart luften finns och om man kan känna på den och fånga den så tog vi en stor svart sopsäck som vi fyllde med luft. Innan vi fyllde den med luft frågade jag barnen om de tror att man kan fånga luften. En pojke svarade att det går om man blåser en ballong. Då kan man känna och fånga luften menade han. En flicka påstod att det inte gick att fånga luften och att det precis som vatten är svårt att ta tag i och hålla kvar. Vi fyllde sopsäcken med luft och barnen fick sätta sig på den. Vad tror ni det är ni sitter på? Majoriteten utav barnen sa att det var luft de satt på. Jag förklarade för barnen att luften finns överallt och att man kan fånga den på olika sätt. Jag berättade också att det är svårt att fånga luften precis som ett barn förklarade men att man kan göra på andra sätt för att ta reda på om man kan fånga luften. Experiment: Kan vi se luft? Många utav barnen trodde inte att man kunde se luften. Därför gjorde vi experimentet att se luft. Vi tog ett glas med vatten. Sedan tog vi ett mindre glas för att kunna stoppa ner det glaset upp och ner i det stora glaset med vatten utan att pappret i det lilla glaset skulle bli vått. Jag frågade barnen vad de trodde skulle hända med pappret om jag stoppade ner det lilla glaset upp och ner i vattnet. Alla barn i grupperna trodde att pappret i det lilla glaset skulle bli vått. Sedan provade vi och barnen fick titta vad som hände. En del barn tyckte att det såg vått ut. Men när vi senare tog ut pappret så fick barnen känna på pappret och pappret var rätt så torrt tyckte barnen. Jag förklarade för barnen att det är luften i det lilla glaset som skyddar pappret från att bli blött. Så det vi ser är luften och inte vattnet i det lilla glaset. Barnen verkade inte förstå detta, så vi gjorde experimentet en gång till och då vi tillsammans tittade på det lilla glaset. Jag vände lite på glaset och barnen kommenterade att nu kommer det bubblor och luften kom ut ur det lilla glaset. Sedan provade i att stoppa ner det lilla glaset åt andra hållet. De yngre barnen trodde att pappret inte skulle bli vått medan de äldre barnen visade förståelse och gissade på att det skulle bli vått. Barnen fick känna på pappret och alla var övertygade om att pappret var vått. 11

16 Experiment: Väger luft? Jag hade två ballonger och en pinne som ballongerna hängde på, ungefär som en våg. En ballong var uppblåst med luft den andra var det mindre luft i. Jag visade barnen ballongerna och ställde frågan till barnen: Vilken ballong tror ni väger mest? Åtta utav de tio barnen som var med i undersökningen svarade att den ballong som var störst skulle väga mer än den som det var lite luft i. Jag släppte ballongerna och den stora ballongen åkte ner och den ballong det var mindre luft i åkte upp. Vilket tydligt visade barnen att luft kan också väga, precis som allt annat. Detta förklarade jag för barnen och frågade vad de trodde skulle hända med den lilla ballongen om vi spräckte den stora ballongen? Sex utav de tio barnen svarade att den lilla ballongen skulle åka ner eftersom när vi spräcker den stora ballongen blir den mindre och väger ingenting och åker upp. Vi provade och det visade sig vara så som barnen påstod. Sedan förklarade en flicka att den lila ballongen har fortfarande luft i sig, vilket gör att den väger mer än den ballongen som vi spräckte. Övriga barn höll med flickan och vi kunde gå vidare till nästa experiment. Experiment: Kan luften ha fart? Till sist ville vi testa om luften kan ha fart. Tidigare under intervjun tillsammans med barnen påstod de flesta utav barnen att luften hade fart då det blåste mycket och då kan luften blåsa ner träden. Men vad händer om vi fyller en ballong och sätter fast den uppblåsta ballogen på ett sugrör som sitter fast i en tråd? Barnen visste direkt vad som skulle hända. Självklart var deras tankar och aningar rätt. Alla barn visste att när man släpper en ballong som är uppblåst så flyger ballongen iväg. Men jag ställde då frågan: Varför blir det på detta vis? Några utav barnen kunde förklara att luften vill komma ut ur ballongen för att luften vill tillbaka till resten av luften som vi andas in, de menade på att luften inte trivs inne i ballongen utan vill komma ut vilket gör att ballongen får fart och åker upp som en raket. 5.4 Intervju med Grupp 1, 2 och 3 efter experimenten. Efter experimenten frågade jag samtliga barn samma intervju frågor som jag gjort innan experimenten. Det visade sig att barnen på olika sätt kunde svara och förklara mer ingående om frågorna jag ställde till de och några barn kunde också koppla intervjufrågorna till 12

17 experimenten vi gjorde tillsammans. De flesta barnen påstod att luften finns överallt och vi kan känna den när det blåser. Ett annat barn visade förståelse för att luften också väger precis som allt annat fast an inte tänker på det, detta kunde barnet koppla till ballongerna och vågen. De äldre barnen berättade också att luften är inte bara något som vi människor behöver utan att luft är något som djuren och växter också behöver för att kunna andas och överleva. 5.5 Analys Barnen på förskolan som jag gjorde undersökningen tillsammans med var väl medvetna om att luft är något som är livsviktigt för oss människor. En del utav barnen, framförallt de som var lite äldre hade mer förståelse för vad luft egentligen är mer än de lite yngre barnen, vilket framgår genom deras tankar och funderingar kring ämnet luft. Samtliga barn visade intresse för frågorna och viljan för att berätta hur de tänker. De äldre barnen kunde till exempel koppla dålig luft till en hälsorisk för oss människor medan de yngre barnen för det mesta höll med eller upprepade de äldre barnens begrepp kring luft. Innan jag började med att intervjua barnen hade jag lagt fram allt material till experimenten från början, vilket gjorde att barnen frågade vad det var för något som vi skulle göra och tappade lite fokus på just själva frågorna. Majoriteten utav barnen visade kunskaper och förståelse för luft, de barn som var lite osäkra på frågorna eller experimenten lyssnade till de andra barnen och visade i senare sammanhang det de hade hört tidigare från sina kompisar, vilket man kan koppla till den potentiella utvecklingzonen, där barnen lär sig i samspel med andra barn och på så sätt kan utveckla sig i sitt lärande. De barn som var i de lägre åldrarna visade sina 6. Diskussion Innan jag började med att intervjua barnen hade jag lagt fram allt material till experimenten från början, vilket gjorde att barnen frågade vad det var för något som vi skulle göra och tappade lite fokus på just själva frågorna. Dysthe (2011) menar att en diskussion kräver att man försöker se saker ur olika synvinklar och att man argumenterar utifrån tydliga kriterier men också utifrån sina egna erfarenheter. 13

18 I den här studien har gruppintervjuer används, då intervjuer gjorts tillsammans med barn anser jag att svaren och resultaten blir mer utförligare. Med det menar jag att respondenterna får det lättare att öppna och uttrycka sig om begreppet luft och att barnen kan hjälpas åt att fylla i varandras svar. Jag tror att det hade blivit svårt att intervjua ett barn i taget då barnen på förskolan är väldigt nära både kompisar och pedagoger. Bjereld et al. (2009) menar att i ett kvalitativt val av metod är forskaren intresserad utav vilka kvaliteter eller egenskaper en händelse har och att kunskapen hjälper oss att förstå detta. Jag upplevde att barnen hade goda kunskaper kring begreppet luft och de verkade förstå att den är en viktig del i människors liv. Jag upplevde att barnen kände sig trygga i gruppen och med mig eftersom jag kände några utav barnen sen tidigare. Ett moment som jag tyckte var svårt med intervjun var att ställa följdfrågorna då det var svårt att inte ställa ja och nej frågor till barnen. En annan svårighet var att inte uttrycka mina egna åsikter och tankar kring luft. I övrigt höll sig barnen till ämnet och delade sina egna erfarenheter och tankar till resten av gruppen. Metoden som jag använt till min undersökning passade bra eftersom jag var intresserad och ta reda på vad barnen har för föreställningar kring luft. När man väljer att ha en intervju som sin metod så måste man tänka på hur man ställer sina frågor. De ska inte på något sätt kränka eller föra något annan negativt till respondenterna. Intervjufrågorna är formulerade på så att barnen får tänka till och fundera lite djupare. Jag har försökt att undvika ja och nej frågor för att få bra data till mitt resultat i undersökningen. Att jag använt mig utav en kvalitativ studie har också gjort att frågorna i min undersökning har varit öppna frågor där jag också har kunnat ställa några följdfrågor till barnen under intervjun. För att väcka barnens intresse och få de att samtala kring ämnet krävs det att man är lyhörd och inte avbryter med massa andra frågor utan låter barnen ta den tid det behövs för att tänka och svara på frågorna. Jag har försökt att ställa mina frågor på ett sådant sätt så att barnen kan bli intresserade för ämnet och kunna berätta hur de tänker för oss övriga i gruppen. De frågor som ställts till barnen har intresserat barnen och de visade stort intresse kring både frågorna och experimenten. Ett barn utav de tio som blev intervjuade kunde också relatera den dåliga luften till en hälsorisk för oss människor då han menade att om man andas in dålig luft så kan m an få svårt att andas. Bryman (2011) menar att en studie som har utgått från intervjuer kan reliabiliteten ses som låg, då de som blir intervjuade svarar olika vid vissa tillfällen. Intervjuerna kan och andra sidan tillföra att man får en detaljerad data vilket leder till att man har stor möjlighet att få sina frågeställningar besvarade. Intervjuerna kunde ha blivit fler om mer tid hade erfordrats 14

19 och en annan metod hade nog gett ett annat resultat i undersökningen. Lassons (2004) undersökning om barns föreställningar kring luft visar på att barnen har kvar en del utav sina föreställningar även efter experimenten. Vilket även min studie visar. Den första frågan jag hade om luft i intervjun var så att barnen hade kvar sina föreställningar kring luft. Sedan framkommer det en hel del andra kunskaper om luften både under experimenten och efter experimenten. I min studie kan man också se at de äldre barnen kan koppla saker och ting med varandra, till exempel när luften får fart så kan den blåsa ner hus ibland. Genom att fundera på studien och hur det teoretiska perspektivet har påverkat min undersökning så kan jag se att det lagts mycket fokus på att barnen lär sig utav varandra och av sin omgivning, då barnens egna åsikter, tankar och erfarenheter har spelat stor roll i arbetet. Jag har lagt fokus på att se barnen samspela med varandra då jag tänker att jag vill ta vara på barnens egna erfarenheter, kreativitet och fantasi. Jag har även sett att barnen har fått använda sina egna erfarenheter i lärandet och att barnen får diskutera och reflektera i samspel med sin omgivning. Detta kunde man se både under intervjuerna men framförallt när experimenten genomfördes. Jag tror att det är viktigt att man som pedagog har stora kunskaper kring kemi och att man då och då kan ta på sig kemiglasögonen för att kunna ge barnen möjligheter till utveckling och lärande inom alla områden som Lpfö, 98 tar upp. (Skolverket, 2010) 15

20 Referenser Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2005). Varför vetenskap? om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Enskede: TPB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Cederholm, E. (2006). Hur tänker 8-åriga barn i de naturvetenskapliga ämnena? Barns uppfattningar om begreppet luft.(examensarbete). Karlstad universitet. Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Elfström, I. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. (2. [rev.] uppl.) Stockholm: Liber. Elstgeest, J. & Harlen, W. (red.) (1996). Våga språnget! om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. (1. uppl.) Stockholm: Almqvist & Wiksell. Emilsson, I-L (2014). Sandlådan med nya ögon. I A. Löfdahl, K. Franzén, M. Hjalmarsson, (Red.),.), Förskollärarens metod- och vetenskapsteori (ss , 1 uppl.). Stockholm: Liber. Fristorp, E, A (2012) Design för lärande barns meningsskapande i naturvetenskap. Hansson, H & Rask, P (2005). Barns tankar om vad träd behöver för att växa. (Examensarbete). Högskolan Kristianstad. Larlsson, A. (2004). Barns föreställningar om begreppet luft - En undersökning gällande sexoch åttaåringars föreställningar.(examensarbete). Malmö Högskola. Kroksmark, T. (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Löfdahl, A. (2014). God forskningssed regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, K. Franzén, M. Hjalmarsson, (Red.), Förskollärarens metod- och vetenskapsteori (ss , 1 uppl.). Stockholm: Liber. Pramling Samuelsson, I. (2015). Utvecklingen av barn- och förskolepedagogisk forskning inom utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet [Elektronisk resurs] : en personlig berättelse. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik, kommunikation och 16

21 lärande. Thulin, Susanne (2006). Vad händer med lärandets objekt?: En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Göteborg: Växjö Universitet Press. SFS 2011:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Elektroniska källor: +Örebro+kommun+-+temarapport+2013.pdf 17/5/16 pdf 15/5/16 17

22 Bilagor Bilaga 1 Examensarbete Karlstad universitet Hej! Jag heter Kajin Hasso och studerar till förskollärare på Karlstad universitet. Jag går nu termin 6 av 7 och ska nu skriva mitt examensarbete. Jag kommer att undersöka barns föreställningar kring begreppet luft där jag har tänkt göra några enkla experiment tillsammans med barnen kring luft för att se vad som händer. Därefter intervjua barnen om det vi gjort tillsammans, både innan experimenten och efter. Jag har valt den här förskolan för att jag tidigare har jobbat som vikarie och känner till personalen och en del barn. Barnen och förskolan kommer givetvis att behandlas helt konfidentiellt, vilket betyder att det inte framgår vilken förskola undersökningen är gjord på och inte heller vilka barn som har deltagit i undersökningen. För att fokusera på barnens svar i intervjun kommer jag att spela in samtalet. Efter att jag sammanställt resultatet kommer inspelningen att raderas. Deltagandet är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas. Eftersom jag ska göra min undersökning med barnen på förskolan måste jag få vårdnadshavarens samtycke. Är det okej för er att era barn ska delta i min undersökning? Ringa in JA eller NEJ nedanför. JA, det är okej att göra undersökningen. NEJ, det är inte okej att göra undersökningen. Barnets namn: Vårdnadshavarens namn: 18

23 Bilaga 2 Intervjufrågor till barnen 1. Vad tror ni är luft? 2. Vad används luften till? 3. Vart tror ni luften finns någonstans? 4. Hur kan man ta på luften? 5. Hur ser luften ut? 6. Väger luft? Hur kan vi se det? 7. Vad är dålig/bra luft? 8. Kan luften röra på sig? 9. Kommer ni på något mer ni kan om luften? 19

24 Bilaga 3 Experiment: att se luft. Material: Stort glas, litet glas, vatten, papper. Genomförande: Häll vatten i det stora glaset. Tejpa fast en bit papper på botten utav det lilla glaset. Vänd det lilla glaset upp och ner i vattnet. Vad händer med pappret i det lilla glaset när du tar upp det från vattnet? Vad händer med pappret om du stoppar ner glaset i vattnet åt andra hållet? Förklaring: Luften i det lilla glaset skyddar pappret från att bli blött då det bildar ett luftrum i glaset där inte vattnet kan tränga sig in. Därför blir pappret i glaset fortfarande torrt. Experiment: blåsa luft. Material: Glas, vatten, sugrör. Genomförande: Häll vatten i ett glas. Blås ut med hjälp utav sugröret, vad händer med vattnet när man blåser in luft? Förklaring: Luft finns i vatten, men detta kan vi inte se det. Vi kan se luften vi blåser in luften i vattnet men också när vi låter ett glas stå en liten stund så kan man se luftbubblor på glaset. Experiment: Ta på luft/fånga luft Material: En svart sopsäck. Genomförande: Ha en tom sopsäck och visa barnen att det inte finns något där. Fyll sopsäcken men luft och låt barnen få sitta på sopsäcken. Vad är det ni sitter på? Hur känns sopsäcken, vad händer om jag släpper öppningen på sopsäcken. Förklaring: Luften finns överallt. Vi kan inte fånga luften med händerna, men vi kan använda andra redskap för att fånga luften och också känna på den. Experiment: Väger luft? Material: En pinne, 2 ballonger, tre snören. Genomförande: Blås upp båda ballongerna i olika storlek. Häng ballongerna i varsina snören och o varsin sida utav pinnen, som en våg ungefär. Se vilken ballong som väger mest. Testa sedan och spräcka en ballong, vad händer då? Förklaring: Nästan allt runtomkring oss har en massa och väger någonting. Även luften väger. Experiment: Ballongraketen. Material: Ballong, Sugrör, Snöre. Genomförande: Trä sugröret på snöret och häng snöret någonstans i rummet. Blås upp ballongen men knyt ej öppningen. Tejpa sedan fast den på sugröret och släpp ballongen. Vade händer med ballongen? Förklaring: När luften från ballongen kommer ut så skjuts ballongen i motsatt riktning, vilket gör att ballongen flyger iväg. 20