Barns inlärning och utveckling AB

Transkript

1 Barns inlärning ch utveckling AB Materialet får inte kpieras, publiceras eller användas på annat sätt utan Barns inlärning ch utveckling AB har medgivit detta.

2 Betydelsen av en trygg anknytning Grundläggande färdigheter i mtrik ch perceptin Kncentratinssvårigheter ch arbetsminnets betydelse Verktyg för förändrat arbetssätt ch förhållningssätt 2

3

4 Kmmer jag att få det jag behöver? Går det att förutse vad sm ska hända? Vad upplever jag? Vem är jag? Kmmer jag att bli förstådd? Vad betyder jag för andra? 4

5

6 Psitiva inre arbetsmdeller (trygg anknytning) hjälper barnet att skapa en psitiv miljö kring sig Otrygga inre arbetsmdeller leder fta till negativa samspel med andra, vilket förstärker barnets föreställning m hur andra är 6

7 Otrygg anknytning delas in i 3 kategrier Undvikande anknytning Ambivalent anknytning Desrganiserad anknytning 7

8 Barn behöver en vikarierande anknytningspersn när föräldern inte är där Ju svårare det är för pedaggen att få en psitiv relatin med barnet dest viktigare är det Pedaggen måste vara den sm tar ansvaret för att kntakt ch samspel utvecklas 8

9 Mtrik ch perceptin är en del av helheten för att förstå det vi upplever Uppleva vår krpp Skapa relatiner Utföra viljemässiga handlingar Lösa uppgifter Ta kntakt Kmmunicera Överföra kunskap Fkusera Utfrska 9

10 Säkrare krppsuppfattning Bättre mtrisk färdighet Bättre självkänsla Ge förutsättningar att själv söka sig till aktiviteter ch nya vägar in i leken Förhindra utanförskap Främja scial ch emtinell utveckling 10

11 Att ha autmatiserat grundrörelser Att ögnen ska kunna följa en rörelse Att handen ska kunna frma en bkstav Att kunna sitta still Att förstå ch ta emt en instruktin Att ha tilltr till den egna förmågan 11

12 bakåtsträckning i bukläge rullrörelsen åla krypa 12

13 Det krävs tid ch träning för att kncentratinsförmågan ska utvecklas Fkusering rikta uppmärksamhet Uthållighet hålla kvar uppmärksamhet Fördela uppmärksamhet 2 saker samtidigt 13

14 Vakenhetsgrad Känslmässig balans Mtivatin Ställa adekvata krav 14

15 När vi mtinerar ch utför rörelser frigörs ämnen sm fungerar sm smörjmedel för Tankeverksamheten ch Inlärning 15

16 Rimramsr ch rytmiska rörelser är därför viktigare än vi känt till för barn Utmärkt träning för att öva sig att höra skillnad på ljudenheter (fnem) 16

17 Kunna minnas en instruktin ch att kunna utföra uppgiften i flera steg Svårigheter med arbetsminnet: Okncentrerade Inte lyssnar på vad jag säger In genm det ena örat ch ut genm det andra Slutför inte uppgiften 17

18 Krta instruktiner Bilder sm påminner Miljö sm underlättar (minska stress) Träning av arbetsminnet (Rbmem) 18

19 Stresshrmner sm utsöndras när vi anstränger ss fysiskt kan stärka minnet Stark långvarig stress försämrar minnet 19

20

21

22 Bakm varje störande beteende finns ett löst prblem / utvecklade färdigheter 22

23 Organiserad/svårt att hålla sig till ämnet, srtera tankar eller hålla rdning på saker (i tanken/mentalt) Svårt att bedöma möjliga knsekvenser av handlingar (impulsiv) Svårt att bedöma vilka lösningar sm kan finnas på ett prblem 23

24 Svårt att uttrycka känslr, behv eller bekymmer i rd Har fta svårt att förstå vad sm sägs Svårt att uttrycka vad han eller hn känner 24

25 Svårt att hålla sig lugn ch tänka ratinellt (vid frustratin) Sur, grinig ch lättirriterad (även i situatiner sm inte är frustrerande) Ledsen, trött, låg energi 25

26 Knkret, svartvitt sätt att tänka. Tlkar fta saker bkstavligt. Envisas med att hålla fast vid regler, rutiner ch ursprungliga planer Svårt att skifta från en ursprunglig idé eller lösning. Kan ha tvångstankar. 26

27 Svårt att följa eller förstå sciala kder/bristande förmåga att uppfatta sciala nyanser/svårt att känna igen icke-verbala sciala kder Söker uppmärksamhet från andra genm lämpligt beteende. Saknar förmåga att få uppmärksamhet på ett bra sätt. Saknar medkänsla. Ser inte ut att bry sig m hur beteendet får andra att reagera Bristande känsla för hur han/hn uppfattas av andra 27

28 Skapa strategier för att tillgdse deras behv praktivt, snarare än i stundens hetta Ta dm på bar gärning när dm gör någt bra Det är bäst att smida medan järnet är kallt 28

29 Miljön påverkar svårigheternas mfattning Öppenhet inför kamrater De vuxnas attityd dra åt samma håll Reagera inte på allt 29

30 En realistisk förväntan är en igång-triggare 30

31 Plan A Plan B Plan C Säkerhet Lösa prblem ch kmprmissa Saker sm inte spelar så str rll

32 Hur känner du? Hur tänker du? Hur gör du? 32

33 Vi måste registrera, lyssna ch göra pedaggiska bservatiner, ställa frågr sm: Vad ser vi? Vad hör vi? Vad står det för? Vad gör vi? Hur gör vi? Varför? 33

34 Genm pedaggiska bservatiner får vi svar på frågr sm: När uppstår situatinen? Var? Hur börjar ch slutar den? Hur lång tid pågår den? Hur fta återkmmer den? Med vem? Vilka är inblandade? Vad händer? Vad är rsaken? 34

35 Jag kan inte förändra andra utan att förändra mig själv 35

36 Den lärande hjärnan Trkel Klingberg Rör dig lär dig Sisu idrttsböcker Vilse i sklan Rss W. Greene, Cura Explsiva barn Rss W. Greene, Cura Fem gånger mer kärlek Martin Fster, Natur & Kultur Scial ch emtinell träning för alla barn Maria-Pia Gttberg, Brain Bks Må bra i försklan Ylva Ellneby, UR Anknytning i försklan Malin Brberg m.fl., Natur & Kultur Hjärnkll på sklan Martin Ingvar, Natur & Kultur Beteendeprblem i sklan B Hejlskv Elvén, Natur & Kultur Yga i försklan Filippa Odevall, Natur & Kultur 36

37 37

38 Hjärnfrskning Trkel Klingberg sklprten.se/nyheter/sa-vill-hjarnfrskaren-trkel-klingberg-frandra-sklan/ Cllabrative & Practive Slutins (CPS) livesinthebalance.rg Rbmem ch Cgmed Arbetsminnesträning cgmed.cm The Number Race unicg.rg/main/pages.php?page=numberrace MIV Metder i vardagen wilu.se Varsam varsam.se 38

39 Kmmunikatin ett pedaggiskt samspel ch ett arbetsredskap Prfessinellt bemötande ch föräldrasamverkan Hur blir man en bättre samtalspartner? Persnligt beteende Hantera knflikter - men hur? Svåra samtal ch medlingsprcessen Att gå i dialg med barn/vuxna sm prvcerar Kllegial reflektin sm arbetssätt

40 Målet med medveten rörelselek är att barnet ska få säkrare krppsuppfattning, bättre självkänsla, främja scial- ch emtinell utveckling ch förhindra utanförskap. Den livsviktiga leken Lek är utveckling ch barnets arbete. Den mtriska basen - taktila, kinestetiska ch vestibulära systemet Samband mellan mtrik ch inlärning Vad säger frskningen? Hur kan vi hjälpa barn att hantera stress? Enkla ygaövningar ch mindfulness. Metder i vardagen ch praktiska övningar

41 Barns inlärning ch utveckling Karin Rsvall AB Telefn: Tjänster Föreläsningar Kurser ch wrkshps Medverkan i prjekt Handledning av pedagger Arbetslagsutbildning Cachning av pedagger i klassrum Handledning av föräldrar Handledning av barn ch ungdmar Föräldrautbildning Uppdrag via Scialtjänsten Kunder Förskla, skla ch grundsärskla Utbildningsföretag Kmpetenstjänst, Medalgn Föreningar (Friskis & Svettis m.fl.) Kmmunförbund i Nrden Rädda Barnen, FACO, Aktivt föräldraskap, FSDB Länsarbetsnämnder Scialtjänster Föräldrar UR Utbildningsradin Trssamfund Omsrgsföretag, behandlingshem