i primärvård

Transkript

1 Preanalytiska fel i primärvård NKK-møtet 2010 Johan Söderberg johan.soderberg@medbio.umu.se

2 Introduktion Patientsäkerhet Skador,dödsfall och ökade kostnader i Norden och internationellt 1,2 Primärvård Basen i sjukvården - den vårdform med flest läkarbesök 3 Patientsäkerhet mindre studerat 1 Socialstyrelsen. Vårdskador inom somatisk slutenvård Institute of Medicine. To err is human: Building a safer health care system Sveriges kommuner och landsting. Statistik om hälso-ochsjukvård samt regional utveckling

3 Introduktion Laboratoriediagnostik Viktig del av modern sjukvård 1 Utgör substantiell ti del av sjukvårdsbudgeten d 2 Starkt bidragande vid många kliniska beslut 3 Venösa blodprover utgör stor del 1 Boone DJ. How can we make laboratory testing safer? Clin Chem Lab Med 2007;45: Hindmarsh JT. Strategies to promoterational clinical chemistry test utilization. Clin Biochem 1996;29: Forsman RW. Why is the laboratory an afterthought for managed care organizations?clin Chem 1996;42:

4 Provtagningsprocessen Patienten Postpostanalytisk Pre- preanalytisk Preanalytisk Postanalytisk Analytisk

5 Hur ofta blir det fel? Upp till 0.5% av provresultaten felaktiga 1 25% ger konsekvenser för patienten23 2,3 Majoriteten av felen uppstår innan provet analyseras 1,2,3 1 Kalra. Medical Errors: Impact on Clinical Laboratories and Other Critical Areas. Clinical Biochemistry 2004:37: Nutting. Toward optimal laboratory use:problems in laboratory testing in primary health care. JAMA; 275 (8): Carraro. Errors in a stat laboratory: types and frequencies 10 years later. Clinical Chemistry; 53(7):

6 Var blir det fel? Provtagningsprocessen med felfrekvens 1 Preanalytisk % Analytisk 7-13 % Postanalytisk % Val av analys Beställning Remiss Identifiering Patientförberedelse Provtagning Provhantering Transport Borttappat prov Utrustningsfel Analytisk precision Provsvar Tolkning Tid 1 Kalra. Medical Errors: Impact on Clinical Laboratories and Other Critical Areas. Clinical Biochemistry 2004:37:

7 Preanalytiska fel Informationssökning 1 Patientidentifiering 2 Provtagningsprocessen 3 Remisshantering 4 Provrörsmärkning 5 1 Fine. Biblecard: network-based virtual data base for laboratory information. Clinical Chemistry 1995;41: Valenstein. Identification errors involving clinical laboratories. Arch Pathol Lab Med.2006;130: Wiwanitkit. Types and Frequency of Preanalytical Mistakes. BMC Clinical Pathology 2001:1:5 4 Cummins. The BCSH guidelines on addressograph labels. Transfus Med 2000;10: Jensen. Stability of Heparin blood samples during transport based on defined pre-analytical quality goals. Clin Chem Lab Med 2008;46:- 47 7

8 Preanalytiska fel Hemolys (skadade röda blodkroppar) Orsakas vanligen av preanalytiska misstag 1 Stör analyser via läckage av intracellulära substanser och enzymer 1 Vanlig orsak till att tagna prov inte kan analyseras på laboratoriet 2 Mäts med visuell inspektion, spektrofotometri t t (g/l), hemolytiskt index (HI) 1 Lippi.Haemolysis: an overview of the leading causes of unsuitable specimens in clinical laboratories. Clin Chem Lab Med 2008;46: Jones Chemistry Specimen acceptability: a College of American Pathologists Q-probes study. Arch Pathol LabMed 1997;121:

9 Preanalytiska fel Majoriteten av preanalytiska fel orsakas av mänskliga misstag 1 Provtagning utförd av sjukhuslaboratorier ger mindre fel 2 1 Wiwanitkit. Types and Frequency of Preanalytical Mistakes. BMC Clinical Pathology 2001:1:5 2 Wagar et al. Patient safety in the clinical laboratory. Archives of Pathology and Laboratory Medicine 2006;130:

10 Vad undersökte vi? Hur gör provtagarna? Självrapporterad venprovtagning och provhantering på vårdcentraler jmf med sjukhuslaboratorier (Studie 1) Objektivt mått på preanalytiska fel Förekomst av hemolys i blodprover skickade från vårdcentraler, sjukhem och en akutmottagning (Studie 2) 10

11 Studie 1 Metod Deskriptiv tvärsnittstudie Personal ansvarig för majoriteten av provtagningen 70 vårdcentraler i två län Två kliniska sjukhuslaboratorier Standardmetoden för venös provtagning g för klinisk kemisk analys 11

12 Studie 1 Enkät Nytt instrument Utvecklad efter pilotstudie Valideringsprocess 12

13 Studie 1 Bakgrundsdata Vårdcentral Svarande (n) Lab Svarsfrekvens (%) Kvinnor (%) Undersköterskor (%) 50 5 Sjuksköterskor (%) 46 0 Biomedicinska anlytiker (%) 4 95 Medianålder (år) Provtagning varje dag/varje vecka (%) Båda laboratorierna var ackrediterade och hade kompetensbevis för provtagande personal Graden av organiserad vidareutbildning skiljde sig mellan olika vårdcentraler 13

14 Studie 1 Söderberg J et al. Preanalytical errors in primary health care? A questionnaire study of information search procedures, test request management and test tube labeling. Clin Chem Lab Med 2009; 47(2): Hur söker Du information om Du är osäker på hur ett venöst blodprov ska tas eller hanteras? VC Lab P-värde Använder Aldrig skrivna provtagningsanvisningar (%) Använder Alltid anvisningar på internet (%)

15 Studie 1 Söderberg J et al. Is the test result correct??a questionnaire study of blood collection practices in primary health h care. J Eval Clin Pract. Accepted for publication. Hur kontrollerar Du patientens identitet vid venös blodprovstagning? g VC Lab P-värde Frågar Alltid efter namn och pnr-nummer (%) <0.001 Identifierar Aldrig via tidigare kännedom (%) <0.001 Identifierar Alltid med fotolegitimation (%) Hur länge får patienten t vila och hur länge använder Du stas vid venös blodprovstagning? VC Lab P-värde Patienten får Alltid vila > 15 minuter (%) 6 33 <0.001 Jag släpper Alltid stasen så snabbt som möjligt (%)

16 Studie 1 Söderberg J et al. Preanalytical errors in primary health care? A questionnaire study of information search procedures, test request management and test tube labeling. Clin Chem Lab Med 2009; 47(2): Hur hanterar Du provtagningsremissen? i VC Lab P-värde Jämför Alltid namn och pnr-nummer med remissen (%) Använder Aldrig remisser ifyllda av andra (%) Hur märker Du provröret? VC Lab P-värde Märker Alltid provröret innan provtagning (%) <

17 Studie 1 Söderberg J et al. Incident reporting practices in the preanalytical phase: Low reported frequencies in the primary health care setting. Scand J Clin Pract. Accepted for publication. Hur många avvikelserapporter har Du skrivit rörande venös blodprovstagning? Ingen 1 st 2-5 st > 5 st P-värde* n (%) n (%) n (%) n (%) Vårdcentraler 185 (69) 16 (6) 42 (16) 25 (9) *Jämförelse mellan laboratorier och vårdcentraler Vanligaste angivna orsakerna till att ej rapportera var: Tidsbrist Komplicerad rapporteringsprocedur Rapportera avvikelser gör ingen skillnad 17

18 Studie 1 Inget tydligt samband mellan utbildning/rutiner och provtagningsförfarande Undersköterskor/biomedicinska analytiker rapporterade mer korrekt utförande Deltagarnas åsikter n (%) Önskar utbildning i venprovtagning 75 (29) Anser sig ha tillräckliga kunskaper för arbete med venös provtagning 136 (50) Anser att venös provtagning värderas högt på vårdcentralen 142 (53) 18

19 Studie 2 Metod Retrospektiv analys av venösa blodprov från vårdcentraler (n=14), sjukhem (n=7) och en akutmottagning Analys av hemolytiskt index (HI) från blodprover (n=9504) ämnade för Vitros 5, 1 Automatiserad mätning av HI via spektrofotometrisk teknik Hemolysgräns: HI 15 (0.15 g/l fritt Hb) Chi-2 och logistisk regression 19

20 Studie 2 Söderberg J et al. Haemolysis index-an estimate of fpreanalytical quality in primary health care! Submitted n HI 15 (%) HI 95 th Vårdcentraler ådce ae ,4* 19 Sjukhem ,5 23 Akuten ,1* 49 *p<

21 Studie 2 Söderberg J et al. Haemolysis index-an estimate of fpreanalytical quality in primary health care!. Submitted Stora skillnader mellan individuella vårdcentraler n HI 15 OR (95% CI)* Vårdcentral med lägst hemolysfrekvens 574 6,6 1,0 Vårdcentral med högst hemolysfrekvens ,9 61(40till92) 6,1 (4,0 9,2) *Justerat för ålder och kön OR: Odds ratio (95% konfidensintervall) *Justerat för ålder och kön 21

22 Slutsatser t Risk för preanalytiska fel med påverkan på patientsäkerheten Oklart resultat av utbildning och rutiner Vill ha utbildning i provtagning Laboratoriepersonal rapporterade oftare korrekt utförande Ovanligt med avvikelserapportering Stora skillnader i hemolys mellan olika enheter Hemolytiskt index (HI) indikator för den preanalytiska fasen 22

23 Implikationer Ökat fokus på preanalytiska fels betydelse för patientsäkerheten Kompetenscertifikat i samarbete med laboratoriepersonal Underlätta korrekt utförande Elektroniskt remisshanteringssystem Utvärdering av utbildningsinsatser Öka avvikelserapporteringsfrekvensen Mätning av kvalitetsindikatorer inklusive hemolytiskt index 23

24 Exempel: Säkrare provtagning Kontinuerlig övervakning minskar fel 1 Återkoppling från laboratorier minskar fel 2 Kontroll och utbildningsinsatser från laboratorier kan förbättra analysresultat 3 Diskussion om misstag kan leda till konstruktiva förslag 4 1 Howanitz et al. Continuous wristband monitoring over 2 years decreases identification errors. Archives of Pathology and Laboratory Medicine, : Quillen et al. Quality improvement to decrease specimen mislabelling in transfusion medicine. Archives of Pathology and Laboratory medicine. i : Kristensen et al. Results and feasibility of an external quality assessment scheme for self-monitoring of blood glucose. Clinical Chemistry, : Wu et al. Do house officers learn from their mistakes? Quality and Safety in Health Care, :221-6.

25 Fortsättning Utbildningsinsatser provtagningskörkort Utvärdering av utbildning: Enkät och hemolytiskt index Ökat fokus på beställningsmönster

26 Tack! se.